PLAN FÖR ATT SKYDDA DE STUDERANDE MOT VÅLD, MOBBNING OCH TRAKASSERIER

2643/12.00.01.01 Bildn.sv.sekt. 27.4.2016 PLAN FÖR ATT SKYDDA DE STUDERANDE MOT VÅLD, MOBBNING OCH TRAKASSERIER Pargas svenska gymnasium Bilaga till studerandevårdsplanen Godkänd ## ## ####

Innehållsförteckning 1. Syfte med planen... 3 2. Hänvisning till lagen... 3 3. Begreppsdefinitioner... 4 3.1. Trakasserier... 4 3.2. Mobbning... 4 3.3. Våld, utifrån kommande våld eller hot om våld... 5 4. Förebyggande arbete... 6 5. Ingripande vid mobbning... 7 5.1. Utredning, åtgärder och uppföljning... 7 6. Kontaktuppgifter... 9 7. Litteratur och material... 9 8. Källor... 9 Bilaga Trivsel och ordningsregler för Pargas svenska gymnasium

1. Syfte med planen Syftet med denna plan är att upprätthålla skolans funktionsförmåga i situationer som hotar den fysiska och psykiska säkerheten, samt att befrämja välbefinnandet och en trygg och säker skolvardag för studerande. Målsättningen är att samtliga personer, både studerande och personal i skolan skall känna sig trygga och accepterade. Skolan har nolltolerans för alla former av våld, mobbning och trakasserier. Alla i skolan, såväl studerande som personal, ansvarar för trivseln i skolan. Alla som arbetar i skolan har en skyldighet att ingripa i och reagera på kränkande beteende och tilltal. Studerande som uppmärksammar mobbning eller kränkande tilltal ombeds berätta detta för en vuxen på skolan. Vårdnadshavare ombeds kontakta skolans personal om studerande känner sig mobbad eller berättar om mobbning i skolan. En trygg och trivsam skolmiljö skapar vi tillsammans! Alla mobbningsfall behandlas konfidentiellt och individuellt. Uppdatering och utvärdering av planen sker årligen av studerandevårdsgruppen. 2. Hänvisning till lagen En plan ska utarbetas för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasserier. [(Gymnasielag 21 (1267/2013), Lag om elev- och studerandevård, 13 ]. Planen ska ta hänsyn till både de studerandes inbördes samspel och till samspelet mellan de studerande och de vuxna i skolan. Planen ska beskriva: hur mobbning, våld och trakasserier förebyggs hur man ingriper vid behov hur ovannämnda frågor beaktas på enhets-, grupp- och individnivå hur individuellt stöd och vård genomförs, övriga åtgärder hur uppföljning i efterhand ordnas, både för förövaren och för den som utsatts samarbetet med vårdnadshavarna samarbetet med de myndigheter som behövs hur personalen, de studerande, vårdnadshavarna och samarbetsparter ska göras förtrogna med och informeras om planen hur planen uppdateras, följs upp och utvärderas.

I gymnasielagen finns följande paragrafer som berör trygghet och ordning i skolvardagen: 21 Studerande har rätt till en trygg studiemiljö. 26 En studerande som bryter mot ordningen, gör sig skyldig till fusk i studierna eller annars uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff. Disciplinära straff är skriftlig varning och avstängning av studeranden från läroanstalten för högst ett år samt uppsägning av studeranden från elevhemmet. Om en studerande är föremål för rannsakan med anledning av brott, kan han för den tid som rannsakan pågår avstängas från studierna om detta är motiverat med hänsyn till det brott som han misstänks ha gjort sig skyldig till eller omständigheter som har samband med detta. 3. Begreppsdefinitioner 3.1. Trakasserier Trakasserierna kan bland annat bestå i att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga eller homosexuella egenskaper. Det kan även vara fråga om osynliggörande eller undanhållande av information som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd. Sexuella trakasserier handlar om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är du som är utsatt som avgör vad som är kränkande. 3.2. Mobbning Mobbning är när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar, fysiska eller psykiska, från en eller flera personer. Psykiskt våld innefattar t.ex. verbala trakasserier eller utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt och förnedrad. (Dan Olweus, 2000)

Mobbning är ett aggressivt beteende med vilket man gör någon illa fysiskt eller psykiskt och att handlingarna är återkommande, avsiktliga och riktar sig mot en försvarslös. (Salmivalli, 2003) Mobbning kan ta sig i uttryck i olika form. Det gemensamma för alla former är att det är handlingar som upprepas. Mobbning är svår att upptäcka och det kan vara svårt att skilja åt mobbning från konflikt och bråk. Oberoende av vilken situation det är, är det centrala att studerande får hjälp att hantera situationen och att den på bästa möjliga sätt reds upp och följs upp. Om det är frågan om konflikt eller bråk, kan studerande hänvisas till studerandevårdstjänsterna. Mobbning kan ta sig i uttryck i följande former: - Verbal mobbning Kan t.ex. vara anmärkningar mot person, spridning av falska rykten, prata elakt, anmärka, viskningar, ringa anonyma samtal, - Fysisk mobbning Tar sig i uttryck som skuffar, slag, sparkar, trycka upp mot vägg, förstöra egendom, riva i håret. Då fysisk mobbning innefattar våld och misshandel tillkallas polis. - Psykisk mobbning Är non-verbalt och där av svårare att uppmärksamma, kan ta sig i uttryck som blickar, suckar, imitation, vända ryggen till, göra miner, negligera, ignorera. - Elektronisk mobbning, e-mobbning sker på sociala medier genom telefoner, surfplattor, datorer och kännetecknas bl.a. genom rykten, förtal, hot, skriva falska rykten, lägga upp bilder och filmer utan tillåtelse. Denna form av mobbning kan vara osynlig i skolan och ske på fritiden. 3.3. Våld, utifrån kommande våld eller hot om våld Då personen är 15 år fyllda lyder den under strafflagen. I Strafflagens 21 och 24 kapitel bestäms om straff för misshandel resp. om kränkning av integritet och frid samt ärekränkning. Om skolan får kännedom över grova fall av kränkningar hänvisas studerande eller studerandes vårdnadshavare att kontakta polisen. Misshandel är ett brott och utreds alltid av polisen. För situationer då hot om våld eller våld kommer utifrån finns en separat uppgjord räddningsplan som delvis är konfidentiell.

4. Förebyggande arbete Som grund för det förebyggande arbetet finns gymnasiets värdegrund som beskrivs i läroplanen. (Läroplan 5.9.2005, kapitel 1.5) Gymnasiets trivsel- och ordningsregler, som är utarbetade tillsammans med elevkåren finns till för att stöda en trygg skolvardag. (Läroplan 5.9.2005, kapitel 1.6 (bilaga 1)) Det förebyggande arbete sker i skolans vardag, där alla i skolan bär ett eget ansvar att tillföra välbefinnande. Det förebyggande arbetet görs såväl på individ-, grupp-, som på skolnivå. Skolans studerandevårdsgrupp har i uppgift att planera, utföra och utvärdera skolans hälsofrämjande arbete. Lärare är uppmärksamma på hur studerande tilltalar varandra, på beteende och bemötande under lektionstid och raster. De vuxna i skolan är förebilder när det gäller att bemöta och tilltala andra och att reagera på osakligheter. Studerandes och personalens trivsel och välbefinnande utvärderas årligen i oktober med den nationella trivselenkäten. Då brister eller oangelägenheter uppkommer gör skolans personal det bästa för att rätta till situationen. Arbetet med att skapa en trygg skolmiljö där alla accepteras börjar under de första skoldagarna det första året. Då är det de utbildade tutorerna som med mångsidigt omväxlande program stöder de nya studerande att komma till rätta i den nya skolmiljön och gruppen. Tutorernas uppdrag sträcker sig över hela det första året. Elevkårens arbete med frågor rörande studierna och planering av verksamhet tillför också en känsla av gemenskap delaktighet. Studerande har samtal med grupphandledaren regelbundet under studietiden. Likaså träffar studiehandledaren studeranden i ett individuellt samtal under varje studieår. Rektor träffar alla första årets studerande enskilt. Hälsovårdaren träffar samtliga studerande under det första året. Under andra året är det läkarbesök för samtliga studerande och därtill besök hos hälsovårdaren för pojkar. Skolkuratorn erbjuder ett individuellt samtal för samtliga första årets studerande. Skolpsykologens tjänster finns till förfogande vid behov. Skolans personal arbetar för en öppen dialog med studerande, vårdnadshavare och beslutsfattare i staden för att skapa en trygg skolmiljö. Vårdnadshavarna får information om skolans handlingsplaner och tillvägagångssätt under det första föräldramötet för år 1. Ny personal och vikarier får information om planen av rektor. Pargas svenska gymnasium har utnämnda personer som utreder och följer upp mobbningsfall. Personerna utnämns på läsårsbasis. Information om vem som handhar mobbningsärenden och hur de nås finns på Wilma och skolans anslagstavla.

5. Ingripande vid mobbning Ett mobbningsfall får aldrig lämnas olöst. All form av mobbning måste utredas utan dröjsmål och behövliga åtgärder vidtas. Hur anmäla mobbning? - Studerande eller vårdnadshavare kan anmäla mobbning till vem som helst i personalen, som fyller i en till ändamålet avsedd blankett (bilaga 2). Personalen kontaktar kurator eller den lärare som handhar mobbningsärenden. I en akut situation tar den som får vetskap om en situation kontakt med rektor. - Kurator och de lärare som handhar mobbningsärenden gör upp en handlingsplan för att åtgärda fallet. 5.1. Utredning, åtgärder och uppföljning Utredning - Utgångspunkten är att mobbningssituationen behandlas omedelbart. - Alla samtal dokumenteras och behandlas konfidentiellt. Ingen kan t.ex. veta vem som anmält mobbningen eftersom det är många som kan ha sett vad som hänt. Skolans skyldighet är att ingripa vid mobbning. - Vid anmälan skall följande frågor besvaras: Vem är utsatt? Vad har hänt? När det hänt? Hur länge har det pågått? Vem som är inblandad? Var har detta hänt? Övriga uppgifter? Om det finns behov av att höra andra lärare, grupphandledare eller annan personal för att få mer information om fallet kan dessa kallas till möte. Åtgärder - Den som är utsatt för mobbning hörs först. Hen ombeds i lugn och ro berätta om händelserna. I samtalet skall beaktas att den utsatta lätt känner skam över situationen. Att diskutera om de känslor som uppkommit och det man varit med om kan vara svårt och den utsatta kan förneka eller förminska händelserna. Skolans skyldighet och ansvar är att reda ut varje enskilt mobbningsfall. Kom överens om uppföljningssamtal inom 1-2 veckor. - Vid behov kontaktas vårdnadshavare och/eller polis. Om polis kontaktas är den utsatte målsägande. Vårdnadshavarna kontaktas om så bedöms. Om studerande är myndig skall studerande ge sitt samtycke till detta.

- Den/De som mobbar hörs därefter under samma dag, så att de inte har möjlighet att prata sig samman eller förbereda sig för intervjun. I en mobbningssituation finns olika roller, någon kan ha ledarrollen, någon medlöpare. Under utredningen försöker man få en bild av vilka relationer som finns. Tala med enkla klara budskap, håll dig till fakta. Poängtera att mobbning är ett allvarligt brott och att detta inte är ett acceptabelt beteende. Hänvisa till skolans ordningsregler. Den som mobbar uppmanas att berätta sin version av det skedda. Mobbaren skall få ta sitt personliga ansvar för sitt handlande. Hen har skadat en annan människa. - Uppmana den mobbade att fundera på vad den kan göra nu? Låt studerande komma på flera förslag över hur hen kan styra sitt beteende. Be studerande om handlingar som kan förebygga dylika situationer i framtiden. - Gör en överenskommelse med den som mobbat över ändringar i det egna beteendet. - Kom överens om uppföljning inom 1-2 veckor. Uppföljning - Uppföljningen sker enligt överenskommelse. Om det är frågan om en grov mobbning kan uppföljningen ske efter några dagar. Uppföljningen pågår under tillräckligt lång tid. - Under uppföljningen går man igenom situationer efter att man senast diskuterat och följer upp om överenskommelserna hållit. Be också studerande komma med förslag om att ytterligare förbättra trivseln och förebygga mobbning. - Överenskommelse om en ny uppföljning görs vid behov. Fortsatta åtgärder - Om mobbningen har fortsatt kallar kurator och den utnämnda läraren vårdnadshavarna till skolan för ett möte. Enskilt möte för varje part. Beslut om åtgärder och uppföljning. Om mobbningen fortsätter kan polisen eller sociala myndigheterna kallas in. Enligt gymnasielagen 26 kan disciplinära åtgärder vidtas.

6. Kontaktuppgifter Antimobbningsteam 2015-16: lärare Ditte Nordqvist lärare Maria Wetterstein kurator Petra Henriksson berörd grupphandledare Kontaktuppgifter på de personer som utreder mobbningsfall finns också på WILMA. Egentliga Finlands Medlingsbyrå i Åbo www.thl.fi/medling Polisen www.poliisi.fi/sv Polisjouren Pargas polisstation tfn 0295 446 710 Öppen må-fr kl 08.00-16.15 Pargas stad växel* 02 4585 700 Barnskyddet 7. Litteratur och material Björk O. Gunilla. 1999. Mobbning en fråga om makt. Lund: Studentlitteratur. Elmin, Roger. 2014. Att förebygga mobbning i skolan. Liber. Höistad, Gunnar. 1994. Mobbning, En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Stockholm: Informationsförlaget. www.folkhalsan.fi www.friends.se www.kivakoulu.fi www.psykologiguiden.se 8. Källor Antimobbningsplan. Prakticum. Läst 04.01.2016. http://prakticum.fi/20130922_antimobbningsplan_prakticum.pdf Antimobbningsplan för gymnasiet Lärkan. Läst 04.01.2016. http://www.hel.fi/static/liitteet/opev/larkan/antimobbningsplan.pdf Axxells plan för förebyggande av och ingripande vid mobbning. Plan för att skydda studerande mot våld, mobbning och trakasserier. Gymnasiet Grankulla Samskola. Läst 04.01.2016. http://www2.kauniainen.fi/dynasty/fin/kokous/20152234-7-1.pdf Salmivalli, Christina. 2003. Koulukiusaamiseen puuttuminen. Juva: PS-Kustannus. Wrangsjö, Björn. 2011. Resa i känslornas landskap. Studentlitteratur. BILAGOR Bilaga 1 Trivsel- och ordningsregler för Pargas svenska gymnasium Bilaga 2 Blankett för utredning av mobbning

BILAGA 1 Skolans ordningsregler All användning av tobak, alkohol och övriga droger är förbjuden i skolan, på skolområdet och på tillställningar som skolan ordnar. Förseningar tolereras inte. (20 minuters försening = 1 lektions frånvaro) Fusk och plagiat får inte förekomma. Mobbning får inte förekomma. Vi respekterar varandra. Detta gäller alla som arbetar i skolan. Vi respekterar högstadiets regler och reglerna i matsalen. Cyklar, mopeder och bilar parkeras på för dem avsedda parkeringsområden. Anvisningar för datasalen bör absolut följas. Datorerna är arbetsredskap för oss alla, inte leksaker för några. Meddela skolan om sjukdom! Anhåll om lov för resor och annan frånvaro!

Blankett för utredning av mobbning BILAGA 2 Blanketten ifylls av lärare eller annan vuxen person som fått kännedom om mobbningen. Datum då mobbningen kom till kännedom: Person som först fick kännedom om mobbningen: Personen som meddelat om mobbningen är Den mobbade Den mobbades studiekompis, namn Den mobbades vårdnadshavare, namn Lärare, namn Övrig, namn Den utsattes namn Klass Vad har hänt? Ge korta beskrivningar av situationerna. När har det hänt? När har mobbning senast förekommit? Hur länge har mobbningen pågått? Vem har aktivt deltagit i mobbningen: På basen av den information som har samlats om ärendet är det frågan om: En konflikt eller gräl bland studerande En förolämpning som baserar sig på missförstånd En enstaka mobbningssituation Upprepad mobbning Endast de fall som handlar om upprepad mobbning, förs vidare till antimobbningsteamet. Beslut angående ärendet: Grupphandledare eller motsvarande diskuterar mobbningen med studerande som deltagit i den Ärendet förs till behandling av antimobbningsteamet