rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012

Relevanta dokument
Grön Flagg- rapport. Tema: Närmiljö. Berga förskola. Kontaktperson: Lena Sinnerström

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Svalans Förskola. Kontaktperson: Linnéa Ahlberg

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 11 maj 2011

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Orrvikens förskola, skola och fritidshem. Kontaktperson: Helena Hertz

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Berga förskola. Kontaktperson: Lena Sinnerström

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Rapport. Grön Flagg. Karika Förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Förskolan Arken. Kontaktperson: Anna Lilja

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

Grön Flagg- rapport. Tema: Kretslopp. Förskolan Arken. Kontaktperson: Anna Lilja

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 15 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ekendals förskola 10 jun 2013

Grön Flagg- rapport. Tema: Kretslopp. Färentuna förskola. Kontaktperson: Ulrika Wikander

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Naturförskolan Kråkan/Kometen. Kontaktperson: Carina Håkansson

Mål 1: Djuren i vår närhet.

Grön Flagg- rapport. Tema: Konsumtion. Munkebo förskola. Kontaktperson: Malin Sarri

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Grön Flagg

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Munkebo förskola 5 mar 2013

Grön flagg Rapport Svanängens förskola

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ekeby skola och förskola 25 apr 2013

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Handlingsplan. Grön Flagg

Grön Flagg- rapport. Mål 1: Införa ett medvetande hos barn och pedagoger angående pappersförbrukningen på förskolan

Grön Flagg- rapport. Tema: Kretslopp. Förskolan Larven. Kontaktperson: Anna Lilja

Grön flagg för Vallaskolan

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Förskolan Pastellen. Kontaktperson: Anette Karlsson

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Naturförskolan Kråkan/Kometen. Kontaktperson: Carina Håkansson

Grön Flagg. Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som. Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor!

Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Saxnäs skola. Kontaktperson: Magnus Johansson

Grön Flagg. Rapport från Skå Förskola. Magdalena Snell

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Min sopbok. Batterier

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Trollets förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Grön Flagg- rapport. Tema: Närmiljö. Ekebyhovs förskola. Kontaktperson: Tina Sundström

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Årsberättelse Björke förskola

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Ottfjällets förskola. Kontaktperson: Anne Wikman

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Björnligans förskola. Kontaktperson: Patrik Rask

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 2 (okt-dec), läsåret

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

BLÅSIPPANS ARBETSPLAN

Låt komposten vara din vän!

Miljöplan för Torpets Förskola

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson Förskolan Gullvivans arbetsplan

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Svar på medborgarförslag Källsortering och miljötänk i kommunens skolor

Grön Flagg

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR

Mjölnargränds förskola Avdelning Blå

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång Förskolan Fågelsång Blåmesvägen Södra Sandby

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Utvärdering Våren 2014 Kryssets förskola

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Ekebyhovs förskola. Kontaktperson: Tina Sundström

SOPSORTERINGS SKOLAN

Anvisningar om utsortering av matavfall

Grön Flagg- rapport 1 / Godkänd Tema: Livsstil & hälsa. Familjedaghem Kasamark - Yttersjö. Kontaktperson: Isabel Neyra

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Lokal Verksamhetsplan

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Håll Nynäshamn Rent. v stödmaterial för skolor och förskolor

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Transkript:

Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012

Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-14 10:37:28: Tack för era kompletteringar. Vi kan läsa oss till barnens delaktighet lite mer i de olika aktiviteterna. Till nästa rapport beskriv ännu lite mer hur barnens tankar och funderingar tas upp och utvecklas i er strävan mot målen. Det är viktigt i Grön flaggatt alla är delatigha och har inflytande över verksamheten. bra jobbat! Vi ser fram mot era kommande Grön flagg arbeten. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? 1 ggr / månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? vi har arbetat med vårt tema och uppföljning av arbetet 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Kretslopp 1 att barnen skall få förståelse för nyttan med kompostering Vi har en varm kompost på förskolegården. Vi började med att prata om vad avfall är. för att barnen ska förstå att allting inte behöver kastas i soppåsen vill vi vissa på vad som kan komposteras och användas på nytt ex frukt och grönsaksrester, kaffesump och brödrester. Alla barn har varit med och hjälpt till med att lägga matrester i varm komposten. Barnen har upptäckt en massa småkryp som äter det vi kastar.de har även uppmärksammat att soporna vi stoppat i komposten förvandlats till jord. För att processen ska bli mer tydlig för barnen har vi även startat en liten varmkompost inne på förskolan. Vi började lägga lite matgjord och några maskar i en glasburk. Barnen har med gemnamellanrum fått mata maskarna. Vi har kunnat följa maskarnas arbete. Ibland har vi undesökt hur maskarna har det i burken. Då har vi tömt ut burkens innehåll och tittat, känt och luktat på innehållet. Barnen har upptäckt att det har blivit många fler maskar än vi hade från början. De är fascinerade av alla nya små maskbebisar som ska bli stora och hjälpa till att göra jord. Jorden som var i maskkomposten använde vi till att plantera blommor som vi sått i vårt land på förskolgården.. 2 att förstå nyttan av vad maskarna gör i naturen Vi har tillsammans med barnen med hjälp av vår maskkompost berättat och pratat kring vad maskarna gör för nytta i naturen. Ex att maskarna gör det lättare för växterna att leva med hjälpa av maskarnas gångar.vi har naturligtvis också pratat och diskuterat kring hur maskarna gör ny jord genom att bland annat dra ner löv i marken. Maskarna har bott i burken under hela vintern och våren, barnen har med jämna mellanrum matat maskarna med fruktskat m.m och vid dessa tillfällen har de undersökt maskarna i burken och sett att maskarna har blivit både större och flera. Vi har släppt ut maskarna i rabbaten, för att förbättra jorden. Citat från ett barn: " nu kan våra maskar göra ny jord till våra blommor".

3 Att barnen får förståelsen för nyttan med sopsortering På förskolan, har vi olika sorteringskärl för ex. papper, plast, glas mm. Barnen är delaktiga i vår sortering, genom att vi tillsammans med dem fyller de lika kärlen(dessa kärl töms regelbundet av kommunens personal). Med jämna mellanrum går vi till återviningsstationen med olika sopor, där barnen alltid är aktiva, vi sorterar och slänger olika återviningsmaterial. I våra observationer ser vi tydligt att barnen diskuterat tillsammans var de olika materialen ska slängas. Vi har för många och kloka diskussioner tillsammans med barnen kring nyttan av varför vi sopsorterar. 4 Att barnen lär sig att ta ansvar för sin närmiljö Vi har detagit i skräpplockardagar. Barnen fick varsin påse från håll sverigr rent att plocka skräpet i. Vi plockade i närområdet och på gården. För barnen blev vår skräpplokning till en enda stor skattjakt, då de jämförde med varanndra vad de hittat och hur mycket. När vi var färdiga med insamlingen av skräpet sammlade vi allt skräp på ett ställe och tittade på hur mycket vi hittat. Vi diskuterade och tittade på vad vi skulle göra med de olika soporna vi hittat. Med hjälp av material från Hsr, hade vi några frågor kring återvinning ex: Var lägger vi batterier? Vår uppfattning är att barnen var mycket intresserade och aktiva under vår skräpplockning. Men också att de efteråt varit mycket uppmärksamma och intresserade av att hålla rent i vår narmiljö, vilket vi naturligtvis stödjer. Barnen blev mycket glada för sin tatuering och diplomet från Hsr. I samband med skräpplockardagen gjorde vi en naturplanka, då vi tog soppor av olika material och fäste på plankan. sedan grävde vi ner plankan i jorden. för att så småningom ta upp och se vad som hänt med de olika materialen så som chippspåse, läskburk, bananskal, plast. 5 Att barnen förstår växternas kretslopp Vi har planterat rosenbönor i en glasburk så att barnen kunnat följa växtens händelse förloppet. När de växt till sig planterade vi ut plantorna i vår rabbart. När vi planterade ut Rosenbönorna använde vi oss av jorden från vår maskkompost. Citat från barn: "nu hjälper maskarna rosenbönerna att växa". Under arbetets gång har vi förstått att vårt mål 5 var både stort och väl svårt att förstå för barnen och för oss pedagoger att bryta ner till barnens nivå. Men vår uppfattning är att barnen har fått kunskaper och upplevelser kring kretsloppets början och betydelse. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi kommer att fortsätta sortera soppor så som papper, glas, plast och batterier på förskolan. Även ta vara på barnens intresse att sammla skräp när vi är på olika utflykter. Vi kommer fortsätta ta vara på barnens kloka tankar kring miljöarbete och lyfta dem i vår barngrupp. När det är möjligt köps miljövänliga produkter. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Fortlöpande har vi dokumenterat med bilder som är synliga både för barn, föräldrar och allmänhet. 5. Synpunkter

Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Barnen är väldigt intresserade av arbetet och särskilt av skräpplockningen, det har blivit rena skattjakten. Tippsfrågorna som medföljde materialet använde vi efterskräpplockningen och barnen hade många bra funderingar ock kommetarer. Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1 Aktivitet 2

Aktivitet 3 Aktivitet 4

Aktivitet 5