Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom
Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dessa personer finns inom alla specialiteter inom sjukvården och konsumerar mycket hälso- och sjukvård.
Många aktörer Gruppen är också välkänd inom socialtjänstens olika verksamheter, men också överrepresenterade inom Försäkringskassa k och kriminalvård Anses inte hör inte hemma inom socialtjänsten. Man anser där ofta att personen behöver sjukvård - medan sjukvården ofta ser dessa personer som i behov av socialtjänstens resurser.
Problem Detta föranleder ofta att denna målgrupp inte får den insats i samhället som deras problem kräver. Samverkan mellan i samhället olika huvudmän har visat sig gframgångsrikt g och är nyckeln till följsam och behovsanpassad insats.
Vilka psykiska sjukdomar? Psykotiska tillstånd, som t.ex. schizofreni, schizoaffektiv sjukdom, vanföreställningssyndrom. Personlighetsstörningar, t.ex. antisocial och borderline Affektiva sjukdomar, som depression, bipolär sjukdom. Ångestsjukdomar, som panikångest, generell ångest, tvångssyndrom, fobier.
ADHD? En brist med detta klassificeringssystem är bl.a. att tillstånd som ADHD inte kommer in i detta system. En förhållandevis stor grupp med ADHD och ett samtidigt t beroende finns inom kriminalvården och inom missbruksvården.
Norsk definition 1 DE SÅRBARA. Det är den grupp patienter med en allvarlig psykisk störning som ofta är av kronisk k karaktär. k De flesta har en psykotisk k sjukdom. Ex. på sådana är schizofreni, affektiva psykoser. I denna grupp inkluderas också en del personlighetsstörningar, liksom ångest, depression, ätstörningar. Utagerande eller manipulation hör vanligen inte till bilden. Behandlingen bör vara hållande och stöttande och många behöver läkemedelsstöd.
Norsk definition 2 DE UTAGERANDE: Den viktigaste gruppen här är antisocial och borderline personlighetsstörning. Detta är ofta personer med tidig debut av missbruk. Missbruket förstärker ofta det icke- funktionella personlighetsdragen. De finns ofta inom kriminalvården.
Norsk definition 3 DE MED KOGNITIV SVIKT. Kognitiv svikt finns hos många patienter med psykisk störning, men här är den kognitiva i svikten det centrala i symptombilden vid sidan av missbruket. Frågan är om kognitiv svikt skall räknas till psykisk störning, men denna grupp har en tendens att inte passa in i sjukvårdssystemet pga. funktionshinder. De har behov av speciell typ av behandling.
Tre undergrupper Lätt psykisk utvecklingshämning. Personer med IQ mellan 50 70. Det finns indikationer på att inom den gruppen finns det en risk för ett ökat missbruk av både alkohol och narkotika. Gruppen IQ 70 90 ofta problem på Gruppen IQ 70-90 ofta problem på dagens arbetsmarknad.
ADHD Primär svikt i enskilda kognitiva färdigheter. Hit räknas patienter med speciella svårigheter med minne, koncentration, psykomotorik, abstraktionstänkande och problemlösning utan generell funktionsnedsättning. I denna grupp finns ADHD/DAMP- patienterna.
Kognitiv svikt sekundärt till missbruk Alkohol och lösningsmedel är kända att kunna ge hjärnskador med kognitiv svikt som följd. Det finns också kå rapporter om att THC, benzodiazepiner och ectasy kan ha samma verkan.
The great imitator Missbruk kan orsaka psykiatriska symptom och imitera psykiatriska syndrom och sjukdomar. Akut och kroniskt k missbruk kan orsaka symptom som liknar vilket psykiatriskt tillstånd som helst.
Växelverkan 1 Akut och kroniskt missbruk kan hindra tillfrisknande, provocera fram återfall eller försämra den psykiatriska sjukdomen Missbruket kan dölja och ändra karaktär av psykiatriska sjukdomar. Abstinens kan också orsaka psykiatriska py symptom och imitera psykiatriska sjukdomar
Växelverkan 2 Att bestämma vilket tillstånd som kom först kan vara svårt, men är många gånger g ointressant båda problemen måste behandlas. Missbruket försvinner inte automatiskt då psykiska sjukdomen behandlas. Psykiska sjukdomen förbättras ofta kraftigt om missbruket försvinner.
Vem sköter patienten? Socialtjänsten/Primärvården Socialpsykiatrin/Spec. i beroendevård d Stor brist på skyddade boenden med dygnet - runt-tillsyn. Allmänpsykiatrins i s roll vid missbruk/överkonsumtion?