Institutionen för ingenjörsvetenskap inklusive forskningsmiljön Produktionsteknik Väst

Institutionen för ingenjörsvetenskap inklusive forskningsmiljön Produktionsteknik Väst Verksamhetsplan 2016-2018

Högskolan Västs Strategi 2013 mot 2022 och Vision mot 2022, Dnr 2012/377 A10 1

Innehåll Institutionen för ingenjörsvetenskap Verksamhetsplan (AVP)... 3 Centrumbildningar... 5 Cisco-center vid Högskolan Väst... 5 Högskolegemensam verksamhet... 5 Uppdrag 2017 - en plan för marknadsutveckling... 5 Kortkursverksamheten - korta nätbaserade uppdragsutbildningar... 5 Fokusområde A Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 7 Högskolegemensam del... 8 Fokusområde B - Forskning och utbildning på forskarnivå... 13 Högskolegemensam del... 14 Fokusområde C Kunskapsbildning genom samverkan inom utbildning och forskning... 16 Högskolegemensam del... 17 Fokusområde D Verksamhetens förutsättningar/verksamhet i utveckling... 20 Högskolegemensam del... 21 Bilagor... 24 Specifika krav på Högskolan Väst från regering och från andra myndigheter... 24 Övergripande Likabehandlingsplan för Högskolan Väst... 26 Handlingsplan för jämställdhet 2015-2017... 28 2

Institutionen för ingenjörsvetenskap Verksamhetsplan (AVP) Institutionens målbild 2018 Vi är ett förstahandsval för alla våra kunder Forskning Den vitala forskningsmiljön Produktionsteknik Väst skall bidra till att stärka konkurrenskraften, tillväxten och kunskapsutvecklingen inom produktionsteknik i hela Sverige genom effektiv samverkan mellan industri och akademi. Produktionsteknik Väst bildar tillsammans med strategiska samarbetspartners, en stark infrastruktur som möjliggör effektivt utbyte av kunskap och forskningsresultat mellan företag, universitet och högskolor i Sverige. Produktionsteknik Väst skall skapa enkla, effektiva och uthålliga former för samverkan mellan industri och högskola samt samarbete mellan högskolor. Produktionsteknik Västs fokusområde skall vara forskning inom avancerad modellering, simulering och styrning av produktionstekniska processer och system. Organisatoriskt är forskningen inne i en förändringsprocess, eftersom Produktionsteknik Väst under 2016 planeras ingå som en väsentlig del i en KK-miljö 1 kallad Primus. De fyra forskningsområden som finns inom Produktionsteknik Väst Termisk Sprutning, Skärande Bearbetning, Svetsning samt Flexibel Industriell Automation kommer att finnas kvar som idag, men kommer att utgöras av ett antal kärnområden inom respektive område. Vid etablerandet av miljön kommer även ett kärnområde kallat Industriell AIL att etableras. Detta kommer att ha deltagande forskare både från Produktionsteknik Väst och från en av de två andra vitala forskningsmiljöerna, LINA. Kärnområdena kommer tillhöra arenor inom Produktionsteknik Väst och alla samarbetar fortsatt med flera andra lärosäten nationellt/internationellt och har gästprofessorer från flera olika välrenommerade lärosäten, både nationellt såväl som internationellt. Forskningen har en stabil intern och extern finansiering och omsätter ungefär 50% av institutionens totala omsättning. Den externa finansieringen kommer att öka stegvis i takt med etableringen av KK-miljön. Produktionsteknik Väst attraherar forskare nationellt och internationellt och vår forskning är framgångsrik och erkänd. Förutom forskningen som bedrivs inom Produktionsteknik Väst så bedrivs det forskning inom andra områden på institutionen. Institutionen uppmuntrar enskilda forskare att söka externa pengar och att meritera sig vidare. Forskarutbildning Forskarutbildningen i produktionsteknik sker inom de två områdena produktionsprocesser och produktionssystem. Samverkan mellan dessa två områden är central och utbildningen äger huvudsakligen rum inom Produktionsteknik Väst, men samarbete kring forskarutbildningskurser med andra lärosäten sker. Forskarutbildningen präglas av hög kvalitet och god genomströmning. Produktionsteknik Väst har 10-15 akademidoktorander och varje delområde har god handledarkompetens. Dessutom driver Produktionsteknik Väst framgångsrikt en attraktiv industriforskarskola med ytterligare ca 20 industridoktorander, fördelade mellan de olika arenorna. Vi är dessutom en viktig part i en nationell forskarskola inom produktionsteknik. Grundutbildning Vi är ett förstahandsval för våra studenter. Utbildningen har erkänt hög kvalitet, ett högt och stabilt söktryck (nationell jämförelse med liknande utbildning) och har utbildningsanslag motsvarande minst 850 HST (helårsstudenter), vilket utgör en stabil finansiell grund. Utbildningen bedrivs främst i fleråriga stabila program som alla har unik inriktning nationellt sett. Vår maskiningenjörsutbildning, med två inriktningar och Industriell ekonomi har direkt koppling till våra två internationella magisterprogram (Produktionsteknik och Robotteknik) och till vår forskarutbildning och forskning. Programmen ger studenterna möjlighet att läsa enligt Co-opmodellen, vilket inget annat svenskt lärosäte erbjuder på motsvarande utbildning. Elektroingenjörsutbildningen är helt ensam i sitt slag i Sverige och även den erbjuds med Co-op. Möjligheten för institutionen att kunna erbjuda Co-op är viktigt då det ger studenterna en stor fördel när det gäller möjlighet till arbetslivserfarenhet inför sitt kommande yrkesliv, vilket starkt efterfrågas av branschen och därmed blir Co-op institutionens starkaste och viktigaste Ail-aktivitet. Lantmäteriingenjörsutbildningen har en unik profil är och är ett mycket attraktivt ingenjörsprogram. Vidare har vi två unika teknikerutbildningar, en inom elkraft och en inom nätverksteknik. Båda programmen har högt söktryck och kan byggas på till en kandidatexamen. Institutionen erbjuder även tekniskt basår för de studenter som inte uppfyller behörighetskraven för ingenjörsutbildning. Ca 10% av institutionens grundutbildning bedrivs i form av fristående kurser. Institutionen bedriver uppdragsutbildning motsvarande ca 10% av institutionens omsättning där Ciscoakademin är en mycket viktig aktör. Vi säljer specialkurser på olika nivåer till utvalda företag och samarbetar med IUC Väst. Uppdragen bedrivs både 1 KK-miljö är en finansieringsform från KK-stiftelsen. KK-stiftelsen har som mål att utveckla forskningsintensivare lärosäten genom att bidra med långsiktig och stabil finansiering. 3

som korta flexibla moduler och som längre poängsatta utbildningar. Företagen i regionen vänder sig i första hand till oss när de vill ha uppdragsutbildning. Samverkan och AIL Samverkan och arbetsintegrerat lärande, AIL, är en naturlig del av institutionens verksamhet och bedrivs framgångsrikt inom både utbildning och forskning. Inom utbildningen är AIL en kvalitetsdimension för att stärka, säkra och befästa kunskap. AIL sker genom reflektion av det erfarenhetsbaserade lärandet i mötet med yrkeslivet. Forskningen är tillämpningsbar och genomförs i nära samverkan med näringsliv och andra externa parter regionalt, nationellt och internationellt. Uppdrag inom forskning och utbildning är ofta ett resultat av framgångsrik samverkan. För både utbildning och forskning gäller att samverkan är en förutsättning för att säkra ett aktivt kunskapsutbyte som resulterar i utveckling och lärande för alla parter. För oss är AIL en del i det livslånga lärandet. Personal och arbetsmiljö Vi är ett förstahandsval för personalen och har en stabil kompetensbas. Arbetsmiljön är tillåtande och attraktiv med gott ledarskap, kollegial stöttning och goda förutsättningar för kompetensutveckling och meritering. Medarbetarna jobbar i mindre arbetslag, vilket förbättrar synlighet och feedback. Studenterna möter kompetenta, engagerade och inspirerande lärare i en attraktiv arbetsmiljö och med välutrustad modern laborationsmiljö. 4

Centrumbildningar Cisco-center vid Högskolan Väst Cisco-centret vid Högskolan Väst fick status som centrumbildning 2008 men verksamheten har funnits sedan 1999. Verksamheten innefattar kontakt, utbildning och kvalitetssäkring av 14 lokala Ciscoakademier vilka i huvudsak finns i västra Sverige. Bland de lokala akademierna finns fem högskolor och nio gymnasier, bland annat Chalmers samt högskolorna i Jönköping, Borås och Skövde. Undervisningen baseras på en genomarbetad mix av teori och praktik där arbetsmoment och best-practice från industrin integreras i lärprocessen. Cisco-centret omsätter ca 800kkr och omfattar nästan en heltidstjänst. Inom centrumbildningens uppdrag ingår även att vara en samarbetspartner till Cisco vid framtagande av nytt undervisningsmaterial och organisation för den globala Cisco Akademin, vilken omfattar över 1,5 miljon samtidiga studenter. Cisco-centret verkar även för en hållbar utveckling och att sprida kunskap om samhälls- och branschnyttan av att det finns välutbildad personal inom data-kommunikationsbranschen, där det i dagsläget finns ett stort underskott, såväl i Sverige som globalt. Högskolegemensam verksamhet Institutionen för ingenjörsvetenskap är väl representerade i det globala nätverket WACE och har ett aktivt deltagande i deras olika internationella aktiviteter. Detta stärker arbetet med utvecklingen av AIL-inslag i institutionens utbildningar och ger ett starkt och brett kontaktnät. Samarbetet möjliggör såväl ett praktikernära perspektiv som möjligheten att ta del av övrig aktuell forskning inom området arbetsintegrerat lärande och delta i internationella forskningsstudier Uppdrag 2017 - en plan för marknadsutveckling Uppdrag 2017 - en plan för marknadsutveckling är ett utvecklingsarbete i projektform som leds av U-net men organisatoriskt är placerat på institutionen för ingenjörsvetenskap. Syftet med projektet är att möte Högskolans Västs målsättning om en kraftigt ökad uppdragsverksamhet kommande år. En ansökan om strategiska medel över 3 år gjordes 2014. Denna godkändes, men istället för strategiska medel tilldelades medel från uppdragsöverskottet. Ett antal möten och workshops har hållits i U-nets regi för att forma projektet och resultatet har blivit ett projekt med åtta delprojekt. 1. Lyckade uppdrag som förebild 2. Tematisering av våra uppdrag för att tydligare kunna avgränsa, utveckla och kommunicera vårt utbud 3. Systematisera processen för att hantera förfrågningar avseende offentlig upphandling 4. Stärka kopplingen mellan forskningsmiljöer/centrumbildningar och uppdragsutbildningar 5. Intern marknadsföring/förankring av uppdragsverksamheten 6. Marknadsundersökning och bearbetning 7. Kortkurser 8. Administrativt stöd En projektgrupp bestående av medlemmar från U-net har skapats medan hela U-net-gruppen fungerar som styrgrupp. Arbetet kommer att pågår under 3 år. Kortkursverksamheten - korta nätbaserade uppdragsutbildningar Kortkursverksamheten är ett initiativ att möta Högskolans Västs ambition att kraftigt öka volymen av uppdragsutbildningar. Vid diskussion inom U-net konstaterades att alternativa former för uppdragsverksamhet bör utvecklas för att ha möjlighet att öka uppdragsvolymen. Utifrån denna tanke skapades modellen för kortkurser. Arbetet startade 2014 med utbildningsformen kortkurser. En kortkurs är en helt nätbaserad, poänggivande högskolekurs. Syftet är att skapa en mycket flexibel utbildningsform med snabb tillgänglighet, med start inom fem dagar och hög flexibilitet i takt - en vecka till ett år. Tanken är att detta skall möta behoven som finns på dagens arbetsmarknad, där stora grupper har svårt att kombinera arbete med längre schemalagda utbildningar. Tanken är också att detta kan vara inkörsporten för traditionell uppdragsutbildning. Företag i närområden ser vilken kompetent personal som finns på Högskolan Väst och kommer därmed att kontakta högskolan för ytterligare uppdrag. En annan positiv effekt av kortkursverksamheten är att detta kommer den anslagsfinansierade utbildningen till godo. De filmer som spelas in för användning i kortkurser kan, och kommer, också användas i den campusbaserade utbildningen. Detta stöttar den ambition som Högskolan Väst uttalat i sin IKT-policy kring "blended learning". 5

Under 2015 har utvecklingsprojektet för kortkurser, förutom utveckling av fyra kurser, även genomfört en omfattande studie och förändringsarbete kring det stöd en sådan här verksamhet behöver. Från och med september har verksamheten bemannats med en verksamhetsledare på 30% samt två administratörer på 30 respektive 10 procent. Under uppbyggnadsfasen på tre år behöver verksamheten finansieras med centrala medel. Därefter förväntas verksamheten kunna bära sina egna kostnader. Inledningsvis söktes strategiska medel men dessa omvandlades senare till en tilldelning av uppdragsöverskottet. 6

Fokusområde A Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utgångspunkter Högskolelagen uttrycker i 1 kapitlet, 2 paragrafen, punkt 1 att lärosätena ska erbjuda utbildningar som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. I paragraf 3 sägs också att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Paragraferna 8, 9 och 9a uttrycker kraven på progression inom och mellan de olika utbildningsnivåerna. Vidare krävs i femte paragrafen av Högskolelagens första kapitel att lärosätena ska främja en hållbar utveckling, iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, främja förståelsen för andra länder och internationella förhållanden samt aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. I gemensamma europeiska ministerdeklarationer, med svenskt deltagande, från vartannat årsmöte inom ramen för Bolognaprocessen utfärdas rekommendationer om gemensamma mål för högre utbildning i Europa. I rekommendationerna från 7otet I London 2007 sägs att our aim is to ensure that our HEIs have the necessary resources to continue to fulfil their full range of purposes. Those purposes include: preparing students for life as active citizens in a democratic society; preparing students for their future careers and enabling their personal development. Dessa formuleringar återkommer i senare deklarationer, liksom det pedagogiska idealet om studentcentrerad utbildning. Regleringsbrev för 2015 avseende universitet och högskolor: Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. ( ) Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t ex fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Högskolan Väst har valt att behålla det tidigare lagkravet om obligatorisk högskolepedagogisk utbildning. Vidare har högskolan valt att ha ett mångfaldsperspektiv på sin verksamhet (obligatoriskt för Yrkeshögskolan). AIL-perspektivet ska genomsyra verksamheten och bidra till utveckling och relevans såväl inom utbildningen som inom forskningen (bland annat genom AIL-plattformar). Bland dessa mål har HV valt ut några att, av olika skäl, koncentrera sig mest på under perioden. Strategier mot 2022 Högsta prioritet under tioårsperioden har tre delar av verksamheten: Arbetet med pedagogisk förnyelse och utveckling Arbetet med breddad rekrytering, med fokus på inkludering Arbetet med breda ämnesmässiga tematiseringar av utbildningar Verksamhetsperioden 2016-2018 ska präglas av pedagogisk utveckling och förnyelse med basen i AIL och i linje med vår IKTpolicy. Högskolan ska ge ett relevant lärandestöd för alla våra studenter, oavsett vilken utbildning de valt eller faktorer som deras kön, studievana, socioekonomisk bakgrund eller etnicitet. En viktig dimension i det arbetet är att utveckla den pedagogiska kompetensen hos högskolans medarbetare och att utveckla våra pedagogiska stödsystem. Med AIL som profil är samverkan särskild viktig i högskolans utbildningar. För studenterna ska detta speciellt gynna deras utveckling av ett kritiskt förhållningssätt och en värderingsförmåga som stödjer ett situationsbaserat professionellt handlande. För att bättre svara upp mot behov och de krav som ställs på högskolan ska utbildningsutbudet på avancerad nivå utvecklas och en större del av utbudet än idag ska göras tillgängligt för internationella studenter. Under perioden ska vi också kvalitetssäkra och stärka arbetet för att högskolans utbildningar på bästa sätt ska uppfylla viktiga demokrati- och samhällsdimensioner i europeiska överenskommelser avseende högre utbildning. I det arbetet ska vi tillvarata och vidareutveckla verksamheten inom högskolans Centrum för studier av mångfald, jämställdhet och likabehandling respektive Centrum för hållbar utveckling. 7

Indikatorer för styrning och uppföljning Indikator Utfall/Måltal Definitioner 2014 2018* Antal helårsstudenter på avancerad nivå: 347 425 Antalet helårsstudenter inom avancerad nivå som avräknas inom statligt anslag Prestationsgrad: 79 % 82 % helårsprestationer (HPR)/helårsstudenter (HST) Andel inaktiva studenter: 13 % 8 % andel helårsstudenter registrerade på hösttermin som inte tagit några högskolepoäng och som saknar aktivitet i Ladok inom 1 termin efter registrering Söktryck: 1,5 1,5 antalet behöriga sökande i första hand/antalet antagna (hösttermin) Antal inresande studenter: 225 250 Antalet inresande studenter inom utbytesprogram Antal utresande studenter: 51 75 Antalet utresande studenter inom utbytesprogram Etablering på arbetsmarknaden: 0,98 1,0 Andelen av examinerade studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden, jämförelsetal som visar förhållandet till riksgenomsnittet för lärosätets utbildningar (1,0=riksgenomsnitt) *Beslut ännu ej fattat Institutionens vilja om utbildning: Institutionen erbjuder utbildningar av erkänt hög kvalitet inom profilerade områden på grundnivå, avancerad nivå samt forskarut bildning. Internationella utbildningar erbjuds i huvudsak på magisternivå. Studenterna är motiverade, nöjda och eftertraktade på arbetsmarknaden och för vidare utbildning. Grundläggande värden för hög kvalitet i utbildningarna är arbetsintegrerat lärande i samtliga program, nära samverkan med omgivande samhälle, tydlig koppling till forskning samt ett internationellt perspektiv. Internationaliseringen bidrar till nya perspektiv och infallsvinklar och främjar förståelsen och respekten för andra synsätt, kulturer och traditioner samt ökar medvetenheten för internationell solidaritet. Medarbetarna bidrar med spetskompetens och engagemang för rekrytering, undervisning och handledning. Alla medarbetare vet att de arbetar för studentens och samhällets bästa. Institutionen erbjuder även kompetensutveckling för yrkesverksamma och omgivande samhället ser institutionen som en viktig samarbetspartner. Högskolegemensam del Mål A1 Uppdrag A1.1 A1.1 Stärka och vidareutveckla kvaliteten inom utbildning på grund- och avancerad nivå. Under år 2016 ska ett vidareutvecklat kvalitetssäkringssystem vara implementerat där AIL, internationalisering och samverkan med det omgivande samhället ska vara kvalitetsaspekter. UN Uppdrag A1.2 Ett pedagogiskt meriteringsprogram ska implementeras under 2016. A1.2 UN ansvarar för riktlinjer etc. IS (Högskolepedagogiska enheten) Implementeringsansvar Uppdrag A1.3 Tidplan Under 2016 kartlägga och analysera forskningsanknytningen av utbildningen för att sedan utarbeta en handlingsplan för att stärka forskningsanknytningen. I juni 2015 påbörjade IV en grov kartläggning avseende forskningsanknytningen av utbildning på grund- och avancerad nivå utgående ifrån Mick Healey (2005): Linking research and teaching: Exploring disciplinary spaces and the role of inquiry-based learning, Uppsala Universitet (2006): Forskning-sanknytning Ett underlag för diskussion om begreppets innebörd och tillämpning, Norska Universitets- og høgskolerådet (2010): Utdanning + FoU = Sant. Kartläggningen kommer att analyseras och bidra i framtagandet av handlingsplan. UN och institutionerna Skapas maj 2016 (VANN) 8

Uppdrag A1.4 Tidplan Uppdrag A1.5 Tidplan Åtgärdsplaner tas fram för att hantera den särskilt riktade kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för HSJ samt Undervisning och VFU, (mars) 2016. Då kvalitetsförstärkningen utgjorde 89000 sek kommer IV ej ta fram en åtgärdsplan. Institutionerna Stärka kvaliteten genom genomlysning av samtliga program Under 2016 kommer resterande program vid institutionen genomlysas vad gäller ingående kursplaners lärandemål, undervisningsformer, examination. Syftet med genomlysningen är att: kartlägga uppfyllelse av respektive utbildnings nationella mål kartlägga så att flödet av ingående kurser ligger rätt i utbildningen vad gäller förkunskaper och lärandemål kartlägga att undervisnings- och examinationsformer stödjer studenten att nå kursmålen kartlägga ingående generiska förmågor, inklusive progression, i utbildningen. Genomlysningen följs av upprättande av handlingsplan med identifierade förbättringsåtgärder i syfte att säkerställa ovan. erna i handlingsplanen genomförs innevarande och efterföljande år beroende på omfattning och när på året genomlysningen är genomförd. Biträdande prefekt för grundutbildning och programansvariga 2016: Två magisterutbildningar, två teknikerutbildningar och tekniskt basår. Uppdrag A1.6 Förbättringsarbete identifierat vid respektive programs genomlysning Arbeta enligt framtagen handlingsplan Biträdande prefekt för grundutbildning och programansvariga samt andra berörda parter. Tidplan 2016-2018 Uppdrag A1.7 Tidplan Ansökan till CDIO Skriva ansökan, bli utvärderade och presentera vi konferens i Turku Biträdande prefekt för grundutbildning och PA för ingenjörsutbildningar jan-juni Uppdrag A1.8 Förbättringsarbete till följd av CDIO-ansökan Skapa handlingsplaner baserat på utvärderingen av CDIO-ansökan samt påbörja förbättringsarbete Biträdande prefekt för grundutbildning och PA för ingenjörsutbildningar samt två till tre personer per program Tidplan juni 2016-2018 Uppdrag A1.9 Stärka utförandet av examensarbeten på ingenjörsutbildningar Ett till två arbetsmöten per termin för diskussion av kursmål och kalibrering av lägsta nivå. Förankring av föreslagen process, beskriva aktiviteter, stödmaterial och roller. Fortsatt inarbetade av trestegs skrivstöd (akademiskt skrivande och svenska språket grundläggande nivå samt engelska språket på avancerad nivå) Stärka omfattning och progression av muntlig framställan. Biträdande prefekt för grundutbildning, Anna Runnemalm, Fredrik Danielsson och Lars Holmblad samt samordnare för examensarbeten på ingenjörsutbildningarna. Tidplan 2016-2018 Uppdrag A1.10 Förbättringsarbete till följd av CDIO-ansökan Skapa handlingsplaner baserat på utvärderingen av CDIO-ansökan samt påbörja förbättringsarbete Biträdande prefekt för grundutbildning och PA för ingenjörsutbildningar Tidplan Juni 2016-2018 9

Uppdrag A1.11 Tidplan SI-metodik IV bidrar med student- och lärarkontakter inom matematik för genomförande av SI-metodik på matematikkurserna i läsperiod 1 för årskurs 1. Biträdande prefekt för grundutbildning, PA och kursansvariga inom matematikkurser. Utbildning av studenthandledare bör ske under våren 2016 varför IV bidrar med att identifiera lämpliga studenter i januari 2016. Uppdrag A1.12 Skapa pedagogisk värdegrund Stärka lärarna i rollen som examinator Identifiera läraktiviteter som stärker studenternas engagemang och deltagande i läraktiviteterna Biträdande prefekt för grundutbildning och pedagog Åsa Axgärde. Tidplan 2016 med första etapp klar inför VANN 2016. Mål A2 Uppdrag A2.1 A2.1 Uppdrag A2.2 A2.2 Vidareutveckla arbetet inom hela högskolan med breddad rekrytering, retention och etablering. Under 2016 arbeta vidare med projektet TRACKIT/Utbildningsresan för att bidra med kunskapsunderlag och kvalitetsinspel till det vidare arbetet. SI-mentorer på matematikkurser Öka antalet IKT-aktiviteter på främst avancerad nivå Delta i de TRACKIT-projekt där institutionen bör delta Utvecklingsstrateg har övergripande ansvar och inledande ansvar för delprojekt Unga möter högskolan. Bibliotek och Förvaltning ansvarar för redan pågående arbete inom projekten Servicecenter och Studenttorg (uppdrag D1.4). Förvaltningen ansvarar för igångsättning/genomförande av följande delprojekt: Utvecklad introduktionsperiod, Samordnat studentenkätprojekt, Verktyg/system för uppföljning av retention (specificeras i AVP) Under perioden lägga särskilt vikt vid att stärka högskolans kapacitet och beredskap att arbeta med validering/bedömning av reell kompetens. Bidra med kunskap angående våra utbildningar och öka beredskapen. Förvaltningen och rekryteringsansvarig vid IV Uppdrag A2.3 Fortsatt stort engagemang för att rekrytera fler studenter till grundutbildningen genom en rad viktiga event Stort engagemang för Utbildningsmässan a för och genomföra Teknikåttan Bjuda in årskurs 2-elever till Din Framtid. Bjuda in studie- och yrkesvägledare till informationsträff. Engagemang för Innovatums projekt Tjejer och teknik Engagemang för Innovatums projekt First Lego League Tidplan Mål A3 Uppdrag A3.1 Rekryteringsansvarig Årligen genomföra samtliga event Under perioden öka antalet helårsstudenter på avancerad nivå Utveckla utbudet på avancerad nivå. Utveckla och fördjupa samarbetet med Høgskolen i Østfold, Høgskolen i Gjøvik och Karlstad Universitet gällande magisterutbildning inom smarta nät/grön energi (elkraft). Utred möjligheten till att utveckla ytterligare ett program/inriktning (t.ex. svetsning) på avancerad nivå (inom huvudområdet maskinteknik) 10

Utreda möjligheten att utveckla något av de befintliga magisterprogrammen till master inför ansökan till hösten 2017. Uppdrag A3.2 Uppdrag A3.3 Tidplan Ledningsgruppen utser arbetsgrupp, avrapporteras i SLUG. Utveckla marknadsföring av utbudet på avancerad nivå, både nationellt och internationellt. Rekryteringsgruppen för avancerad nivå föreslår och har en dialog med kommunikationsavdelningen angående marknadsföring för att öka både lokala (egna), nationella och internationella studenter till program på avancerad nivå. Rekryteringsgruppen Ökad lokal och nationell rekrytering till avancerad nivå PA på avancerad nivå genomför enligt plan Genomförande av de aktiviteter som rekryteringsgruppen har identifierat i syfte att öka antalet av våra egna studenter till avancerad nivå. Prefekt i samarbete med rekryteringsgrupp och kommunikationsavdelningen Årligen inför 15 april Uppdrag A3.4 Utveckla och genomföra kurser på avancerad nivå inom forskningsprojektet Prodex 2 Gå in med en ansökan för Prodex 2 Utveckla kurser på avancerad nivå som efterfrågas av forskningsparter Införliva kursutbudet i högskolans ordinarie processer för kurser Genomföra kurser Projektledare för Prodex 2 Tidplan 2016 2018 Mål A4 Uppdrag A4.1 Stärka och utöka internationaliseringen i utbildning på grund- och avancerad nivå. Utifrån ny policy för internationalisering påbörja implementeringen av målen i den handlingsplan som är kopplad till policyn. Ta del av högskolans policy och övergripande handlingsplan för internationalisering och implementera och tillämpa de delar som ligger i linje med institutionens strategi för internationalisering. Internationaliseringsansvarig samordnar. Uppdrag A4.2 Identifiera prioriterade partners och inled samarbete Identifiera lämpliga partners (internationella universitet/institutioner) för varje program (max två per program). Initiera samarbete och definiera utbytespaket. Internationaliseringsansvarig Tidplan Klart juni 2016 Uppdrag A4.3 Identifiera lämpliga finansieringsformer för internationaliseringsarbetet Systematisera sökande av stipendier etc i internationaliseringsarbetet Internationaliseringsansvarig Tidplan 2016 Uppdrag A4.4 Förstärka och tydliggöra internationaliseringsarbetet inom forskning och forskarutbildning Inkorporera forskningssamarbete och internationalisering inom forskarutbildningen i institutionens strategi för internationalisering Internationaliseringsansvarig Tidplan Juni 2016 11

Mål A5 Uppdrag A5.1 Stärka och utveckla AIL i utbildning på grund- och avancerad nivå. Genomlysa och rapportera AIL-inslag samt studenternas arbetslivskontakter i högskolans programutbildningar. Skapa en IV-matris där AIL-aktiviteter synliggörs i respektive program. Underlag som kommer fram från det arbete som görs i VINNOVA-projektet ICECAP kan också användas efter bearbetning för att säkerställa kvaliteten på AIL-inslagen. Uppdrag A5.2 Förslag på utvecklingsåtgärder 2017. Utifrån de resultat som fås från aktiviteter i A5.3 kommer det att göras en handlingsplan för att stärka och utveckla AIL-inslagen i programutbildningarna Institutioner, UN samordnar Uppdrag A5.3 Kvalitetssäkring av Co-op som pedagogisk modell Bevaka studenternas progression kring deras eget lärande i AIL-aktiviteter, genom utvecklandet av en självärderingsmodell Fortsatt arbete med att kvalitetssäkra arbetsmetoder för Co-op som pedagogisk modell och som återfinns i Co-oputbildningarna. Fortsatt arbete med en övergripande utvärderingsmodell/analysinstrument för Co-op Klassificera AIL-inslag i utbildningarna på IV kopplat till högskolans definition av AIL tillsammans med den vitala forskningsmiljön, LINA AIL-ansvarig Tidplan 2016-2018 Uppdrag A5.4 Ökad samverkan Uppmuntra samverkan med omgivande samhälle i form av branschråd, gästföreläsare och liknande Undersöka möjligheter att skapa ett alumninätverk via LinkedIn för studenter på IV AIL-ansvarig Tidplan 2016-2018 Uppdrag A5.5 Stärka och utveckla Västerviksmodellen för Co-op Utvärdering av de rekryteringsinsatser som gjorts under 2014-15 Omvärldsanalys för att undersöka om en ny projektmodell kan användas för uppdragsutbildning, i första skedet för Campus Västervik AIL-ansvarig Tidplan 2016-2018 Uppdrag A5.6 Fortsatt samverkan inom WACE Kartlägga internationella samarbetspartners som kan stärka vår nationella AIL-profil Låta beprövad erfarenhet och forskning inom AIL som stärker utvecklingen av våra program och samverkan med omgivande samhälle Identifiera partners för Co-oputbyten AIL-ansvarig Tidplan 2016-2018 Uppdrag A5.7 Säkra tillgången på Co-opplatser Undersöka ny plattformar för nya samarbeten AIL-ansvarig Tidplan 2016-2018 12

Fokusområde B - Forskning och utbildning på forskarnivå Utgångspunkter Högskolelagen uttrycker i 1 kapitlet, 2 paragrafen, punkt 2 att lärosätena ska bedriva forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I paragraf 3 sägs att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning och i paragraf 4 att i lärosätenas verksamhet ska vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Paragraf 5, om hållbarhet, jämställdhet, internationalisering och breddad rekrytering gäller även forskning och forskarutbildning. Paragraf 9a, om forskarutbildning, säger att målet för utbildning på forskarnivå ska leda till kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. I rekommendationerna från Bolognaprocessens ministermöte i London 2007 sägs att europeiska lärosätens roll är creating and maintaining a broad, advanced knowledge base; and stimulating research and innovation. Högskolan Väst har som mål för sin forskning och forskning att den ska ske i samverkan med externa partners och i samarbete med andra lärosäten. AIL-perspektivet ska genomsyra verksamheten och bidra till utveckling och relevans såväl inom forskning som inom utbildning (bl.a. genom AIL-plattformar). Strategier mot 2022 Högsta prioritet under perioden har två områden: Arbetet med fortsatt uppbyggnad och utveckling av forskarutbildningarna Arbetet med att ytterligare stärka och utveckla forskningens externa relationer och finansiering Under verksamhetsperioden 2016-2018 strävar Högskolan Väst efter att öka externfinansieringen för att fortsatt kunna bidra till den nödvändiga förnyelsen av närings- och arbetsliv i regionen. Målsättningen är att andelen externfinansiering utgör 62 procent av forskningens totala omsättning. Högskolan kommer fortsatt att utveckla och stärka publiceringsverksamheten och tydliga mål har satts för antalet vetenskapliga publikationer och citeringar. Högskolan Västs forskning är profilerad mot de vitala forskningsmiljöerna Produktionsteknik, Arbetsintegrerat lärande samt Barn - och ungdomsvetenskap. Under våren 2016 kommer en utvärdering av de vitala forskningsmiljöerna att genomföras. Högskolan gör under perioden en särskild satsning på att vidareutveckla ett ledarprogram för forskare, i syfte att stärka och utveckla forskningsmiljöerna samt i förlängningen, i än större utsträckning, kunna attrahera externa parter och finansiärer. Högskolan Väst bestämde sig 2014 för att påbörja en kvalificeringsprocess för att bli KK-miljö. I miljön kommer högskolans produktionstekniska forskning att länkas samman än tydligare med forskningen inom arbetsintegrerat lärande. Målet är att inom perioden erhålla status som KK-miljö. Förvaltning och biblioteket ska under perioden fortsätta att vidareutveckla sitt stöd till högskolans forskare. Indikatorer för styrning och uppföljning* Indikator Utfall/Måltal Definitioner 2014 2018 Antal vetenskapliga publiceringar 0,17 % 0,30 % Andelen fraktionerad vetenskapliga publikationer, högskolans andel i relation till nationell volym Antal vetenskapliga citeringar 65 % 90 % Antalet medelciteringar, högskolans andel i relation till nationellt genomsnitt Andel externa intäkter av totala intäkter för forskning 57 % 62 Upparbetade medel enligt resultaträkningen *Högskolestyrelsen har beslutat om mätbara indikatorer för styrning och uppföljning av högskolans verksamhet. Styrelsen fastställer årligen för perioden kvantifierbara mål för verksamhetsindikatorerna. Utfallen av indikatorvärdena jämförs med motsvarande värden från andra utvalda högskolor. Styrelsen fastställer indikatorer och måltal i oktober. Institutionens vilja om forskning: Institutionens forskning präglas av den vitala forskningsmiljön Produktionsteknik Väst och bedrivs på Produktionstekniskt Centrum på Innovatum. Forskningen är erkänd som en framgångsrik forskningsmiljö i Sverige inom fokusområdena produktionsprocesser (Termisk Sprutning, Skärande Bearbetning och Svetsning) samt produktionssystem (Flexibel Industriell Automation). Specifikt för perioden är att den vitala forskningsmiljön Produktionsteknik Väst planeras 13

ingå i en planerad KK-miljö, där inslag av AIL, kallat Industriell-AIL kommer att länka produktionsteknisk forskning med forskning inom arbetsintegrerat lärande på ett tydligare sätt än tidigare. Verksamheten inom Produktionsteknik Väst har långsiktig och stabil finansiering som kommer att stärkas ytterligare i och med etableringen av en KK-miljö. Forskningen är tillämpningsbar och efterfrågad och genomförs i nära samverkan med näringsliv och andra externa parter regionalt, nationellt och internationellt. Institutionens vilja om forskarutbildning: Institutionens forskarutbildning i Produktionsteknik sker inom de två områdena produktionsprocesser och produktionssystem. Samverkan mellan dessa två områden är central och utbildningen äger huvudsakligen rum inom den vitala forskningsmiljön Produktionsteknik Väst. Forskarutbildningen präglas av hög kvalitet och god genomströmning. Högskolegemensam del Mål B1 Stärka och vidareutveckla kvaliteten inom forskning och forskarutbildning. Uppdrag B1.1 Utvärdering av de vitala forskningsmiljöerna ska genomföras under våren 2016. B1.1 FFUN Uppdrag B1.2 Implementering av ett kvalitetssystem för forskningen 2017 B1.2 FFUN Uppdrag B1.3 Handledningskvalitet kompetensutveckla handledare, stimulera utbyte av erfarenheter mellan handledare Följa upprättad handlingsplan Uppdatera och revidera handlingsplan årligen. Biträdande prefekt för forskning samt avdelningsledare Tidplan Höst 2016-2018 Uppdrag B1.4 Kvalitetssäkring av ansökningar Implementera en intern process med generisk tidplan samt process för granskning (stödjer även Mål B3) Biträdande prefekt för forskning Tidplan 2016 Uppdrag B1.5 Planera forskarutbildningens omfattning på lång sikt Upprätta tydlig treårsplan för forskarutbildningen Biträdande prefekt för forskning Tidplan 2017 Uppdrag B1.6 Utveckla plan för ökning av rekryteringsbas för doktorander Uppmuntra och stimulera egna studenter att går vidare till avancerad nivå och forskarutbildning. Biträdande prefekt för forskning Tidplan 2016 Uppdrag B1.7 Identifiera processer för att säkra kompetens och kompetensutveckling internt Genomföra inspirationsdag (resurser på KTH) för docentmeritering och för handledarinspiration Fortsatt samarbete med externt rekryteringsbolag Tydliggöra roller utveckla mentorskap för bihandledare Biträdande prefekt för forskning 14

Tidplan 2016 Mål B2 Under perioden öka andelen externfinansiering och antalet publiceringar i internationellt referee-granskade tidskrifter. Uppdrag B2.1 Under våren 2016 utarbeta en utvecklingsplan för externfinansiering av forskningen och forskarutbildningen. Fortsatt avsätta tid för att professorer skall skriva forskningsansökningar Utvärdering av kompetensutvecklingstiden som erhållits för att skriva ansökningar Biträdande prefekt för forskning med stöd av arenaledare Tidplan 2016 B2.1 Institutioner inklusive vitala forskningsmiljöer Uppdrag B2.2 Under 2016 utarbeta en handlingsplan för att öka antalet publiceringar i internationellt refereegranskade tidskrifter Under 2016 utarbeta en handlingsplan för att öka antalet publiceringar i internationellt refereegranskade tidskrifter Biträdande prefekt för forskning med stöd av arenaledare Tidplan 2016 B2.2 Institutioner inklusive vitala forskningsmiljöer Uppdrag B2.3 B2.3 Utveckla adekvat stöd från förvaltning och bibliotek avseende ansökningar och publiceringar. Förvaltning och bibliotek Uppdrag B2.4 Fortsatt tillväxt inom vitala miljön En kombination av intern meritering och extern rekrytering av seniora forskare. Extern rekrytering kommer att ha fokus på forskarutbildningshandledare och omfattningen beräknas till fem till sex stycken Biträdande prefekt för forskning med stöd av arenaledare Tidplan 2016-2018 Mål B3 Uppdrag B3.1 B3.1 Ökat antal seniora forskare för att säkerställa handledarresurser Under perioden löpande följa upp meriteringsprogram för undervisande/forskande medarbetare. Meriteringsprogrammet utvärderas under 2018. FFUN Uppdrag B3.2 Utarbeta kompetensförsörjningsplan för seniora forskare under 2016 inför perioden 2017-2019. Under 2016 utarbeta en kompetensförsörjningsplan som för institutionens seniora forskare. Planen skall dels ha sin utgångspunkt i den strategiska plan som upprättats för PTV och dels i de planer som finns för högre utbildning på institutionen. Biträdande prefekt för forskning med stöd av avdelningschefer och verksamhetsledare B3.2 Institutioner Uppdrag B3.3 B3.3 Utveckla stöd för nationell och internationell rekrytering. Förvaltning 15

Fokusområde C Kunskapsbildning genom samverkan inom utbildning och forskning Utgångspunkter I Högskolelagen, 1 kapitlet, 2 paragrafen, sista stycket sägs att i lärosätenas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Regleringsbrevet för HV: Högskolan tilldelas medel för utveckling av arbetsintegrerat lärande. Tematisering av både utbildning och forskning görs för att bättre kunna svara mot samhällets behov, liksom uppdragsverksamhet av olika slag. Strategier mot 2022 Högsta prioritet under perioden har två områden: Arbetet med att väsentligt utöka högskolans uppdragsverksamhet Arbetet med att utveckla högskolan till ett viktigt nav för närregionens omställningsarbete Arbetet med att formera AIL-plattformar för utveckling av kunskap och kompetens inom olika områden i närregionen Högskolans strategiska ambition är att förnya och utveckla akademisk kunskap genom samverkan. Avancerad kunskap finns i hela samhället och processerna är dubbelriktade-avancerad kunskap strävar åt båda hållen. Under perioden ska särskilda insatser göras för att stärka högskolans roll som arena för samtal och diskussion om demokratifrågor i samverkan med andra samhällsaktörer Under verksamhetsperioden ska fortsatta satsningar på samverkan med näringslivet inom forskningen göras, inte minst kopplat till ambitionshöjningen vad gäller extern forskningsfinansiering samt arbetet med att erhålla KK-miljö. Inom grundutbildningen ska arbetet för att utöka studenternas Co-opmöjligheter liksom andra AIL-relaterade arbetslivskontakter fortsätta. Högskolan har också utvecklat en egen form av studentmedarbetare, med en individuell överenskommelse med studenten om att extraarbetet kopplas till uppfyllande av utvalda examensmål. Samverkan med kommuner, regiondrivna verksamheter och andra offentliga aktörer har utvecklats under senare år och ska intensifieras under kommande verksamhetsperiod. Bland annat är en formell och hållbar samverkansstruktur med Fyrbodalskommunerna under uppbyggnad. Ett viktigt led i högskolans roll att höja utbildningsnivån samt stödja utveckling och förnyelse i närregionen är att erbjuda uppdragsutbildning. Under verksamhetsperioden ska fortsatta satsningar göras för att utöka och utveckla uppdragsverksamheten. Indikatorer för styrning och uppföljning Indikator Utfall/Måltal Definitioner 2017 2018 Intäkter för uppdrag inom utbildning på 21,9 Avgiftsintäkter från uppdragsutbildning grund- och avancerad nivå mnkr Förslag på ny indikator: Finansiell volym på externa parters avtalade projektverksamhet med Högskolan Väst Förslag på ny indikator: Antal pågående doktorandprojekt i samverkan med extern part 16

Institutionens vilja om samverkan och AIL: Samverkan och arbetsintegrerat lärande, AIL, är en naturlig del av institutionens verksamhet och bedrivs framgångsrikt inom både utbildning och forskning. Inom utbildningen är AIL en kvalitetsdimension för att stärka, säkra och befästa kunskap. AIL sker genom reflektion av det erfarenhetsbaserade lärandet i mötet med yrkeslivet. Forskningen är tillämpningsbar och genomförs i nära samverkan med näringsliv och andra externa parter regionalt, nationellt och internationellt. Uppdrag inom forskning och utbildning är ofta ett resultat av framgångsrik samverkan. För både utbildning och forskning gäller att samverkan är en förutsättning för att säkra ett aktivt kunskapsutbyte som resulterar i utveckling och lärande för alla parter. För oss är AIL en del i det livslånga lärandet. Högskolegemensam del Mål C1 Uppdrag C1.1 C1.1 Mål C2 Uppdrag C2.1 C2.1 Mål C3 Uppdrag C3.1 C3.1 Implementera en ny modell för systematisk uppföljning och kvalitetssäkring av samverkansarbetet Etablera en långsiktigt hållbar struktur för högskolans interna arbete med samverkan, nyttiggörande och innovationsfrågor, med tydlig koppling mellan samverkansarbetet och högskolans stödstrukturer rörande externfinansiering. Hitta effektiva modeller för att knyta kontakter med alumner i syftet att kunna stärka samverkan. Vicerektor för innovationsfrågor och utvecklingsstrateg Etablera en samverkansstruktur med kommuner i närregionen, för utveckling av kunskap och kompetens inom olika områden. Genomföra en förstudie om samverkan mellan Högskolan Väst och kommunerna i Fyrbodal och utifrån förstudien implementera en samverkansarena från och med hösten 2016. Utvecklingsstrateg Öka volymen för uppdragsverksamheten. Under 2016 implementera en högskolegemensam utvecklings- och marknadsföringsplan för uppdragsverksamheten. Genomföra projektet Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten enligt nedan. Institutioner och förvaltning. Institutionen för ingenjörsvetenskap har samordningsansvar. Uppdrag C3.2 Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Samordning av detta projekt, som består av 8 delprojekt, för mer detaljerad beskrivning av projektet och dess syfte läs beskrivning in inledningen av detta dokument. Projektet ägs av U-net men ett mycket nära samarbete med kommunikationsavdelningen är av största vikt. Ingrid Elison projektledare, projektgruppen består under 2015 även av Christer Sorbring, Leif Berndtsson och Johan Axelsson Tidplan 2015-2017 Uppdrag C3.3 Tidplan Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Delprojekt 1 Lyckade uppdrag som förebild Utifrån kartläggningen (2015) skapa framgångsrika koncept. Delprojektledare Britt-Marie Ringblom, stöd från Jeanette Frykner 2016 Utveckling av framgångsrika koncept och spridning i organisationen 17

Uppdrag C3.4 Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Delprojekt 2 Tematisering av våra uppdrag för att tydligare kunna avgränsa, utveckla och kommunicera vårt utbud Använda tema som ledmotiv (röd tråd), för att avgränsa och för att hitta nya insatsområden, t ex ledarskap, barn- och ungdom. Öppnar upp för ökat samarbete mellan institutioner och avdelningar Delprojektledare Christer Sorbring Tidplan Arbetet i detta delprojekt kommer att planeras 2015 men genomförande kommer att ske 2016 Uppdrag C3.5 Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Delprojekt 3 Systematisera processen för att hantera förfrågningar avseende offentlig upphandling Offentlig upphandling förutsätter noggrann planering och hantering av upphandlingsprocessen samt fullgörande av kontraktet. Beskriv ansvar, resurs, arbetsgången. Förbättra rutiner för ökad mottaglighet av inkomna förfrågningar. Delprojektledare Ingrid Elison, stöd Britt-Marie Ringblom Tidplan Arbetet i detta delprojekt kommer att planeras 2015 men genomförande kommer att ske 2016 Uppdrag C3.6 Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Delprojekt 4 Stärka kopplingen mellan forskningsmiljöer/centrumbildningar och uppdragsutbildningar Utgöra en naturlig kontakt och bollplank till forskningsmiljöer och centrumbildningar för att identifiera potentiella uppdrag. Öka insikten om ömsesidig nytta med ökat samarbete mellan forskningsmiljöer och uppdragsverksamheten. Etablera kontakt med nystartade arbetsgruppen för samverkan. Delprojektledare Leif Berntsson Tidplan Arbetet i detta delprojekt kommer att planeras 2015 men genomförande kommer att ske 2016-2017 Uppdrag C3.7 Tidplan Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Delprojekt 5 Intern marknadsföring/förankring av uppdragsverksamheten Skapa en större medvetenhet hos fler anställda om vad uppdragsutbildning är och vilken uppdragsutbildning Högskolan Väst kan erbjuda. Detta skall leda till att fler anställda i fler sammanhang kan marknadsföra våra erbjudande. Delprojektledare Ingrid Elison, stöd Johan Axelsson Kontinuerligt under perioden Uppdrag C3.8 Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Delprojekt 6 Marknadsundersökning och bearbetning 1 Genomföra en undersökning av relevanta målgrupper vad gäller kännedom om högskolans uppdragsverksamhet, efterfrågan av kompetensinsatser, konkurrensanalys samt prisjämförelser. 2 Bygga kännedomen om vår uppdragsverksamhet genom: relationsbaserade kanaler, t ex personliga besök, mässor, möten, fastställa ett antal besök/mässor under året samla info i broschyr information via utskick till utvalda målgrupper synlig info via affischer/displayer i våra egna lokaler tydligare information via hv.se Delprojektledare Johan Axelsson, stöd Jeanette Frykner Tidplan Första punkten sker 2016 medan punkt 2 sker 2016-2017 18

Uppdrag C3.9 Tidplan Uppdrag C3.10 Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Delprojekt 7 Kortkurser Stötta kortkursverksamheten med marknadsföringsaktiviteter såsom 1. Riktade informationsmail 2. Hemsida 3. Profilprodukter för att uppmärksamma hemsidan 4. Marknadsföra kortkurser i samband med andra evenemang på Högskolan Delprojektledare Ingrid Elison, stöd Johan Axelsson Sker kontinuerligt under perioden Projekt Marknadsutveckling av uppdragsverksamheten Delprojekt 8 Administrativt stöd En ökad professionalisering av uppdragsverksamheten genom Effektivare avtalshantering Gemensam mall för kursintyg Rutiner för mottagning av förfrågningar. Säkerställa att det planeras för uppdragsverksamhet i tjänsteplaneringen Delprojektledare Ingrid Elison Tidplan Arbete påbörjas andra halvåret 2016 Uppdrag C3.11 Tidplan Mål C4 Uppdrag C4.1 C4.1 Leda och utveckla kortkursverksamheten Framtagning av nya kurser Marknadsföring av kortkurser (se även uppdrag C3.9 ovan) Administration av kurser och studerande Verksamhetsledare Ingrid Elison, administrativt stöd Ida-Karin Wennberg och Lena Gustafsson Kontinuerligt under perioden Utveckla kvalitetsaspekter inom uppdragsverksamheten. Under 2016 ta fram regler för uppdragsutbildningar som beaktar etik- och AIL-aspekter. I dialog med övriga institutioner bidra till nya riktlinjer med vår kompetens och våra behov Institutioner, vicerektor samordnar. 19

Fokusområde D Verksamhetens förutsättningar/verksamhet i utveckling Utgångspunkter I Högskolelagen sägs i kapitel 1, 4 paragrafen att de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten samt att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenter. Paragraferna 4 och 5, om hållbar utveckling, jämställdhet, internationalisering och breddad rekrytering gäller hela högskolans verksamhet. Regleringsbrevet för HV: under 2012-2015 ska minst 43 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda redovisar de författningar som tillsammans speglar den gemensamma värdegrunden och den innebörd som värdegrunden har för varje enskild statsanställd. Alla medarbetare vid Högskolan Väst ansvarar också för tillämpning av högskolans värdegrund. Se: www.anstalld.hv.se/sv/ledning-och-styrning/värdegrund. Strategier mot 2022 Av högsta prioritet är tre delar av verksamheten: Kompetensutvecklingsinsatser för anställda Särskilt viktiga dimensioner under tioårsperioden är forskarutbildningen och kunnande kopplat till drift av forskarutbildning, pedagogisk förnyelse samt kunnande om samproduktion och innovationsfrågor. Rekrytering av forskarutbildad personal samt personal med beprövad erfarenhet Detta gäller i första hand inom högskolans utbildningsområden men gränsgångare med såväl akademisk som praktisk kompetens är mycket viktiga även inom forskningen. Integration i många dimensioner mellan de så kallade kärnverksamheterna utbildning och forskning respektive de så kallade stödverksamheterna administration och bibliotek Utöver detta ska högskolan kontinuerligt arbeta för mångfald bland personal och studenter samt med upprätthållande av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Kvalitetsutveckling av alla processer ska vara ständigt pågående, liksom olika slag av chefsoch ledarutbildningar samt medarbetarskapsutbildningar. Planeringsförutsättningar Under verksamhetsperioden försvinner de tillfälliga platserna som högskolan har haft ett antal år tillbaka, vilket ger en minskning på cirka 55 mnkr jämfört med 2014. Under 2015 har regeringen beslutat om en ökning av högskoleutbildning fram till 2018. Merparten av dessa platser är riktade till lärar- och sjuksköterskeutbildning. Denna utökning av platser innebär att anslagsminskningen blir knappt 30 mnkr kr istället för som tidigare aviserat cirka 55 mnkr. Högskolan har ambitioner om att öka den externfinansierade forskningen och utbildningen. Minskade anslag och ambitionen om ökad extern finansiering gör också att högskolans gemensamma administration behöver anpassas till dessa förutsättningar. Sparade anslag och upparbetat myndighetskapital innebär att vi kan dämpa kommande nedtrappning och samtidigt satsa strategiska medel för utveckling framåt. Inom utbildningsområdet fokuseras under kommande period särskilt pedagogisk utveckling och förnyelse. Inom forskningsområdet prioriteras insatser för att öka den externa finansieringen. Inom den gemensamma infrastrukturen kommer investeringar i effektiva administrativa stödsystem att genomföras. Indikatorer för styrning och uppföljning Indikator Utfall/Måltal Definitioner 2014 2018 Andel disputerade av 41 % 50 % Andel disputerade av forskande/undervisande personal forskande/undervisande personal Andel indirekta kostnader av totala kostnader 38 % 33 % Indirekta kostnader enligt SUHF-modellen, värdet för budgeterade indirekta kostnader i förhållande till föregående års faktiska verksamhetskostnader 20