SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET 2014-2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER - Utveckla språket. Vi har arbetat med dramatiseringar, att lyssna, reflektera, återberätta, prata runt sagor och böcker. Vi förklarar ord och sätter dem i sammanhang. Vi upplever att vi har kommit ganska långt i detta arbete och att vi har mycket kunskap. Vi delar med oss till varandra och diskuterar detta på planeringar och således är det något vi kontinuerligt arbetar vidare med. Det sker också satsningar i kommunen på språk och läsning och alla arbetar på bred front. - Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Vi har ett system som används på våra planeringar där vi varje gång utvärderar så väl som tänker framåt tillsammans med förskolechef. Det är inte varje planering detta hinns med och förskolechef har varit delaktig på planering i liten utsträckning under detta läsår på grund av stort ansvarsområde. - Arbeta inriktat mot traditionella könsmönster Vi har inte arbetat inriktat med detta utan får ta nya tag. Vi har haft fokus på språket detta läsår. HELHET/ALLSIDIGHET Vi har haft möjlighet att dela in barnen i åldersanpassade grupper, 1-3 år samt 4-5 år för att anpassa verksamheten efter barnets utvecklingsnivå. Vi samtalar mycket med barnen för att utveckla deras ordförråd och olika begrepp. Vi ber ofta barnen försöka hitta egna lösningar på olika problem och konflikter själva innan vi hjälper dem, men vi finns alltid där som ett stöd för barnen. Vi utvecklar barnens självständighet och tillit till sig själva. Uppmuntrar barnen att berätta på samlingar t.ex. presentera måltiden, berätta om sig själva, namnsånger och namnlekar. Den fria leken utvecklar barnen sin självständighet, trygghet, identitet och tillit till sin egen förmåga genom att pedagogerna deltar i leken, förklarar ord, begrepp och stöttar på olika sätt. Vi uppmärksammar våra olika traditioner genom olika aktiviteter och samtalar om varför vi har dessa. Exempel på detta är pyssel, mattraditioner, besöka kyrkan, luciatåg, påska för skolbarnen m.m. Att presentera maten stärker deras självständighet och tillit till sig själva. Gruppindelningar vi har före och efter maten fungerar bra. Barnen fann sig snabbt tillrätta med de vardagsrutiner de var vana vid. Vi har ändrat och anpassat samlingarna för hela barngruppen Vi lärde känna varandra vid namn, nya barn och vuxna kände sig mer delaktiga i gruppen. "Apgruppen" gemensamt med Blåbäret 4-5 år har fungerat bra när vi är en pedagog från varje avdelning, När vuxna inte finns till hands och räcker till märker de äldsta att de får lov klara sig själva så gott det går. De är omtänksamma och hjälpsamma mot nya och yngre barn i olika situationer. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-00 00 Telefax: 0240-73 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken 1
Vad har ni planer på att göra? Vill bli bättre på att leka med barnen i deras lek. Planera in när och vem som är med barnen både inne och ute. Exempelvis spela spel fungerar oftast bättre i slutet av dagen. Försöka läsa mer spontant. Utveckla både inne- och utemiljön samt göra den mer attraktiv, inspirerande, lärorik och utmanande på olika sätt. Vi har diskuterat hur gör vi samlingarna intressantare, roligare och mer lärorika. Vi har märkt att barnen tagit till sig ord och begrepp mer än tidigare, även bland de mindre barnen. Vi ökar barnens möjligheter att få ett större ordförråd redan vid tidig ålder. Vi läser fler och längre böcker i och med att barnen visat större intresse. Då vi inte har flera kulturer på förskolan är det svårare att naturligt få in diskussioner kring andra kulturer och deras traditioner. Därför är det endast de svenska traditionerna som firas. Däremot nämner vi att man gör på andra sätt i andra kulturer. HÄLSA OCH RÖRELSE Genom skogsutflykter (Mulle, Knytte), skidor, skridskor, motorikövningar m.m. utvecklas barnens motorik. Vi är ute varje dag och vår utemiljö uppmuntrar barnen till rörelse som ger dem möjlighet till att utveckla sin grovmotorik och kroppsuppfattning (cykling, gungor, rutschkana, skid/skridskoåkning m.m.). Vi har utvecklat gården med bl.a. rep för balansgång och hopphagar. Vi har även tillgång till skolans gymnastiksal och kan där använda oss av olika redskap. Vi har också köpt in material som tränar finmotoriken. De yngre sover ute i vagnar. Även samtal kring vikten av att röra på sig samt äta rätt förs i olika sammanhang och på ett naturligt sätt i vardagen. Uppmuntra barnen att äta av allt samt att våga prova så väl grönsaker som mat. Vi har även arbetat med kroppen i form av en pappersdocka i naturlig storlek där barnen fått namnge de olika kroppsdelarna. Vi sjunger även olika sånger och använder ramsor som anknyter till hälsa och rörelse. Vi har en väl avvägd dagsrytm. Tid finns för att springa, klättra, balansera, cykla, gunga, åka pulka, skotta, åka skidor och skridskor. Vi går på utflykter en gång/veckan till både skog och sjö som ligger på nära avstånd. Skogen utmanar barnens motorik när de klättrar på stenar och över rötter Vi har inte använt skolan gymnastiksal därför att tiderna passar inte med skolans verksamhet i nuläget. Vad har ni planer på att göra? Vi ska göra en plats med uppsatta slangar med trattar på förrådsvägg med vattenlek En affärsdisk ska upprättas på Lillgården. Göra gården roligare för barnen med mer motoriska utmaningar och ett bollplank. Gå mer till skogen.vi kan vara nära förskolan, gå med några barn en stund och även vara där längre stunder till exempel äta ute i skogen. Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Vi tillvaratar skogens möjligheter att utveckla barnens motoriska färdigheter genom anpassande aktiviteter. Vi ska försöka utnyttja skolans gymnastiksal mer i framtiden då detta är en bra plats att utmana barnen motoriskt på. Vi har inte kunnat utnyttja denna under läsåret då tiderna inte passat med vår verksamhet.
SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Detta läsår har språk och kommunikation varit i fokus som ett prioriterat mål. Språkgiva, sagoläsning, berättande, och dramatiserat. Vi använder "Babblarna" ett material för de yngre barnen. Vi ger oss tid att lyssna och samtala med barnen och ger alla barn talutrymme. Lyssna på varandra, prata i liten och stor grupp. Vi förklarar ord, berättar sagor och berättelser, rim och ramsor, läser böcker, pratar om bokstäver, hur bokstäverna låter, uppmuntrar att skriva sitt namn samt arbete med Ipad. Vi arbetar med ett material som heter Läsnyckeln där vi tillsammans med barnen ljudar fram olika ord och samtalar kring orden samt bilder som representerar ordet. Läsnyckeln är ett material som uppmuntrar till avkodning. På ipaden får barnen arbeta med en app som heter Bornholmslek och innefattar rim, ljuda bokstäver och ord samt att bygga ord. Biblioteksbesök och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker samt en känsla av vad böcker kan förmedla. Vi läser sagor dagligen. De äldre barnen har jobbat med en bok under en längre tid. Vi har språksamling 1 gång i veckan där vi arbetar med bl.a. mungymnastik och hörövningar, ordlekar osv. Mumlans alfabet, rim och ramsor. Blåbäret använder språket i den dagliga verksamheten genom att lära barnen att beskriva med många olika ord, motsatser, synonymer och sina känslor. Vid måltiderna ges tillfälle, att presentera maten, att diskutera i mindre grupper, även de barn som inte tar så mycket plats annars får komma till tals. Barnen utvecklar även sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Vi hade tänkt att dramatisera godistrollet med de äldre barnen men inte genomfört det p.g.a. sjukdom hos personal. Ipaden har vi ej använt i den utsträckningen som vi hade tänkt. Blåbäret avslutade Läsnyckeln tidigare än beräknat. Vi har haft en samling med Läsnyckeln efter lunch som varit frivillig. De är de äldsta barnen som har lånat bokpåsar. Blåbäret har använt sig av Mumlans alfabetet. När barnen inte är positiva bör vi ompröva samt tänka nytt mot målen i stället för att fortsätta som vi gjort tidigare. LEK Fri lek är viktigt! Att lära sig att leka är en konst och vi ska ge barnen tid att leka. För att barnen ska utveckla sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära har vi bland annat en stimulerande inomhusmiljö och utomhusmiljö med närhet till skog och sjö. Vi har delat barnen i mindre grupper för att alla ska utrymme att ta plats i leken. Vi har varit lyhörda och lyssnat på barnen vad de vill leka med eller göra. Vi har tillhandahållit material som de kan använda i sin fria lek. Ge barnen utrymme för lek med möjlighet att spara för att fortsätta senare. Pedagogerna strävar efter att vara närvarande i leken tillsammans med barnen samt även att stötta barn som har svårt att leka. Inbjuda till olika former av lek t.ex.regellekar, sånglekar och rollekar. Efter lunch och läsning har vi aktivitetstavla där vi delar in barnen i 3-4 olika grupper med olika och varierande aktiviteter, alltifrån konstruktionslekar till språklekar med ipad. Leken stimuleras även via Mulle/Knytte, Läsnyckeln och sociala lekar som bageri, affär, doktor och polis, förälder-barn m.m. Vi läser sagor och åker på bio/teater. Den fria leken har fungerat bra. När vi tog bort kuddarna i kuddrummet upptäckte barnen andra lekar och material. Genom att vi är närvarande och deltagande utvecklar leken barnens fantasi och samspel, samarbete, språk, social kompetens, koncentration, uthållighet, kroppskännedom
fin- och grovmotorik. Ge barnen lugn och ro i leken samt försökt bli mer medvetna om i vilken utsträckning vi stör barnen i deras fria lek med exempelvis aktiviteter. Dela barnen i mindre grupper. De har lärt sig komma överens, lyssna, samspela, dela med sig turas om och acceptera en tilldelad roll. Vad har ni planer på att göra? Mer styrda inomhus- och utomhus lek, regellekar i den vardagliga leken Det är viktigt att förskolans verksamhet inte är för planerad så att vi inte behöver avbryta barnen i deras fria lek alltför ofta. Vi vuxna kan vara mer delaktiga i barnens lek och presentera olika typer av lekar för dem. Vi uppmuntrar barnens lek och låter barnen känna glädje över att leka. Vi behöver även skapa bättre lekmiljöer såväl ute som inne. När vi delar in barnen i grupper efter lunch ger vi dem möjligheter att prova material de sällan använder och leka med barn de inte leker med i vanliga fall. Detta ger barnen möjligheter att upptäcka nya saker och nya vänner. Vi märker också att barnen är duktiga på att aktivera sig själva och spela spel och lägga pussel tillsammans och detta tror vi bland annat är tack vare de grupper vi jobbat med. Tänker oftare på att inte avbryta leken. Vi vuxna är inte delaktiga i tillräcklig utsträckning. Vi ska fortsätta med olika grupper samt kort med färdiga lekar. SKAPANDE Detta har vi arbetat med; rita på fri hand, målarbilder, skapa med papper, sax, tejp och lim. De äldre barnen har ritat självporträtt samt målat träd till en sagoskog. Stafflimålning med vattenfärg, flaskfärg, pastellkritor, snömålning, på staffli. Färglära, blanda färger och arbetat med stora papper på golvet. Handavtryck, Ipad (pic-collage), Vi har också arbetat med kakbakning och målat med fingerfärg. Vi har köpt in ett nytt material som heter plus plus 3 D. Byggrummet inspirerar till skapande med Lego, Kapplastavar, järnvägsbygge m.m. Vi försöker skapa av det naturen erbjuder t.ex. kottar, sand, brädor, pinnar och stenar. Musik och sång förekommer dagligen. Vi lyssnar på olika typer av musik, rör oss till musik, spelar med rytminstrument och leker olika danslekar. Barnen har fått gå på film och teater. Vi har dramatiserat bland andra "Bockarna Bruse". Vi behöver plocka fram mer material oftare och synliggöra så att barnen får ett större intresse. Vi har låtit barnen utvärdera skapandet i vår verksamhet. Barnen hade svårt att komma igång själva utan vuxenstöd vid fritt pyssel. Vad har ni planer på att göra? Vi vill arbeta med drama samt spela teater och inkludera alla barn och oss personal. Lära ut klassiska lekar Bli bättre på det traditionella skapandet och träna klippa och klistra. Vi har haft skapande som prioriterat mål. Skapande genomsyrar det mesta vi gör på förskolan. Många färdigheter följer med skapandet som att klippa, mäta m.m. I utemiljön finns mycket skapande vi drar nytta av. Vi skulle kunna vara mer med barnen i utemiljön för att förstärka
skapandet. Vi är på gång med mer skapande av naturmaterial. Personalen måste vara mer aktiva och lyssna på barnen. MATEMATIK Matematik i vardagen har varit ett ständigt inslag i verksamheten då många begrepp tränas i vardagen. Vid fruktsamlingar räknar vi tillsammans med barnen antalet närvarande barn, jämför flest/minst antal, använder siffror som vi sätter upp och får då in addition och subtraktion. Ordningstal får vi in genom datum. När vi delar ut frukt får barnen välja på hel, halv, fjärdedel och åttondel av frukten. Barnen hjälper även till att duka och därigenom övar de t.ex. antal, positionsord samt andra matematiska begrepp. Även vid utevistelse används matematiken, barnen räknar t.ex. kottar och ser olika längder på pinnar. Genom vårt byggrum skapar och konstruerar barnen mycket tillsammans med olika material, så som lego, kaplastavar, järnvägar osv. Årsburken används dagligen. Barnen får insikt i hur dagar, månader och år passerar på ett enkelt och visuellt sätt. Barnen ser en matematisk förändring när det minskar i månadsburkarna och ökar i årsburken. Vi ställer öppna frågor och låter barnen tänka efter själva. Matte på burk (4-5 år) är populärt bland barnen. De är närvarande och tänker, funderar och diskuterar. Mattetänket är med väldigt mycket i verksamheten. Barnen har/får ett intresse för siffrorna. Vi har sett hur de större barnen utvecklat att se antalet utan att behöva räkna efter. Vi får in matematiken i vardagen mycket mer än tidigare och utifrån det öka kunskapsnivån. Barnen har utvecklat matematiken själva i deras egna lekar mer än tidigare. Vi i personalen hör hur de tänker. Vi behöver vara närvarande i barns lek och med när det händer. Vad har ni planer på att göra? Se över vad vi kan använda oss av för nya matematiska begrepp i verksamheten. Personalen behöver vara mer delaktiga i barnens olika aktiviteter. Fortsätta med matte på burk Även om vi ej haft lika hög prioritering på matematikmålen så kommer detta in i verksamheten på många olika plan. I och med de olika samlingarna, dukningar och vid utevistelse. Tänket finns med oss hela tiden i verksamheten och vi märker även av barnens intresse för detta. Personalen upplever att de också tänker i andra banor än förut när det gäller matematik. Våra regelbundna samlingar med matteburkar har barnen uppskattat och vi ser att barnen blir mer och mer medvetna vad det gället olika matematiska begrepp. Små som stora saker uppmärksammas och man griper tag i och jobbar vidare utifrån situationer som uppkommer utifrån barnens intresse. Vi behöver få in mer naturmaterial i vårt arbete. NATURVETENSKAP/TEKNIK Genom regelbundna skogsbesök, följa årstidsväxlingar (där av bl.a. Knytte, Mulle och spindlarna) kommer växter och djur med på ett naturligt sätt. Ger barnen möjlighet att upptäcka det som finns i deras närhet, samtala om vad de hittar. Vi vistas ute varje dag och går till återvinningsplatsen regelbundet. Vi har olika material för konstruktion inne och ute, köpt in ett nytt material för att skapa 3D. När barnen delat in sig i grupper har det medfört att de utvecklat
byggandet av lego och duplo. Vi använder återvunnet material, naturmaterial för att skapa och t.ex. vid plantering för att värna om vår miljö. Vi experimenterar en gång i veckan då är barnen delaktiga praktiskt och vi reflekterar, analyserar och diskuterar runt de olika experimenten. Vi har främst använt oss av materialen Teknikens små under och Lillteknis experimenterar och även hittat material på nätet. Under vinterhalvåret har vi experimenterat mycket med is och vatten.vi har inte fått ihop tiden riktigt då personal ibland varit borta och att andra moment har tagit mer tid. Det har hänt mycket Mulle och Knyttegruppen sedan i höstas: Barnen är intresserade av djur och vad som händer i naturen. De uttrycker glädje när de är dags att gå till skogen och få lära sig om djur och natur. Bra för att få in naturvetenskap i vardagen vilket gör att barnen visar stort intresse för växter och djur. Fortsätta låta barnen vara med och välja vad de vill lära sig mer om. Vi ska ta vara på deras intressen kring skog, naturen och djur på olika sätt. Barnen måste få vara aktiva, fundera, utforska, prova och experimentera, reflektera och dra slutsatser. Vi ska försöka presentera mer material som ska finnas synligt för barnen. Det är viktigt att vi fångar upp barnens tankar och idéer, inte bara vad de säger utan också det barnen gör. Det är viktigt att vi finns med och ställer öppna frågor samt hjälper till att ge barnen redskap för att sammanfatta och dra slutsatser. Vi har arbetat med att presentera material som faktiskt finns till hands t.ex. tekniklådan. Vi har arbetat med att samtala kring kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Genomföra det vi planerat även om det inte kan göras exakt som det var planerat. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Uppmuntra barnen att våga prova nya saker och tro på att de kan. Att vi alla är olika men lika mycket värda. Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter genom att kommunicera med varandra annars får de hjälp av en vuxen. Vi arbetar med Start/Stegvis som ger så väl oss vuxna som barnen verktyg att lösa konflikter och vara mer lyhörda inför varandra. Detta genomsyrar verksamheten mer och mer i vardagen i och med att vi alla någon gång jobbat med Start/Stegvis. Vi känner till begreppen och all personal kan hänvisa till detta arbetsmaterial. För att utveckla barnens sociala kompetens och värdegrund har vi bl.a. arbetat med: Start/Stegvis Sapere Fri lek Kompis-luvan (barnens egna uppfattningar om hur en bra kompis ska vara) FN-dagen Knytte/Mulle Årsburken Aktivitetstavlan Utelek Traditioner och seder
Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor och de visar respekt och är hjälpsamma mot varandra. Barnen försöker lösa konflikter i dialog. Vi ska fortsätta jobba med Start/Stegvis och få in det ännu mer i verksamheten och vardagen. Vi ska även försöka ha ett mer medvetet genustänk. Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 5 1 4 2 Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Vi har nöjda vårdnadshavare på Lillgårdens förskolan om man ser till de som lämnat enkätsvar. Det är önskvärt att få en högre svarsfrekvens till nästa år för att kunna dra slutsatser av enkäten. Vår personal är nöjda på de flesta punkter när det gäller arbetsmiljöekäten. Vi ser att det är arbetsbelastningen som upplevs som hög och detta kan vi härleda till personalbyten samt sjukdomar och annan frånvaro.
ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2015-201: Vi ska arbeta vidare med kommunens satsning på Språkgiva för barn på förskolan och i och med detta kommer vi att arbeta mycket med språk som är centralt för att förbereda inför läsinlärningen. Vi ska arbeta med att förstärka det systematiska kvalitetsarbetetet i det dagliga arbetet på planeringar samt med analyser av vår verksamhet. Ort: Vad Datum: 20150910 Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: Josephine Molin