Hushållspaneldata för grönsaker, frukt och blommor 2007



Relevanta dokument
Hushållspaneldata för grönsaker, frukt och blommor 2008

HUSHÅLLENS INKÖP AV BAGERIPRODUKTER 2016

WE ARE DISCOVERING NEW INSIGHTS

GfK. Growth from knowledge

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

Ekologisk livsmedelsmarknad

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Ekologisk livsmedelsmarknad

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2

Möjligheter på marknaden. Trädgårdskonferens DISPOSITION. Branschen. Grönsakskluster

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Till undersökningen Matvalet Konsumentundersökning om medvetna val och dess hinder

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2

Pris och utbud av. ekologiska livsmedel. i Jönköpings kommun

Kampanjanalys. Vi registrerar ca erbjudanden varje vecka. Här finns nu Sveriges största kampanjdatabas! Välkommen in!

Marknadsundersökning av svenska tomater

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Kampanjanalys. Vi registrerar ca erbjudanden varje vecka. Här finns nu Sveriges största kampanjdatabas! Välkommen in!

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter

Formulär Marmelad (icke-medieintensiv kategori) (130401) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

HANDELSUTREDNING 2015

Formulär Pytt i panna (icke-medieintensiv) (150101) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, Jenny Frank

Morotsproduktionen i Sverige

Julhandeln Jaana Kurjenoja

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Kampanjanalys. Vi registrerar ca erbjudanden varje vecka. Här finns nu Sveriges största kampanjdatabas! Välkommen in!

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda

Dagligvaruutredning- Umeå. Ersboda UMEÅ KOMMUN

Formulär Grytbaser/grytsåser (icke-intensiv; 100 int/månad) U nr: PL: Margareta Brundin,

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Frågeformulär: Färdiga såser Projektledare: Margareta Brundin, , Unr 15665

Formulär Måltidsdricka (icke-medieintensiv) (150301)

Formulär version 2 Djupfryst potatis (icke-medieintensiv) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Ekologiska livsmedel på den svenska marknaden Inventering av utbudet

Handelskonsekvensutredning. Dagligvaror - Mariehem

Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater. Sara Berger, VD SydGrönt

Hem- och konsumentkunskap

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

hittar dina framgångsfaktorer!

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

TOTALA UTGIFTERNA

Dagligvaruindex. Januari 2019

Formulär Kylda mellanmål (medieintensiv) (151116) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3

Streckkodskvalitet i butik

Totalt kr kr Finansiering Föreningar kr kr Ansökt belopp SLF kr kr kr

TEMA MED FRUKT & GRÖNT LÄTTLÄST

Världens närmaste mat

Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt

Varför handla ekologiskt?

DETALJHANDELN I SKÖVDE HUI Research. Next Skövde Destinationsutveckling AB. Oktober Rickard Johansson Sophie Nilsonne

på julhandeln

Effektmätning av gratistidningen

Uppdaterad Eko i Finland 2018

Skövde. Handelsutredning. Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Stark inledning på det nya e-handelsåret

χ 2, chi-två Test av anpassning: sannolikheter specificerade Data: n observationer klassificerade i K olika kategorier:

Inköpspolicy. Kristianstads Nation

Q4 kvartalsrapport 2014 Press och analytikerpresentation

Ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker Sigtuna, januari 2016 Inventering nr 5, december 2015

Frågeformulär: Damtrosor U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck

Handelskonsekvensanalys

Din lösning på veckan.

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Bokslutskommuniké 2013

Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014

Handelsbarometern. Oktober Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Din leverantör när det gäller svenska frukter och grönsaker

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling. Frilandsarealer och växthusytor vid lantbruksregistreringen

Rapport från expertgrupp och kommitté om frukt och grönsaker, 10 maj 2017

10 i topp MATRAPPORT. Matvanor inom dagligvaror och away from home.

10 i topp. Sveriges mest lagade rätter MATRAPPORT. Matvanor inom dagligvaror och away from home.

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män

Så handlar vi på nätet Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Sortimentlista

Vi gör varje dag lite enklare. Q2 Presentation press- och analytikerkonferens 21 augusti 2013 Per Strömberg, VD Sonat Burman-Olsson, Vice VD och CFO

PROJEKT. Butiker del

DIGITAL MATHANDEL Rapport En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling

Grillad fläskkotlett med currywok

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror

Transkript:

Hushållspaneldata för grönsaker, frukt och blommor 2007 H0656451 BAKGRUND GRO har beviljats medel från stiftelsen Lantbruksforskning för att låta GfK under år 2007 mäta de svenska privathushållens konsumtion av Frukt & Grönt samt Blommor & Växter. Följande segment inom frukt & grönt har mätts på detaljnivå: tomater, sallat, blomkål, vitkål, gul lök, purjolök, bananer, äpplen, päron och gurka. Syftet med undersökningen är att få kartlagt vilka köpvanor svenska konsumenter har när det gäller grönsaker, frukt och blommor. Denna undersökning skiljer sig från andra konsumentundersökningar i den bemärkelsen att metoden är att registrera de faktiska inköpen. Andra konsumentundersökningar bygger ofta på frågeställningar om konsumentens avsikter att vilja göra sina inköp. Resultaten från denna undersökning kommer att användas av producentorganisationer och enskilda odlare för att anpassa den svenska produktionen till dagens konsumenter. Referensgrupp En referensgrupp har varit knuten till projektet: Lars-Olof Börjesson, Äppelriket Inge Erlandsson, Moek Per Nordmark, Sydgrönt Paul Andersson, Grönsaksmästarna Sven-Olle Olofsson, Svenska Odlarlaget Kjell Gustafsson, Blekingegrönt Johnny Lind, Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter Bengt Söderlind, Mäster Grön Mätmetod GfK Konsumentpanel. Veckovis inrapportering från 2.000 privathushåll, representativa för svenska privathushåll, via scanner/webapplikation. Med utgångspunkt från offentlig statistik (SCB) har en sociodemografiskt representativ panel byggts upp. Det stratifierade slumpmässiga urvalet av hushåll vägs utifrån region, ålder, hushållsstorlek samt två nivåer på barnhushåll baserat på 7 geografiska basregioner, som i sin tur är uppbyggda av 26 strata. Till skillnad från s.k. ad hoc undersökningar, där man vid olika tillfällen ställer frågor i en population, bygger panelmetodiken på att man kontinuerligt följer ett representativt urval av respondenter över tiden. För vidare information om GfK, se www.gfk.com/se. Observera att de värdeutvecklingstal som redovisas är något för höga. Detta beror på att det finns en viss inkörningsperiod innan panelhushållen börjar rapportera en nyinlagd kategori fullständigt. Mätningarna startade i januari 2006. Följande nyckeltal ingår i undersökningen, för respektive produkt: Marknadens volym och värde Hur många av Sveriges hushåll köper? (penetration) Hur ofta köper man respektive produkt? (inköpsfrekvens) Hur mycket köper man per tillfälle? (snittvolym/värde) Hur stor del av sina utlägg av frukt & grönt respektive blommor lägger man på respektive produkt? (lojalitet) Genomsnittspris Var gör man sina inköp?

RESULTAT Den grafiska sammanfattningen av helåret 2007 finns redovisade i en PowerPoint presentation från den 3 mars 2008, 184 sidor. I helårsrapporten för 2007 har tonvikt lagts på olika detaljhandelskoncept snarare än på handelskedjorna som sådana (ICA, COOP etc.). Detta beroende på att det är koncepten som påverkar konsumtionsmönstret mest. I övrigt kan följande huvudslutsatser dras. Konsumtionen totalt GfK skattar värdet av den totala frukt & grönt konsumtionen till ca 21 miljarder kronor, dvs. ca 10,6% av landets totala dagligvarukonsumtion. Kategorin är alltså av stor betydelse för svensk dagligvaruhandel. Vi har i år försökt att även uppskatta värdet av den icke-traditionella handeln (Lidl och Netto) samt den s.k. grå marknaden, dvs. torghandel etc. De specialstuderade segmenten (tomater etc.) representerar ca 34% av det totala frukt & grönt värdet. Ökningen av totalvärdet för frukt & grönt skattar vi till 3,8%, medan vi skattar ökningen av det totala dagligvaruvärdet till 1,3%. M.a.o. en snabbare utveckling för frukt & grönt vilket troligtvis beror på relativt sett snabbare prisökningar. Den yngre (29>) och äldre (60+) åldersgruppen uppvisar de största ökningarna av frukt & grönt utgifterna. Konsumtionsmönster Under året har vi vid två tillfällen gjort speciella utskick till panelmedlemmarna för att få uppgifter som kan komplettera inköpsdatan. Frågorna har gällt preferenser svenskt/utländskt, valkriterier vid köp samt frågor om kvalitetsutveckling per kategori. Handelsrelaterad data Den tydligaste förändringen i konsumtionsmönstret är förskjutningen av frukt & grönt konsumtionen mot Hypermarkets (ICA Maxi+Coop Forum+Citygross), som ökar sin marknadsandel från 25,1 till 28%. På sikt kommer detta att få betydelse för svenska odlare eftersom storbutikernas frukt & grönt avdelningar innehåller betydligt fler artiklar. (Svenska äpplen kommer kanske att konkurrera i mindre grad med utländska äpplen än med allehanda exotiska frukter.) Specialstuderade segment Tomater Totalmarknad: 1754 MSEK Marknadsutveckling (värde) 2007/2006: +5,1% Svenska tomater tappar andel. De genomsnittliga prisökningarna i kategorin är 8,6%. Segmentet Körsbärstomater fortsätter att öka sin andel. Hela 41,5 % av konsumenterna anser att kvaliteten försämrats under senare år. Känns som om någonting behöver göras här. Genom att väga ihop skillnaden mellan de som säger sig föredra svenskproducerat och den faktiska andelen svenskproducerat med hur många som uppfattar att kvaliteten på den viktigaste köpfaktorn försämrats, kan man skapa en form av (inte helt vetenskapligt) potential för volymökning. Värdet blir ca 21%, dvs. en svensk välsmakande tomat skulle höja försäljningen av svenska tomater med 21%. Sallat Totalmarknad: 878 MSEK

Marknadsutveckling (värde) 2007/2006: +7,2% Icke ursprungsidentifierad sallat ökar i andel. Svensk och utländsk minskar. De genomsnittliga prisökningarna i kategorin är 5,0%. Segmentet Övrig sallat ökar sin andel. Här ingår bl.a. blandsallat för självplock. Volymökningspotential: 9%. Blomkål Totalmarknad: 84 MSEK Marknadsutveckling (värde) 2007/2006: +8,1% Svensk blomkål ökar sin andel. De genomsnittliga prisökningarna i kategorin är +6,3% Volymökningspotential för svensk blomkål: 2% Vitkål Totalmarknad: 105 MSEK Marknadsutveckling (värde) 2007/2006: +25,7% Svensk vitkål behåller sin höga andel. De genomsnittliga prisökningarna i kategorin är +11,3% Volymökningspotential svensk vitkål: 1% Purjolök Totalmarknad: 103 MSEK Marknadsutveckling (värde) 2007/2006: -16,4% Svensk purjolök ökar sin marknadsandel. De genomsnittliga prisökningarna i kategorin är -19,7% Volymökningspotential svensk purjolök: 2% Gul lök Totalmarknad: 277 MSEK Marknadsutveckling (värde) 2007/2006: +18,3% Svensk gul lök tappar marknadsandelar. De genomsnittliga prisökningarna i kategorin är +17,2% Volymökningspotential svensk gul lök: 5% Äpplen Totalmarknad: 1388 MSEK Marknadsutveckling (värde) 2007/2006: +12,9% Svenska äpplen ökar sin marknadsandel. De genomsnittliga prisökningarna i kategorin är 6,5%.

Volymökningspotential svenska äpplen: 6%. Päron Totalmarknad: 439 MSEK Marknadsutveckling (värde) 2007/2006: -3,3% Svenska päron ökar sin marknadsandel. De genomsnittliga prisökningarna i kategorin är -5,8% Volymökningspotential svenska päron: 6% Gurka Totalmarknad: 544 MSEK (började mätas 2007). Bananer Totalmarknad: 1600 MSEK. Blommor Totalmarknad: 1930 MSEK RESULTATFÖRMEDLING Resultaten för 2007 har tertialvis redovisats för referensgruppen. Denna anpassning har gjorts för att tertial fungerar bättre gentemot produkternas säsonger än vad kvartal gör. Dessutom har 2007 års helårsdata presenterats vid GROs marknadskonferens Frukt&Grönt 2008-03-11, vid Trädgårdsseminarium 2008-05-15 (arrangör: SLF) samt i samband med Kursdag för Växthusgrönsaker 2008-11-12. Artiklar har presenterats i Viola den 19 april 2007 samt den 27 november 2008 (sammantaget närmare 4 helsidor) Den fullständiga slutrapporten har sänts till samtliga producentorganisationer.

UTDRAG UR DEN GRAFISKA SAMMANSTÄLLNINGEN 2008-03-11 Sammanfattning Specialstuderade segment Kortfattat kommer här att anges utvecklingen av vissa nyckeltal samt huvudresultaten av de speciella frågeomgångarna. ()= 2006. Penetration=andelen av hushållspopulationen som köpt kategorin. Tomater. Totalmarknad (MSEK): 1754 Penetration: 71,1% Värdeutveckling: +5,1%. Prisutveckling: +8,6%. Föredrar svenskodlat: 72,3%. Andel svenskodlat: 21,1% (23,4%) Viktigaste valkriterium: Smak Utveckling av viktigaste valkriterium: Sämre. Hypermarketandel av försäljning: 29,2% (24,6%) Blomkål Totalmarknad (MSEK): 84 Penetration: 21,6% Värdeutveckling: +8,1%. Prisutveckling: +6,3%. Föredrar svenskodlat: 53,3%. Andel svenskodlat: 36,2% (33,9%) Viktigaste valkriterium: Konsistens/utseende. Hypermarketandel av försäljning: 32,9% (23,6%) Sallat Totalmarknad (MSEK): 878 Penetration: 67,0% Värdeutveckling: +7,2%. Prisutveckling: +5,0%. Föredrar svenskodlat: 68,3%. Andel svenskodlat: 28,3% (29,0%) Viktigaste valkriterium: Konsistens/utseende. Hypermarketandel av försäljning: 28,1% (24,6%) Vitkål Totalmarknad (MSEK): 105 Penetration: 36,1% Värdeutveckling: +25,7%. Prisutveckling: +11,3%. Föredrar svenskodlat: 54,1%. Andel svenskodlat: 39,8% (39,7%) Viktigaste valkriterium: Konsistens/utseende. Hypermarketandel av försäljning: 27,1% (25,5%) Sammanfattning Purjolök Totalmarknad (MSEK): 103 Penetration: 46,6% Värdeutveckling: -16,4%. Prisutveckling: -19,7%. Föredrar svenskodlat: 55,2%. Andel svenskodlat: 26,8% (25,4%) Viktigaste valkriterium: Konsistens/utseende. Hypermarketandel av försäljning: 29,3% (30,3%) Gul lök Totalmarknad (MSEK): 277 Penetration: 67,2% Värdeutveckling: +18,3%. Prisutveckling: +17,2%. Föredrar svenskodlat: 54,7%. Andel svenskodlat: 35,6% (37,1%) Viktigaste valkriterium: Konsistens/utseende. Hypermarketandel av försäljning: 27,3% (31,2%) Äpplen Totalmarknad (MSEK): 1388. Penetration: 71,7% Värdeutveckling: +12,9% Prisutveckling: +6,5%. Föredrar svenskodlat: 57,5%. Andel svenskodlat: 26,7% (21,7%) Viktigaste valkriterium: Smak. Hypermarketandel av försäljning: 28,3% (26,0%). Päron Totalmarknad (MSEK): 439. Penetration: 55,7% Värdeutveckling: -3,3% Prisutveckling: -5,8%. Föredrar svenskodlat: 47,3%. Andel svenskodlat: 9,0% (6,6%) Viktigaste valkriterium: Smak. Hypermarketandel av försäljning: 30,5% (24,8%).

Sammanfattning Bananer Totalmarknad (MSEK): 1600 Penetration: 72,6% Värdeutveckling: +2,9% Prisutveckling: -0,6%. Hypermarketandel av försäljning: 28,0% (26,0%) Gurka Totalmarknad (MSEK): 544 Penetration: 56,9% Värdeutveckling: NA Prisutveckling: NA Föredrar svenskodlat: 73,5%. Andel svenskodlat: 47,4% Viktigaste valkriterium: Konsistens/Utseende Hypermarketandel av försäljning: 29,1% Blommor (ej utomhusblommor) Totalmarknad (MSEK): 1950 Penetration: 57,7% Värdeutveckling: -0,9% Värde/inköpstillfälle: 74,40 (72,40) Hypermarketandel av försäljning: 20,2% (19,2%) Fördelning av totalt dagligvaruvärde Januari-December 2007 Totalt dagligvaruvärde ca 199 miljarder 5,5 4,5 Totalt Frukt & Grönt värde ca 21 miljarder Djupfryst 9,6 Chark Mejeri inkl ost 40,5 2,2 Kemtekniskt/papper 2,4 Personlig hygien Drycker 5,3 Frukt & Grönt Färskt kött/kyckling Värdetillväxt Dagligvaror tot 2007/2006: +1,3% Värdetillväxt F&G 2007/2006: +3,8% 7,6 1,0 6,2 10,9 Färsk fisk Kolonial Övrigt

Frukt & Grönt jan-dec 2007 Hushållsstorlek/inkomst 7,6 Hög inkomst 600.000+ kr/år (Värde 10) 7,5 7,4 Citygross 7,3 7,2 7,1 ICA Kvantum Vi Coop Forum Fåpersonshushåll 1 person (Värde 1) 7,0 6,9 6,8 6,7 6,6 6,5 Hemköpskedjan Coop Extra ICA Supermarket AG's Lidl Willys ICA Nära ICA Maxi Flerpersonshushåll 9+ personer (Värde 9) 6,4 6,3 Netto Coop Konsum 6,2 Coop Nära 6,1 6,0 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 Låg inkomst -99.999 kr/år (Värde 1) = Värdeandel Frukt&Grönt totalt. Socioandelar, värde%. Frukt & Grönt, Socioandel % Värde 40 35 30 25 25,6 24,8 33,2 32,6 30,4 35,4 20 15 10 5 8,6 9,3 0 0-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år W01-52 -06 W01-52 -07 Äldre och yngre hushåll ökar sin andel av marknaden.

Frukt & Grönt Kategorier, jan-dec 2007. Hushållsstorlek/inkomst. 7,5 Hög inkomst 600.000+ kr/år (Värde 10) 7,4 7,3 7,2 7,1 Fåpersonshushåll 1 person (Värde 1) 7,0 6,9 6,8 6,7 6,6 6,5 6,4 Blomkål Gul lök Tomater Äpplen Bananer Vitkål Gurka Sallat Päron Purjolök Flerpersonshushåll 9+ personer (Värde 9) 6,3 6,2 6,1 6,0 Skärningspunkt = Frukt & Grönt tot 2,40 2,42 2,44 2,46 2,48 2,50 2,52 2,54 2,56 2,58 2,60 2,62 2,64 2,66 2,68 2,70 Låg inkomst -99.999 kr/år (Värde 1) = Värde per Frukt&Grönt. Svenskt-/Utländskt producerat. Andel av mätvarugrupperna (exkl. Bananer). Värde%, svenskt/utländskt 60 50 Svenskodlat ökar sin andel. 40 30 20 10 0 23,4 26,7 51,5 47,0 Svenskproducerat Utländskt producerat W01-52 -06 W01-52 -07

Specialsegment tomater Ranking viktighetsfaktorer, användningssätt r och kvalitetsförändring. Vad är viktigast när du väljer tomater? 1. Smak 2. Konsistens/utseende 3. Pris 4. Näringsinnehåll 5. Miljövänlig odling Till vilket ändamål använder du vanligtvis tomater? t y c k e d u d å a t t s m a k e n p å Sallad 88 % Äter bart 52 % Matlagning 51 % Om du ser tillbaka, säg 3 år, hur tycker du edå att smaken på de tomater du köper i affärerna utvecklats? Sämre 41,5% Oförändrat 39,9% Bättre 18,6% f ö l j a n d p r o d u k t e Tomater. Värdeandelsutveckling segment. Värde% 70 60 50 40 30 69,4 66,5 20 10 21,7 24,4 0 Körsbärstomater 8,1 7,6 Plommontomater 0,9 1,5 Bifftomater Övriga tomater W01-52 -06 W01-52 -07 Tydlig ökning för körsbärstomater.

Tomater. Prisutveckling Pris/kg 50 40 30 47,7 48,9 20 10 26,7 29,0 31,3 34,8 24,0 25,6 23,1 24,9 0 Tomater tot Körsbärstomater Plommontomater Bifftomater Övriga tomater W01-52 -06 W01-52 -07 Prisökningar i samtliga segment. Tomater. Socioandelar (värde%). Socioandel, värde% 40 35 30 25 20 15 10 26,8 25,3 33,7 31,3 32,7 35,7 5 0 6,8 7,7 0-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år W01-52 -06 W01-52 -07