Inbjudan till seminarium

2015-09-04 Inbjudan till seminarium Hur utvecklar vi samarbetet mellan specialister och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget? Magisteruppsatsen Hur används specialisterna i etableringsuppdraget? genomfördes under våren i samarbete med projektet Funktionshinder i etableringen och författades av Sara Lindblom Boogh, leg sjukgymnast/ergonom på Arbetsförmedlingen. Studien bygger på intervjuer med specialister och hur de anlitas i etableringsuppdraget. Resultatet visade bl a på svårigheter att hitta rutiner för samarbete och på oklarheter kring funktionshinderkodning, men det visade även på goda exempel. Uppsatsens resultat kan användas som underlag för vidare diskussioner kring utökat samarbete. Syfte Syftet med seminariet är att ta del av magisteruppsatsens resultat och diskutera dess konklusioner utifrån handläggarnas och specialisternas erfarenheter. Medverkande Sara Lindblom Boogh, leg sjukgymnast/ergonom, författare till magisteruppsatsen Ann Heimer, Enhetschef, Arbetsförmedlingen, Avdelningen Rehabilitering till arbete Niclas Josephson, Biträdande MO-chef i Stockholms län, Arbetsförmedlingen Moderator: Julio Fuentes, SIOS Målgrupp Chefer, specialister och handläggare inom etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingen, samt övriga intresserade inom kommuner, landsting och berörda myndigheter. Datum och plats Datum: Onsdag 14 oktober, kl. 13.00 15.45. Plats: 7A Centralen, Entré: Vasagatan 7, 1 trappa upp. Hiss direkt till konferensvåning 3, lokal Vasa Hålltider 13.00 13.10 Inledning 13.10 14.05 Presentation av magisteruppsatsen, Sara Lindblom Boogh 14.05 14.20 Kommentarer: Ann Heimer och Niclas Josephson 14.20 14.45 Kaffe 14.45 15.40 Diskussion 15.40 15.45 Avslutning Anmälan Deltagande är kostnadsfritt. Anmälan görs på www.fhie.se under fliken Aktuellt. Mer information om magisteruppsatsen och projektet Magisteruppsatsen kan laddas ned från projektets hemsida www.fhie.se under fliken Aktuellt. Projektet Funktionshinder i etableringen har som syfte att införa ett funktionshinderperspektiv på etableringen i Stockholms län. Vuxna nyanlända med funktionsnedsättning och/eller trauma ska säkerställas samma möjligheter som övriga deltagare. Kontaktperson erica.stensson@sios.org

Hur används specialisterna i etableringsuppdraget? -en intervjustudie med fokus på identifiering av funktionsnedsättning hos nyanlända Sara Lindblom Boogh AR Huddinge

Innehåll: Bakgrund Metod Resultat Slutsatser Diskussionspunkter till eftermiddagen

Vad finns skrivet om etableringsuppdraget? Rapporter och utredningar Tiotal uppsatser om etableringsuppdraget MILSA-projektet i Malmö A-M Ikonen 2015; Perspectives on the introduction program, health and wellbeing

Bakgrund: Flyktingströmmen till Sverige Flyktingar särskilt utsatta Ohälsa fördröjer etableringsinsatser Integrationspolitik Ny proposition nov 2009

Forts. bakgrund Fastställa prestationsförmågan Specialisternas roll Funktionshinderskodning SIOS: Tar tid att identifiera funktionsnedsättning Låg användning av specialist

Syfte: -att undersöka hur specialisterna används i arbetet med att identifiera funktionsnedsättning inom etableringsuppdraget (i ett tidigare skede) 1. Hur ser kontakten mellan specialist och arbetsförmedlare ut? 2. I vilket skede kopplas specialisterna in? 3. Hur arbetar specialisterna med funktionshinderskodning?

Metod: Semistrukturerade intervjuer Urval: 7 AR-enheter i Sthlms län Inklusionskriterier: At/sg som träffat minst en deltagare 2014 Datainsamling: kontakt via AR-chefer Analys

Resultat: Intervjuperson Uppskattad andel ärenden från etableringsuppdraget av det totala antalet ärenden Antal etableringsarbetsförmedlare specialisterna servar Ensam specialist i sin roll i etableringsuppdraget Tid sedan etableringsbehörighet Antal år som specialist 1 Ja 2 Nej 3 Nej 4 Ja 5 Ja 6 Ja 7 Ja Tabellen visar hur många ärenden och hur många arbetsförmedlare i etableringsuppdraget intervjupersonerna arbetar med. Vidare visas om de är ensamma specialister i etableringsuppdraget på sitt kontor, hur länge de haft etableringsbehörighet (utbildning) samt hur länge de arbetat som specialister på Arbetsförmedlingen.

Resultat: Huvudtema Undertema 1. Tid att hitta arbetsrutiner 1.1 Startsträcka 1.2 Annat behov 1.3 Mer konsultativt 2. Rehabkunskap avgörande 2.1 Kunskap finns 2.2 Tidig kontakt med specialist 2.3 När kunskap saknas 2.4 Konsekvenser av kunskapsbrist 3. Inte självklart att koda 3.1 Brist på rutiner 3.2 Tveksamma specialister 4. Det vi inte kan påverka

Hur ser kontakten mellan specialist och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget ut? 1. Huvudtema: Tid att hitta arbetsrutiner 1.1 Startsträcka Flexibla i kontakten Tagit tid Inledningsvis, när uppdraget var nytt så var det ju väldigt nytt för oss samtliga så då tog det ju ett bra tag innan formerna satte sig... organiseringen. Sedan då så har det blivit allt tydligare och allt bättre. Det har ju varit en enorm explosion av nyanställda, av nyrekryteringar och en viss omsättning av anställda. Det klart att saker och ting behöver hitta former på olika sätt av olika anledningar. Men att det har fungerat bättre och bättre, det är helt klart. (Intervjuperson 5) Då, när vi började (2 år sedan) var infödet ganska bra, inte som vi förväntade oss, men det kom ärenden. Men sedan stannade det där... Jag vet inte varför (Intervjuperson 7)

1.2 Annat behov Egna konsultationsforum När deltagarna inte klarar delta Hålla distans till arbetet Jag tycker att de fungerar bättre och bättre. Det är ju en startsträcka, men nu börjar de förstå lite på vilket sätt de kan använda oss, men de har ju också ett jättestort behov, tycker jag, i alla fall i den här gruppen, att prata om sina ärenden och få någon slags förståelse för det. För det finns inte så mycket forum för dem och prata om de här jättesvåra ärendena.... (Intervjuperson 4)

1.3 Mer konsultativt Trepartssamtal Olika roller Fokus på annat än hälsa När arbetsförmedlaren är med så blir det väldigt mycket fokus på ekonomi och det är svårt att styra över till de aktivitetsbaserade frågorna om hälsotillstånd och hur man egentligen mår. Det kan vara svårt.... (Intervjuperson 6)

När kopplas specialisten in? 2. Huvudtema: Rehaberfarenhet avgörande 2.1 Kunskap finns Kunskaputbyte Rätt sorts ärenden Det är säkert ett par arbetsförmedlare som jag tror att jag träffar dagligen. Det är en arbetsförmedlare som verkligen har lärt sig nyttja mig Jag skulle aldrig hinna om de andra hade samma nyttjandefrekvens. Men hon har lärt sig nyttja mig och se fördelarna med att ha mig med på mycket. (Intervjuperson 2)

2.2 Tidig kontakt med specialist Innan plan Läkarutlåtande fördröjer > 6 mån Jag tycker att jag kommer in lite för sent och det vet arbetsförmedlarna om att jag tycker. Ibland kanske vi borde gå in ännu tidigare. Men det har blivit bättre. Nu som sagt har de ju börjat komma redan innan de har plan. Ska vi vara seriösa så ska vi ju inte så måste vi ju ändå se om de klarar av att delta i etableringen. När jag kommer in så har de oftast plan, de är i plan, men det börjar stöka till sig redan där då någonstans.. (Intervjuperson 2)

2.3 När kunskap saknas Ovana vid att arbeta med funktionsnedsatta Repetera specialisternas roll Sektionschefens roll Hon (chefen) måste ju vara den som motiverar arbetsförmedlarna att gå till konsultationsforum. Däremot är de här erfarna arbetsförmedlarna bra marknadsförare för våra tjänster och ju fler som har varit i kontakt med oss, de är de som kommer tillbaka Så det gäller ju att få folk att komma. Men vi märker ju att det är vissa arbetsförmedlare som inte alls använder oss och kanske har ett lite annat tänkande. Det är ju dem man vill komma åt. (Intervjuperson 3)

2.4 Konsekvenser av kunskapsbrist > 12 mån Stor omfattning av hälsofrämjande aktiviteter Överflyttning till JOB Jag tror att där har man gjort fel. Man har inte pratat om det alls...arbetsförmågan. Man har varit glada att de varit i aktivitet (Intervjuperson 2)....och då känner man att hade de fått träffa en specialist i etableringen så hade planeringen in i JOB sett annorlunda ut. (Intervjuperson 3).

Hur arbetar specialisterna med kodning för etableringssökande med funktionsnedsättning? 3. Huvudtema: Inte självklart att koda 3.1 Brist på rutiner Koden saknar betydelse i etableringen Koden sätts aldrig... Jag tror att de tänker att i etableringen är ju koden inte lika viktig utan det är ju mer Man kan ju anpassa på andra sätt och den fyller ju inte riktigt samma funktion. (Intervjuperson 3)

3.2 Tveksamma specialister Koda för arbetsförmåga el prestationsförmåga? Aktuella omständigheter utgör hinder Fler ärenden, mer benägna att koda Vid funktionehinderskodning handlar det ju om arbetsfrågan, men när vi begär in LU så är det ju prestationsförmågan som efterfrågas... (Intervjuperson 5), Jag tycker att man ska gå in med kod ganska snart när man märker att det är en varaktig nedsättning som kommer att påverka arbetförmågan för det är ju det vi ska titta gentemot (Intervjuperson 2).

4. Huvudtema: Det vi inte kan påverka... Nyanlända talar inte gärna om ohälsa Det är så mycket annat som är kaotiskt i tillvaron och i deras huvuden att det finns inte på kartan att man börjar titta på sin egen hälsa på det sättet då. Jag tror det. Det måste få ta tid och det gör också och att vi kanske inte kan forcera den processen heller. (Intervjuperson 6) Sen tror jag också att det är så mycket för de här människorna som kommer. De har flytt från något, de ska hitta en bostad, de ska besöka olika myndigheter. Jag tror att det är först när de har landat i sin situation...det är då det börjar...-ja, men just ja, jag har ju det här också... (Intervjuperson 1)

Slutsatser: Tagit tid att hitta samarbete mellan specialister och arbetsförmedlare Arbetsförmedlarna saknar rehaberfarenhet, hälsoaspekten hos nyanlända inte prioriterad= fördröjt kontakt med specialist och identifiering och kodning Börjar fungera bättre, tidigare kontakt med specialist Nyanlända behöver tid att landa Konsultationsforum och rehabteam en lösning

Tack för uppmärksamheten! Diskussion kl 14.45: Förbättrade mötesformer? Systematiskt lärande-hur? Koda och sen då?.........

Minnesanteckningar 14 oktober 2015 Utvecklingen av samarbetet mellan specialister och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget Bakgrund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, driver projektet Funktionshinder i etableringen (FiE) tillsammans med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen, landstinget, Stockholms stad, Hörselskadades Riksförbund, Synskadades Riksförbund och Dyslexiförbundet FMLS. I samverkan med projektet har Sara Lindblom Boogh skrivit magisteruppsatsen Hur används specialisterna i etableringsuppdraget? Studien bygger på intervjuer med specialister och hur de anlitas i etableringsuppdraget. Resultatet visade bland annat på svårigheter att hitta rutiner för samarbete och på oklarheter kring funktionshinderkodning, men det visade även på goda exempel. För att ta fasta på uppsatsens resultat och för att diskutera hur samarbetet kan utvecklas så genomfördes ett seminarium inom ramen för FiE projektet. Inledning Julio Fuentes ifrån SIOS inledde med att hälsa alla välkomna och presenterade programmet för dagen samt önskade oss en spännande dag med givande diskussioner. Därefter lämnades ordet över till Sara Lindblom Boogh. Magisteruppsatsen Hur används specialisterna i etableringsuppdraget? Sara Lindblom Boogh inledde med att redogöra för hur hon genom att uträtta intervjuer med specialister inom etableringsuppdraget kunnat belysa specialisternas roll. Sara som själv är specialist (sjukgymnast/ergonom) på Arbetsförmedlingen (AF) i Huddinge menar att det medför en viss avgränsning av perspektiv för analysen till fördel för arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Studien genomfördes under våren 2015 och inkluderar 7 intervjuer med sjukgymnaster/ergonomer ifrån 6 olika kontor som jobbar gentemot 85-90 handläggare inom Stockholms län. Sara visade på att hennes studie är unik i sitt slag. Men hon tipsar samtidigt om MILSA-projektet och Anne-Marie Ikonens rapport Perspectives on the introduction program, health and well-being som belyser nyanländas uppfattning och upplevelse av etableringsprogrammet. Sara pratar med bakgrund av att kommunerna tidigare haft ansvaret för etableringsprocessen till att det ansvaret nu ligger på Arbetsförmedlingen och det lett till förändringar. Samtidigt behöver etableringsprocessen och Arbetsförmedlingen i det arbetet vidare utvecklas för att möta de kommande behoven som finns hos de flyktingar som i och med den nya flyktingströmmen kommer till Sverige. Sara menar detta dessa flyktingar generellt ofta har en större psykisk ohälsa än vad Sverige innan upplevt. Studiens resultat delar Sara in i 4 huvudteman; tid att hitta arbetsrutiner, rehab kunskap avgörande, inte självklart att koda och det vi inte kan påverka. Dessa 4 huvudteman var i sin tur kopplade till frågeställningarna för studien; Hur ser kontakten mellan specialister och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget ut?, När kopplas specialisten in?, Hur arbetar specialisterna med kodning för etableringssökande med funktionsnedsättning? 1

Slutsatserna av resultat sammanfattar Sara med att (1) Det har tagit tid att hitta samarbete mellan specialister och arbetsförmedlare. (2) Arbetsförmedlarna saknar rehab erfarenhet och hälsoaspekten hos nyanlända är inte prioriterad som leder till en fördröjd kontakt med specialist och därmed också fördröjd identifiering och kodning. (3) Det går att se viss förbättring genom att det tas tidigare kontakter med specialisterna. (4) Nyanlända behöver tid att landa. (5) Konsultationsforum och rehabteam kan vara en lösning. Kommentarer: Ann Heimer och Niclas Josephson Ann Heimer (enhetschef, Avdelningen Rehabilitering till arbete) inledde med tre tack. Tack för att hon fick komma hit, tack till projektet för att projektet har just den målgruppen och tack till Sara för studien. Hon har gjort ett bra och viktigt jobb för Arbetsförmedlingen. Studien lyfter fram viktiga punkter och den sätter etableringsuppdraget på kartan. Niclas Josephson (biträdande MO-chef i Stockholms län) fyller på med samma tack och Anne. Det han tar med sig är bland annat den tragiska rekommendationen om att göra de statliga insatserna kända. Staten gör mycket från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen men det är tyvärr inte så känt. Ann menar att vi i Sverige har vi gått ifrån ett flyktingmottagande till en flyktingkris på kort tid. Hennes läsning och förståelse för Saras uppsats blev olika mellan hennes första och andra läsning. Den första läsningen var för ett par månaders sedan och då reflekterade hon särskilt över de olika insatserna så som aktiviteter i arbetslivet samt kopplingen till personernas prestationsförmåga. Men i den andra läsningen var det mer av en hälsofokus läsningen. De som kommer till Sverige idag kommer vara på Arbetsförmedlingen om uppskattningsvis 1-1,5 år. Hur säkerställer vi kompetens hos de anställda inför denna förändring, frågade sig Anne. Vi behöver nu rusta för framtiden, vi behöver arbeta annorlunda och rekrytera för att möta det kommande behovet. Niclas framhäver att vi är många som känner starkt för de här frågorna. På projektets hemsida finns många kompetenshöjande föreläsningar och liknande som ger ett bra stöd och de är fortfarande aktuella. Det är mycket som fungerar bra inom Arbetsförmedlingen och som kan göras bättre. Det handlar också om ett lärande i de former som vi har, menade Niclas. Det blir ett lärande både mellan specialister och arbetsförmedlare och ifrån båda håll. Identifiering kan diskuterats mycket. Vilka nycklar kan användas i identifieringen. Det är kanske så att kunden behöver en viss tid på sig att landa, kanske behöver vi reflektera runt det. De som jobbar med etableringen har väldigt olika bakgrund och erfarenhet. Många är nya. Det behövs olika sorts utbildningar för att ge de anställda den erfarenhet som de behöver. Det är stora utmaningar, men Niclas känner sig inspirerad att göra stora saker tillsammans. Diskussion Julio inledde diskussionen med att fråga deltagarna hur många som var specialister, många av deltagarna räckte upp handen. Han undrade vidare om specialisterna kände igen sig i Saras beskrivning i uppsatsen, vilket de ansåg sig göra till stor del. Därefter öppnade Julio upp för kommentarer ifrån deltagarna och frågade om vilka tankar och förslag som de har till förbättringar. 2

Det lyftes bland annat fram synpunkter om att det är många nyanställda inom Arbetsförmedlingen (AF) och att de många gånger varken har erfarenhet av AF eller av stadsmannarollen. Det påpekades också hur det kan vara svårt att upprätta en bra samverkan mellan specialisterna och arbetsförmedlarna och att finna kontaktytor däremellan. Det blir ibland extra tungt då det inte kommer in ärenden och de möten som hålls inte på ett tillräckligt tydligt sätt leder till fler ärenden. Det gäller att ge det tid och att inte ge upp menar en deltagare. Julio undrade vad specialisterna förväntar sig av arbetsförmedlarna? En förväntning som uttrycktes var att specialister och arbetsförmedlare kan lära känna varandra och se varandras arbetsbörda. Det behöver finnas en ömsesidighet och ett inkluderande tankesätt. Det krävs att båda parter är redo att avsätta tid och engagemang. Vissa specialister arbetar bara 5 % med dessa frågor, det behövs att man avsätter den tiden för att göra sig känd och etablera en kontakt med arbetsförmedlarna. Samtidigt behöver specialisterna mer tid för att rikta mot etableringen. Flera deltagare framhävde att det är viktigt att personer inom etableringen får arbeta med de frågorna 100 % för att riktigt komma in i arbetet och lära sig mer. Den nyanlände kan befinna sig i en problematisk situation. Det kan till exempel handla om problem med att hitta boende eller att de har oro för familj som kanske är kvar i hemlandet. Det kan då ta tid för personen att landa. Samtidigt kan det behövas mer tid med den sökande för att få ett förtroende för att kunna koda än vad idag beräknas. Allt det här fördröjer processen. I samarbetet mellan handläggare och specialister är trepartssamtal och liknande arbetsformer bra. Däremot kan mycket resursbrist leda till att de inte har tid att gå på sådana möten för att samverka menar flera deltagare. Det framfördes några olika idéer från deltagarna om att föra in standardiserade frågor i processen som kan genomföras vid samtal med de nyanlända. Här informerade Sara om att det redan finns ett frågeformulär att tillgå. Men det är inte så känt och det används inte så mycket. Detta trots att det är ett aktuellt och bra frågeformulär. Begreppet prestationsförmåga Begreppet prestationsförmåga ställer till det lite för oss menade en deltagare. Det viktiga med kodningen är att personen ska få rätt insatser och i förlängningen kunna få ett jobb. Det är kopplat till arbetsförmåga. Begreppet prestationsförmåga antogs för att vara ett inklusions begrepp, men begreppet är ekonomiskt förknippat och inte kopplat till hälsa. Begreppet tillför inte mycket mervärde. Julio har också uppfattat att användandet av begreppet prestationsförmåga sätter käppar i hjulet för specialisterna och handläggarna många gånger. Samtidigt är etableringsperioden kort och för personer som är nyanlända kan det ta en tid innan livet kommer ikapp och personen hunnit landa. Så hur gör vi för att lyckas bättre på den tid som finns inom etableringen. Kan specialisterna anlitas mer? Det är många som inte får in ärenden. Det framhävde tips från en deltagare om att testa arbetsförmågan i någon aktivitet. Det blir då en slags introduktion till arbetsförmåga. Det kan till exempel vara arbetsprövnings platser. Dessa aktiviteter finns till som en resurs och de borde användas i större utsträckning än vad som görs idag. Det behöver ses mer till vilka arbetsförutsättningar som personen har. Det är viktigt att se även om personen inte har en kod. Detta också mot bakgrund av 3

vetskapen av att det tar tid med läkarutlåtande etc. Det framhävdes också av deltagarna att det inte ska stickas under stolen med vilka problem som kan uppstå i relation till kommunen eftersom ersättningen är olika då etableringsersättningen är högre än försörjningsstödet. Handläggarnas behov av förändrat arbetssätt Det framfördes önskemål om att en liknande uppsats skulle skrivas men som riktar sig till handläggarna på Arbetsförmedlingen och som undersöker vad de behöver. I det konsultativa arbetssättet finns det vissa låsningar och det behövs ett lite friare arbetssätt. Det är bra om specialisterna kan frångå deras förväntan om att mötas av en identifierad frågeställning. Det försvårar arbetet för handläggaren. De behöver snarare specialisternas stöd i att formulera en frågeställning. Det behövs ett förutsättningslöst arbete med frågeställningen i team och en omorganisering av resurser menar deltagare under mötet. Sara klargjorde att specialisterna har släppt på förväntan om att det ska vara en preciserad frågeställning. Det viktiga är att de lyfter fram frågor. Hur kan vi inom etableringen nå ut mer med information om hälsa i ett tidigt skede, frågade sig en av deltagarna. Det kan vara så att det kan ges gruppinformation till nyanlända och då kan specialisterna presentera sig. En handläggare lyfte fram frågan om ifall handläggarna måste sköta all den administration som finns idag, går det att lägga ut på någon annan? Det är väldigt lite som kan läggas över på administratörer eftersom all administration mer eller mindre är kopplad till besluten, kom det som svar från en annan deltagare under mötet. Det finns en svårighet för handläggarna i tolkningen av regelverket och det finns en skillnad mellan hur det tidigare har tolkats och hur det tolkas nu. Handläggare stressas av att det ska finnas en plan inom 2 månader från uppehållstillståndet. Detta hänger samman med lagen som säger att det ska finnas en plan inom 60 dagar. Arbetet med klargörande grupper är bra och det behöver jobbas mer med det menade flera handläggare på mötet. Klargörande grupper kan fungera bra på större kontor men det framkom en fråga om det istället skulle kunna vara användbart att på mindre kontor jobba i kluster. Niklas Josephson menade att det behöver öppnas upp för att få pigga förslag från de som jobbar inom etableringen likt de förslag som kommer fram på detta möte. Det finns möjlighet att påverka för att arbete ska fungera bättre. Sara framhåller att det finns en stor verksamhetslåda och där finns det verktyg att använda. En deltagare menade att det behövs samarbete och att man arbetar inkluderande. Det behövs mer dialog med andra handläggare på andra kontor med mer kompetensutbyte och utbildning. Handläggare och specialister har inte tiden att hålla motiverande samtal, menade en deltagare. Det är en fråga för vården. Deltagaren undrade vidare om denna omständighet är framfört till regeringen och beslutsfattare? Arbetsförmedlingen kan inte få ut människor på arbetsmarknaden (deras uppdrag) om deltagarna i etableringen inte är redo för den här processen. Ann svarade att det har framförts till departementet att det finns ett behov av att lösa ut begreppet prestationsförmåga samt att stärka kontakt med vården. Avslutning Julio Fuentes tackar de medverkande och alla som deltagit under dagen. Han riktade ett särskilt tack till Lotten Moberg och Sara Lindblom Boogh för initiativet till uppsatsen och till den rapport som under dagen presenterats. Julio riktade också ett tack till Ann Heimer och Niklas Josephson som tagit emot rapporten på ett så välkommande sätt. 4