Retorik = konsten att övertyga

Retorik = konsten att övertyga Lite retorikhistoria Retorik betyder talarkonst, vältalighet och vältalighetslära. Aristoteles kallade retoriken läran om konsten att övertyga. Retorik är läran om hur man på bästa sätt övertygar människor. Det viktiga är då inte att vara sann utan att vara sannolik nog att bli trodd. Retoriken skapades i Grekland under 400-talet f Kr. Vid denna tid var demokratin ung och "en man, en röst" gällde. Detta hade dock sitt pris. Det innebar att varje vuxen man deltog i folkförsamlingen, men den innebar också att han där var tvungen att föra sin egen talan. På samma sätt var en man som anklagats för något brottsligt tvungen att personligen försvara sin sak inför rätten. Systemet gjorde att man tvingades lära sig om hur man talar inför andra och hur man vinner deras stöd. Ur detta behov uppkom retoriken. I sin bok Retoriken beskrev Aristoteles de tre bevis- och övertalningsgrunderna, de sätt att övertyga, som finns att tillgå. Dessa kallade han: etos, logos och patos. Att övertyga genom etos handlar om att behaga sin publik, främst genom att skapa förtroende. Man försöker visa att man är en sympatisk figur och därför bör bli trodd. Man försöker, med andra ord, vara en person du gärna skulle köpa en begagnad bil av. Att övertyga genom logos går ut på att tala till folks förnuft. Här undervisar man och argumenterar. Resonemanget bygger på logiska samband, därmed förstås inte sagt att påståendena är sanna. Att övertyga genom patos slutligen, går ut på att tala till folks känslor. Här gäller det att röra sin publik. I dagens Sverige översvämmas vi av information. Vi pulsar genom ord, bilder, ljud och tryckta budskap. Problemet idag är inte att få tag på information utan att hantera informationen och på grund av detta har retoriken återfått sin status även i modern tid. Retorikens grundstenar talets uppbyggnad De gamla grekerna byggde upp sina tal enligt följande struktur; 1. intellectio analys 2. inventio innehåll 3. dispositio struktur 4. elocutio formulering 5. memoria memorering 6. actio/pronuntiatio framförande

Retoriska figurer - När det gäller texten och behandlingen av texten kan den gamla retoriken ge oss många redskap. Man ägnade mycket tid åt att diskutera hur man kunde smycka språket för att nå publiken på bästa sätt. De retoriska figurerna kan delas upp i ett antal grupper; bilder, vändningar, upprepningar, jämförelser samt övriga figurer. Bilder Metafor Metaforen är ett bildligt (inte bokstavligt) sätt att uttrycka sig. Metaforen kommer ofta till genom att man blandar uttryck från olika områden. Man skapar uttryck som egentligen är omöjliga, men som i stället talar till vår fantasi. Det är till exempel mycket vanligt att politiken lånar uttryck från sportens eller från hushållets värld. Så kunde t.ex. Carl Bildt ta oss med på den enda vägen. Låt oss ta metaforen storm på aktiemarkanden som ett exempel. Vad ger oss denna storm för känslor? Kanske känner vi känslan av naturkraft, av något utanför människors kontroll. Jämför detta med verkligheten bakom: finansmannen Soros sålde svenska aktier för en halv miljard. Intrycket blir då ett annat. Liknelse Liknelsen är ett bildspråk där ett begrepp visas med hjälp av ett annat. Liknelsen skiljer sig från metaforen genom att det klart utsägs vad något liknar eller är som. Så kan trädens rötter vara som tentakler i marken och min älskling vara som en ros. Allegori En allegori är en liten berättelse byggd av "bilder". Ofta har man staplat flera metaforer på varandra. Man menar alltså inte bokstavligen det man säger utan målar i bilder det man vill säga i bilder. Sverige har kört i diket. Nu måste vi bogsera upp landet på rätt väg. Vi vet hur man kör!

Vändningar Ironi I ironin säger man motsatsen till det man menar och ger därigenom extra stor kraft till sitt uttalande. En kommentar som det där var ju en väldigt fin klänning kan inte förstås om man inte lyssnar till undertexten. Små barn har ofta svårt att förstå ironi. På samma sätt verkar vi ha kulturella gränser för vad man får vara ironisk om. Gränser som i västvärlden ständigt flyttas, vi talar ju till och med om dagens unga som den ironiska generationen. Hyperbol Hyperbol är en medveten överdrift. Man tar i mer än vad som egentligen är riktigt sant. Jag är fullständigt dödstrött kan man höra sig själv säga utan att man egentligen håller på att dö. Litotes Litotesen är raka motsatsen till hyperbolen. Den kallas ofta understatement. Här underdriver man i stället kraftigt: Jag tror att jag fått en liten släng av aids. Upprepningar Anafor Anaforen är en upprepning av samma ord i början av flera satser. En av de mest kända är Martin Luther Kings tal I have a dream, där denna fras upprepas ett mycket stort antal gånger med ökande kraft. Detta skapar en väldig dramatik. Epifor Epiforen är anaforens raka motsats. Nu sker upprepningen av samma ord i stället i slutet av flera satser. Dessa ord, dessa enkla ord, dessa mina sista ord... Jämförelser Antites I antitesen målar man i svartvitt. Det handlar oftast om två sidor som står mot varandra, medvetet tar man bort alla nyanser där emellan. Dagens Sverige består av fattiga och rika, av mottagare och givare. En annan variant är Upp som en sol, ner som en pannkaka. Övrigt Alliteration I alliteration börjar flera ord i samma mening, del av mening, med samma bokstav som t.ex. i Våga välja Volvo! eller Fina flickor äter f müsli till frukost.

Uppgift 1 Att skapa ett tal Er uppgift består i att hålla ett tal om ett valfritt ämne. Talet ska vara ca. 5 min långt. Ni ska även lämna in ert tal skriftligt. Ni kommer att presentera och lämna in era tal enligt schemat längst bak i häftet. Inlämning av skriftligt alster sker samma dag som man redovisar. Om man p.g.a. ogiltig anledning inte framför sitt tal på utsatt tid kan man högst få E i betyg! 1. Vad ska jag tala om? Det är bra att tala om något som engagerar dig! Välj att göra; Ett högtidstal (mamma/pappa fyller 50 eller din bästa vän ska gifta sig, ni ska gå ut grundskolan) Ett politiskt tal (starta upp ett nytt parti och försök få med dig väljare eller argumentera i någon politisk sakfråga t.ex. för eller mot ett gemensamt språk i Europa.) Ett tal till... konsten, kärleken, våren... Om du har andra idéer prata med Cecilia! 2. Vilka har jag i publiken? (mottagarna) Publiken är en ytterst viktig del i ett tal. Det gäller att nå publiken och övertyga eller roa dem på bästa sätt. Därför ska man ta sig en funderare på vilka de är och vilket sätt jag når dem bäst på. Det är ju t.ex. annorlunda att tala inför framtida väljare i ett parti eller om du talar till din bästa vän på hans/hennes bröllop. 3. Vad är syftet (anledningen) med ditt tal? Är det att; Underhålla Övertyga eller/och Väcka känslor Genom att bestämma dig för vilket ditt syfte är det lättare att se vad du ska fokusera på. Många tal lider brist just på en tydlig avsikt. Efteråt sitter vi som publiken med frågan "vad ville hon egentligen?" i huvudet. 4. Tid (ca 5 min) Tänk efter hur lång tid du har på dig och anpassa ditt tal efter det.

5. Samla stoff Du ska nu samla den information du behöver till ditt framförande. När du samlat den information du behöver är det dags att plocka ut det som är relevant för ditt tal. Obs! Tänk på att talet inte ska vara en faktaredovisning! 6. Dispositionen Talets delar är inledningen, huvudtexten och avslutningen. Inledningen Det allra viktigaste i inledningen är att få publiken att intressera sig för det man ska prata om. Ett sätt är att etablera en relation. Hur man gör detta beror på publiken och dig själv men ofta fungerar en inledning där man pratar om något som berör alla. Det kan vara den ljumma sommarkvällen eller en fråga du tror många funderar över. Visa att du är nyfiken på publiken. Berätta gärna om något du varit med om. I inledningen ska du alltså så tydligt och intresseväckande som möjligt presentera ditt ämne. Huvudtext Huvudtexten är egentligen mitten av ditt tal då du utvecklar vad du vill ha sagt. Använd dig av ett målande språk för att behålla dina åhörares intresse! Avslutningen Knyt samman de lösa trådarna du slängde ut i inledningen. Repetera och sammanfatta det viktigaste av talet. Försök vinna publikens välvilja framför allt om du håller ett tal där syftet är att övertyga. Upprepa gärna ditt budskap. Skriv ner korta punkter för ditt tal enligt denna disposition. 7. Klä ditt tal Att klä sitt tal innebär att man funderar på själva uttryckssättet. Förhoppningsvis har du nu innehållet klart för dig och kan börja med arbetet kring hur du ska framföra det. De retoriska figurer som finns ovan är ett bra sätt att smycka sitt tal. Ett annat sätt kan vara att variera sin röst i hastighet och volym. Tänk också efter vilka ord du använder om de t.ex. är positivt laddade eller negativt och om de passar ihop med ditt syfte. En paus kan också fungera som en effekt i talet. Fundera på om du ska lägga in pauser i ditt tal. Tänk på att inte tala för fort det är mycket vanligt vid tal och redovisningar 8. Skriv ner ditt tal Dags att skriva ner ditt tal. Nu har du möjlighet att se det du ska säga i skrift och du kan ändra i upplägget och laborera med din text till dess att den blir så som du vill ha den. Använd gärna stödord och programledarkort. 9. Träna, träna, träna... En god talare är alltid väl förberedd. Ta chansen och träna hemma för en förälder, hunden eller någon annan. Om man är väl förberedd behöver man inte heller vara alltför nervös! Låt någon annan lyssna och ge sin åsikt om ditt tal!

Vad karaktäriserar en god talare? Att tänka på när du talar; Ögonkontakt med publiken Tydligt tal Naturligt tal (inte för fort) Variation röststyrka tempo, pauser gester, mimik Säkerhet Avspändhet Kunskap Engagemang Och kom ihåg att en god talare också är en god lyssnare! För betyget E Du håller ditt tal så att innehållet framgår tydligt. Du har kontakt med publiken, använder manus och läser inte innantill. Du lyssnar på vad andra säger. För betyget C Du håller ditt tal i klassen så att innehållet framgår tydligt. Du har god kontakt med publiken och använder manus som endast som stöd.. Du använder dig av någon retorisk figur Du talar på ett engagerat sätt. Du lyssnar på vad andra säger. För betyget A Du håller ditt tal i klassen så att innehållet framgår tydligt. Du har mycket god kontakt med publiken och är i princip fri från manus. Du använder dig av några retoriska figurer. Du varierar ditt tal i ordval och uttryckssätt. Du talar på ett engagerat sätt. Du uttrycker dig välformulerat och säkert. Du lyssnar på vad andra säger.

Argumentation I Sverige har vi frihet att få framföra våra åsikter i tal och skrift. När man framför sina åsikter använder man argument, det betyder ungefär förklaringar och bevis. Ofta har man en eller flera motståndare i en argumentation. Han eller hon använder motargument för att övertyga dig om att du har fel. När man ska framföra ett argumenterande tal eller skriva en argumenterande text behöver man tänka igenom vad man vill uppnå. Du tar ställning i en fråga och formulerar en huvudtanke, till exempel jag tycker att man ska få betyg från skolår tre. När huvudtanken är klar kommer du på ditt huvudargument, till exempel om den svenska skolan inte ska bli sämst i världen behöver vi hårdare kontroller. Därefter måste du bestämma dig för minst tre andra argument som förklarar varför du tycker så här. Eftersom man i en argumentation möter motstånd måste man förbereda sig på motargument. Därför är det bra om du tänker efter vad för slags kritik du kan tänkas få på dina argument. På så vis är du väl förberedd och kan ge svar på tal. Du bör också ha en bra avslutning där du återkommer till din huvudfråga. Försök komma på en fyndig avslutning som människor kommer ihåg. Då blir din argumentation ihågkommen av andra! HUVUDTANKE OCH HUVUDARGUMENT ARGUMENT MOTARGUMENT AVSLUTNING ARGUMENT OCH MOTARGUMENT

Uppgift 2 Gruppdebatt Den första uppgiften ska vi göra tillsammans i gruppen. Vi ska skapa en debatt mellan två lag. OBS! De argument och åsikter som framförs i övningen behöver inte vara det man tycker och tänker i verkligheten!! Frågorna som ska debatteras samt ditt lag hittar du längst bak i häftet! Ni måste nu sitta i laget och förbereda er noga! Debatten inleds med att en i laget har en kort redovisning om vad ni tycker i frågan och varför: Huvudfråga med argument, avsluta på ett snyggt sätt där huvudargumentet upprepas. Tänk noga igenom vilka motargument ni kan tänkas få och förbered bra svar på dem! I en debatt är det viktigt att lyssna på sin motståndare, tänka strategiskt och komma med bra motargument. Använd gärna fakta, känslor osv. för att övertyga motståndaren om att ni har rätt. Använd formuläret längre bak i häftet när ni förbereder er! Uppgift 3 En argumenterande text Ni ska en och en skriva en argumenterande text. Ni väljer vilket ämne/problem som ni tycker är viktigt. Börja med att skriva en rubrik, t.ex. Jag tycker att. och presentera ditt huvudargument. Beskriv problemet och tala om varför det är viktig. Vilka argument har du för att det måste bli ändring på problemet? Minst tre argument! Bemöt dina egna argument med motargument. Tex: Det är viktigt att ha betyg från skolår tre eftersom barn och föräldrar då vet hur det går för barnen i skolan. (=ditt argument) Det finns vissa som menar att betyg från skolår tre ökar pressen på barnen så att de mår dåligt och presterar sämre. (=ett motargument). Då vill jag bara påpeka att alla undersökningar visar att barn som får betyg tidig i skolan blir mer studiemotiverade. (= ditt svar på motargumentet). Gör en effektfull avslutning där du återigen upprepar ditt problem och ditt huvudargument.

Betygskriterier för uppgiften En argumenterande text och Gruppdebatt För E För betyget godkänt ska alla delar finnas med! Du kan samtala och diskutera och framför någorlunda underbyggda åsikter. Ditt problem och huvudargument är tydligt presenterade. Du har med tre argument som du bemöter med motargument. Du har en avslutning som binder ihop texten. För C Alla punkter från E finns med. Dina argument är har tydligare underbyggnad, till exempel genom fakta. Du bemöter motargumenten på ett reflekterande sätt. Din avslutning är mer arbetad. Ditt språk är anpassat efter uppgiften. För A Alla kriterier för E och C är uppfyllda. Du bygger ut dina åsikter ännu mer, hänvisar till fakta, undersökningar och känslor. Du har ett personligt förhållningssätt och värderar dina argument och motargument. Ditt språk är väl genomtänkt och i stort sätt korrekt.

FRÅGAN SOM SKA DEBATTERAS OCH VÅRT HUVUDARGUMENT: Argument Motargument SÅ HÄR INLEDER VI VÅR ARGUMENTATION: (Gör inledningen intressant så att de andra förstår hur ni tänker. Berätta först vad ni tycker i frågan, tala om varför det är viktigt att det blir så som ni vill, ge era argument och avsluta på ett bra sätt där ni återigen talar om var ni står i frågan och varför)

Redovisningsschema Uppgift 1 Att skapa ett tal tisdag 14 februari torsdag 16 februari tisdag 28 februari 8.03 Ellen 8.03 A.Melbro 8.03 Buster 8.09 Sofia 8.09 Emma A 8.09 Måns 8.15 Alma 8.15 Matilda 8.21 Kristian 8.21 A.Molin 8.27 Johan 8.27 Jenny 8.33 Emma J 8.33 Alex 8.39 A.Rönndahl 8.39 Simon Uppgift 2 Gruppdebatt Grupp Ämne Tid för redovisning Rönndahl, Molin, Emma A För plastikoperationer 8 mars Alma, Melbro, Johan Mot plastikoperationer 8 mars Jenny, Simon För betyg i tidiga årskurser 8 mars Kristian, Alex Mot betyg i tidiga årskurser 8 mars Måns, Matilda, Sofia För dödsstraff 8 mars Buster, Ellen, Emma J Mot dödsstraff 8 mars