Kvalitetsredovisning. Föräldrakooperativet. Fortuna förskola

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Fortuna förskola Läsåret 2014 1

Innehållsförteckning Verksamhet och Ansvarig...s.3 1. Förutsättningar...s.3 1.1 Beskrivning av lokaler, barnantal, lärandemiljö och personal...s.3 1.2 Sjukskrivningsgrad......s.4 1.3Kompetensutveckling under läsåret...s.4 2. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning...s.4 3. Mål...s.5 3.1 Avdelning Skutan...s.5 3.2 Avdelning Jollen...s.9 4. Måluppfyllelse och utvärdering...s.12 4.1 Avdelning Skutan...s.12 4.2 Avdelning Jollen...s.16 4.3 Tema världen...s.19 5. Analys och bedömning...s.21 6. Åtgärder för utveckling...s.22 7. Likabehandlingsplan...s.23 7.1 Kartläggning och nulägesanalys...s. 24 7.2 Mål och konkreta åtgärder...s. 25 7.3 Förebyggande och främjande insatser...s.25 8. Underskrift...s.27 2

Kvalitetsredovisning för läsåret 2014 Verksamhet: Föräldrakooperativet Fortuna förskola Ansvarig: Malin Stenmarker, förskolechef 1. Förutsättningar 1.1 Beskrivning av lokaler, barnantal, lärandemiljö och personal Föräldrakooperativet Fortuna är en liten förskola med två avdelningar och totalt 23 barn i åldern 1 5 år. Förskolan har en småbarnsavdelning, Jollen, med 9 barn i åldern 1 3 år och en syskonavdelning med 14 barn i åldern 3 5 år. På vår förskola arbetar sex personal. Tre är utbildade barnskötare, en är outbildad timanställd, en är förskollärare med Montessoriutbildning en har dubbel behörighet för förskola och grundskolans tidigare år. Totalt på förskolan har vi 23 barn, 5 personal (5,18 heltidstjänster) samt en kvinna som arbetstränar med städ och köksarbete 6 timmar om dagen. Förskolechefen lägger ca 40 % av sin heltidstjänst på administrativa uppgifter och resten av tiden i barngrupp. I nuläget har vi ett barn som är allmän förskola (15 timmar/vecka), medan de flesta övriga är på förskolan ca 40 45 timmar/vecka. Vi har en personaltäthet på 4,44 barn/pedagog. Förskolan ligger på en vacker tomt i södra Rydebäck. Byggnaden består av sex sammansatta moduler på totalt ca 120 kvadratmeter. Där finns ett stort rum/avdelning, ett litet kök, hall, kapprum, två barntoaletter, en personaltoalett, skötutrymme, ett mindre kontor/personalrum samt ett litet rum som ändras kontinuerligt efter barnens intresse. Gården är öppen och lättöverskådlig med två sandlådor, klätterställning med rutschkana, pilkoja, gungdjur, cykelbana och en liten kulle. Barnen har tillgång till varierande leksaker, bollsportsutrustning och cyklar. Förskolan ligger i ett villaområde och i närheten finns flera stora kommunala lekplatser och grönområden, affär, bibliotek och kyrka. Det är också gångavstånd till en vacker sandstrand vid sundet och ett kommunalt vindskydd. Då Fortuna förskola är ett föräldrakooperativ leds den av en styrelse som består av fem föräldrar samt en förskolechef. Föräldrarna i styrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheten. Förskolechefen har pedagogiskt ansvar och arbetar i nära samarbete med styrelsen. Styrelsen och förskolechefen träffas minst en gång i månaden för att tillsammans diskutera och besluta om aktuella frågor. De övriga föräldrarna är indelade i två aktivitetsgrupper; fixar och festgruppen. Föräldrarna sköter också övergripande städning och tvätt under helgerna. 3

Två gånger om året hålls storstädningsdagar. Då storstädas förskolan av föräldrar. En gång per termin hålls också fixardagar. Även då är det föräldrarna som samlas för att fixa det som styrelsen har beslutat behöver göras på förskolan. 1.2 Sjukskrivningsgrad Sjukskrivningsgraden var relativt hög under våren då en personal inte mådde bra under sin graviditet. Ytterligare en skadade foten och var borta någon vecka pga. det. Övriga i personalen har varit borta vid något enstaka tillfälle för influensaliknande symptom, magsjuka eller förkylning. Barnen har varit förvånansvärt friska och mest drabbats av förkylningar. 1.3 Kompetensutveckling under läsåret Alla pedagoger och styrelse: Kickoff med styrelsen under våren. Alla pedagoger: Kick off m. spa och lära känna varandra övningar under hösten. Alla pedagoger: Studiebesök på valfri förskola under våren. Besöket redovisades för kollegor under ett personalmöte. Alla pedagoger: Föreläsning, Positiva pedagoger, 3 timmar, våren. Alla pedagoger: Barnyoga, föreläsning och praktiska övningar, 2 timmar, våren. Alla pedagoger: Fortbildningseftermiddag; Genus och jämställdhet, 3 timmar, hösten. Alla pedagoger: Brandskyddsutbildning, 2 timmar, hösten. Förskolechefen: Studiebesök och samtal med förskolechefen på Bränningevägens förskolor en heldag, våren. 2. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsrapport Då det framkom av utvärderingen hösten 2013 att vi inte kände oss färdiga med höstens tema, fortsatte vi med vårt Kroppen tema som planerat efter jullovet. Barnen hade fortfarande ett stort intresse för kroppen och dess funktioner. Efter lovet så pratade vi om mat/ näring, motion och kostcirkeln samt hur kroppen fungerade, skelett, inre organ och blodomlopp tills vi kände oss klara och barnen var redo för nya utmaningar. Lagom till sportlovet gick vi över till Tema världen. Stora avdelningen, Skutan, önskade också enligt förra kvalitetsredovisningen att tydligare synliggöra konsekvenserna av barnens agerande. Vi har precis som vi tänkte fortsatt med kompissolen men har också gjort dramatiseringar och tagit tid till noggranna diskussioner med barnen. Detta har verkligen gett resultat. Barnen är rädda om våra saker, hjälpsamma och måna om att alla ska ha det bra. Vi tog även detta som ett mål under både våren och hösten 2014 och har arbetat aktivt mot det gemensamt i huset. Vi hör inte längre barnen komma med kommentarer som "vi får köpa ny" eller ser dem kasta saker inomhus. De har en annan förståelse för att man är rädd om saker. Vi har också övat på att göra saker klart och inte förbruka mer ritpapper etc. än nödvändigt. Att barnen är delaktiga i verksamheten som dukvärdar, hallvärdar m.m. gör att de bryr sig om sin miljö på ett annat sätt. Denna utvecklingen har skett under året 2014, men framförallt 4

under hösten då det varit betydligt färre konflikter och barnen har resonerat med varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Att visa respekt för naturen och vår omgivning har vi gjort framförallt genom att vara ute mycket och vistas i olika miljöer. När vi är ute tar vi till vara på barnens funderingar och tankar och det ger ofta diskussioner om hur naturen och olika kretslopp fungerar. Barnen har följt ett träd under årstiderna, tittat på olika djur och insekter, varit på stranden och pratat om havet. Där har vi också diskuterat vad båtarna och oljeutsläpp gör för naturen. Som en del av tema världen pratade vi om djur i de olika världsdelarna och barnen fascinerades av deras fina färger, storlekar m.m. Vi har också lärt oss om trafiken under hösten om hur man beter sig och visar hänsyn som trafikant. Ett annat förbättringsområde var vårt "dockis" som vi önskade utveckla så att fantasin stimulerades mer. Vi döpte snabbt om rummet till familjerummet och införskaffade utklädningskläder, låtsasmat, byggde en affär m.m. och vi ser nu att barnen leker där betydligt mer än innan. De har bra fantasi och utvecklar sin rollek. Vi har till stor del återanvänt saker och tyger vi haft sedan tidigare. Avdelningen för de mindre barnen har under hösten tagit fram betydligt mer laborativt material som barnen kan ha vid borden och arbeta koncentrerat med. Vi hade en lite rörig personallösning under våren med många vikarier och tyvärr dröjde det till hösten innan materialet togs fram av en ny personalgrupp. Tidigare upplevdes matsituationen som jobbig och rörig men nu är det betydligt lugnare. Barnen har sina egna platser och sitter kvar och väntar på kompisarna. 3. Mål På Fortuna förskola utgår vi självklart från LpFö 98 (reviderad 2010) när vi bestämmer de mål vi ska ha gemensamt för verksamheten. Med läroplanen i bakhuvudet ser vi till barngruppen, vilka intressen barnen har samt vilka utvecklingsområden vi ser i barngruppen när vi tar fram respektive avdelnings mål. Gemensamt i huset har tyngdpunkten lagts på följande inom respektive målområde: 3.1 Aktuella mål för Skutan Våren 2014 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 5

Metod På Skutan ser vi till varje individ, att varje barn får sina behov tillgodosedda och att alla individer blir bemötta med respekt. Detta gör vi genom att vi observerar och iakttar barnen under dagen. Vi stimulerar barnens samspel och ger dem verktyg för att lösa konflikter. På avdelningen är barnen med och bestämmer vilka regler vi ska ha. Vi skriver ner dem tillsammans och barnen skriver under. Vi läser många konfliktrelaterade böcker och samtalar kring dem. Vi diskuterar känslor och pratar om hur vi mår i olika situationer. Vi tar hjälp av redskap som flanosagor, sagopåsar, böcker etc. Vi har en kompissol där barnen uppmärksammas för bra handlingar som de gör mot varandra. För att barnen ska få respekt för allt både människor, natur och leksaker vistas vi ute i vår närmiljö och arbetar för en hållbar utveckling. Vi är rädda om våra saker, djuren, naturen och varandra. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Metod På Skutan ska vi erbjuda en verksamhet som lockar och stimulerar varje barn till utveckling och lärande. Miljön och material ska vara inbjudande och inspirerande så att barnen får nya erfarenheter. Det ska kännas meningsfullt och roligt att vara på förskolan. Vi pedagoger observerar gruppen och erbjuder aktiviteter efter varje individ. Vi presenterar material, hur man arbetar med det och vad man kan lära för att på så sätt väcka nyfikenhet och lust att lära mer. Vi har "visardagar" då barnen får visa och berätta om saker för att träna sig på att uttrycka sig och samtidigt känna tillit till sin egen förmåga. Vi har samlingar varje dag då vi samtalar och diskuterar. Vi gör övningar där vi turas om att prata och lyssna på varandra. Vi arbetar med rumsuppfattning, geometri, lägerord, mönster, sorteringsövningar och jämförelser. Vi "pratar" matematik och har matematiskt material i hyllorna. Vi målar Mandlas. I all inlärning så arbetar vi både inom och utomhus. 6

Barns inflytande utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Metod På Skutan får barnen, efter förmåga, ta ansvar för sina egna handlingar. Vi jobbar med att våga stå för det vi gör. Vi anser att det är viktigt att ta tillvara på barnens förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Alla gör vi fel ibland och då bör man kunna stå för sin handling och att ärligt be om ursäkt för den. På förskolan är vi rädda om det material och respekterar både våra egna och andras saker. Vi pedagoger observerar, markerar, diskuterar med barnen och berömmer bra agerande för att stärka varje individ. Hösten 2014 Under hösten har vi på Skutan valt att arbeta med följande mål, baserat på barnens behov och intresse; Normer och värden o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Metod På förskolan är vi rädda om våra saker och var sak har sin plats. Barnen är delaktiga i vardagssysslor såsom dukning, städning och sopning. Vi pratar mycket om hur vi är bra kompisar och uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra. Vi har ett trevligt språk och en trevlig ton mot varandra och förstärker barnens positiva handlingar och ger förklaringar när något går fel. Vi riktar beröm till var och en och ser på så sätt var individ. Vi vuxna uttrycker också våra känslor tydligt. Vi har en kompissol där barnen får en solstråle för bra handlingar. Barnens beteende/ handling bekräftas i samlingen inför alla genom att vi läser upp solstrålen innan den sätts på väggen. Vi läser mycket böcker med dilemman från bland annat "kompisserien" och vi spelar upp små teaterpjäser med beteende/ situationer hämtade från vardagen hos oss på Skutan. Tillsammans med barnen resonerar vi kring handlingarna och vad som kunde göras annorlunda. 7

Naturen runt omkring oss är viktig och vi har därför en dialog med barnen när vi är ute om hur vi behandlar allt levande. Vi pratar om allemansrätten och om vilka rättigheter men också skyldigheter den ger oss. På förskolan har vi "visardagar" där barnen visar saker hemifrån. Vi har också samlingar där alla får hålla en påse/boll och berätta om något speciellt. Barnen tillverkar mycket eget material i form av sagor och sånger som de visar för kompisarna i samlingen. Vi har charader och övar på att våga ta plats i olika sammanhang. Utveckling och lärande o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka och reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur och enkla kemiska processer och kemikaliska fenomen. Metod Barnen på Skutan får alltid tid att försöka klä på sig/ av sig själv. Barnen får hänga upp sina saker, fundera över om något ska in i torskskåpet m.m. Vi uppmuntrar barnen att klara av toalettsituationen själv och visar dem gärna hur man gör istället för att göra saker åt dem. Barnen har ansvar för att t ex. duka, sopa m.m. De får välja många av aktiviteterna själv och får frågan individuellt vad de önskar göra. Se ovan hur vi arbetar med tilltro till den egna förmågan. Vi läser sagor dagligen för barnen. De får lyssna både på vuxna som läser och på talband. Vi leker rim och ramslekar, sjunger dagligen, räknar/sjunger på olika språk och har ljudlekar och ramsor för att öva vissa språkljud som vi ser barngruppen behöver. Barnen får ta plats i samlingen och uttrycka sina känslor och tankar för varandra. Vi använder ett nyanserat talspråk med barnen så att de hör varierande ord och får ett utvecklat ordförråd. På Skutan har vi också yoga och yogasagor. Vi använder olika bildtekniker för att uttrycka tankar och 8

erfarenheter och har många pyssellådor med konkret material som barnen själv kan välja bland. Vi erbjuder barnen att uttrycka sig på olika estetiska sätt utefter deras individuella önskemål. Matematiken kommer in på ett naturligt sätt genom samlingar, duksituationer, fruktdelning m.m. Barnen upptäcker mönster, räknar, ser former och samband i den dagliga leken och vi vuxna benämner med de korrekta geometriska termerna. Vi använder oss som exempel av uppdragskort där de får instruktioner i flera led för att t ex. "samla lika många kottar som du har fingrar på handen". Vi använder mycket konkret material som finns tillgängligt för barnen. Naturen runt omkring oss är viktig och vi har därför en dialog med barnen när vi är ute om hur vi behandlar allt levande. Vi pratar om allemansrätten och om vilka rättigheter men också skyldigheter den ger oss. Vi har tema som kan knyta an till skogen och djuren och vi lär oss mer om växter, djur, spår m.m. Häxan Hilma kommer på besök och gör experiment med barnen och barnen får själva diskutera och resonera kring vad som händer. Barns inflytande Metod o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. På förskolan låter vi barnen vara med och påverka sin dag. De väljer själva aktiviteter en stor del av dagen och när vi ska gå iväg till lekplatser och liknande så har vi omröstningar om vilken plats vi ska gå till. Barnens tankar och idéer ligger till grund för val av tema och aktiviteter. 3.2 Avdelning Jollen Våren 2014 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Metod Vi på Jollen ger barnen utrymme för att utveckla sin identitet genom att se och bekräfta varje barn. Vi ser barnens intresse och behov och erbjuder aktiviteter efter det. Vi visar 9

hänsyn och är rädda om material, miljön och medmänniskor. Vi vuxna är goda förebilder och vägleder barnen i lek och aktiviteter, tex. i temaarbete, samlingar och vardagssituationer. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn; utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker att förstå andras perspektiv utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Metod På Jollen arbetar vi efter metoden att trygghet är grunden för lärande och utveckling hos barnen. Vi erbjuder en verksamhet som skapar nyfikenhet och stimular varje barn. Vi ger barnen tid och möjlighet att träna på att bli självständiga, samtidigt som vi gör dem medvetna om sin omvärld. Vi firar högtider och kommer att arbeta med temat "världen". Under våren kommer förskolan också att få ett fadderbarn. Vi benämner matematiska begrepp och lägesord. Tillsammans räknar vi, sorterar och ser matematiken i vardagssituationer. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Metod Vi vuxna observerar och vägleder barnen och visar vad som är rätt och fel. Vi bestämmer också regler tillsammans som gäller för alla. Vi pratar om känslor med barnen och sätter ord på dem. Barnen lär sig att be om ursäkt och stå för sina egna handlingar då det är en styrka i sig att kunna be om ursäkt. Barnen får vara med och välja aktiviteter och vi försöker att i möjligaste mån få barnen att avsluta det som de håller på med i lugn och ro. Barnen uppmuntras också att bli vid en aktivitet ett tag och ställa i ordning innan en ny aktivitet avslutas. 10

Hösten 2014 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metod Alla barnen får ha sin egen identitet och vi visar respekt för att vi är olika. Varje barn ska få yttra sig fritt och har rätten till sina egna tankar, genom att vi låter barnen träna på att vänta på sin tur och lyssna på varandra i leken. Vi som personal lyssnar på barnens idéer och är öppna för deras förslag. Att vi visar respekt för allt levande och omsorg om vår närmiljö, uppmuntrar vi genom att vi aktivt pratar med barnen om att vi är rädda om våra djur, växter, människor och våra leksaker på förskolan. Vi tar hjälp av flanosagor, lekar, sånger för demonstrera och ge diskussionsunderlag. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenhet i många uttrycksformer som lek, bild, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker material och redskap Metod Vi skapar rutiner tillsammans med barnen, på det sättet hjälper vi barnen att de ska kunna utveckla sin självständighet och skapar trygghet hos barnen. Vi arbetar för att barnen ska klara av saker själva genom lagom svåra utmaningar och uppgifter, som att städa efter sig efter leken, att vänta på sin tur och inte avbryta sina kompisar i leken. Vi pedagoger ger barnen tid att prova t.ex. påklädning, dela maten och finns som stöd vid behov. När vi pedagoger vid olika situationer medverkar aktivt i leken, observerar, uppmuntrar och stödjer dem stärker det barnens självkänsla. De ska även få möjlighet att undersöka och prova sig fram för att få nya erfarenheter som stimulerar deras sinnen, fantasi och kreativitet. Vi har daglig samling i grupp, men delar även in oss i mindre grupper. Vi använder oss av olika typer av musikaliska former, vi har gemensamma samlingar i huset. Vi låter barnen få prova olika experiment och material att bygga och skapa med. 11

Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, Metod Vi pratar mycket om man ska vara en bra kompis och vi pedagoger låter barnen försöka lösa en konflikt själv och vi pedagoger finns med som stöd. Vi är noga med att plockar man fram något material så ska man städa efter sig, för att nästa barn ska kunna leka med det utan att behöva städa ihop det först. Vi är rädda om varandra och våra leksaker på avdelningen och ute på gården. Vi stärker barnen självkänsla genom att det få försöka själv och få lov att misslyckas, att det är okej. Vi utgår från barnens önskemål så långt som möjligt i våra dagliga aktiviteter. Det kan handla om att få välja aktivitet och att inte bli avbruten under leken. Alla barn ska känna sig lyssnade till under sin vistelse på förskolan och de uppmuntras att uttrycka sin åsikt och att lyssna till andras. Vår strävan är att barnen ska upptäcka och använda sin röst för att påverka sin egen vardag. 4.Måluppfyllelse och utvärdering 4.1 Utvärdering Skutans prioriterade mål Våren 2014 Normer och värden: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in a andra människors situation samt vilja att hjälpa andra respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Vi upplever att barnen har visat mer respekt för varandra och för saker i sin omgivning. Dagligen har vi diskuterat hur man är en bra kompis, hur man är mot varandra och hur kompisarna känner i olika situationer. Vi har gemensamma regler som barnen har varit med och tagit fram och vi har en kompissol där barnen får solstrålar när de gör något trevligt mot varandra. Strålarna läses högt i samlingen och vi ser hur barnens självförtroende stärks då de läses upp. Barnen är hjälpsamma och måna om varandra och detta märker vi dels då barnen ber om hjälp (och någon kompis säger att de kan hjälpa) och dels när någon slår sig och 12

snabbt blir tröstad av en kompis. Dagligen poängteras också att vi ska vara rädda om våra saker för att annars går de sönder. Vi ser en tydlig förbättring i förmåga att ta hand om lekmaterial och att se till att de ställs tillbaka i ett bra skick. De samlar sniglar och andra djur och funderar över vad djuren behöver (och kommer då tyvärr på brillianta idéer som att bada sniglar för att de ska bli rena). Vi ser däremot fortfarande att barnen har svårt för att förstå hur man gör med andras saker när vi är ute och går. De drar gärna i andras häckar, går i rabatter och på andras murar. Detta kommer vi att fortsätta arbeta med i höst och det är ett kontinuerligt arbete på förskolan. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. På förskolan har vi visardagar där alla barnen har med sig saker hemifrån och berättar om för sina kompisar. Alla vågar nu visa sina saker och känner stolthet för de saker de har med. Efter sagan på eftermiddagen räcker barnen upp handen och säger själva vad de vill göra. Vi ser att alla barnen vågar räcka upp och väljer själv en aktivitet. I slutet av vårt tema hade vi en uppvisning där alla barnen var med och sjöng/ berättade lite kort om världsdelar för föräldrarna. Vi har också övningar där vi rullar runt en boll och barnen får berätta om vad som gör dem glada, ledsna, arga m.m. Vi har haft tema världen under våren. Vi började temat med att lära oss mer om Rydebäck och närmiljön. Barnen ritade kartor om Rydebäck, vi besökte Rydebäcks gård, tittade på de gamla husen vid stranden och pratade om att allt där förskolan är var åker innan. Efter Rydebäck så pratade vi om Skåne och vilka byggnader och spännande platser som finns här. Därefter gav vi oss ut i Sverige och pratade om hur och vilka som bestämmer. Vi tittade på flaggor, landskapsdjur, blommor etc. Efter att vi pratat om Sverige reste vi ut i de olika världsdelarna. Där har vi tittat på naturen, byggnader, flaggor, djur, kultur, lyssnat på musik, provsmakat mat, haft besök och pratat om hur människor har det i andra delar av världen m.m. Då förskolan ligger i ett relativt segregerat område har vi gjort utflykt till Landskrona och lekt med andra förskolegrupper. Förskolan har också skaffat ett fadderbarn, Yong, som bor i Kambodja. Detta har intresserat 13

barnen och i slutet av terminen hade vi en sommarfest på gården där vi samlade in pengar till hennes by. Vad gäller matematiska begrepp känner vi att vi skulle kunna bli ännu bättre. Vi räknar antalet barn varje dag ( och nu när vi haft världentemat har vi räknat på olika språk) och ser hur många barn som är här och fattas. Vi målar mandalas, målar bilder där små matematiska övningar bestämmer färgen, barnen räknar och dukar borden och räknar kompisarna m.m. Det vi känner är att vi skulle vilja ha mer övningar där vi benämner de geometriska figurer och övar det, samt fler övningar där vi arbetar med bråk och att följa instruktioner. Därför kommer vi till hösten att ha kvar detta mål. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Vi har arbetat mycket med att våga stå för sina handlingar. Det spelar ingen roll om någon annan bett dig göra det du måste ta ansvar det du gör. Detta diskuterar vi dagligen i konflikter mellan barnen och vi upplever att de nu tar det mer till sig än tidigare. Vi pedagoger observerar, markerar, diskuterar med barnen och berömmer bra agerande för att stärka varje individ. Vi låter barnens intresse styra val av tema och aktivitet. Vi har ofta demokratiska omröstningar vilket övar barnen till att se till hela gruppens önskan. Hösten 2014 På avdelningen Skutan har vi under hösten haft 14 barn på 2 3 pedagoger. Vi har erbjudit en varierande verksamhet i både inom och utomhusmiljö. Vi har ibland delat barngruppen i mindre grupper efter ålder och kunskapsnivå. Tillsammans med Jollen har vi haft "Kråke" som tema. Detta då vi kände att han kommer i kontakt med många olika saker ur samhället och det är något vi sett ett intresse för bland barnen. Vi har läst om Kråke och djuren i skogen, Kråke i skogen, Kråke i trafiken, Kråkes vett och etikett, Kråke hjälper till, Kråkes förskola, Kråke hjälper polisen, hemma hos Kråke, Kråke hos doktorn, Kråkes orkester m.m. Vi har fokuserat på en bok i veckan och aktiviteterna var ofta varit knutna till böckernas innehåll. Vi har då haft besök av polisen, varit på konsert med Helsingborgs symfoniorkester, pratat om läkarbesök, lekt doktor, undersökt trafikmärken, pratat om trafikregler, träffat Mulle i skogen och lärt oss "hitta vilse", firat Nobelmiddag m.m. Aktiviteterna har också varit knutna till de målen vi satte upp för barngruppen under hösten. Ett av höstens mål var att sträva efter att barnen utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi ser här att barnen tar ett större ansvar för ordning och saker i våra gemensamma lokaler. Vi har arbetat med att förtydliga och synliggöra saker som händer och har genom att prata med barnen diskuterat hur vi är mot varandra och våra ägodelar. Nu räcker det ofta att vi ställer frågan "Är det här dina stövlars plats?". Barnen är 14

väldigt hjälpsamma både mot varandra och oss vuxna. De tar ett gemensamt ansvar och hjälper till med dukning, sopning, är fruktvärdar, toalettvärdar m.m. Vi märker att barnen uppskattar att få vara aktiva och med i vardagssysslor och det blir också ett sätt för barnen att få bestämma, påverka och synas i barngruppen. Vi pratar mycket om hur vi är mot varandra. Vi har vid ett par tillfällen spelat pjäser där vi pedagoger spelat upp situationer ur vardagen så som matsituationer, trängsel i hallen, toalettbesök m.m. och vi har medvetet gjort "fel". Barnen har skrattat och tyckt att det var väldigt roligt (därav har vi gjort det igen) och efter pjäsen har vi diskuterat händelserna tillsammans. Detta känner vi är ett effektivt sätt att utan att kränka barnen och klaga på dem, faktiskt visa vad som händer i olika situationer. Vi har också blivit betydligt bättre på att ge en förklaring till "varför" man inte ska göra på ett visst sätt. Hur upplever andra situationen? Detta var ett tips vi fick från Elevhälsan och var egentligen speciellt riktat till ett barn. Vi fick oss däremot en tankeställare känner att vi har applicerat det på vårt bemötande med hela barngruppen. Kompissolen finns fortfarande kvar och vi har fortsatt att ge solstrålar och uppmuntra positiva händelser/bemötande. Vi läser solstrålarna i samlingen (innan de sätts upp på väggen) och bekräftar på så sätt barnen inför alla. Här känner vi att vi under våren vill fortsätta med kompissolen men måste bli bättre på att fylla på strålar! Det finns så många händelser som inte fått strålar! Under hösten har vi också fortsatt ha visardagar och barnen får ta med något hemifrån och visa och berätta om för de andra. Vi försöker också att se varje barn genom att de får vara med och baka med en kompis, göra barnschema, följa med en vuxen och handla m.m. Vi har under hösten också haft betydligt fler gemensamma lekar. Vi har lekt "Katten& råttan", "Kom alla mina Fortunabarn" m.m. Barnen uppskattar verkligen det och frågar efter det nu när vi är ute på gården och leker också. Vi tror på att man blir klok av att leka och utvecklar sin fantasi både i organiserade lekar och i fri lek. Generellt har barnen blivit bättre på att följa instruktioner, vänta på sin tur, lyssna på sina kompisar, lösa sina konflikter själv och visa hänsyn för varandra och sin närmiljö. Vad gäller självständighet så är barnen duktigare på att ta på sig, duka av m.m. De ber varandra om hjälp när de inte klara av något och vi vuxna finns på en given plats dit de kan komma om de vill ha hjälp med att t ex. knäppa jackan. Kring utveckling och lärande så har vi börjat att tänka om. Vi "tvingar" inte längre barnen att göra aktiviteter utan visar och berättar om olika saker som vi har att erbjuda. Ofta väljer barnen att göra det vi visar, men någon vill göra det på tisdagen och någon annan på torsdagen... Vi har nu ett friare arbetssätt utifrån barnens behov och önskemål. Samtidigt har vi våra vanliga gemensamma rutiner såsom samling, utelek m.m. 15

Vi har arbetat med olika matematiska begrepp och språkövningar både ute och inne föra att locka fram ett intresse bland barnen. Vi märker en stor skillnad för deras intresse bland siffror och bokstäver. Många tycker det är roligt och några kan redan läsa och skriva. Barnen har fått olika samarbetsövningar, där de tillsammans ska lösa ett uppdrag från oss pedagoger, som att ställa sig på ett led från yngst till äldst och ställa upp sig i alfabetisk ordning. Alla barn fick varsin bokstav som de sedan skulle ställa upp sig från A Ö. Vi gjorde sedan samma sak med siffror. Problemlösningar, samarbetsövningar och uppdragskort är något som vi känner att barnen blivit väldigt bra på och tycker är skoj. De tar hänsyn till varandra och hjälps åt. Skapande aktiviteter finns naturligt i vardagen och här har vi erbjudit många olika alternativ under hösten. Som vi skrev tidigare så har det inte alltid varit så att alla vill vara med, men de flesta är intresserade redan från början. Vi har använt olika material och tekniker och barnen har bland annat fått uppfinna egna saker med hjälpa av allt material som fanns i våra skåp. Vi har varit ute i stort sett var dag och när vi är ute i vår närmiljö pratar vi om vad vi behöver tänka på när vi är utomhus och hur vi ska vara rädda om naturen. I smågrupperna har vi träd som vi följer och ser utvecklingen över årstiden. Detta har barnen upplevt som intressant. Vi har pratat om djuren som finns i vår svenska skog, vad man ska göra om man går vilse m.m. Till våren skulle vi vilja prata mer om naturens olika kretslopp då barnen visade intresse för en saga om Masken Max och jordens kretslopp. Vi tänker oss prata mer om djur, vattnets kretslopp och näringskedjan. 4.2 Utvärdering Jollens prioriterade mål Våren 2014 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn och leva sig in andra människors situation samt vilja att hjälpa andra respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö I den dagliga verksamheten uppkommer ibland konflikter mellan barnen, vi pedagoger bryter oftast in och förklarar varför konflikten uppkom och tillsammans med barnen löser vi situationen. Ibland betraktar vi och håller oss utanför och låter barnen lösa konflikten själva. Vi har pratat om att man ska respektera växter och djur i vår omgivning, och vi har vid upprepade tillfällen varit på stranden och plockat skräp. 16

Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andra perspektiv utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Vi uppmuntrar och ger barnen tid till att göra egna framsteg exempelvis genom att de själva får försöka klä på sig och duka undan efter maten. Barnen får varje dag möjlighet att uttrycka sig inför de andra barnen i samlingen. Under våren har vi genom vårt gemensamma tema, Världen, pratat om hur människor lever i andra länder och även i Sverige. Förskolan har fått ett fadderbarn i Kambodja som har väckt ett stort intresse bland barnen. Vi har också haft besök av en tjej som arbetat som volontär i Sydafrika. Hon berättade och visade bilder för barnen hur de lever i Sydafrika. Barnen hade mycket frågor och funderingar om vilka djur som fanns och hur barnen har det i skolan osv. Vi har lyssnat till musik från olika länder och provsmakat mat som är typisk för varje världsdel. Varje dag räknar vi barnen och tittar på vilka (hur många) barn som saknas. Vi har flaskor och dunkar med vatten som barnen känner på och lär sig uppskatta tyngre och lättare. I samlingen har vi haft en räknesaga som återkommit ofta under våren. Först sträckte sagan sig från siffran 0 5, och därefter ända upp till siffran 10. Barnen har nu lärt sig att räkna och känna igen siffrorna 1 10. På våra promenader har vi plockat exempelvis stenar, pinnar, fjädrar, och sand. Vi har sedan räknat och känt på dessa i samlingen för att barnen ska känna igen olika begrepp som, exempelvis stor/liten, hård/mjuk, lång/kort. Vi har använt oss mycket av boken Ellens 123 av Catarina Kruusval, och flera olika flanosagor. Vi har också flera populära bordsaktiviteter som innefattar sortering och finmotoriska övningar. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 17

Vi uppmuntrar barnen att vara rädda om sina egna och andras saker. Vi talar om när barnen när gjort en kompis ledsen och förklarar varför kompisen blir ledsen. Vi uppmuntrar barnen att säga förlåt och bli medvetna om hur man gör i en framtida liknande situation. Barnen får själva plocka undan material och leksaker efter sig, och de får även hänga ytterkläder och ställa sina skor på rätt plats i hallen. Hösten 2014 Vi startade hösten med tre ny personal och tillsammans skapade vi tydliga rutiner för att skapa trygghet och trivsel i barngruppen. Under hösten har vi arbetat med tema Kråke. Varje vecka har vi tillsammans med Skutan läst böcker där vi fått följa med Kråke på olika äventyr. Vi har haft olika aktiviteter och övningar beroende på vilken Kråke bok vi haft. Vi på Jollen har lagt det på barnens nivå och tagit vara på barnens intresse. Barnen visade stort intresse för T.ex. Kråke i skogen, där vi pratade med barnen om att vi ska visa respekt för allt levande och vår närmiljö, att vi är rädda om våra djur, natur och människor. Vi gick på promenader där vi letade efter djur och växter som vi sedan fotade och satte upp inne på avdelningen. Vi skapade igelkottar av stenar som barnen hittade på vägen och som sedan barnen fick måla på. De gjorde även en hösttavla av löv, pinnar och bär. När vi hade Kråke i trafiken letade vi efter trafikmärken på vår promenad och pratade om vad det står för samt att man ska vara försiktigt och se efter bilar när man går över vägen. När vi hade Hemma hos Kråke fick föräldrarna ta med fotografier på barnen rum, hus och favoritleksak som vi sedan gjorde collage av och satte upp synligt på avdelningen så att barnen kunde se båda sina egna och kompisarnas bilder. Barnen har fått lov att vara med och påverkar planering och aktiviteter som vi har haft under dagen. Exempel på detta är vilken lekplats vi ska gå till, vad vi ska göra på samlingen och vilka sagor vi ska läsa. Vi låter varje barn få ta plats genom att uppmuntra alla att uttrycka sin röst och ta ansvar för sina egna handlingar. Vi har skapat rutiner tillsammans med barnen, där de fått möjlighet att försöka själv och fått lov att misslyckas. Det har gett en trygghet i gruppen där barnen vågar ta plats och utveckla sin självständighet. Vi har varit noga med att de städar undan efter sig i leken så att nästa barn kan leka med det. Vi har använt oss av en ringklocka så barnen vet när det är dags att städa. Vid måltiderna får barnen vänta på varandra, så att ingen ska känna sig stressad och att alla kan äta sin mat i lugn och ro. Barnen får sedan gå ut några stycken och tvätta av sig och gå på toaletten. Då tränar de på så väl självständighet som att vänta på sin tur. Efter maten har vi antingen avslappning till harmonisk musik eller sagostund med flanosagor och ramsor. Efter vilan får barnen själv bestämma vad de vill leka med, ibland ger vi personal några exempel när barnen har svårt att komma på något. 18

Vi pratar mycket om att man ska vara en bra kompis och visa respekt, lyssna på varandra, vänta på sin tur och inte avbryta sin kompis i leken. Vi pratar också om att vi är rädda om varandra och våra leksaker på avdelningen och ute på gården. Barnen får försöka lösa konfliken själv först och vi pedagoger finns med som stöd. På avdelningen har vi allt material synligt och tillgängligt på barnens nivå, de kan själv plocka fram vad de vill göra, t.ex. färglägga, lägga pussel, sortera efter färg, plus plus och andra matematiska övningar. Vi byter kontinuerligt ut material för att hålla barnens intresse för materialet och deras skapande förmåga vid liv. Barnens stora intresse på avdelningen är att lyssna på flanosagor, bygga pussel, leka med bilgaraget, färglägga, matematiskt material, familjerummet, klä ut sig då de går in i olika rollekar. För att de ska känna självständighet har vi pennor, limstift, saxar och bilder de kan färglägga i ett skåp som de själva kan plocka fram ur. Vi är ute en stund varje dag, antigen på gården eller utforskar vår närmiljö. Barnen mår bra av att få vara ute varje dag och röra på sig. De utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen hur viktigt det är att röra på sig för att må bra. Vid påklädning/ avklädning låter vi barnen ta den tid de behöver till att försöka själv, vi finns som stöd vid behov. Vi ger barnen lagom svåra utmaningar och uppgifter för att de ska utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Till våren behöver vi bli bättre på att dela in oss i mindre grupper så att alla barnen möts på sin egen nivå. De stora barnen ska få känna sig stora och för att vi ska se varje skild individ och kunna tillgodose deras behov. Detta kan vi bli bättre på genom att utnyttja de olika lokalerna i verksamheten, vår gård och närmiljön. 4.3 Utvärdering tema världen När vi valde världen som tema för våren, var aldrig tanken att barnen skulle kunna alla länder, huvudstäder m.m. Istället ville vi väcka nyfikenheten för att lära mer om människor, levnadsförhållanden, natur och kultur runt om i världen. I läroplanen för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) står bland annat: Förskolan/förskollärare ska sträva efter/ansvara för att varje barn; känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. 19

tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. får förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund... Vi började vårt världentema med att prata om Rydebäck och dess historia. Tillsammans gick vi runt och tittade på de gamla husen vid stranden, Rydebäcks gård, ritade kartor över hur Rydebäck såg ut, spelade grisbingo m.m. Därefter pratade vi om Skåne och undersökte vilka spännande platser som finns här. Häxan Hilma hade flugit runt i Skåne och många av barnen kände igen ställen som Nimis och Turning Torso. Efter Skåne pratade vi om Sverige, vår kungafamilj, huvudstad, flagga och vem som styr vårt land. Vi provsmakade svensk mat som köttbullar och knäckebröd och sjöng sånger som "Du skåning" och "Du gamla du fria". Efter Sverige gav vi oss ut i Europa. Vi tittade på spännande platser och byggnader som lutande tornet i Pisa och Eiffeltornet. Vi provsmakade baguette, ost, röd pölse och vindruvor. Barnen tittade på Europakartan och berättade om ställen där de varit på semester. Alla Skutorna lyssnade också på europeisk musik så som Tyroler joddling, grekisk folkdans, irländsk säckpipa, finsk rap, ryska och franska nationalsångerna, engelska popband och klassiska stycken från Vivaldi och Beethoven. När vi pratade om Asien så tittade vi på spännande djur som tigrar, pandor, elefanter, orangutanger och snöleoparder. Vi studerade bilder från Himalaya med världens högsta berg och tittade på kinesiska muren. Flaggorna i denna del av världen var väldigt färgglada och barnen målade många! Alla barnen provsmakade också jasminris, oliver, fikon och räkchips. Vi åt med pinnar medan vi lyssnade på asiatisk musik (Bollywood från Indien, mongolisk folksång, kinesisk klassisk musik och lite "Babushka" från Ryssland). Vi pratade också om vårt fadderbarn, Yong, som bor i Kambodja. När vi pratade om Sydamerika fick vi besöka Amazonas regnskog med ormar, vackra fåglar och massor av grön växtlighet. Vi pratade om karnevalen i Rio och dansade till sydamerikanska rytmer som samba och salsa. Barnen provsmakade nachos, majs, jalapenos och bönor. Då Nordamerika stod på tur så tittade vi också på bilder från den varierade naturen. I Nordamerika finns både vida slätter, höga berg, skog och öken. Det var också spännande med indianer och cowboys. Vi pratade om den stora Grizzlybjörnen och provsmakade chips, mac & cheese, pannkakor och coca cola (detta var favoritprovsmakningen). Vi lyssnade på musik och dansade loss till toner av bland annat Bruce Springsteen, Dolly Parton, Elvis mfl. När vi pratade om Afrika så kom Elin på besök. Hon har volontärarbetat på en skola i Sydafrika. Barnen var mycket fascinerade över hur det såg ut, att de inte hade riktiga stora hus och att husen som fanns hade galler överallt. Vi provsmakade gröna bönor, ris och majs. I Afrika såg vi också många spännande djur som giraffer och lejon. 20

I världsdelen Antarktis så fanns det inte så många kulturella upplevelser och spännande byggnader. Däremot är det kallt där och ett hem åt 18 olika pingvinarter. Vi provsmakade sill och tittade på hur mycket is det finns där! När vi pratade om Oceanien så fascinerades barnen framförallt av alla giftiga och skojiga djur som fanns; ormar bläckfiskar, kiwifåglar och kängurur. Vi provsmakade toast och exotiska frukter. Hela vårt världen tema avslutades med en stor sommarfest för alla familjerna. Alla barnen i huset hade en gemensam sånguppvisning med sånger från världens alla hörn och sjöng på många olika språk. Några berättade också om de olika världsdelarna. Därefter så fikade familjerna tillsammans ur sin medhavda picknickkorg. Gården pyntades med alla djur och flaggor som vi gjort och för att samla in pengar till vårt fadderbarn hade vi fiskedamm och lottförsäljning med sponsrade vinster. Tillsammans gick familjerna också en tipsrunda med frågor kring världen. I samband med avslutningen så "kastades" också de ut som ska börja förskoleklassen i höst. 5. Analys och bedömning Generellt upplever vi att vi har arbetat aktivt för att nå målen. Avdelningarna arbetar, enligt vårens utvärdering, på lite olika sätt vilket till stor del beror på lite olika barnsyn och arbetssätt hos pedagogerna. Under hösten 2014 ser vi dock tydlig förändring där vi tillsammans antagit ett mer gemensamt förhållnings och arbetssätt. Rutinerna är liknande på båda avdelningarna vilket ger en trygghet då barnen kan välja att vistas på båda avdelningarna under morgnar och eftermiddagar. Vi står fast vid de gemensamma regler som vi satt upp i huset och vi är konsekventa mot barnen. Tillsammans har vi tagit de gemensamma reglerna ett steg längre och då dagens upplägg nu också är liknande känner vi oss mer som "ett hus" än två avdelningar. Viktigt är också att vi i personalen har skoj och trivs tillsammans och ser varandras olikheter som tillgångar i verksamheten. När vi är trygga och glada skapar vi också förutsättningar för att få trygga och glada barn. Vi har en fortsatt hög personaltäthet med 4,44 barn/pedagog under hösten. Detta i kombination med de relativt små barngrupperna gör att vi verkligen har möjlighet att se barnen och deras behov. Vi har vid behov tagit hjälp av Elevhälsan och fått bra stöd och råd kring vårt bemötande som underlättat för arbetet i barngruppen. Att vi arbetar en del åldersindelat ser vi också positivt eftersom vi märker att vi kan utmana barnen på deras individuella nivå när de är i åldersindelade smågrupper. Föräldrarna önskar självklart insyn i deras barns vardag och för att underlätta kommunikationen med föräldrar så har vi ett digitalt veckobrev. I slutet av var vecka skrivs en sammanfattning av vad som gjorts under veckan. Denna sammanfattning läggs tillsammans med bilder ut på förskolans hemsida. På så sätt finns det tillgängligt både för 21

föräldrarna och allmänheten. Som regel skriver också förskolechefen ett litet mail minst en gång i veckan med information om den kommande. Hemsidan har uppdaterats och där finns aktuella dokument. Det finns också möjlighet för medlemmarna att logga in på sidan och där läggs kalendarium med viktiga datum mm. ut. Årets fortbildningar har också bidragit till en ökad måluppfyllelse genom ett bättre bemötande. Under vårens föreläsning "positiva pedagoger" fick vi många tankeställare och en hel del skratt kring vardagssituationer på förskolan. Hur reagerar/agerar vi på ett professionellt sätt? Föreläsarna synliggjorde skillnaden mellan att gnälla över sin arbetssituation och att göra något positivt av situationen. Under hösten har också personalen blivit mer medveten om genus och jämställdhetsfrågor. Med diskussioner utifrån www.jamstalldskola.se har vi diskuterat genus och jämställdhet. Vi läste om olika vardagssituationer på förskolan och funderade bland annat kring vem det var som fick ta plats m.m. Vi kom fram till att det inte generellt är så att pojkar ges mer utrymme än flickor, utan det vi ville bli mer observanta på var framförallt att de yngre och äldre i barngruppen ska ges samma möjlighet att synas och höras. Det är framförallt under samlingen som vi kan känna att de som svarar rakt ut utan att räcka upp handen, tar plats framför de som snällt sitter och väntar på att få frågan. Slutligen så spelar barngruppens utformning samt barnens attityder såklart stor roll. Barngruppen idag är mer sammansvetsad än den varit de senaste tre åren, och mycket beror på att vi fortsätter att lägga stor tyngd på värdegrundsarbetet. Vi tar oss tid och ger förklaringar i olika situationer, vill inte kränka barnen genom utskällningar inför andra, utan hellre berömma bra beteende och ge barnen förståelse för sitt agerande. En sammansvetsad barngrupp där barnen känner tillhörighet men också empati, medkänsla och respekt för varandra utgör an bra grund för att barnen ska våga utforska sin omgivning och utmana sig själv. Det känner vi att barnen vågar göra och det är fantastiskt roligt att se hur de vågar stå upp framför alla och berätta om saker som de gjort, vågar säga ifrån när något känns fel och är härligt nyfikna på allt nytt vi presenterar för dem! 6. Åtgärder för utveckling Vi kommer fortsätta arbeta på liknande sätt under nästa år eftersom vi ser en positiv förändring på barngruppen och vi känner att vi har trygga och glada barn. Inne på den stora avdelningen kommer momentet med kompissolen vara kvar och utgöra underlag för vidare diskussioner då vi upplever detta som ett bra sätt att berömma och synliggöra bra handlingar. Däremot känner vi pedagoger att vi dagligen ser beteende hos barnen som vi bör uppmärksamma med en solstråle och vi vill bli bättre på att fylla på med strålar. Kanske är kompissolen också något som kan anpassas till småbarnsavdelningen? 22