Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten



Relevanta dokument
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen. en väg mot empowerment och jämlika möten. Presentation i Västerås den 13 mars 2014

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

Delaktighetsmodellen, en väg mot empowerment

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Delaktighetsmodellen, en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Hur du tar ett helhetsgrepp och skapar framtidens kvalitativa LSS boende

Landskrona stad. Delaktighetsmodellen Rapport efter brukarundersökning

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor

Om Delaktighetsmodellenen väg mot empowerment

Har Delaktighetsmodellen ökat brukarnas möjligheter och förmåga att ha inflytande över sina liv?

Vad är delaktighet för dig?

Vad tycker du? Landskrona stad. Rapport från brukarundersökning 2011 Område funktionshinder

Ha en röst som räknas? Förutsättningar för inflytande och självbestämmande. Presentation vid HSO lunchföreläsning 2016 Veronica Lövgren

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Mål och handlingsplan Område funktionshinder år Omsorgsförvaltningen

Delaktighetsmodellen En väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Delaktighetsmodellen En väg mot empowerment

Mitt Liv Jag Bestämmer! Inspirationsdag om delaktighet

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE

Evidensbaserad praktik. Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning

Brukarrevision. Dagcenter Munkebäcken (tillhörande Vidkärrsgrupperna Härlanda SDF) Daglig verksamhet

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Har Delaktighetsmodellen ökat brukarnas möjligheter och förmåga att ha inflytande över sina liv?

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Personalpolicy. Laholms kommun

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Medarbetare i Norrköpings kommun

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Personalpolicy för Laholms kommun

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Resultat- och. utvecklingssamtal

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

Riktlinjer. Lönekriterier

Ale Vision 2025 Lätt att leva. Se mig! Äldreplan för Ale kommun,

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

VOICE Finansinspektionen. FI totalt

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

BRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling

Brukarrevision. Norra Ågatan Centrum SDF 2017

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Systematiska kvalitetsarbete Förskola och Pedagogisk omsorg

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

UPPHANDLING AV DRIFTEN AV NORRMALMS LSS-BOSTÄDER. Kriterium 1, Värdegrund och ledarskap (30 %)

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Normer & värden.

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Mötesmall Patientforum

Granskningsrapport. Brukarrevision. Januarigatans gruppboende Östra Göteborg 2014

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Blandade lärande nätverk Sörmland

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalpolitiskt program

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Personalpolitiskt program

Verksamhetsuppföljning av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 10 LSS

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Medarbetarsamtal MALL TILL SAMTALEN INKLUSIVE CHECKLISTA SAMT INDIVIDUELL PLANERING

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND. Utvärdering av de organisatoriska förutsättningarna för implementeringen av Delaktighetsmodellen i Värmland

En stad medarbetare. En vision.

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Transkript:

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1

Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares delaktighet i det stöd och den service de får. Delaktighetsmodellen bör ingå i ett generellt synsätt om brukares rätt till inflytande över sina liv FoU Välfärd KF Skåne 2

Men Delaktighet är lättare sagt än gjort! När, var, hur? Det krävs vissa förutsättningar för att det ska ge vinst för alla parter och känna meningsfullt Ann-Christine Gullacksen RoseMarie Hejdedal FoU Välfärd KF Skåne

Empowerment i praktiken Delaktighetsmodellen rätar ut frågetecken FoU Välfärd KF Skåne 4

Vad är Delaktighetsmodellen? Ett arbetssätt som stärker och förstärker brukarens egenmakt främjar en jämlik dialog mellan personer som delar ett vardagligt sammanhang men där den ena parten har mer inflytande än den andra kan skapa delaktighet samtidigt med att ge och motta stöd FoU Välfärd KF Skåne 5

Delaktighetsmodellen skapar möjligheter för brukarna att förstå sammanhanget, Varför bestämma själv? uttrycka och formulera sina önskemål lyssna - bli hörd lära av följderna av sina handlingar och val påverka stöd från omgivningen bygga upp självförtroende FoU Välfärd KF Skåne

Delaktighetsmodellens aktörer Brukare Personal Vägledare Chefer, arbetsledare Ann-Christine Gullacksen RoseMarie Hejdedal FoU Välfärd KF Skåne 7

Delaktighetsmodellens Minislinga Brukargrupp 1 Brukar grupp 2 VÄG- LEDAR- PARET Personalgrupp 1 Gemensam träff Ann-Christine Gullacksen RoseMarie Hejdedal FoU Välfärd KF Skåne 8

Vägledarparen Ingår inte i personalen på enheten Guidar samtalen För stafettfrågorna mellan grupperna Är en länk mellan grupperna Sammanfattar samtalen Avslutar samtalsserien FoU Välfärd KF Skåne 9

Brukarvägledare Vägledare kan arbeta i par eller team med brukarvägledare Brukarvägledare är en tillgång i slingorna Brukarvägledare kan bli något att sträva efter för brukare som är intresserade Brukarvägledare får utbildning tillsammans med vägledare men med vissa anpassade moment Ann-Christine Gullacksen RoseMarie Hejdedal FoU Välfärd KF Skåne 10

Vem kan delta? Ex LSS: Brukare med behov av stöd, service och omsorg Brukare som kan och vill vara med i grupp Brukare som har möjlighet att kommunicera och göra sig förstådda (även med tolk, som dock inte är personal) Brukare som kan förstå syftet med Delaktighetsslingan samt den personal med betydelse i deras liv FoU Välfärd KF Skåne 11

När använder man den? Till exempel: För att diskutera förslag, förändringar i vardagliga rutiner, finna bra lösningar För att prata om hur man vill bli bemött, jämka ihop önskemål, samtala kring svåra frågor som t.ex. att bli vuxen För att utvärdera stödet och servicen man får, diskutera trivselfrågor, ge synpunkter på förändringsförslag FoU Välfärd KF Skåne 12

Vilka teman? Får du bestämma över ditt eget liv? Vad är ett gott bemötande? Vad skulle du vilja göra till sommaren? Hur trivs du med ditt arbete? Hur är det att bli vuxen? Frågor kan ha kommit upp genom en brukarenkät Aktuella frågor som diskuteras just då Personalen kan väcka frågor/teman Brukarna kan väcka frågor/teman Chefen kan ge teman som rör verksamheten FoU Välfärd KF Skåne 13

Hur ofta träffas man? En slinga kan genomföras på några dagar. En slinga får inte dra ut på tiden. Max en månad, annars startar man om igen. Vägledarna måste få tid att planera och reflektera emellan gruppträffarna. På ett boende gör man kanske 2 3 slingor per år Ann-Christine Gullacksen RoseMarie Hejdedal FoU Välfärd KF Skåne 14

Hur stora är grupperna? Brukargruppen kan i vissa fall vara bara två deltagare. Det ska kännas som en grupp (speciallösningar finns). Oftast 4 5 personer Personalen kan vara fler än brukarna, men ska inte vara så många att de dominerar Samma personal är med genom hela slingan FoU Välfärd KF Skåne 15

Stafettfrågor, exempel från brukare till personal: Varför kommer personalen inte på de tider vi bestämt? Hur vet ni i personalen att ni ger rätt hjälp? Finns det möjlighet att ha disco? Vad kan man göra för att slippa bråk och missförstånd? Kan vi få starta ett brukarråd? Dalta inte med oss! FoU Välfärd KF Skåne 16

Stafettfrågor, exempel från personal till brukare Hur ska en bra personal vara? Hur vill ni bli bemötta? Är ni nöjda med er arbetsdag? Får ni bestämma över er egen fritid? Hur gillar ni maten och matsalen? När blir man vuxen och vad är det? FoU Välfärd KF Skåne 17

Viktigt att observera Gruppen används inte för att komma fram till gemensamma beslut, (men det blir så ibland) Gruppen kommer överens om frågor och synpunkter att framföra (stafettfrågor) Gruppen ger den enskilde identitetsskydd Gruppen stärker och tränar förmågan att tycka till och ha egna synpunkter Gruppen kan ge förebilder och social kontakt FoU Välfärd KF Skåne 18

Vägledare i Delaktighetsmodellen Har fått utbildning för att vägleda i Delaktighetsmodellen (4 5 halvdagar) Finns oftast som personal någonstans i verksamheten De byter tjänster och kan vägleda hos varandra Deras chefer eller särskild samordnare organiserar slingorna, beviljar tid för uppgiften Det bör finnas särskilda Vägledarträffar FoU Välfärd KF Skåne 19

Handledare Vägledarna är inte: Konflikt- och problemlösare Terapeuter Behandlare Rådgivare, konsulter DE ÄR SAMTALSLEDARE, HAR ANSVAR FÖR STAFETTFRÅGOR OCH GENOMFÖRANDE FoU Välfärd KF Skåne 20

Behövs många vägledare? Ett vägledarpar bör ha återkommande uppdrag för att hålla sina erfarenheter vid liv Vägledarparen kan också ha andra uppgifter kring delaktighetsfrågor Ann-Christine Gullacksen RoseMarie Hejdedal FoU Välfärd KF Skåne 21

FÖRINFORMTION till alla deltagare Minislinga i funktion Brukargrupp 1 VÄG- LEDAR- PARET Personalgrupp 1 Brukar grupp 2 = Stafettfrågor Gemensam träff Ann-Christine Gullacksen RoseMarie Hejdedal FoU Välfärd KF Skåne 22

Viktiga utgångspunkter Ett intresse för nya former av samarbete mellan personal och brukare finns Stöd, initiativ och ansvar från arbetsledare och chef (igångsättare) finns Alla deltagare är väl informerade, motiverade Alla har förstått syftet med slingan Brukare bestämmer själva om de vill vara med Praktiska frågor är lösta före start (tider, lokaler osv.) Vägledare finns som kan leda samtalen FoU Välfärd KF Skåne 23

Att komma igång Utbilda vägledare! Chefens kunskap om Delaktighetsmodellen Chefens roll i implementeringen Information till personal och brukare som önskar en slinga erbjuds Praktiska arrangemanget Genomförande och avslutning Uppföljning och återkoppling FoU Välfärd KF Skåne 24

Delaktighetsmodellens grundpelare: Chefer tar ansvar för genomförande och uppföljning av resultatet Vägledarparen, har en utbildning Vägledarna är inte deltagarnas personal Stafettfrågor används alltid Samma personal är med genom hela slingan FoU Välfärd KF Skåne 25

Delaktighetsmodellens grundpelare, forts: Minnespunkter till alla deltagare Modellen används återkommande så att personal och brukare blir vana vid att samtala i slingor En delaktighetsslinga är ett minimum för en samtalsrunda Helst ska brukarvägledare ingå i Vägledarparet FoU Välfärd KF Skåne 26

Brukarnas vinst Självförtroende - Förmåga att uttrycka sig Vuxenroll och gruppkänsla Möjlighet att ta ansvar efter förmåga Social förmåga Möjlighet att ta aktiv del i sin omvärld Förhoppningsvis ökad livskvalitet FoU Välfärd KF Skåne 27

Personalens vinst Lyssnar på nytt sätt på brukarnas önskemål Får ny kunskap genom brukarnas öppenhet Ser brukarna som unika individer med unika behov på annat sätt än förr Omvärderar sina egna rutiner i arbetet genom brukarnas kommentarer, tankeställare Ökat samförstånd mellan personal och brukare Nytt förhållningssätt till arbete, en lärande arbetsplats FoU Välfärd KF Skåne 28

Vägledarnas vinst Personlig utveckling Ökad kompetens Nytt synsätt som ger nytt innehåll i arbetet En förutsättning är att kontinuerligt få leda slingor Intressant och engagerande uppgift FoU Välfärd KF Skåne 29

Verksamhetens vinst Delaktighetstänkande genomsyrar verksamheten Ett led i att konkret arbeta med brukares delaktighet och inflytande Ökad kompetens bland personalen Ökad trivsel i arbetet Meningsfullt arbete FoU Välfärd KF Skåne 30

Absoluta krav för framgång Chefer kan och förstår Delaktighetsmodellen Utbildade Vägledare finns Arbetssättet kommer in i ett större sammanhang Arbetssättet implementeras i verksamheten Slingor är återkommande Personal och brukare är informerade, motiverade Politiker och högre verksamhetschefer ger stöd FoU Välfärd KF Skåne 31

Olika användningsområden Kvalitetsarbete, uppföljning med brukarmedverkan Utveckla samarbetet brukare personal Diskutera svåra frågor Vardagliga frågor som rör gemensamma aktiviteter, fritid, levnadsvanor, Verksamhetsutveckling En modell för Brukarråden LSS såväl som äldreomsorg och SoL FoU Välfärd KF Skåne 32

Delaktighetsmodellen i Skåne Ca 200 Vägledare utbildade idag Brukarvägledare utbildas Drygt 15 kommuner Två utvärderingar har gjorts 2010 och 2011 2013 görs en uppföljning för kvalitetssäkring FoU Välfärd KF Skåne 33

Rapporter: Delaktighetsmodellen En väg mot empowerment. FoU Skåne, Skriftserie 2010:2 Ann-Christine Gullacksen Har delaktighetsmodellen ökat möjligheterna och förmågan att ha inflytande över sina liv? FOU Skåne Minirapport 10. 2010 RoseMarie Hejdedal Har Delaktighetsmodellen ökat brukarnas möjligheter och förmåga att ha inflytande över sina liv? Erfarenheter från Lund. FoU Skåne. Minirapport 11. 2011 RoseMarie Hejdedal www.kfsk.se/fou (skriftserier publikationer) FoU Välfärd KF Skåne 34