BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

Transkript

1 BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning

2 Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka upplevelser och spännande samtal, men är också ett effektivt och lustfyllt sätt att väcka barns och ungas läslust. Syftet med skolbioprojektet Boken på duken är att öka barns och ungas lust att läsa och att göra detta med filmen och filmanalysen som verktyg samt att förstå filmens språk och uppbyggnad. Målet ska vara att fler barn än i dag regelbundet ska läsa, såväl facklitteratur som skönlitteratur, att förmågan och viljan att läsa ska öka och att kunskapen om att det är viktigt att kunna läsa för att kunna ta aktiv del i samhällslivet ska öka. En berättelse kan berättas på många olika sätt. Boken har i många år varit det självklara valet i skolan de senaste 50 åren. Idag ser våra unga alltmer rörlig bild. Tillgången har blivit lättare och vi har ändrat våra vanor i takt med att samhället utvecklat fler möjligheter. Allt fler rapporter kommer om att våra barn läser alltför lite och har dålig läsförståelse. Senaste Litteraturutredningen slog larm om detta och föreslår i den Ett läslyft för Sverige, ett projekt som ska pågå under fem år. Därmed kan projektet ses som ett led i litteraturutredningens satsning Ett läslyft för Sverige. Handledningen ska hjälpa dig att jobba med Boken på duken i undervisningen. Genom att analysera boken och filmen, jämföra de olika språken, får eleverna en större medvetenhet och kunskap om bilden och textens språk som förhoppningsvis ger lust till läsning. Vi måste få eleverna att kritiskt och medvetet förstå både boken och filmens språk. Denna handledning är en generell handledning och inte kopplad till någon speciell film/bok eller årskurs. Du som lärare anpassar film, bok, diskussioner och aktiviteter så att arbetet för dina elever hamnar på rätt nivå. Bra att tänka på att när man analyserar film och böcker, är att barn tolkar och förstår en berättelse utifrån egna erfarenheter. Det finns inget som säger vad som är rätt eller fel, varje elev har rätt till sin egen tolkning och tankar om berättelsen. Ta tillvara på de olikheter som eleverna har. Förståelse för andras åsikter stärks. I vilken ordning man väljer, film eller bok först, spelar ingen roll. För en del kan det vara lättare att läsa boken efter det att man sett filmen och för andra tvärt om. Boken När boken är färdigläst kan du låta eleverna berätta om någon scen de speciellt blivit berörda av. Diskutera i klassen.

3 Filmen Samma som ovan. Tänk på att det finns tid direkt efter det att filmen visats. Boken och filmen Nu är det dags att jämföra de olika sätten att berätta. Vilken scen var starkast i filmen? Var det samma sätt i boken? Om inte, varför upplevde du det annorlunda? Saknade du något från boken som inte var med i filmen? Tvärtom? Vad tror du författaren tycker är viktigast i sin historia? Vad tror du manusförfattaren tycker är viktigast i sin? Konflikten och Delkonflikter Konflikten är problemet som ska lösas, dvs huvudhandlingen. Det kan vara ett moraliskt dilemma eller något annat. Ofta handlar den om mänskliga problem och känsloladdningar. Det är huvudkonflikten som gör att publiken inte reser sig upp och går. Därför följer den med genom hela filmen, från början ända tills den till slut löses i slutet. Skulle det bara finnas en enda konflikt i berättelsen skulle den upplevas som en väldigt enkel historia och berättelsen upplevs som långtråkig. Precis som i verkliga livet har berättelser inte bara en huvudkonflikt utan även flera delkonflikter som dyker upp här och där. Dessa behöver inte vänta ända till slutet innan de löses. Delkonflikterna gör att berättandet blir intressantare och mer spännande och publiken/läsaren stannar kvar och vill veta hur det går. Dramaturgi För att få en publik att lyssna till en historia antingen man berättar den muntligt, skriver ned den eller filmar den, behövs mer än bara en bra historia. Man måste också berätta den på ett sätt som gör att den blir intressant. Alla författare till både böcker och filmmanus tänker noga igenom hur de vill berätta sin historia. De bestämmer vilken stämning som berättelsen ska ha, hur den ska börja, vad som ska hända sen och hur den ska sluta. Man kallar det för att de arbetar med historiens dramaturgi. För att få läsarna och publiken att bli intresserade av huvudkonflikten så lägger författaren och manusförfattaren ner mycket arbete på att presentera den på ett intressant sätt och tidigt i berättelsen. Huvudpersonen presenteras också tidigt. Redan i början får läsarna och publiken reda på vilken slags historia den kommer att få ta del av, och när och var den utspelar sig.

4 I KLASSRUMMET Vad är det i början av berättelsen som gjorde dig nyfiken? Vilken är huvudkonflikten i boken och filmen? Hur förstår du det? Vilka delkonflikter finns det i boken? Är det samma i filmen? I vilka scener trappas spänningen upp? Hur hade du väntat dig att det skulle gå? Har boken och filmen samma slutscen? Om inte vad skiljer sluten åt? Varför tror du regissören valt att sluta filmen som han/hon gjort? Hur började boken? Vilka förväntningar får man som läsare? Hur började filmen? Vad tror man filmen ska handla om när man bara ser början? Infrias de förväntningarna? Blir man nyfiken och vill se vidare? Om du skulle göra en film av samma historia, vilken scen skulle du börja med? Om du skrev boken, hur skulle du låta den börja. Finns det någon detalj i bokens slutscen som också finns med i början? I filmen? Karaktärerna Varje berättelse kräver en huvudkaraktär/protagonist, en motståndare/antagonist och en tredje kraft. Karaktärerna är de krafter som driver berättelsen framåt. Bara huvudkaraktären behöver egentligen vara en människa/figur. Protagonist: Publiken kan identifiera sig med huvudkaraktären. Vi tar parti för huvudkaraktären oavsett om det är en trevlig eller otrevlig person. Vi

5 håller på huvudkaraktären i vått och torrt. Huvudpersonen/huvudkaraktären finns oftast med redan från första scenen i boken och filmen. Huvudkaraktären är alltid i underläge i början av en berättelse och utvecklas mest. Antagonist: Antagonisten är huvudkaraktärens motståndare. Hens uppgift är att göra livet surt för huvudkaraktären. Hen har sämre förutsättningar än motkraften. Tredje kraften: En tredje kraft brukar man även kalla för hjälpare, för att den hjälper huvudkaraktären att utvecklas på det sätt den behöver för att nå en upplösning. En tredje kraft måste inte nödvändigtvis vara en person utan kan vara en idé, händelse, eller liknande. I boken kan författaren med ord beskriva hur huvudpersonen är och handlar. Manusförfattaren måste istället visa i filmscener hur personen och handlar. För att en person ska bli riktigt trovärdig visar författaren/manusförfattaren både de bästa sidorna och de dåliga. I KLASSRUMMET Vem är huvudperson i boken resp. filmen? Hur förstår du det? Hur presenteras huvudpersonen i boken? Hur möter vi huvudkaraktären i filmen? Hur upplevde du huvudpersonen/huvudkaraktären vid första mötet. Hur är huvudpersonen i boken? Hur är huvudkaraktären i filmen? Skillnad/likheter? Vilka skillnader/likheter finns? Hur skiljer sig personerna i boken från personerna i filmen? Vad är lika med personerna i boken och filmen? Vilka är huvudpersonens/huvudkaraktärens goda sidor? Vilka är de dåliga? Varför tror du att regissören valde att karaktärerna i filmen skulle se ut som de gjorde? Var det samma tredje kraft I boken och filmen? Miljö Miljön i berättelsen är viktig. Den talar om för läsaren och publiken hur det ser ut, vilken stämning det är och när och var historien utspelar sig. Slarvas det med miljöbeskrivningen känns historien konstig och blir inte trovärdig. I boken behöver författaren inte beskriva miljön med alla detaljer, det räcker om hen väljer ut några viktiga delar. Miljön upplevs med alla sinnen, därför brukar författaren också beskriva lukter, ljud och hur det känns. I film visas miljön i bilder, publiken ser och hör den. Bilder kan inte beskriva lukter, utan det måste skapas scener som får publiken att känna lukter.

6 I KLASSRUMMET Dialog Vad skiljer bokens och filmens miljöer åt? Kände du några lukter när du läste boken? När du såg filmen? Berättar miljön något som inte sägs uttryckligt i boken/filmen? Hur tror du historien skulle blivit om den utspelat sig i en helt annan tid? Hur skulle miljön sett ut då? Hade det fungerat? Vad händer om du placerar huvudpersonen/huvudkaraktären i en helt annan miljö? (Om hen lever i ett fattigt område, placera hen i ett rikt...) Hur skulle historien bli då? Dialogen finns för att föra handlingen framåt och för att visa hur personer är eller förhåller sig till varandra. Det viktiga är att läsaren/publiken får en känsla av vem personen är. En tonåring har ju inte samma språk som en gammal dam till exempel. Det är stor skillnad på hur författare och filmmanusförfattare arbetar med dialogen. I film hör publiken hur det låter när personen pratar, den kan staka och harkla sig, har olika dialekter och utrycker känslor. Vi låter olika om vi är glada eller arga. I filmen kan manusförfattaren också använda sig av tystnaden. Istället för ord kanske personen gör en liten gest som säger mycket mer än om hon/han skulle ha talat. I KLASSRUMMET Talar personerna likadant i boken som i filmen? Hörde du några repliker i filmen som författaren skrev bara för att berätta för publiken vad som skulle hända, eller vad som hade hänt? Finns det sådana repliker i boken? Vad skulle hända om huvudpersonen/huvudkaraktären började tala med en helt annan dialekt? När du läste boken, kunde du höra personernas röster inne i ditt eget huvud? Tankar och känslor En av de största skillnaderna mellan film och bok är personernas tankar och känslor. I boken skriver författaren hur personerna känner och deras tankar. I den rörliga bilden gestaltas det med bild, musik, ljud och ljus. Varm belysning ger en känsla av kärlek och trygghet. Blått ljus gör att vi känner kyla och avstånd. I KLASSRUMMET Hur förstår man huvudkaraktärens tankar i filmen? Hur har regissören gjort för att vi som publik ska förstå vad hjälten tänker.

7 Hur vet vi vad personerna tänker i boken? Försök komma ihåg några bra exempel. Hur kan man beskriva vad som har hänt utan att säga ett ord bara i bilder? Kommer ni ihåg någon scen där ingen säger något, men där man ändå förstår precis vad som hänt. Symboler och metaforer I de flesta historier använder sig berättaren av symboler för att säga det hen vill säga. Symbolerna får publiken att tänka till och använda sin fantasi och sin erfarenhet. Då blir också historien mer intressant. Att lyssna till en historia som är övertydlig är tråkigt och man börjar kanske tänka på annat. På samma sätt som symboler är viktiga i historier för att få dem intressanta kan man arbeta med metaforer. Metaforen förstärker känslan av vad filmen vill säga, utan att bli övertydlig. I KLASSRUMMET Finns det några symboler i boken? Finns det några symboler i filmen? Vad tycker du symbolerna betyder? Är symbolerna tydliga eller är det svårt att förstå att de är symboler? Använder sig filmen och boken av samma symboler? Finns det några metaforer i boken? Vad står de för? Hur har filmens regissör översatt dem till filmspråk? Du kan jobba i klassrummet med olika aktiviteter runt temat. Här nedan kommer olika förslag Dela klassen i grupper, ca 4 elever i varje. Dela ut tre bilder till varje grupp. Bilderna representerar början, mitten, slutet. Låt eleverna skapa en berättelse där föremålen på bilderna ska vara med på något sätt. Hur och i vilken ordning föremålen kommer in i berättelsen bestämmer gruppen. De kan skriva, spela upp eller läsa. Valet av hur de vill redovisa ligger hos gruppen. Gör en karaktärsbeskrivning o Namn o Kön o Ålder o Hårfärg o Egenskaper o Familj o Intressen o Bostad o Ekonomi Gör en ny karaktärsbeskrivning. Ge nya egenskaper, exempelvis motsatta, men behåll de andra beskrivningarna. Diskutera vad som händer? Förändras karaktärerna? Hur?

8 Spela upp ett musikstycke i klassrummet. Berätta vad du känner och ser Hitta på en historia till en radioteater (där bara rösterna och ljuden hörs men inga bilder visas), ca 5 minuter lång. Fundera på vilka ljudeffekter som kan ersätta en berättarröst. Spela in din berättelse i Audacity med berättarröster, ljud och ljudeffekter. Gör en kort film, 12 scener, på olika teman. Kontakt: Anna Rydell Utvecklare Film 0722/ anna.rydell@lj.se Kontakt: Jan Fransson IT-/Mediestrateg 036/ anna.rydell@lj.se En del av uppgifterna samt ordlistan är, med tillstånd, från Film i Dalarnas handledning Läs en film

9 ORDLISTA Antagonist/ Motståndaren- Huvudkaraktärens motståndare som är den onda i berättelsen och behöver inte nödvändigtvis vara en människa. Denne driver filmen framåt genom att ständigt stå i vägen för protagonisten. Avtoning I slutet av filmen då huvudkonflikten är löst, när de sista frågorna besvaras eller ställs. I boken heter det slutet. Bipersoner De personer som är med i boken men som inte är huvudpersoner. Biroller De karaktärer som är med i filmen men som inte är huvudkaraktärer. Delkonflikter konflikter i historien som kan börja och avslutas mitt i och inte behöver vänta på att lösas till slutet. Dialog Pratet i boken eller filmen. Dramaturgi På vilket sätt som författaren/manusförfattaren bestämmer sig för att berätta historien. Hur den börjar, vad som händer sedan och hur den slutar. Författare Den som skriver ett bokmanus. Den som skriver ett filmmanus kallas manusförattare. Huvudkaraktär/protagonist berättelsens huvudperson. Den som publiken identifierar sig med. Huvudkonflikt Den motsättning i historien som är viktigast och som följer med från början till slut. Karaktär en av personerna (behöver inte vara en människa kan lika gärna vara tex en anka, Kalle Anka) i filmen. Konflikt En motsättning som måste lösas innan historien tar slut. Manusförfattare Den som skriver ett filmmanus. Metafor En bild eller liknelse som förstärker det man vill säga. Regissör Den som är ansvarig för hur filmen till slut blir. Han/hon instruerar skådespelarna, filmfotograferna och alla andra som håller på med filmen. Replik Ett yttrande av en person i både en bok eller en film. Scen En del av filmen eller boken som hänger ihop i tid och rum. Statist Personer i en film som finns i bakgrunden och som inte säger något

10 Symbol En bild som förstärker historien. Tex kan en bro symbolisera avståndet mellan människor. Synonym Ett ord som betyder samma sak som ett annat ord och som kan bytas ut mot det. Synopsis Ett kortfattat sammandrag av historien både i en bok och i en film. Undertext När någon säger något men menar ett annat. Ironi är texen typ av undertext. Upptrappning När konflikten blir större och större i en film.