Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN



Relevanta dokument
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN

Är alla lärare språklärare?

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Nyanländas lärande 12/ Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II

Skolutveckling på mångfaldens grund

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Språkutvecklande arbetssätt

Att stötta nyanlända elever

Hülya Basaran. Skolverket Göteborg 2015

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i ett flerspråkighetsperspektiv oktober 2017 Anniqa Sandell Ring

Nyanlända elevers lärande

Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola

Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Språket människans främsta verktyg

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

Studiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Språket skapar. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

Flerspråkighet en möjlighet!

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Verksamhetsbeskrivning

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Studiehandledning för vuxenutbildning

Introduktion Få syn på språket

Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Placering på Välkomsten

Manual studiehandledning

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Utbildning för nyanlända elever

Främja elevers lärande i NO

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Lärarens guide till cirkelmodellen

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning.

Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Lä sä och skrivä frä n bo rjän

Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

1 (12) Manual studiehandledning+

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Kursplanen i svenska som andraspråk

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

EN FALLSTUDIE OM SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT FÖR NYANLÄNDA OCH FLERSPRÅKIGA ELEVER PÅ GYMNASIET LINA SABRI SLEWA

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (ämnesspecifik text: slöjd)

Slutkonferens InVäst. Seminarium GTC

Handlingsplan för nyanlända på Hälsinggårdsskolan F-9

Skolspråk. Vardagsspråk och skolspråk. Vilka är eleverna? Kommunikativ språkförmåga. Ord och begrepp SKL /15/2013

Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning Bollnäs folkhögskola Vecka 44 h18 vecka 10 v19

Arbetsplan för nyanlända elever

Språket, ämnet och språket i ämnet

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Välkomna! Sara Persson, Flerspråkighet i fokus, 2016

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång

Transkript:

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN

Nyanländas skolgång Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända elever 2016 Det finns stora variationer gällande organisation i olika kommuner och från skola till skola o Central mottagning Lokal mottagning o Förberedelseklass Direktinkludering

Skola Arbetsliv och nyanlända Studie- och yrkesvägledning med återkommande information om det svenska skolsystemet och vägen framåt är av största vikt Tydlighet och upprepning! En naturlig koppling mellan skola och arbetsliv i skolans vardag skapar möjlighet till språkinlärning i ett meningsfullt sammanhang och ger eleverna kunskaper som har stort värde för framtiden.

Vad innebär det att kunna ett språk?

Kommunikativ språkförmåga Organisatorisk kompetens Kunskap om språksystemet Pragmatisk kompetens Kunskap om språkanvändning Bokstäver Ord Grammatik Tekniskt textbygge Hantera olika sociala situationer Etablera kontakter Uttrycka åsikter Genrepedagogik Hur skriver man ett CV, ett personligt brev eller en argumenterande text? Fritt efter Bachman & Palmer

Det bereder mig en oändlig glädje och är en stor ära för mig att få skicka Eder detta brev. Vänligen mottag min djupa uppskattning, mina varmaste hälsningar och min uppriktiga tillönskan om lycka, god hälsa och framgång i allt vad Ni kommer att företa Er framgent.

Skulle du kunna vara snäll och kopiera upp allt material till mötet i morgon? Vilka bra chefer det finns i Sverige, hon frågar om jag vill! Okej ja då får jag väl fråga nån annan då Nej, det har jag nog inte tid med Den här killen kan vi inte ha kvar Både lat och oförskämd!

Läs mer här: https://en.wikipedia.org/wiki/world_values_survey

UT- BYGGNAD Kunskapsrelaterat språk Utvecklas i snabb takt under skolåren Tar oftast ca 4-8 år att behärska på L2 BAS Vardagsrelaterat språk Modersmålet vid skolstart Tar oftast ca 1-2 år att behärska på L2 Fritt efter Viberg m.fl 1993

UT- BYGGNAD Kunskapsrelaterat språk Utvecklas i snabb takt under skolåren Tar oftast ca 4-8 år att behärska på L2 BAS Vardagsrelaterat språk Modersmålet vid skolstart Tar oftast ca 1-2 år att behärska på L2

Den nedåtgående spiralen Förklarar svåra ord, men minskar också antalet svåra ord. Förenklar och förkortar texter. Fokuserar på lösryckta fakta. Låter inte eleverna producera egna texter. Undviker elevernas bristande formuleringar i tal och skrift. Interaktionen minskar. Läraren tar över och nivån sjunker. Hajer & Meestringa, 2004

Faktorer som påverkar nyanlända elevers skolframgång Modersmålets släktskap med det svenska språket Elevens tidigare skolerfarenhet och övriga erfarenheter Om eleven kan läsa och skriva på modersmålet Föräldrarnas utbildningsnivå Elevens ålder vid ankomst Lärares och skolledares kompetens o o Kunskap om andraspråksinlärning och nyanländas lärandesituation Kunskap om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Flexibilitet i skolans organisation kunna möta olika elevers behov Kartläggning till grund för fortsatt planering Studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning Samarbete och gemensamt ansvar oavsett ämne/roll på skolan

Scaffolding - Stöttning (J. Bruner)

Hög kognitiv svårighetsgrad Frustrationszon B C Kontextbundet Kontextreducerat Uttråkningszon A D Låg kognitiv svårighetsgrad Jim Cummins fyrfältare Fritt efter Gibbons 2002

Från A till C utan att landa i B A. Eleverna utför en praktisk uppgift i små grupper med en magnet och ett antal objekt: Den här nej, den går inte den rör sig inte ja det går lite grann de här är bäst C. Läraren ger eleverna i uppgift att läsa om magnetism: En magnet kan attrahera ett stycke järn eller stål eftersom det magnetiska fältet strömmar in i järnet/stålet och förvandlar det till en tillfällig magnet. Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn.

Från tal till skrift genom fyrfältaren A. Utföra en praktisk uppgift i små grupper Den här nej, den går inte den rör sig inte ja det går lite grann de här är bäst B. Introducera nyckelord Läraren introducerar viktiga nyckelord som attrahera och stöta bort B. Eleverna får flera tillfällen att använda de nya orden muntligt, till exempel genom lekar och muntliga redovisningar Vi prövade med en nål magneten attraherade inte nålen B. Eleverna och läraren skriver gemensamt om experimentet Vår uppgift var att ta reda på vad en magnet attraherar. Vi kom fram till att en magnet attraherar vissa sorters metaller. Den attraherade järnfilspånen men inte nålen. C. Eleverna läser en text om magnetism En magnet kan attrahera ett stycke järn eller stål eftersom det magnetiska fältet strömmar in i järnet/stålet och förvandlar det till en tillfällig magnet. Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn.

Från A till C utan att landa i B A. Klassen gör studiebesök hos Räddningstjänsten i samband med ett temaarbete om olika arbetsplatser. En brandman visar runt och berättar om det dagliga arbetet. Eleverna får titta in i en brandbil och prova på att släcka en eld och gå in i ett rökfullt rum. C. Läraren ger eleverna i uppgift att skriva en beskrivande text om vad en brandman arbetar med. Att arbeta som brandman innebär att ha många olika arbetsuppgifter. Brandmän rycker ut när olyckor sker och släcker bränder, tar hand om kemiska utsläpp och hjälper till vid trafikolyckor eller drunkningsolyckor. Men att vara brandman innebär också ett att man försöker förhindra olyckor överallt i samhället genom information om vad man själv kan göra för att öka sin och andras säkerhet. Brandmän arbetar tillsammans så det är viktigt att de är bra på samarbete. Det är också viktigt för brandmän att hålla sin kropp i bra form eftersom man måste ha god kondition och styrka för att klara av arbetet På stationen tar brandmännen hand om all sin utrustning för att allt ska fungera när det väl gäller. Man övar också mycket och tränar styrketräning på jobbet. Varje år genomförs fystester som brandmännen måste klara för att få arbeta som rökdykare.

Från tal till skrift genom fyrfältaren A. Studiebesöket förbereds språkligt och innehållsmässigt A. Studiebesök på brandkåren B. Läraren återkopplar till studiebesöket genom att visa bilder som togs på plats och samtidigt bygga upp en begreppskarta B. Eleverna får flera tillfällen att använda de nya orden muntligt, till exempel genom lekar och muntliga redovisningar B. Läraren går igenom hur man skriver en beskrivande text och visar på goda exempel som analyseras i klassen C. Eleverna skriver en beskrivande text om yrket brandman, nyanlända elever har stöd av en stöttande matris

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Sammanfattning Nödvändigt för nyanlända elever men bra för ALLA Språk lärs bäst in i ett meningsfullt sammanhang - hela skolan, hela dagen SKOLA -ARBETSLIV Synliggör ämnesspråket och planera för språkutveckling från början, i kombination med kunskapsutveckling Höga förväntningar på eleverna i kombination med STÖTTNING Rik interaktion många tillfällen att använda språket i tal och skrift

Boktips om du vill veta mer om språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen: Stärk språket, stärk lärandet Pauline Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet Pauline Gibbons Språkinriktad undervisning - Maaike Hajer, Theun Meestringa Språkarbete i alla ämnen - Gun Hägerfelth Framgång genom språket - Löthagen, Lundenmark och Modigh Språkutvecklande SO-undervisning - Bjerregaard och Kindenberg

Tack för visat intresse! Kontaktuppgifter: jeanette.kallstad@vkl.se 021-39 79 52 Intressanta länkar: Avhandling - SYV-samtal med unga i migration Film Lärlabbet Mottagandet Kartläggning Södermanland Kartläggning Västmanland