MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 165/2005/4 Dnr LSY-2002-Y-302 Helsingfors Givet efter anslag



Relevanta dokument
MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 132/2005/3 Dnr LSY-2005-Y-37 Helsingfors Givet efter anslag

Beslut. Nr 9/2011/2 Dnr LSSAVI/34/04.09/2010. Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 11/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 271. Anläggande av vatten och avloppsledningar under Närpes å i Närpes

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 44/2006/3 Dnr LSY 2006 Y 39. Anläggande av en sjökabel mellan Högsar och Storkvivas, Nagu

2 kap. 14 a vattenlagen

Förlängning av den för påbörjandet av täkt av havssand utsatta tiden, Lovisa

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 98/2008/3 Dnr LSY 2006 Y 295

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 60/2008/3 Dnr LSY 2006 Y 361

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 135/2007/3 Dnr LSY 2007 Y 192 Helsingfors Givet

Muddring av rännan ut i Skavarböleviken för att förbättra utflödet från pumpstationen, Borgå. Skavarbölevikens och Storängens torrläggningsföretag

5 1 momentet 11 c) punkten miljöskyddsförordningen 1 kap. 7 vattenlagen

VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 50/2004/3 Dnr LSY-2004-Y-54 Helsingfors Givet efter anslag

BESLUT ANLÄGGNINGEN OCH DESS PLACERING

ANHÄNGIGGÖRANDE AV ANSÖKAN

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 130/2005/3 Dnr LSY-2005-Y-48

Anläggande av en sjökabel mellan Bryggars och Björkholmen i Väståbolands stad samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 1/2008/3 Dnr LSY 2006 Y 353

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 19/2009/3 Dnr LSY-2008-Y-127

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 69/2009/3 Dnr LSY-2009-Y-185

Södra Finland Nr 19/2010/4 Dnr ESAVI/192/04.09/2010 Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 53/2004/3 Dnr LSY-2003-Y-305 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 7/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 245. Anläggande av en sjökabel i havet mellan Rösund Hummelviken och Ryssholmen i Pernå kommun

Byggande av en småbåtshamn vid fastigheten Strandgård RNr 1:34 i Borstö by i Väståbolands stad

Nr 35/2014/2 Dnr ESAVI/11/04.08/2014 Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 52/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 231

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 80/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-270 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 83/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 219

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

Anläggande av en sjökabel på havsområdet mellan Pargas och Lillholmen samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft, Väståbolands stad

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 13/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-158 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 27/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 241

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 63/2009/3 Dnr LSY-2009-Y-142

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 6/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 184. Anläggande av en vattenledning och ett tryckavlopp i havet väster om Skåldö färja, Ekenäs

BESLUT. Nr 173/2013/2 Dnr ESAVI/52/04.09/2013 Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 30/2009/3 Dnr LSY-2008-Y-236

Undantag från förbudet i 1 kap 15 a 1 mom i vattenlagen (264/1961) samt kvarhållande av en redan byggd vägtrumma, Malax

Anläggande av ett tryckavlopp under Lappfjärds å i staden Kristinestad samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 172/2007/3 Dnr LSY 2005 Y 351

Anläggande av en vattenledning, tryckavlopp samt skyddsrör för elkabel under Malax å mynning, Malax

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

BESLUT Nr 70/2018/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/118/04.09/2012

Byggande av en vågbrytare i havet i Perisgrund by på Bergö, Malax

Avledande av vatten från havet till Oy Metsä Botnia Ab:s massafabrik, Kaskö

Byggande av en vattenledning under Gertrudsströmmen, Larsmo

FÖRBEHÅLLSBESLUT. Beslut 1 (5) Utfärdat efter anslag Tillståndskod VA2013:0002

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 93/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-121 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 36/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 87. Ombyggande av Stora åbro över Malax å, Malax. Vägförvaltningen / Vasa vägdistrikt

Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, ansvarsområdet för trafik och infrastruktur

Utvidgande av Bosund båthamn och muddring av hamnbassäng i Larsmo kommun

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 124/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 372

RUDUS OY TURUN KALLIOMURSKES ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND. Bilaga A16: tillståndsansökan

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 81/2004/3 Dnr LSY-2003-Y-306 Helsingfors Givet efter anslag

BESLUT Nr 103/2012/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/48/04.09/2012. Muddring av befintlig båthamn i Fränsviken, Larsmo

BESLUT Västra och Inre Finland Nr 35/2013/2

Anläggande av en sjökabel i sundet mellan fastlandet och Kråkholmen samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft, i Raseborgs

Ansökan gäller avloppsreningsverket i Åminne i Malax kommun.

Nr 20/2014/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/62/04.09/2013

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 60/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 293

BESLUT Nr 51/2013/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/6/04.09/2013

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 29/2004/3 Dnr LSY-2003-Y-52 Givet efter anslag Helsingfors

Ansökan om miljötillstånd för torvproduktionsområdet Kauhajärvenneva, Kauhava och Pedersöre

Beslut Nr 79/2012/2 Dnr LSSAVI/86/04.09/2011. Givet efter anslag

Anläggande av en sjökabel mellan Ekholmen och Måsholmen i Kimitoöns kommun samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft

Byggande av tryckavlopp mellan Köpmanholmen och Sonamo i Eugmo by, Larsmo

Ansökan om förlängning av ikraftträdandet av strängare reningskrav för Finby reningsverk, Närpes

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 46/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-347 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 93/2004/3 Dnr LSY-2003-Y-362 Helsingfors Givet efter anslag

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 54/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-310 Helsingfors Givet efter anslag

TILLSTÅNDSBESLUT Nr 35/2008/1 Dnr LSY 2008 Y

ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET

Översättning Beslut Nr 100/2012/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/51/04.09/2012

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 59/2009/3 LSY-2007-Y-275

Regionforvaltningsverket

UPPGIFTER OM DEN SÖKANDE OCH ANLÄGGNINGEN

KUNGÖRELSE OCH FRAMLÄGGANDE

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 73/2008/3 Dnr LSY 2008 Y 72

ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tfn (018) 25127, fax (018) Hemsida:

Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (7) 13 (beslut om vård av patient som tagits in av egen vilja)

KUNGÖRELSE OCH FRAMLÄGGANDE

Besvärsmyndighet Ändring i besluten i 24, 27 och 30 kan sökas genom kommunalbesvär hos Helsingfors förvaltningsdomstul.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 6/2009/3 Dnr LSY 2008 Y 200

Beslut. Nr 240/2010/4 Dnr ESAVI/343/04.09/2010. Södra Finland. Givet efter anslag

Beslut med anledning av en anmälan om tillfälligt buller enligt 118 i miljöskyddslagen (527/2014).

Byggande av två bryggor i Sundviken i Västanfjärd, Kimitoön

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 288/15. Verksamhet Fiskslakteri Flisö Föglö

UPPGIFTER OM DEN SÖKANDE OCH ANLÄGGNINGEN

Anvisning för gemensam behandling och tillsyn av ansökningar om marktäktstillstånd och miljötillståndsansökningar

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

BESLUT. Översättning av avgörandedelen

Utvidgning av verksamheten vid Dalsbruks avloppsvattenreningsverk och justering av villkoren i miljötillståndet för reningsverket, Kimitoön

81 Helsingfors domkapitel har fastställt kyrkofullmäktiges beslut av den (arrendering av fast egendom, tomt i Malmgård)

BESLUT. ÄRENDE Förlängning av tiden för installation av anläggningar vid Oy Nordhydraulic Ab:s gjuteri, Korsholm.

Ärendenummer MPN-04-24

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

under en brådskande placering (38 4 mom. i barnskyddslagen)

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 100/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-307 Helsingfors Givet efter anslag

Verksamhet Rödhamn Lemland. Verksamhet Avloppsanläggning för gästhamn

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 57/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 77

ÄRENDE Miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen för befintlig yrkesmässig framställning av matjord av hästgödsel och jord.

Transkript:

VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 165/2005/4 Dnr LSY-2002-Y-302 Helsingfors Givet efter anslag 28.12.2005 ÄRENDE Miljötillstånd för torvproduktion på Rackarmossen och Östramossen, Närpes TILLSTÅNDSSÖKANDE Vapo Oy PB 22 40101 Jyväskylä VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING ANSÖKAN OCH DESS ANHÄNGIGGÖRANDE GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Rackarmossens torvproduktionsområde ligger i Pörtom by i Närpes stad, ca 5 km öster om Pörtom kyrka. Torvproduktionen har inletts år 2004. Rackarmossens produktionsdugliga areal år 2005 var 52,0. Östramossens torvproduktionsområde ligger i Övermark by i Närpes stad, ca 5 km söder om Pörtom kyrka. Östramossens produktionsdugliga areal år 2005 var 54,2 ha. Hela området är i produktion. Vapo Oy har i sin ansökan som 29.11.2002 tillställts miljötillståndsverket och sedermera kompletterats anhållit om - översyn av tillståndsvillkoren som ingår i Västra Finlands vattendomstols beslut nr 95/1993/3 angående avledandet av dräneringsvatten från Rackarmossens och Östramossens torvproduktionsområden i Närpes å; samt - miljötillstånd för torvproduktion på ett 4,5 ha stort nytt produktionsområde på Rackarmossen. 5 2 mom. lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen 28 1 mom. miljöskyddslagen 1 1 mom. 7 d) punkten miljöskyddsförordningen

TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET 2 5 1 mom. 5 c) punkten miljöskyddsförordningen TILLSTÅND OCH AVTAL SOM GÄLLER VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSSI- TUATIONEN FÖR OMRÅDET Västra Finlands vattendomstol har i sitt beslut nr 95/1993/3 av 9.12.1993 beviljat Vapo Oy tillstånd att i Närpes å i Närpes stad avleda dräneringsvatten som uppkommer då bolaget iståndsätter och använder Rackarmossen och Östramossen för torvproduktion. Området som enligt tillståndet får användas för torvproduktion är 47,9 ha beträffande Rackarmossen och 54,1 ha beträffande Östramossen. Tillståndet är i kraft tillsvidare. Enligt tillståndsvillkor 11 skulle tillståndshavaren före utgången av november 2002 till vattendomstolen inlämna en ansökan för översyn av tillståndsvillkoren. Vapo Oy äger 22,9 ha av Rackarmossens produktionsområde och besitter genom arrendeavtal 34,3 ha av området. De första arrendeavtalen utgår år 2028. Östramossens produktionsområde ägs i sin helhet av Vapo Oy. Vid Österbottens förbund uppgörs som bäst en landskapsplan som kommer att ersätta den gamla regionplanen. De sakhelheter som direkt kan överföras från regionplanen till den nya landskapsplanen skall intas som sådana. Förslaget till landskapsplanen antas bli färdigt under år 2006. Enligt uppgifterna från Österbottens förbund kommer landskapsplanen inte att innehålla särskilda planbestämmelser angående torvproduktionsområden. PLATSEN FÖR ANLÄGGNINGEN OCH DESS OMGIVNING Tillstånd och användning av vattendraget Rackarmossen är belägen på Närpes ås övre avrinningsområde (39.003). Områdets areal är 139,91 km 2 varav Rackarmossens avrinningsområde utgör ca 0,4 %. Östramossen är belägen på Närpes ås mellersta avrinningsområde (39.002). Områdets areal är 223,48 km 2 varav Östramossens avrinningsområde utgör ca 0,3 %. Rackarmossens och Östramossens sammanlagda andel av Närpes ås totala avrinningsområde (39) är 0,12 %. Hydrologiska nyckeltal för Närpes ås avrinningsområde framgår av följande tabell: Areal Andel sjöar Högvattenför HQ 1/20 Lågvattenför Medelvattenför Medelavrinning Medelhög avrinning Högavrinning km 2 NQ MQ Mq MHq Hq % 1/20 m 3 /s m 3 /s m 3 /s l/s/km 2 l/s/km 2 l/s/km 2 Närpes å 991,42 0,4 0,2 7,9 127 8 75 128

3 Markområdena inom Närpes ås avrinningsområde består i huvudsak av moskog (ca 50 %), åker (ca 23 %), myr (ca 14 %), trädfattigt område (ca 9 %) och mosse (ca 3 %). Närpes å rinner ut i Västerfjärdsviken nordost om Kaskö stad. Väg nr 67 har sedan början av 1970-talet avbrutit Västerfjärdens förbindelse med havet. År 1976 byggdes Västerfjärden om till en sötvattenbassäng för att trygga råvattentillgången för Oy Metsä-Botnia Ab:s sulfatcellulosafabrik. Därefter har fisken kunnat stiga upp i Närpes å endast genom den båtsluss som leder till bassängen. Bassängen kan närmast karaktäriseras som en genomströmningsbassäng där vattnets teoretiska omsättningstid är 4 dygn. Vattenkvaliteten i bassängen påverkas sålunda av Närpes å. År Prov Alkalinit. Syre Syre CODMn Färg Fast sub. Grumlighet. st mmol/l % mg/l mg/lo 2 mg/l mg/l FNU µg/l µg/l µg/l 1993 4 0,11 83 10,3 35,0 228 11,6 14,9 5,6 75 1320 9,7 2050 1994 2 0,05 86 9,8 27,0 175 12,1 14,3 5,6 65 1555 15,1 1800 1995 3 0,07 89 11,4 24,0 160 11,6 13,7 5,8 61 1263 11,5 1750 1996 3 0,30 92 10,4 23,3 170 11,2 13,6 6,3 104 1500 14,7-1997 3 0,02 87 10,4 27,7 147 15,0 14,7 5,2 55 1767 15,7-1998 2 0,01 80 11,0 33,5 175 15,5 18,5 4,9 72 2300 14,0-1999 4 0,13 90 10,9 25,5 200 5,8 9,1 6,2 58 1228 8,9-2000 4 0,09 85 10,4 30,5 198 10,0 18,6 5,9 97 1925 10,6-2001 3 0,13 - - - 220 7,0-5,9 64 1500 10,5-2002 3 0,17 101 9,1 28,7 217 5,8 5,7 6,5 73 1167 7,5-2003 3 0,40 - - 21,3 173 18,0-6,4 246 2466 17,7-2004 3 0,20 - - 25,3 170 16,0-7,2 80 1800 22,3 - Tabell: Vattenkvaliteten i Närpes å under åren 1993 2004 (Pörtom, riksväg 8, Närpes) enligt datasystemet för miljövårdsinformation. Bebyggelse och markanvändning ph Tot. P Tot. N Vattenkvaliteten i Närpes å under åren 1993 2002 framgår av följande tabell. Provtagningsstället ligger i Pörtom (riksväg 8) ca 7 km nedströms från Rackarmossen och ca 5 km uppströms från Östermossen. Kondukt. Användbarheten av vattnet i Närpes ås huvudfåra nedströms från Rackarmossen har åren 1994 1997 klassificerats som försvarlig (klass IV av fem klasser). Närpes å är en betydande vattenkälla för växthusanläggningarna. Vattenkvaliteten lämpar sig för grönsaksodling. Enligt svaren på den senaste fiskeförfrågningen år 2000 förekommer inom Rackarmossens och Östramossens påverkningsområde i Närpes å abborre, gädda, mört, braxen, id, gärs, nors och löja. Rackarmossen omges av åkermark och skogsdikad myrmark. Inom 500 meter söder om torvproduktionsområdet finns sex bostadshus. Fe

4 Östramossen omges av åkermark i väster och norr och i övrigt av skogsmark. Inom 500 meter väster om torvproduktionsområdet finns sex bostadshus. Skyddade objekt TORVPRODUKTION Inom torvproduktionsområdenas influensområde finns inga naturskyddsområden, grundvattenuttag eller andra skyddade objekt. Iståndsättning av Rackarmossen påbörjades år 1996. Innan dess var 16,0 ha av området skogsdikat och 40,7 ha i naturligt tillstånd. Torvproduktionen har inletts år 2004. År 2005 var Rackarmossens produktionsdugliga areal 52,0 ha varav 47,9 ha var i produktion. Iståndsättning av Östramossen inleddes år 1995. Tegdikningen genomfördes 1996. Innan iståndsättningen av Östramossen var 16,0 ha av området skogsdikat och 45 ha i naturtillstånd. Östramossens produktionsdugliga areal år 2005 var 54,2 ha. Hela området är i produktion. Vid Östramossen och Rackarmossen utvinns i huvudsak miljötorv. Teoretisk årlig medelproduktion uppgår sammanlagt till ca 58 850 m 3 (500 m 3 /ha).torven används huvudsakligen som växttorv för lokala trädgårdsproducenter, som strö vid djurhushållning och i Kekkilä Oyj:s växttorvfabrik i Peräseinäjoki. I slutskedet kommer även till en liten del energitorv att utvinnas. Den outnyttjade torvmängden på Rackarmossen har beräknats uppgå till 1,2 miljoner m 3 och på Östramossen till 900 000 m 3. Produktionen på Rackarmossen har beräknats fortgå till år 2035 och på Östramossen till år 2020. Torvproduktionen och underhållet av utvinningsområdena genomförs med entreprenörernas jordbrukstraktorer och grävmaskiner. Lastning och transport av torven sköts av entreprenörernas egna lastnings- och transportfordon. Vid torvproduktionen används HAKU-metoden och sugvagnsmetoden beroende på omständigheterna. Efter insamlingen transporteras torven till lagervallar som kan innehålla flera tiotusental kubikmeter torv. Vallarna täcks vanligtvis in med plast. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV BELASTNINGEN Behandling av torrläggningsvattnet Torrläggningsvattnet från Rackarmossen och Östramossen renas med hjälp av följande vattenskyddskonstruktioner: - slamstoppare och slamfickor i tegdikena; - silrör i ändan av varje slamficka; - en vattenföringsreglerande rördamm ovanför varje sedimenteringsbassäng; - 2 sedimenteringsbassänger på vartdera området.

5 Från den nedre sedimenteringsbassängen avleds vattnet via ett utfallsdike till Närpes å. Vid slutskedet av torvproduktionen, då man vid dikningen samt underhållet av vattenskyddskonstruktionerna kommer ner till mineraljordar, kan det uppstå problem med vattenskyddet. Slamstoppare i tegdiken är svåra att montera och svåra att få att hållas på plats i erosionskänslig mineraljord. Underhåll av tegdikena kräver betydligt mer arbete. Slamfickor som är erosionskänsliga är svåra eller till och med omöjliga att hålla öppna. Regelbunden och återkommande grävning av tegdiken orsakar tilläggsbelastning. Sökanden har därför föreslagit att man vid torvproduktionens slutskede inte mera skulle använda sig av slamstoppare och slamfickor och att tegdikena inte skulle rengöras årligen utan vid behov. Som vattenbehandlingsmetoder skulle i detta skede användas silrör, sedimenteringsbassänger och vattenståndsreglerare. Utsläpp i vattendraget Nettobelastningen från Rackarmossen har beräknats på följande sätt enligt medeltalet år 2001 för Vapo Oy:s torvproduktionsområden i västra Finland: Tot. P Tot. N Fast substans g/ha.d g/ha d g/ha d 0,53 19 70 Nettobelastningen från Östramossen år 2001 var enligt mätvärden följande: Tot. P Tot. N Fast substans g/ha.d g/ha d g/ha d 0,50 22 37 På basis av ovan sagda siffror blir den årliga nettobelastningen från Rackarmossens och Östramossens torvproduktionsområden som följer: Tot. P kg Tot. N kg Fast substans kg Rackarmossen 11 393 1 149 Östramossen 10 468 623 Totalt 21 861 2 072 Utsläpp i luften Buller Torvstoft uppstår vid verksamhetens alla skeden, vid lastning och lossning samt vid förädlingen. Antalet arbetsdagar på torvproduktionsområdet under sommarmånaderna är ca 30-50 dagar. Undersökningar som gjorts gällande dammspridning från torvproduktionsområden visar att synligt stoft tidvis kan förekomma inom ett område som sträcker sig ca 500 meter från torvproduktionsområdets kanter. Buller som uppstår vid torvproduktionsområdet härstammar från arbetsmaskiner och tunga transportfordon. Under produktionsdagarna kan maskinerna orsaka buller dygnet runt beroende på arbetsprocess, produktionssituation och väderlek. Under de allra bullrigaste

6 arbetsmomenten (iståndsättningsarbeten, fräsning) kan det dagstida riktvärdet 55 db överstigas upptill 200-300 meter ifrån torvproduktionsområdet, och riktvärdet för nattetid 50 db kan överstigas tidvis upptill 500 meter ifrån torvproduktionsområdet. Upplagring och avfall Vid Östramossens och Rackarmossens verksamhetsområden används traktorer (4-6 st.), vilkas totala årliga bränsleförbrukning uppgår till ca 53 000 liter lätt brännolja. Dessutom används ca 350 liter smörjolja och ca 80 kg vaselin och andra smörjmedel. Brännoljan lagras i ändamålsenliga tankar med en volym på 1 000 6 000 liter. Oljecisternerna placeras på för dessa avsedda platser. För torvproduktionsområdena har uppgjorts en avfallshanteringsplan som uppdateras vid behov. Avfallstyper och -mängder som uppkommer vid Östramossen och Rackarmossen när hela arealen är i produktion framgår av följande tabell: Avfallstyp Beteckning Mängd Transportör Avfallsmottagare Motor-, transmissions- och smörjoljor 13 01 08 * 350 l Säiliö Cistern Puts Ab EKOKEM, Riihimäki Fast oljeavfall 20 01 26 * 60 kg Säiliö Cistern Puts Ab EKOKEM, Riihimäki Lysrör och annat kvicksilverhaltigt 20 01 21 * 1 kg Säiliö Cistern Puts Ab EKOKEM, Riihimäki avfall Batterier och ackumulatorer 20 01 33 * 18 kg Säiliö Cistern Puts Ab EKOKEM, Riihimäki Metaller 20 01 40 240 kg - Lokal skrothandlare Blandat kommunalt avfall (grovavfall) 20 03 01 2 m 3 - Botnia Rosk Oy Plast 20 01 39 3 000 kg - Insamling och återvinning Entreprenörerna sorterar grovavfall, metallskrot och problemavfall samt skyddsplasten skilt för sig och placerar dem vid avfallsmottagningsstationen som finns vid vartdera torvproduktionsområdet. Lokala avfallstransportörer hämtar avfallet och för det till Botniarosks avfallshanteringsanläggning i Teuva kommun. Problemavfallstransporterna sköts av Säiliö Cistern Puts Ab som förmedlar avfallet vidare till Ekokem. VERKSAMHETENS INVERKAN PÅ MILJÖN OCH MILJÖRISKER Inverkan på markanvändning och naturliv Eftersom både Rackarmossen och Östramossen redan iståndsatts kommer landskapet inte mera att märkbart ändra. Rackarmossen är belägen i ett mindre skogsområde som omges av åkermark. Även Östramossen är skyddad av omgivande skog vilket gör att den visuella miljöpåverkan är liten.

7 Torvproduktionsområdens växtlighet och fågelliv har redan under iståndsättningen av torvproduktionsområdena påverkats av ingreppen i naturen. Rackarmossens och Östramossens naturliga tillstånd hade också rubbats innan iståndsättningsarbeten inleddes eftersom båda redan då var delvis skogsdikade. I dagsläget orsakar torvproduktionen inte mera några betydande förändringar i naturen. När torvproduktionen avslutas kommer områdena att stegvis övergå till efteranvändningsfasen som kan innebära jordbruk, skogsbruk eller förvandling till våtmark. Inverkan på ytvatten och dess användning samt fiske Torvproduktionsområdenas dräneringsvatten kan tidvis genom ökad grumlighet, färg, humus- och fast substanshalt samt halten näringsämnen lindrigt påverka vattenkvaliteten i Närpes å. Resultaten från vattenkvalitetsmätningar visar att verkningarna hittills varit obetydliga. Rackarmossens och Östramossens torvproduktionsområden utgör tillsammans endast ca 0,12 % av avrinningsområdet för Närpes å, vilket gör att inverkan på vattenkvaliteten är obetydlig. Enligt sökandens uppfattning har varken Rackarmossens eller Östramossens torvproduktionsområde någon betydande inverkan på vattenkvaliteten i Närpes å när det gäller rekreationsbruk eller vattnets användbarhet för bevattning. Enligt ansökan orsakar belastningen från torvproduktionsområdena inte heller sådana ändringar i vattenkvaliteten som skulle medföra skada på fiskbestånden och fisket i Närpes å. Inverkan på grundvatten och dess användning Inverkan av stoft, buller och trafik Vid Rackarmossen eller i dess närhet finns inga grundvattenområden. Avrinningsvattnet från Östramossen rinner inte mot Källmossens närliggande grundvattenområde varvid inga verkningar på grundvattnets kvalitet kan väntas. Enligt ansökan har varken Rackarmossens eller Östramossen torvproduktionsområden någon inverkan på vattenkvaliteten och mängden i de närbelägna brunnarna. Vid bostäderna som är belägna inom 500 meter från torvproduktionsområdena kan det ibland under pågående arbetena förekomma torvdamm då vinden blåser i riktning mot fastigheterna. Synligt damm kan orsaka olägenheter för trivsel och estetiska olägenheter. Torvproduktionen orsakar dock inga hälsorisker som genom epidemiologiska metoder kunde bekräftas. Inga klagomål över dammolägenheter har kommit till Vapo Oy:s kännedom från varken Rackarmossens eller Östramossens torvproduktionsområden. Under de bullrigaste arbetsmomenten (iståndsättning, fräsning) kan riktvärdet för nattetid buller ute på bostadsområdena (50 db) tidvis

8 överstigas vid de närmaste bostäderna på 500 meters avstånd från torvproduktionsområdet. Inga klagomål över bullerolägenheter har dock kommit till Vapo Oy:s kännedom från bosättningen invid Rackarmossens eller Östramossens torvproduktionsområden. Miljörisker För varje arbetsplats har utsetts en brand- och räddningsorganisation. Vid torvproduktionsområdena finns nödvändig brandsläckningsoch första hjälp -utrustning samt instruktioner för hantering av eventuella nödlägen. Brandskyddsplanerna uppdateras årligen och förmedlas till brandmyndigheterna. Vapo Oy har tagit en miljöskadeförsäkring för torvproduktionsverksamheten i enlighet med lagen om miljöskadeförsäkring (1998/81). KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS VERKNINGAR Drifts- och utsläppskontroll Kontroll av verksamhetens inverkan I ansökan har framställts ett program för driftskontroll och för utsläppskontroll angående utsläpp i vattendraget. Verksamhetens inverkan på vattendraget och på fiskerihushållningen kommer att fortsättningsvis kontrolleras i enlighet med kontrollprogrammen från år 1999 respektive år 1998. Som provtagningsplats för belastningen i vattendraget fungerar Östramossens mätstation. Rackarmossens belastning kommer att beräknas med stöd av belastningsdata från sökandens övriga torvproduktionsområden i västra Finland. Sökanden har inte ansett det vara nödvändigt att utföra kontroll över stoft, buller eller verksamhetens inverkan på grundvattentäkter. ERSÄTTNINGAR Enligt ansökan orsakar verksamheten ingen ersättningsbar skada. HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Information Miljötillståndsverket har i enlighet med 38 miljöskyddslagen genom att kungöra ärendet i miljötillståndsverket och i Närpes stad berett parterna tillfälle att framställa anmärkningar och andra än parter tillfälle att framföra sin åsikt med anledning av ansökan under tiden 21.7 20.8.2003. Miljötillståndsverket har i enlighet med 36 miljöskyddslagen begärt utlåtanden om tillståndsansökan av Västra Finlands miljöcentral, fiskerienheten vid Österbottens arbetskrafts- och näringscentral, miljövårdsmyndigheten i Närpes stad samt Närpes stad. Utlåtanden 1) Västra Finlands miljöcentral Av projektplanen saknas naturutredningar angående växtlighet, däggdjur och insekter. Vattenflödesregleringen i samlingsdikena kan för tillfället godkännas som effektiverad vattenreningsmetod. I följande ansökan om översyn av tillståndsvillkoren skall sökanden dock

9 förete en plan om ytterligare effektivering av dräneringsvattnets rening. Belastnings- och vattendragskontrollerna kan utföras i enlighet med den till ansökan bifogade planen. Miljöcentralen vill granska vattenskyddskonstruktionerna när de blivit färdiga och tagits i bruk. 2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentral Till följd av Närpes ås bristande vattenkvalitet motsvarar fisket på området inte åns potential. Provfisket har dock visat att området kan fungera som reproduktionsområde för abborre och andra vårlekande fisk. Främst till följd av de låga ph värdena är de lokala fiskpopulationernas fortlevnad känslig för störningar. Efter att åtgärder vidtagits för att minska den diffusa belastningen i Närpes å skall även punktutsläppen reduceras. Förbättrad vattenkvalitet skulle i framtiden möjliggöra t.ex. utplanteringen av öring, sik och harr i det 4,5 km långa forsavsnittet nedanom mossarna. Torvtäkternas vattenskydd skall därför effektiveras. Målsättningen med den fiskeriekonomiska kontrollen skall fortsättningsvis vara att följa upp den vårlekande fiskens reproduktion. Kontrollprogrammet skall tillställas för arbetskrafts- och näringscentralens godkännande 3 månader efter att tillståndet vunnit laga kraft. 3) Miljövårdsmyndigheten i Närpes stad: Närpes hälsovårdscentral sk. / Miljösektionen Vapo Oy skall delta i den övervakning av luftkvalitet som i Sydösterbotten utförs i samarbete mellan kommunerna och industrin, inklusive mindre verksamheter såsom stenkrossar. Belastningen från Rackarmossen kan inte enbart beräknas på basis av data från andra torvproduktionsområden utan åtminstone stickprov skall tas av dräneringsvattnet. Torvproduktionens inverkan på grundvattnet skall kontrolleras så att inga skador kan uppstå på Övermark Vattenandelslags grundvattenområde. Ansökan för justering av tillståndsvillkoren skall inlämnas senast inom 10 år. Anmärkningar Inga anmärkningar har framförts i ärendet. Sökandens bemötande 1) Västra Finlands miljöcentral Ansökan avser verksamheter till vilka redan tidigare meddelats tillstånd. I ärendet är det inte fråga om utvidgning av verksamheten. Yrkandet angående vidare utredning om verksamhetens miljöpåverkan skall därför förkastas som ogrundat. 2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentral Med anledning av yrkandet angående effektiveringen av vattenskyddsåtgärderna hänvisas till miljöcentralens utlåtande där miljöcentralen konstaterat att de i ansökan avsedda åtgärderna kan godkännas som effektiverad vattenreningsmetod.

KOMPLETTERING AV ANSÖKAN 10 3) Miljövårdsmyndigheten i Närpes stad MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Processuellt avgörande Verksamheten medför inga sådana verkningar på luftkvaliteten som skulle föranleda skyldigheten att delta i eller bekosta utförandet av en omfattande luftkvalitetskontroll inom kommunens område. De föreslagna vattenskyddskonstruktionerna uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik. Verksamheten har inga sådana skadliga verkningar på grundvattnet som skulle föranleda en kontrollskyldighet. Miljötillståndsverket har begärt Vapo Oy att komplettera sin ansökan med en plan om effektivering av vattenbehandlingen med hjälp av ett översilningsfält, ett vegetationsfält eller en vegetationsbassäng. Vapo Oy har uppgett att vattenbehandlingen på Rackarmossen i teorin kunde effektiveras genom att norr om sedimenteringsbassäng 1 bygga ett översilningsfält på ca 1,5 ha dit vattnet från ett produktionsområde på 34,3 ha kunde avledas genom pumpning. Området som inte är i bolagets besittning är skogsdikat och används för skogsbruk. Beträffande Östramossen skulle byggandet av ett översilningsfält förutsätta att dräneringsvattnet skulle pumpas i ett rör till ett mossområde i naturligt tillstånd som befinner sig över 1 km nordost om produktionsområdet. Kostnaderna skulle därför bli orimliga och projektet skulle inte mera vara ekonomiskt lönsamt. På själva produktionsområdet finns inte heller områden där torvtäkten inom kort skulle avslutas och som därefter kunde användas för effektivering av vattenskyddet. Vapo Oy har på ovan sagda grunder ansett att de i planen avsedda rengöringsmetoderna för dräneringsvattnet representerar bästa tillgängliga teknik på området. Vapo Oy har år 1993 erhållit tillstånd enligt vattenlagen (264/1961) till avledandet av dräneringsvatten i samband med torvproduktionen på Rackarmossen och Östramossen. Enligt tillståndet skulle en ansökan om översyn av tillståndsvillkoren inlämnas före utgången av november 2002. När ett tidigare tillstånd innehåller föreskrifter om att tillståndet skall justeras inom en viss tid skall i enlighet med 5 2 mom. lagen (113/2000) om införande av miljöskyddslagstiftningen miljötillstånd sökas för verksamheten i dess helhet. Miljötillståndsverket har därför prövat Vapo Oy:s ansökan om översyn av tillståndsvillkoren som en ansökan för miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Verksamheten omfattar även utvidgningen av produktionsområdet på Rackarmossen.

Avgörande av tillstånd 11 Tillståndsbestämmelser Produktion Miljötillståndsverket beviljar Vapo Oy tillstånd för torvproduktion på Rackarmossen (bilaga 2) och på Östramossen (bilaga 3) i Närpes stad i enlighet med den till ansökan bifogade planen, kompletterad på så sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna. Tillståndshavaren skall iaktta bestämmelserna i miljöskyddslagen och följande tillståndsbestämmelser. 1) Torv får tas på högst det i planen nämnda ca 52 hektar stora området på Rackarmossen och ca 54,2 ha stora området på Östramossen. Åtgärderna skall tidsmässigt förläggas och utföras så att utsläppen i vattendraget och miljön i övrigt blir så små som möjligt. Behandling av dräneringsvatten 2) Allt dräneringsvatten från torvproduktionsområdet skall avledas via tegdikeskonstruktioner, flödesreglerande dammar, sedimenteringsbassänger samt via ett översilnings- eller ett vegetationsfält såsom bestäms nedan. I ändan av alla tegdiken skall finnas en slamfördjupning, en slamstoppare samt vändtegsrör vilkas ändar skall vara försedda med flödesreglerande silar. I samlingsdikena skall byggas flödesreglerande dammar. Sedimenteringsbassängerna skall anläggas enligt dimensioneringsanvisningarna. I sedimenteringsbassängernas avloppsändar skall finnas rördammar som reglerar vattenståndet och som är försedda med silar. I bassängerna skall finnas ytbommar. Bredvid sedimenteringsbassängerna skall finnas dumpningsområden för det slam som avlägsnas från bassängerna, på så sätt att slammet inte kommer ut från dem i vattendraget. På Rackarmossen skall vattnet från sedimenteringsbassäng 1 avledas året om till ett översilningsfält vars areal är minst 1,5 ha. Alternativt skall vattnet från båda sedimenteringsbassängerna 1 och 2 avledas året om till vegetationsfält vilkas sammanlagda areal är minst 2 ha eller behandlas med en metod som till sin reningseffekt motsvarar ett vegetationsfält av sagda dimensioner. På Östramossen skall vattnet från sedimenteringsbassängerna avledas året om till ett vegetationsfält vars areal är minst 2 ha. Alternativt skall vattnet efter sedimenteringsbassängerna behandlas med en metod som till sin reningseffekt motsvarar ett vegetationsfält av sagda dimensioner.

12 Avrinningsvattnet från områdena utanför produktionsområdena skall så noggrant som möjligt ledas i isoleringsdiken förbi produktionsområdena och vattenbehandlingskonstruktionerna. I vattenbehandlingskonstruktionerna får göras sådana ändringar som inte minskar deras effektivitet, på ett sätt som godkänts av Västra Finlands miljöcentral. 3) Vattenbehandlingskonstruktionerna för det utvidgade produktionsområdet på Rackarmossen skall byggas före iståndsättningen av produktionsfältet inleds. De flödesreglerande dammarna i samlingsdikena på Rackarmossen och på Östramossen skall vara i funktion senast 1.5.2006. Översilningsfältet på Rackarmossen och vegetationsfältet på Östramossen eller de motsvarande vattenbehandlingsmetoder som avses i tillståndsbestämmelse 2) skall vara i funktion senast 1.5.2007. De i denna tillståndsbestämmelse avsedda vattenbehandlingskonstruktionerna skall före ibruktagandet uppvisas för godkännande av Västra Finlands miljöcentral. Miljövårdsmyndigheten i Närpes stad skall informeras om konstruktionerna. 4) Tillståndshavaren skall fortlöpande hålla de flödesreglerande dammarna, sedimenteringsbassängerna och de övriga vattenbehandlingskonstruktionerna i funktionsdugligt skick och regelbundet kontrollera deras funktion. 5) Sedimenteringsbassängerna, tegdikena jämte slamfördjupningarna samt isolerings- och samlingsdikena skall rensas minst en gång per år efter produktionsperiodens slut och också i övrigt alltid vid behov. Slammet som avlägsnas från dikena får deponeras på området. Arbetena med rensningen av bassängerna och dikessystemet skall utföras så att de inte medför sådana utsläpp i vattendraget som kan undvikas. Tidpunkten för arbetena skall på förhand anmälas till miljövårdsmyndigheten i Närpes stad. Utsläpp i luft och buller 6) Produktion och upplagring av torv skall utföras och tidsmässigt förläggas så att så litet torvdamm som möjligt sprids ut i omgivningen. Maskinerna och anordningarna skall orsaka så lite torvdamm som möjligt. Torvstackar får inte placeras närmare än på 400 meters avstånd från bostadshus. När det blåser från sektorn mellan norr och öster och vindens hastighet överskrider 1 m/s skall verksamheten som orsakar damm avbrytas på de områden som ligger närmare än 200 meter från produktionsområdets sydvästra kant.

Förvaring och avfall 13 När hastigheten av den ostliga vinden på Östramossen överskrider 1 m/s skall verksamheten som orsakar damm avbrytas på de områden som ligger närmare än 200 meter från produktionsområdets västra kant. På produktionsområdena skall finnas en sakenlig fastmonterad mätare som visar vindens riktning och hastighet. Fordonen som används för transporterna skall lastas i enlighet med 87 vägtrafiklagen så att lasten inte kan damma så att det stör. 7) Verksamheten skall ordnas så att den inte förorsakar oskäligt buller. Bullernivån i bostadshusens gårdsområden får inte överskrida 55 db (L Aeq ) kl. 7-22 eller 50 db (L Aeq ) kl. 22 7. I semesterbostädernas gårdsområden får bullernivån inte överskrida 45 db (L Aeq ) kl. 7-22 eller 40 db (L Aeq ) kl. 22 7. 8) Produktionen skall bedrivas så att det uppkommer så lite avfall som möjligt. I produktionsområdet eller i dess omgivning får inte lämnas eller släppas ut avfall i strid med avfallslagen, såsom täckplast för stackar, spillolja och ur bruk tagna delar eller anordningar för maskiner. Gummi-, metall- och plast avfallet skall i mån av möjlighet levereras till återvinning. Problemavfallet skall levereras till en plats som har rätt att ta emot problemavfall. Tillståndshavaren skall ordna förvaring och transport av avfallet i enlighet med gällande bestämmelser för avfallshantering. 9) Bränslena och smörjningsmedlen samt spilloljan skall förvaras i ett övertäckt utrymme med en skyddskonstruktion med kant. Regnvattnet skall regelbundet avlägsnas ur skyddskonstruktionen. Störningar och andra exceptionella situationer 10) Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Närpes stad skall omedelbart underrättas om störningar samt om exceptionella arrangemang för avledandet av vatten under störningarna. 11) I anslutning till produktionsområdet skall byggas ett tillräckligt antal släckvattenbassänger. Dessutom skall för området finnas en s.k. outtömlig vattenkälla från vilken man under hela produktionsperioden och under alla omständigheter kan ta släckvatten. 12) Tillståndshavaren skall ha beredskap för att avvärja miljöskador som maskinfel eller olyckor inom produktionsområdena kan orsaka. Kontroller 13) Tillståndshavaren skall utföra drifts- och utsläppskontroll av verksamheten i enlighet med programmet i bilaga 4 till detta beslut.

Underhållsskyldighet 14 Kontrollprogrammet kan justeras på ett sätt som godkänts av Västra Finlands miljöcentral förutsatt att ändringarna inte förminskar resultatens tillförlitlighet eller kontrollens omfattning. Sammandragsrapporten över drifts- och utsläppskontrollen skall årligen före utgången av februari tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Närpes stad. 14) Tillståndshavaren skall kontrollera verksamhetens inverkan på vattendraget på ett sätt som godkänts av Västra Finlands miljöcentral samt dess fiskeriekonomiska verkningar på ett sätt som godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndshavaren skall på områdena som är representativa för bostadshus närmare än 500 meter från torvproduktionsområdet på Rackarmossen och på ett sätt som godkänts av Västra Finlands miljöcentral mäta upp mängden damm samt bullret som orsakas av torvproduktionen. Förslag till programmen för kontroll av verkningarna skall tillställas vederbörande myndigheter inom tre månader från att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. Om kontrollresultaten skall uppgöras ett sammandrag som skall tillställas Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts- och näringscentral och miljövårdsmyndigheten i Närpes stad före utgången av juni följande år. Sammandraget skall på anfordran företes för dem vilkas rätt eller fördel ärendet kan gälla. 15) Tillståndshavaren skall delta i förstorings-, iståndsättnings- och underhållsarbeten för utloppsdikena till den del som behovet för arbetena orsakas av avledandet av dräneringsvattnet. Ersättningar Den skadelidande har rätt att ansöka om ersättning för sådana ersättningsbara skador som förorsakats genom förorening av vattendrag och som nu inte har förutsetts. Om ersättning ansöks i den ordning som bestäms i 72 miljöskydsslagen. MOTIVERINGAR FÖR AVGÖRANDET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Med beaktande av nuvarande läget i och användning av Rackarmossen och Östramossen och deras omgivning medför torvproduktionen i enlighet med detta tillstånd inte olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förbjuden förorening av mark eller grundvatten, försämring av speciella naturförhållanden eller äventyrande av en från allmän synpunkt viktig rekreations- eller annan användningsmöjlighet eller annat oskäligt besvär som skulle förhindra beviljandet av tillstånd.

Motiveringar för tillståndsbestämmelserna 15 För att begränsa utsläppen i vattendraget bestäms att bästa tillgängliga teknik skall användas och att ur miljösynpunkt bästa praxis skall tillämpas, varför det är behövligt att ge bestämmelserna 1), 2), 3), 4) och 5). Med beaktande av att de beräknade återstående produktionstiderna på Östramossen och Rackarmossen är 15 respektive 30 år medför flödesregleringsdammarna inte ensamt tillräcklig reningseffekt på dräneringsvattnet för att uppfylla kraven på bästa tillgängliga teknik vid torvproduktion. Effektiveringen av vattenbehandlingen med ett vegetationsfält är till skäliga kostnader möjlig inom själva projektområdena ifall det inte är möjligt för tillståndshavaren att införskaffa utomstående områden som lämpar sig för översilningsfält eller att avleda vattnet till tillståndshavarens mera fjärran belägna egna områden. Samtliga vattenskyddskonstruktionerna är nödvändiga och kan utan oskäliga kostnader hållas i funktion även i det produktionsskede när grävningen kommit ner till mineraljordlagret. De närmaste bostadshusen ligger under 300 meters avstånd från torvproduktionsområdet på Rackarmossen och under 400 meter på Östramossen. För att minska dammutsläpp ges en åtgärdsförpliktelse i tillståndsbestämmelse 6) och för att begränsa bullret tillståndsbestämmelse 7). Bestämmelserna 8) och 9) är behövliga för att minska mängden avfall och förebygga nedskräpning och oljeskador. Bestämmelserna 10), 13) och 14) är behövliga för att kontrollera och övervaka verksamheten och dess miljöverkningar. Kraven som angår beredskap för brandfara och olycksrisker ingår i tillståndsbestämmelserna 11) och 12). Tillståndsbestämmelse 15) avser tillståndshavarens ansvar enligt vattenlagen för de till annan hörande dikena som används för avledandet av dräneringsvattnet från torvproduktionsområdena. SVAR PÅ UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR Miljötillståndsverket konstaterar med anledning av Västra Finlands miljöcentrals utlåtande att iståndsättningen och torvproduktionen på Rackarmossen och Östramossen pågått sedan år 1996. Naturförhållandena på produktionsområdena har numera ändrats såtillvida att en utredning angående områdenas växtlighet, däggdjur och insekter inte mera kan erbjuda sådan information som skulle påverka ärendets avgörande. Miljötillståndsverket har i tillståndsbestämmelse 3) beaktat Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals yrkande om effektiverad behandling av dräneringsvattnet.

16 Torvproduktionen på Rackarmossen kan orsaka dammolägenheter på bostadsområdena närmare än på ca 500 meters avstånd från produktionsområdet. Med beaktande av att olägenheterna är mycket lokala och att de uppkommer endast tidvis är en sådan utredning av luftkvalitet som avses i tillståndsbestämmelse 14) tillräcklig. Miljötillståndsverket förkastar därför miljövårdmyndighetens i Närpes stad yrkande om att tillståndshavaren borde åläggas att med andra industrier i Sydösterbotten delta i en gemensam övervakning av luftkvaliteten. Miljötillståndsverket har i kontrollprogrammet i bilaga 4 beaktat miljövårdmyndighetens i Närpes stad yrkande om kontroll av dräneringsvattnets kvalitet som avleds från Rackarmossen. Källmossens grundvattenområde, till vilken miljövårdmyndighetens i Närpes stad hänvisat i sitt utlåtande, ligger strax sydost om torvproduktionsområdet på Östramossen. Avrinningsvattnet från Östramossen rinner inte mot grundvattenområdet. Sjunkande av vattennivån på Östramossen kan inte heller antas påverka grundvattennivåerna på Källmossen. Det finns därför inget behov att kontrollera torvproduktionens inverkan på Källmossens grundvattenområde. TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Tillståndets giltighet Detta tillstånd gäller tills vidare. Justering av tillståndsbestämmelserna Verksamhetens avslutande och eftervård Vid behov kan miljötillståndsverket om förutsättningarna enligt 58 och 59 miljöskyddslagen uppfylls ändra tillståndet eller på initiativ av en tillsynsmyndighet återkalla tillståndet. Tillståndshavaren skall senast 31.1.2016 till miljötillståndsverket inlämna en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna. Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan miljötillståndsverket bestämma att tillståndet skall upphöra att gälla. Till ansökan skall fogas en utredning om buller och damm som produktionen förorsakat, om effektiviteten av vattenbehandlingen, mängden belastning på vattendraget samt verkningarna som avledandet av dräneringsvattnet medfört på recipienten, dess fiskbestånd och användning. Dessutom skall inlämnas en uppskattning av oförutsedda skador och men som förorsakats. Till ansökan skall även fogas en utredning om de områdens tillstånd, på vilka produktionen har avslutats samt ett förslag till och en kostnadsberäkning över åtgärder i syfte att effektivera miljöskyddet vid torvproduktionen och att hindra eller minska skador. Eftervården av områdena där produktionen avslutats skall utföras så att utsläppen i miljön blir så små som möjligt, och de får inte överskrida utsläppen som orsakats under produktionen.

17 Dräneringsvattnet från de områden där produktionen avslutats skall avledas via vattenbehandlingskonstruktionerna fram till dess att Västra Finlands miljöcentral konstaterat att områdena är täckta med växtlighet eller permanent har överförts till annat bruk eller att vattenbehandlingen av andra orsaker inte mera är behövlig. Om avslutandet av produktionen skall på förhand anmälas till Västra Finlands miljöcentral. Efter avslutandet av produktionen skall projektområdet uppsnyggas och onödiga konstruktioner avlägsnas. Behandlingen av dräneringsvattnet skall fortsättas och konstruktionerna skall hållas i skick i minst två års tid eller tills produktionsområdet överförts till annat bruk. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ge preciserande bestämmelser angående verksamhetens avslutande, eftervård och kontroller. Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än bestämmelserna i detta tillstånd eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen i enlighet med 56 miljöskyddslagen iakttas. Beslut som ersätts Detta beslut ersätter Västra Finlands vattendomstols beslut 9.12.1993 nr 95/1993/3. BESLUTETS VERKSTÄLLIGHET TILLÄMPADE RÄTTSNORMER Pågående verksamhet kan fortsättas i enlighet med gällande tillstånd tills detta beslut vunnit laga kraft. Iståndsättandet av det utvidgade produktionsområdet på Rackarmossen kan inledas efter att detta tillstånd vunnit laga kraft. 6, 41, 42, 43, 45, 46, 52, 55, 56, 90 och 100 miljöskyddslagen 4 och 6 avfallslagen Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992). BEHANDLINGSAVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV DEN 1 700 euro Miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001)

SÖKANDE AV ÄNDRING 18 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Torvproduktionsområdet på Rackarmossen 3) Torvproduktionsområdet på Östrarmossen 4) Program för drifts- och utsläppskontroll Leena Simpanen Kalevi Tikka Pertti Seppänen Pekka Kemppainen I avgörandet har deltagit miljöråden Leena Simpanen, Kalevi Tikka (granskande ledamot) och Pertti Seppänen. Ärendet har föredragits av föredragande Pekka Kemppainen. PK/mk

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 27.1.2006. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: växel (09) 173 461 telefax: (09) 726 0233 e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8-16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

Rackarmossen BILAGA 2

Östramossen BILAGA 3

BILAGA 4 RACKARMOSSENS OCH ÖSTRAMOSSENS TORVPRODUKTIONSOMRÅDEN DRIFTS- OCH UTSLÄPPSKONTROLL Driftskontroll För driftskontroll skall utses en ansvarig person vars namn skall årligen meddelas till den regionala miljöcentralen och miljövårdsmyndigheten i den kommun där verksamheten är placerad. Driftskontrollsuppgifter skall antecknas i en dagbok som skall bevaras under hela produktions- och eftervårdsfasen. Dagboken skall vid behov uppvisas till tillsynsmyndigheterna. Ett årligt sammandrag av dagboksanteckningarna skall före utgången av varje kontrollår inlämnas till dem som utför kontrollerna angående verksamhetens utsläpp och inverkan och vid behov till myndigheterna. I driftsdagboken skall antecknas följande uppgifter: - inledande och avslutande av produktionen samt produktionsdagarna - produktionsmetod - precisa tidpunkter och platser för dikningar och rensningar - iståndsättningar och framskridande av produktionen - färdigställande av vattenskyddskonstruktionerna, uppföljning av deras skick, iakttagelser om deras funktionsduglighet - avvikelser från vattenskyddsplanerna - tömmande av sedimenteringsbassängerna och slamflickorna - rensningar av dikessystem - uppsättning, underhåll och reparation av mätningsdammarna och - anordningarna - installering och funktionstider av samt eventuella störningar på pumpstationerna - nederbörd, avdunstning och vind - övriga iakttagelser, t.ex. varaktigheten och följderna av ösregn - åtgärderna angående avfallshantering - tiderna för provtagning - uppföljning av damm och buller samt produktionsavbrott till följd av vind - andra omständigheter som kan ha en inverkan på jordmånen, vattendraget eller utsläpp av damm och buller - reklamationer som inriktats mot verksamheten och förhandling av dessa Kontroll av utsläpp som avleds i vattnet Vattenproven skall tas av vattnet som avleds i utfallsdiket. Vattenbehandlingssystemets effektivitet skall kontrolleras genom att ta prov före och efter översilningsfältet eller vegetationsfältet. Vattenproven skall tas fyra gånger om året (mars-april, juni-juli, september-oktober och december-januari) i två års tid efter ibruktagandet av översilningsfältet, i två års tid före avslutandet av produktionen samt under eftervårdsfasen. Vid provtagningen skall mätas vattenflödet. Av proven skall analyseras följande parametrar:

2 Rapportering Kvalitetskontroll fast substans COD Mn tot P tot N ph. Halterna skall jämföras med mätningsresultaten från närliggande produktionsområden som är försedda med motsvarande vattenbehandlingssystem, och utsläppen skall kalkyleras med stöd av mätningsresultaten angående ovan sagda myrar. Utsläppen skall kalkyleras både som brutto- och nettovärden. Nettoutsläppen skall kalkyleras genom att använda halterna av en myr i naturtillstånd som bakgrundshalter: totalfosfor 20 µg/l, totalkväve 500 µg/l och fast substans 2 mg/l. Mätningsresultaten av utsläppskontrollen skall tillställas den kommunala miljövårdsmyndigheten och den regionala miljöcentralen. Sammandragsrapporten av drifts- och utsläppskontrollen skall tillställas den regionala miljöcentralen och den kommunala miljövårdsmyndigheten före utgången av februari som följer efter kontrollåret. Vid kontrollerna används fastställda standarder. I kontrollrapporterna framställs även osäkerhetsfaktorerna vid kontrollerna samt de använda kalkylmetoderna. I rapporterna rekommenderas nödvändiga preciseringar och ändringar i kontrollerna.