D O K U M E N TAT I O N AV T R E S E M I N A R I E R O M Kommunikation för förstärkt brukardelaktighet A R O S C O N G R E S S C E N T E R I V Ä S T E R Å S l N O V E M B E R 2 0 1 5 l W W W. V K L. S E Kommunikation för ökad delaktighet. Maria Nolemo föreläste om olika metoder som kan användas för att förstärka brukardelaktigheten i boenden och daglig verksamhet inom LSS. Kommunikation ökar delaktigheten Alla människor behöver kunna förstå och uttrycka sig, men också ha någon som lyssnar och svarar. Kommunikation är dock mycket mer än ord. Det blev tydligt för deltagarna i de seminarier om kommunikation och förstärkt brukardelaktighet som VKL arrangerat för personer som arbetar inom LSS-verksamhet. Ien konferenssal högst upp i Aros Congress Center i Västerås samlades medarbetare inom LSS-verksamhet till seminarier under tre måndagar i november 2015. De kom från hela länet för att inspireras och diskutera på temat kommunikation för förstärkt brukardelaktighet. Karina Tilling, utvecklingsledare vid Västmanlands kommuner och landsting (VKL), var moderator under dagen och hälsade alla välkomna. Hon berättade att intresset för de tre seminariedagarna har varit mycket stort och att alla platser var fyllda till sista stolen. Karina Tilling, VKL, var moderator. Nu ska vi umgås en hel dag med temat kommunikation i fokus, sa Karina Tilling. Kommunikation är en viktig nyckel för att nå fram till varandra och att kunna uttrycka vad vi tänker och vill. I en historisk tillbakablick redogjorde Karina Tilling för hur utvecklingen i ett samhällsperspektiv sett ut för dem som under 1700-talet kallades idioter och sinnesslöa och senare psykiskt efterblivna och psykiskt utvecklingsstörda. Benämningen idiot levde kvar ända in på 1960-talet. Först 1968 kom omsorgslagen som innebar en stor förändring med laglig rätt till vård, utbildning, boende och sysselsättning. 1994 trädde lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Och nu på 2010-talet är inriktningen att arbeta kunskapsbaserat och utgå från varje persons situation och behov i det stöd och den service som ges. Det är en utmaning att ständigt arbeta för fortsatt utveckling. Kommunerna och ni som sitter här är viktiga i det arbetet, varje dag i varje möte med individen, sa Karina Tilling. När det gäller förstärkt brukardelaktighet är det mycket som pågår i länet, framhöll Karina Tilling. Hon berättade om en arbetsplatsutbildning under utveckling, seminarium för enhetschefer samt utbildning av kursledare och vägledare i Delaktighetsmodellen. Och inte minst de tre seminarierna om kommunikation i LSS-verksamhet. Under seminariedagarna den 2, 16 och 23 november blandades föreläsningar med diskussioner och erfarenhetsutbyte. Deltagarna fick även praktiskt prova på olika metoder och arbetssätt för kommunikation, bland annat teckenstöd, appen Bookcreator samt rit- och skrivprat. 150 deltagare på tre dagar Sammanlagt deltog drygt 150 personer i de tre seminariedagarna som hade samma upplägg och program. l Den 2 november var det Arboga, Kungsör Köping och Salas dag. l Den 16 november deltog personal från Fagersta, Hallstahammar och Norberg. l Den 23 november var det Västerås tur, med deltagare från Västerås stad Vård och omsorg, Attendo, Tillberga Grannskapsservice och Indies Omsorg.
S Å S K A P A S G O D A F Ö R U T S Ä T T N I N G A R F Ö R K O M M U N I K A T I O N Föreläsningar, workshops och praktiska övningar Förmiddagen handlade om hur goda förutsättningar för kommunikation kan skapas. I en spännande mix blandades föreläsningar och workshops med diskussioner och praktiska övningar. Logoped Maria Nolemo och specialpedagog Ylva de Verdier, som båda arbetar vid Habiliteringscentrum, ansvarade för programpunkten. Metoder och hjälpmedel. Förmiddagens föreläsare Maria Nolemo (tv) och Ylva de Verdier berättade om hur förutsättningar för god kommunikation kan skapas. De visade också olika metoder och hjälpmedel som deltagarna fick testa praktiskt. Alla vill bli pratad med inte om Förmågan till kommunikation och samspel är medfödd hos oss människor. Den finns redan hos det nyfödda barnet och utvecklas under hela livet. Men vi behöver alla jobba för att bli bättre på att kommunicera. Det var den röda tråden under förmiddagens föreläsning. Aalla har enligt Maria Nolemo samma behov av att förstå och bli förstådda, uttrycka sig och ha någon som lyssnar och svarar. Det är våra förmågor och oförmågor som styr hur kommunikationen fungerar. Men det behövs insatser för att utveckla förmågan till kommunikation. Rätten att kommunicera är till och med fastställd i lag, påpekade Maria Nolemo. Alla vill bli pratad med, inte om. Det är bra att ha med i bakhuvudet, sa hon. Men hur skapar vi miljöer som underlättar kommunikationen? Det behöver inte vara så märkvärdigt, förklarade Maria Nolemo. Fråga först, var hennes uppmaning. Det kan handla om små val i vardagen, att till exempel välja mellan ost och skinka på smörgåsen eller vilka kläder jag ska ha. Förstärkt brukardelaktighet är ett ord som ofta förekommer. Men vad betyder delaktighet för dig? frågade Ylva de Verdier. Det är något vi behöver prata om framhöll hon och visade en bild på en cirkel med fyra delar: att förstå, att räknas, att vara behövd och att kunna påverka. Föreläsarna delade ut surfplattor och visade hur appen Bookcreator fungerar. Med hjälp av appen är det enkelt att göra dagbok, egna berättelser, bildspel och att komma ihåg vad som har hänt. Grupperna fick i uppgift att dokumentera förmiddagen. De började genast fotografera varandra och därefter skriva och lägga in texter och bilder i en samlad berättelse. Vad är då kommunikation? Ylva de Verdier betonade att kommunikation är mycket mer än vi tror, språket är en del men långt ifrån allt. Talet är viktigt, men vi får inte fastna i att vi måste tala. Det handlar också om sådant som kroppshållning, ansiktsuttryck, suckar, ironi, gester, mimik, symboler och bilder, sa Ylva de Verdier. När talet inte fungerar behövs alternativ och komplement. Det kan vara tecken, pekprat eller 2 Seminarier om kommunikation för förstärkt brukardelaktighet i LSS-verksamhet Västmanlands Kommuner och Landsting 2, 16 och 23 november 2015
S Å S K A P A S G O D A F Ö R U T S Ä T T N I N G A R F Ö R K O M M U N I K A T I O N Tecken som stöd. Många behöver alternativ och komplement till det talade språket för att kunna kommunicera. Teckenspråk är ett sätt att förstärka kommunikationen. Här övar seminariedeltagarna tecknet för lyssna. andra alternativa metoder som fungerar som ett stöd i samtalet. Det viktiga är att vi pratar med varandra, att vi får känna oss nära andra. Maria Nolemo och Ylva de Verdier berättade om olika metoder för att kommunicera utan tal. Deltagarna fick sedan en pratkarta för att prova på att pekprata med varandra under fruktpausen. Efter pausen tog Maria Nolemo upp betydelsen av att använda flera sinnen vid kommunikation och inlärning. Det talade språket är bara ljudvågor och inget som syns. Många behöver mer stimulans, något som synliggör det vi säger. Vi tar till oss bilder lättare än skriven text. Hon berörde också BRO-modellen, som står för brukare, redskap och omgivning. Alla som finns nära brukarna har enligt Ylva de Verdier en viktig roll. Vi behöver ge tid till kommunikation, fråga och vänta in. Ofta svänger vi oss med onödigt prat, tänk på att prata enkelt. Hon underströk att alla sätt behövs och att det är viktigt att reflektera över hur kommunikationen fungerar. Vad behöver jag och arbetslaget göra? Vilken strategi ska vi ha? Deltagarna fick också prova att i en övning göra ritoch skrivprat. Men hjälp av bland annat enkla streckgubbar och symboler satt de två och två och samtalade om sina fritidsintressen. Även om man tycker att det är svårt att rita brukar det gå bra, sa Ylva de Verdier. Deltagarna tränade även teckenspråk med hjälp av ett ark med tecken. Maria Nolemo visade olika tecken och meningar som är bra att kunna. Använd tecken så ofta ni kan, sa hon. Det är bra för att förstärka viktiga ord. Avslutningsvis visade föreläsarna ytterligare några exempel på hjälpmedel för kommunikation som ja/nej-kort, samtalsmatta, skalor och digitala pratkartor. Pekprat. Under fruktpausen kunde deltagarna testa att pekprata med varandra. AKK gör det lättare att kommunicera AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Metoden innebär att på olika sätt komplettera eller ersätta ett bristfälligt tal eller språk och därmed förbättra människors möjligheter att kommunicera. Förutom uttryckssätt som kroppsspråk och gester (ibland kallade naturliga AKK-former) finns specifika AKK-former som tecken, bilder, blissymboler och ord. Behov av AKK finns i olika grupper med funktionsnedsättningar. AKK är dock inte bara till för den som har en funktionsnedsättning, utan också för omgivningen. Källa: Infoteket om funktionshinder Seminarier om kommunikation för förstärkt brukardelaktighet i LSS-verksamhet Västmanlands Kommuner och Landsting 2, 16 och 23 november 2015 3
T R E I N S P I R E R A N D E E X E M P E L F R Å N A R B O G A, S A L A O C H V Ä S T E R Å S Tre föreläsningar och diskussioner runt borden Under eftermiddagen presenterades tre exempel på hur brukares möjligheter att påverka verksamheten och sina egna liv kan stärkas. Föreläsare var Kirsten Hoppe och Anna Österberg från Västerås stad Vård och Omsorg, Laila Forsgren och Monica Lindroos från Sala kommun och Malin Frelin från Arboga kommun. Efter presentationerna följde diskussioner i blandade smågrupper runt borden. Kundens röst. Anna Österberg (tv) och Kirsten Hoppe berättade om en modell för att i samband med enkäter kunna kommunicera med dem som inte kan tala eller skriva. Kundens röst ett sätt att mäta nöjdhet och delaktighet Hur ska enkäter kunna visa hur nöjda kunderna (brukarna) är om de varken förstår frågorna eller vad delaktighet är? Det var utgångspunkten när arbetsterapeut Kirsten Hoppe och Anna Österberg, utvecklingspedagog i Västerås stad, letade efter en metod som även fungerar för den som inte kan tala eller skriva. De berättade att de ställt samman en modell som kallas Kundens röst. Den används för att ta reda på om kunderna inom omsorgen och psykiatrin är nöjda och känner delaktighet. De flesta av våra kunder inom omsorgen förstår inte vad delaktighet är. Vid enkäter har vi därför ofta använt oss av anhöriga som svarat åt kunderna, sa Anna Österberg. När de märkte att kunderna inte förstod frågorna i enkäter, tänkte de att det måste finnas något annat sätt. Och det var så Kundens röst kom till. Det är en palett av verktyg som innehåller såväl fördjupad intervju som observation och samtalsmatta. Kunderna är helt beroende av vårt stöd, vi styr mycket mer än vi tänker oss, sa Kirsten Hoppe. När det finns så lite utrymme att göra egna val är det lätt att tappa viljan att välja själv. En fokusgrupp med 14 brukare valdes ut för att testa Kundens röst. De hade förmågan att förstå bilder och använde samtalsmatta för att uttrycka vad de tyckte om den dagliga verksamheten. En del av brukarna klarade inte av mer än två svarsalternativ, exempelvis tummen upp och tummen ner. Kerstin Hoppe och Anna Österberg berättade att de nu ska fortsätta utveckla verktygspaletten som ett komplement till enkäter. De betonade att det är viktigt att personalen är objektiv och att de som ska genomföra enkäterna är väl insatta i metoden. 4 Seminarier om kommunikation för förstärkt brukardelaktighet i LSS-verksamhet Västmanlands Kommuner och Landsting 2, 16 och 23 november 2015
T R E I N S P I R E R A N D E E X E M P E L F R Å N A R B O G A, S A L A O C H V Ä S T E R Å S Dialogslingor ökar inflytandet Malin Frelin från Arboga kommun berättade om sin erfarenhet av att arbeta med dialogslingor. Hon är omsorgspedagog och vägledare i Delaktighetsmodellen. Nu går hon också en utbildning för att lära sig att utbilda andra vägledare. AKK-förespråkare. Monica Lindroos (tv) och Laila Forsgren redogjorde för hur AKK-modellen används i Sala. Med AKK sätts brukarna i fokus Laila Forsgren och Monica Lindroos från Sala kommun redogjorde för hur de arbetar med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Totalt finns det idag 15 AKK-ombud i kommunen. Det var den dåvarande enhetschefen för daglig verksamhet som ville arbeta med AKK för att göra tillvaron mer begriplig för brukarna. Senare bytte hon uppdrag och blev verksamhetschef i Sala. År 2014 skapades en organisation för att använda AKK som ett sätt att öka brukarmedverkan inom hela LSS-området. Vi vill att all personal ska använda sig av AKK för att öka brukarnas delaktighet, sa Laila Forsgren. Det är ju dem vi är till för. Monica Lindroos berättade att de började med att inventera vilka metoder som redan används. Då såg vi snart att vi har extremt mycket kompetens bland personalen, sa hon. Därefter gjordes ett kunskapsträd och hjälpmedel och metoder som används listades. Det var allt från Ipad till timstock, stödtecken och pictbilder. Nu är det viktiga att se till att detta används, sa Laila Forsgren. Hon berättade att under 2014 gick ledningen ut i verksamheten och frågade efter AKK-kommunikationsombud. Vi fick snart fram en handlingsplan, gick en uppdragsutbildning på högskolan om evidensbaserad praktik och nu filar vi på dokumenten. Den stora utmaningen är hur vi ska implementera och föra ut detta. AKK-ombuden anser att AKK är en bra metod för att sätta brukarna i fokus, göra dem mer delaktiga och lära känna sig själva. På frågan vad AKK gör för skillnad svarade Laila Forsgren och Monica Lindroos att det blir mer självständiga och harmoniska brukare samt färre bråk. Delaktighetsmodellen består av slingor av flera möten på boenden eller i daglig verksamhet med ett förutbestämt tema. Vägledare är personal som utbildats särskilt för detta och inte ingår i den egna verksamheten. De arbetar tillsammans i par och fungerar som samtalsledare, fångar upp Vägledare. Malin Frelin, omsorgspedagog och vägledare för Delaktighetsmodellen i Arboga kommun. frågor och för dem vidare i en stafett. Mötena ska vara på lika villkor och maktbalansen jämnas ut, sa Malin Frelin. Eftersom det är flera möten skapas tillfällen till reflektion, det är viktigt att det får ta tid. Syftet med modellen är att individen ska bli hörd och känna sig stärkt, betonade Malin Frelin. Den ska möjliggöra direkt inflytande och bidra till ökad gemenskap och tillhörighet. En slinga börjar med en träff för brukare och fortsätter med en träff för personal som följs av ytterligare en träff för brukare. Därefter genomförs en gemensam sammankomst med diskussion kring stafettfrågorna, där även chefen deltar. På träffarna fångar vägledarparet upp de frågor som förs vidare från brukare till personal och åter till brukarna. En slinga kan beskrivas som ett sammanhållet samtal, sa Malin Frelin. Det pågår cirka en månad. Det är chefen som bokar in träffarna, ordnar med lokal och fika samt ansvarar för implementeringen, berättade Malin Frelin. Det är viktigt att det som kommer fram tas på allvar och att den handlingsplan som man kommer fram till följs upp. Seminarier om kommunikation för förstärkt brukardelaktighet i LSS-verksamhet Västmanlands Kommuner och Landsting 2, 16 och 23 november 2015 5
S A M M A N F A T T N I N G A V W O R K S H O P S Workshops efter föreläsningarna. I tre workshops diskuterade seminariedeltagarna hur personalen ska bli bättre på att ta reda på vad brukarna vill, hur makt kan överföras från personal till brukare och hur valfriheten på boenden och i daglig verksamhet ska öka. Behov, makt och valmöjligheter I anslutning till eftermidagens föreläsningar genomfördes flera workshops. Deltagarna satt i blandade grupper och diskuterade engagerat utifrån tre frågeställningar. Här följer en sammanfattning av vad grupperna kom fram till. Fråga 1 Vad vill huvudpersonerna? Hur kan vi ta reda på vad varje huvudperson (brukare) vill? Hur vet vi vad huvudpersoner som inte talar vill? När grupperna redovisade sina svar framkom tydligt att personalens erfarenhet, förhållningssätt och möjlighet att arbeta för ökad delaktighet har stor betydelse för att ta reda på vad varje enskild huvudperson vill. Men metoder, hjälpmedel och vilja att prova olika kommunikationssätt betyder också mycket. Som personal är det viktigt att vara uppmärksam, kunna läsa av kroppsspråk och observera hur dagsformen hos brukaren är. Det är även av stor vikt att det ges tillfälle att stämma av hur de övriga i personalgruppen uppfattar vad huvudpersonen vill eller inte vill. Personalen behöver vara samspelt och arbeta på samma sätt, hjälpas åt och ge varandra feedback. RELATION OCH TILLIT En viktig aspekt är att ta reda på så mycket som möjligt om huvudpersonen, bygga relationen och arbeta för att skapa tillit och trygghet. Detta är en förutsättning för att kunna tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck och för att förstå hur förutsättningarna för kommunikation ser ut. Samarbete med anhöriga och olika nätverk är också betydelsefullt. Många betonade att kommunikation tar tid. Det är viktigt att avsätta tid för samtal, att fråga, lyssna och ställa följdfrågor. Och att se till att det finns tydliga valmöjligheter i vardagen. MÅNGA OLIKA HJÄLPMEDEL I redovisningarna framkom också att kommunikationen måste kunna se olika ut och anpassas till det var och en behöver. Det finns många hjälpmedel och det är viktigt att personalen får utbildning och lär sig att använda dem. Möjligheterna är stora när det gäller att erbjuda och prova många olika metoder. Att använda sig av kroppsspråk, teckenspråk, observationer, bilder och samtalsmattor är några exempel på hjälpmedel som redan idag används ute i verksamheterna. Flera grupper poängterade att genomförandeplanerna är en trygghet och att det är viktigt med dokumentation. Fråga 2 Hur ge mer makt? Hur kan huvudpersonerna ges mer makt? Hinder och möjligheter? Tid, lyhördhet och delaktighet är tre ord som grupperna ofta kommer tillbaka till. Det är viktigt att personalen tar sig tid och lyssnar. Både i mötet i vardagen och organiserat med regelbundna enskilda samtal och boendemöten. Brukarråd, Delaktighetsmodellen, idé-, ris- och roslåda kom fram som exempel på vad som används i ute verksamheten för att öka brukarnas delaktighet. LÄMNA ÖVER MAKT Personalen måste vara medveten om maktbalansen, att det är de som har makten, och vara inställda på att lämna över makt till brukaren. De behöver utbildning och samtidigt vara modiga och kunna lämna sin trygghetszon. Det gäller också att skapa konkreta tillfällen för inflytande och självbestämmande. Det finns stora möjligheter att ge huvudpersonerna mer makt. Att ha en tillåtande atmosfär, våga prova nytt, lyssna och ge positiv feedback betyder mycket för att öka brukarnas självförtroende. Mer makt innebär ökad självkänsla och att de vågar säga vad de tycker. HINDER OCH MÖJLIGHETER Personal kan både utgöra ett hinder och en möjlighet för att jämna ut maktbalansen. Även anhöriga kan vara ett hinder. Brukarens oförmåga till kommunikation och att de kanske inte förstår konsekvenserna av ett val är ett annat exempel på hinder. Även brist på resurser kan vara negativt, liksom personalomsättning (till exempel när en kontaktperson slutar). Ett annat exempel är brukarens ekonomi, att pengarna inte räcker. När kontanthanteringen minskar blir det en utmaning för många som inte klarar av att använda kontokort. Fråga 3 Individ och grupp? Hur kan vi hantera relationen mellan individ och grupp i fråga om delaktighet och val i verksamheten? Många framhöll vikten av valmöjlighet, både individuellt och i grupp. Brukarna behöver inte alltid göra saker tillsammans, ibland är det bättre med aktiviteter anpassade till varje enskild individ. Personalen måste samarbeta för att tillgodose allas behov och verksamheten anpassas så att alla kan delta på sina egna villkor. Det behövs bred kompetens i AKK för att använda och tillgodose de individuella behoven. Möten på boenden och i daglig verksamhet ska ske i mindre grupper och aldrig med fler personal än brukare. Enskilda möten är också viktiga. Det gäller att vara flexibel och försöka se individens behov. I brukarens egen lägenhet bestämmer brukaren, i gemensamhetsutrymmen måste man bestämma i grupp. DEMOKRATISKA MÖTEN Det är av stort värde att mötena fungerar demokratiskt, alla ska få komma till tals och majoriteten bestämmer. För huvudpersonen är det också viktigt att få veta varför något går att genomföra eller varför det inte är möjligt. Och att försöka hitta alternativ om det första förslaget inte går att förverkliga. Ibland behöver personalgruppen dela på sig för att tillgodose individuella val. Brukaren har rätt att bestämma om de vill ingå i en grupp eller vara ensamma. 6 Seminarier om kommunikation för förstärkt brukardelaktighet i LSS-verksamhet Västmanlands Kommuner och Landsting 2, 16 och 23 november 2015
U T V Ä R D E R I N G A V S E M I N A R I E R N A Hur var seminariet? Elawad Houda vårdare, Fagersta kommun En bra överblick Det var fantastiskt. Den här dagen har gett mig mycket, en överblick över vad som finns och som vi kan använda oss av. Det visar hur viktigt det är med delaktighet och kommunikation och att det hör ihop. Upplägget att varva föreläsningar och diskussioner i mindre grupper har också fungerat väldigt bra, det gör att alla känner sig delaktiga. Selfie. Att ta bilder är ett bra sätt att berätta om sin dag, både på seminarier och i vardagen. Nöjda deltagare gav höga betyg Utvärdering var den sista punkten på seminariet. Deltagarna satt en kort stund och skrev ner sina synpunkter på både innehållet och upplägget av dagen. Och även vad de tog med sig hem. Till att börja med betygsatte deltagarna seminariet på en femgradig skala. Det handlade dels om hur relevant de ansåg att innehållet i seminariet var, dels om hur upplägget fungerade. De flesta satte högsta betyg och medelvärdet för både innehåll och upplägg låg på drygt 4,5 alla tre dagarna. Förutom att betygsätta seminariet kunde deltagarna skriva några rader om vad som gav mest under dagen, vad de tog med sig hem och göra ett medskick till VKL. BRA MED BORDSPLACERING Samtliga tre seminariedagar beskrevs överlag i mycket positiva ordalag. Bordsplaceringen, som innebar att att personal från olika verksamheter och kommuner blandades, var uppskattad. Den ledde till intressanta diskussioner, erfarenhetsutbyten, tips och nya idéer. Upplägget där föreläsningar varvades med workshops, praktiska övningar och möjlighet att prova på olika hjälpmedel fick också beröm och beskrevs som välorganiserat. INSPIRERANDE OCH UTVECKLANDE Många tyckte att föreläsningarna och exemplen från andra kommuner gett dem inspiration att utvecklas vidare, se fler möjligheter och fundera över sina egna värderingar. Förmiddagens föreläsning med information om olika hjälpmedel för kommunikation som appen Bookcreator, tecken och rit- och skrivprat fick också positiva omdömen. Många tyckte att det var bra att praktiskt få testa hur hjälpmedlen fungerar. Även eftermiddagens exempel från olika kommuner väckte stort intresse. Flera uttryckte att de vill lära sig mer om bland annat Delaktighetsmodellen och hur den fungerar. STÖRSTA BEHÅLLNINGEN Här följer några exempel på vad deltagarna svarade på frågorna Vad gav dig mest idag? Vad tar du med dig? l Flera möjligheter till kommunikation, inte bara tal. Att man stimulerar flera sinnen när man använder mer än talet. l Det går att göra stor skillnad med kommunikation med små medel. l Att det finns mycket att göra som egentligen inte kräver utbildning (men träning) som ritprata, pekprat, tydligt kroppsspråk, förstärkt mimik. l Vi behöver utvärdera våra stödinsatser oftare för att förskjuta makten genom att anpassa oss till brukarnas förmågor. l En påminnelse om att det finns så många sätt att kommunicera på. Att träffa andra och utbyta och få ja, just ja så kan man göra och tänka. l Att ta vara på de resurser som finns. l Jag har lärt mig mycket om kommunikation, hur och var jag ska använda metoder. l Tar med mig det viktigaste av allt: BRUKARE i fokus, att deras delaktighet och närvaro är det viktigaste och att möjlighet till kommunikation alltid finns. Viktigt att träffas Tomas Karlsson vårdare, Hallstahammars kommun Bara att vi träffas och pratar om de här frågorna i länet är viktigt. Det ger oerhört mycket att sitta i små grupper och diskutera. På seminariet har jag fått många nya idéer och en palett av verktyg för att kommunicera. Jag ska titta närmare på det när jag kommer hem och se vad vi kan göra på min egen arbetsplats. Susanne Sandström områdeschef, Norbergs kommun Många olika vinklingar Det har varit en jättebra dag med många olika vinklingar på brukardeltagande. Jag tycker att det är en bra form att sitta i grupper och varva föreläsningar med att stanna upp och diskutera. Och det känns bra att de som föreläser jobbar i verksamheten. VKL gör ett bra jobb som arrangerar de här seminarierna. Omdömena som ges av personerna ovan gäller någon av de tre seminariedagarna. Programmet var i stort sett samma, men deltagarna skiftade respektive dag. Seminarier om kommunikation för förstärkt brukardelaktighet i LSS-verksamhet Västmanlands Kommuner och Landsting 2, 16 och 23 november 2015 7
Hur var seminariet? Lotta Adolfsson vårdare, Sala kommun Bra att blanda Ett jätteintressant och inspirerande seminarium. Framförallt är det bra att träffa personal från andra kommuner än min egen. Det ger många tankar och nya idéer som jag tar med mig hem. Därför är det så bra att vi sitter i blandade grupper vid borden och blev placerade så, annars är det lätt att man bara pratar med dem man redan känner. Peter Tell arbetshandledare, Västerås stad Fått många idéer Bra att man inte bara får lyssna, utan även jobba. Sen får man väldigt många idéer om hur man kan förvandla kunskaperna till sitt eget jobb. Det som var allra bäst med dagen var att få tips på hjälpmedel och olika sätt att jobba. Som det här med samtalsmattan, den skulle jag gärna gå en särskild utbildning på. Marina Leek samordnare, Tillberga Grannskapsservice Fokus på delaktighet Det var bra med fokus på delaktighet och att alla ska ha rätt till en god kommunikation. Även om vi pratar mycket om det så känns det inte alltid som att alla kommer till tals, det kan hända att personal eller anhöriga beslutar åt den boende. Slingan och Delaktighetsmodellen var väldigt bra, något jag skulle vilja ha hos oss. Omdömena som ges av personerna ovan gäller någon av de tre seminariedagarna. Programmet var i stort sett samma, men deltagarna skiftade respektive dag. Kunskapsbaserade arbetssätt stärker brukarnas delaktighet Ann Tjernberg, som är enhetschef vid VKL, är glad över den positiva responsen från seminariedeltagarna. Hon konstaterar att det finns stort intresse för den här typen av fortbildning. Personalen vill utvecklas och göra ett ännu bättre arbete för att öka delaktigheten för brukarna. Seminariedagarna om kommunikation för förstärkt brukardelaktighet ingår i en större satsning om förstärkt brukardelaktighet i LSS-verksamhet. Den samordnas i Västmanland av VKL. Målet är att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt med fokus på förstärkt brukardelaktighet för personer med funktionsnedsättning. Seminarierna ligger helt i linje med vår satsning, säger Ann Tjernberg, enhetschef för vård och omsorgsfrågor vid VKL. Vi vill ge medarbetarna kunskap som de kan använda för att stärka brukarnas inflytande. Hon förklarar att eftersom Ann Tjernberg, enhetschef för vårdoch omsorgsfrågor vid Västmanlands Kommuner och Landsting. brukarna ofta har svårt att ta till sig kommunikation behövs särskilda redskap och metoder som fungerar för att stärka deras delaktighet. Vi försöker arbeta utifrån att den kunskap som förmedlas ska vara beprövad och den mest aktuella. Att förstärka brukarnas delaktighet är ett omfattande utvecklingsarbete där det behövs mycket pedagogik och träning, betonar Ann Tjernberg. Det stora intresset och den positiva responsen från dem som deltog i seminarierna visar att det finns ett genuint intresse hos personalen att utvecklas, säger hon. I planeringen av seminarierna har det lagts stor vikt vid att arbeta individanpassat och att deltagarna ska få med sig konkreta redskap hem. Att seminarierna blev så lyckade beror till stor del på ett bra samarbete med chefsnätverket i länet och landstingets Habiliteringscentrum, framhåller Ann Tjernberg. Seminarierna planerades i dialog och nära samarbete med chefsnätverket. Det är ett bra sätt att jobba och gör det lättare att träffa rätt. Nu fortsätter VKL att stödja arbetet med att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt. Bland annat pågår ett projekt på en arbetsplats där en metod som tagits fram på länsnivån används för att att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt i praktiken. Där har förbättringsarbetet knutits ihop med genomförandeplanerna. Det har varit väldigt lyckat så här långt, säger Ann Tjernberg. Nu ska modellen testas på ytterligare en arbetsplats för att se om det går att sprida den vidare. Här hittar du mer information om förstärkt brukardelaktighet Västmanlands Kommuner & Landsting vkl.se/vi-arbetar-med/vard-och-omsorg/ funktionshinder l Här finns allmän information om det länsövergripande utvecklingsarbete som VKL samordnar inom området stöd till personer med funktionsnedsättning i LSS-verksamhet. l På hemsidan hittar du också dokumentationer och presentationer från seminarier i VKL:s regi. - Förstärkt brukarmedverkan, 13 mars 2014. - Chefsseminarium om brukardelaktighet i praktiken, 9 oktober 2015. - Kommunikation för förstärkt brukardelaktighet, 2, 16 och 23 november 2015. Litteratur om kommunikation l När tålamodet rinner över, G Lundkvist l Möjligheter med tecken för ungdomar och vuxna, M Kraft Helgesson l Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik, B Heister Trygg & I Andersson l Kommunikativ omvårdnad, B Heister Trygg Hemsidor l www.bildstod.se l www.habilitering.se/stockk l www.sokcentrum.se l www.teckna.se Har du idéer, frågor eller synpunkter om brukardelaktighet i LSS? Kontakta Karina Tilling, utvecklingsledare, VKL 021-39 79 43 karina.tilling@vkl.se www.vkl.se Produktion: JG Media 21 Text: Marita Gustavsson Foto: Peter Krüger och VKL december 2015 8 Seminarier om kommunikation för förstärkt brukardelaktighet i LSS-verksamhet Västmanlands Kommuner och Landsting 2, 16 och 23 november 2015