Daghemmet Tärnans plan för småbarnsfostran

Daghemmet Tärnans plan för småbarnsfostran 1

Innehållsförteckning Inledning 1. Värdegrund 4 1.1. Barnets bästa 1.2. Trygga människoförhållanden 1.3. Att bli förstådd och uppmärksammad enligt ålder och utvecklingsnivå 2. Tärnans syn på småbarnsfostran 5 2.1. Inlärningsmiljö 2.1.1. Fysisk inlärningsmiljö 2.1.2. Estetisk inlärningsmiljö 6 2.1.3. Psykosocial inlärningsmiljö 2.1.4. Kognitiv inlärningsmiljö 2.1.5. Emotionell inlärningsmiljö 7 2.2. Barnets välbefinnande det centrala 7 3. Egenvårdarsystem och hembesök 3.1. Egenvårdaren 8 3.2. Hembesök 3.3. Starten på daghemmet mjuklandningen 4. Genomförandet av småbarnsfostran 9 4.1. Smågruppsverksamhet 4.2. Egenvårdarstunder 5. Leken 5.1. Småbarns lek 10 5.2. De större barnens lek 5.3. Pedagogiska metoder 6. Utevistelse 12 6.1. Utevistelsen som pedagogisk verksamhet 6.2. Pedagogiska mål 6.2.1. Lekglädje och reflektion 6.2.2. Gemenskap 6.2.3. Motion och motorik 13 6.2.4. Samspel 6.2.5. Kreativitet och nyfikenhet 7. Språkets betydelse inom småbarnsfostran 2

7.1. Språkstrategier 14 7.2. Våra abetsmetoder 15 7.2.1. Egenvårdarsystemet stöder språket 7.2.2. Veckans barn 7.2.3. Stegvis 16 7.2.4. Sagotema årsvis 7.2.5. Traditioner 7.2.6. Vår närmiljö 7.2.7. Diskussionsgrupper 17 8. Innehållsmässiga inriktningar 8.1. Naturvetenskaplig, matematisk inlärning 18 8.2. Historisk samhällelig inlärning 19 8.3. Etisk inlärning och fostran 8.4. Estetisk inlärning och skapande verksamhet 20 8.5. Religions och åskådningsanknuten inlärning 9. Personalens utveckling 22 10. Bilagor 23 3

INLEDNING Daghemmet Tärnans personal har jobbat med Planen för småbarnsfostran främst genom att hålla kvällsmöten då vi diskuterat olika teman. Vi har jobbat i smågrupper pga Tärnans stora personalantal. 1. VÄRDEGRUND Tärnans personal har valt följande punkter som de viktigaste värdegrunderna i vårt arbete: 1.1. BARNETS BÄSTA Under rubriken barnets bästa skulle vi kunna ta upp många olika aspekter, men vi har valt att lyfta fram bl.a. vikten av att se varje barn som en unik, enskild individ. Vi utgår från barnets utvecklingsnivå; vi vill att barnen skall få utvecklas i egen takt, att de skall må bra både psykiskt och fysiskt. Barnet skall få uppleva närhet och glädje i en lugn miljö, där de kan lita på de vuxna. Vardagen skall innehålla varierande upplevelser och intryck, temaarbeten, utfärder och experiment. Barnet lär sig genom att upptäcka, utforska och nyfiket studera sin omgivning. Barnet skall få känna att han/hon är viktig och få uppleva delaktighet i gemenskap och verksamhet 1.2. TRYGGA MÄNSKOFÖRHÅLLANDEN För varje barn utses en egenvårdare. Genom att egenvårdaren gör ett hembesök till familjen före barnet börjar på dagis skapas ett tryggt förhållande mellan barnet, föräldrarna och egenvårdaren. På Tärnan vill vi ge barnet en trygg omgivning som vi uppnår genom regler och rutiner, respekt för varandra och ett gott samarbete mellan vårdnadshavare och personal. Vi strävar efter och värdesätter en öppen, ärlig och tillitsfull kommunikation med föräldrarna. Vi poängterar även vikten av ett fungerande samarbete personalen emellan. 1.3. ATT BLI FÖRSTÅDD OCH UPPMÄRKSAMMAD ENLIGT ÅLDER OCH UTVECKLINGSNIVÅ Den vuxna behöver kunna bedöma barnets utvecklingsnivå och känna till vad barnet har förmåga till, vilket stöd och vilken stimulans barnet behöver och vilka som är barnets intressen. 4

Barnets egenvårdare gör upp en vårdplan för barnet tillsammans med dess vårdnadshavare. Vårdplanen ger riktlinjer för hur vården och fostran skall genomföras på daghemmet. 2. TÄRNANS SYN PÅ SMÅBARNSFOSTRAN 2.1. INLÄRNINGSMILJÖ Den som ställer många frågor ökar mångas visdom ( Kinesikt ordspråk ) Daghemmets uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Atmosfären på daghemmet och inlärningsmiljön har stor betydelse för hur barnets inlärning sker. Vi strävar till att göra inläringsmiljön så lugn, harmonisk, stimulerande och uppmuntrande som möjligt. Barnen skall ges möjlighet att utgående från egna intressen och egen utvecklingsnivå få möjlighet att upptäcka och utforska, pröva på och träna in nya färdigheter. 2.1.1. Fysisk inlärningsmiljö Vi strävar efter att den fysiska inlärningsmiljön skall inbjuda till lek och att leksakerna skall finnas tillgängliga för barnen. Vi vill att inlärningsmiljön skall planeras trygg och säker för barnen (t.ex. staket på gården, stadiga möbler) samt ergonomiskt lämplig för både barn och vuxna (t.ex. justerbara stolar för barnen, pallar på hjul för vuxna vid tamburssituationer). Avgränsade lekområden ger barnen möjlighet att utveckla sina lekar. I barngrupperna finns det lekstationer bl.a dockvrå, pysselhörna och bygglek. Vi tar också belysningen i beakttande, tillräcklig belysning uppnås med lysrör och punktbelysning, små lampor, ger mysig stämningsbelysning. Under utevistelsen strävar vi till att barnen skall kunna leka under trygga förhållanden. Då daghemmet har en stor mängd barn som delar gård måste överenskomna regler och system gälla under utevistelsen. Gården är uppdelad i områden, t.ex för bollspel och pulkaåkning och området runt gungorna är avgränsat med staket.barnen bör känna till reglerna och motiveringen till vad som är förbjudet. Den vuxna finns tillgängliga för barnen, hjälper barnen att komma tillrätta, att hitta sysselsättning och kamrater att leka med. 5

2.1.2. Estetisk inlärningsmiljö Den estetiska inlärningsmiljön tycker vi också att är viktig. Trivsamma och ändamålsenliga utrymmen ger inspiration och stimulerar barnets fantasi i lekarna. Vi anser att det är viktigt att den vuxna följer uttryckta regler så att barnen också lär sig dem. Den vuxna fungerar som modell och förebild. 2.1.3. Psykosocial inlärningsmiljö I den psykosociala inlärningsmiljön gäller att växelverkan mellan barnen men även mellan barnen och den vuxna fungerar. Vi vill lära barnen att visa hänsyn till och respekt för varandra och att lyssna till varandra. Den vuxnas roll är att se gruppens behov, men också att stöda det enskilda barnet. På daghemmet vill vi att personalen är medveten om sina arbetsmetoder, att den vuxna utvecklar dessa och är lyhörda för barnens önskningar och behov. Den vuxna ser varje enskilt barn som en unik individ, stöder och stimulerar barnets utveckling, inlärningsförmåga och intressen. Den vuxna stöder barnets självständighetsprocess, ger barnet möjlighet att utvecklas enligt sin förmåga, att öva nya färdigheter och hjälper barnet att hitta lösningar på problem och vid konflikter. 2.1.4. Kognitiv inlärningsmiljö Kognitivt tänkande innebär medveten förmåga att ta emot, handskas med och minnas given information. För att kunna inta information behövs såväl uppmärksamhet som observationsförmåga. Tankeverksamhet och språklig förmåga gör det möjligt att behandla informationen. Vid inlärning används minnet för att lagra kunskap och information. Tänkande, minne och inlärning är en viktig del av mänskans kognitiva funktioner. Tankeverksamheten formas enligt barnets erfarenheter. Utvecklingen av tänkandet sker hela tiden under barnets olika utvecklingsstadier Vi vill bygga upp en kognitiv inlärningsmiljö som uppmuntrar barnen, till inlärning via lek, till rörelse, till att uttrycka sig genom konst, som utvecklar barnets språk och tränar barnets minne. Barnets inlärning sker bäst då han / hon deltar med hela kroppen och alla sinnen, då miljön är öppen, positiv, trygg och uppmuntrande. Barnet har tillgång till spel, böcker och olika sorters material. De har möjlighet att röra sig i daghemmets närmiljö, där de kan observera, iaktta och utforska händelser och fenomen. 6

Då barnet får genomföra och lära sig genom att göra och uppleva så uppehålls de inlärda färdigheterna längre i minnet. Den vuxnas uppgift är att väcka barnens nyfikenhet, också för små vardagliga ting. Detta gör den vuxna genom att själv visa intresse, nyfikenhet och engagemang. Vardagliga situationer, så som att klä på sig eller att vara mathjälpare, är pedagogiska situationer som också stöder barnets kognitiva utveckling. 2.1.5. Emotionell inlärningsmiljö För oss innebär den emotionella inlärningsmiljön att barnet skall våga visa sina känslor och uttrycka sina önskemål. Detta kräver ett visst förhållningssätt av de vuxna. Då den vuxna upplever arbetet positivt och givande förmedlas stämningen till barnen. Den vuxna fungerar uppmuntrande, ger beröm och stärker på så sätt barnets positiva jagbild. Upprepning i verksamheten, då barnen får öva färdigheter (detta gäller bl.a stunder med exempelvis rörelse, musik) ger känslan av att jag kan, något som känns tryggt för barnet och ökar dess sjävkänsla. 2.2 BARNETS VÄLBEFINNNANDE DET CENTRALA Barnet behöver må bra både fysikt och psykiskt för att kunna utvecklas optimalt. För att utvecklingen skall ske optimalt måste barnet även känna trygghet. Utgångsläget är en lugn miljö med fasta rutiner och nära kontakt till de vuxna. Den vuxna ordnar verksamheten i barngruppen så att rutiner, strukturer, regler och riktlinjer är tydliga och klara. Barnet vet då vad som sker och vad som förväntas av henne / honom. Den vuxna vägleder och handleder barnet i de olika situationerna Den vuxna visar respekt, omtanke och uppskattning gentemot barnet. Barnet skall kunna lita på och känna förtroende för den vuxna. Den vuxna visar även respekt, uppskattning och omtanke gentemot sina arbetskamrater. De gemensamma riktlinjerna, målen för verksamheten görs upp i arbetsteamet och verksamheten planeras, genomförs och utvärderas tillsammans. Personalen i grupperna har planeringsstunder en gång i veckan och handledning varannan vecka. 3. EGENVÅRDARSYSTEM OCH HEMBESÖK Vi strävar till att personalen på daghemmet skall fungera enligt Med barnaögonmodellen. Den vuxna bör vara lyhörd för barnet, för barnets sinnestillstånd och känslor. Den vuxna försöker förstå hur det enskilda barnet upplever händelser, stämningar och intryck. Barnets utveckling sker i dialog och den vuxna behöver tona 7

in sig på barnet så att barnet upplever sig sett, hört, förstått och uppskattat. Den vuxna bör då ha ett mindre antal barn, s.k egenvårdarbarn, som hon / han lär känna individuellt. Den vuxna följer med, stöder och stimulerar barnets utveckling, känner till barnets närutvecklingsområde, d.v.s det som för tillfället håller på att utvecklas, tränas in. Den vuxna uppmuntrar och stöder barnets förmåga att klara av nya färdigheter själv. Arbetsteamen har sedan tillsammans ansvar för hela barngruppen och den verksamhet som planeras. 3.1. EGENVÅRDAREN För att barnets första kontakt med daghemmet skall bli så positiv som möjligt utses för varje barn en egenvårdare. Egenvårdaren är den person, vård- och fostrare som barnet kan anknyta till samtidigt som egenvårdaren fungerar som kontaktperson till föräldrarna. Innan barnet börjar invänjningsperioden på daghemmet gör egenvårdaren tillsammans med en annan person, vanligtvis daghemmets föreståndare, ett hembesök. 3.2. HEMBESÖK Under hembesöket får fostraren bekanta sej med barnet, familjen, hemmiljön och fostringskulturen klimatet, samt får värdefull information om barnet. Fostraren följer ett frågeformulär, speciellt utarbetat för ändamålet. Familjen kan sedan inleda starten, den s.k mjuklandningsperioden på daghemmet. Personalen informerar om hur mjuklandningen går till, gör upp ett invänjningsprogram för varje enskilt barn. 3.3. STARTEN PÅ DAGHEMMET - MJUKLANDNINGEN Föräldrarna deltar tillsammans med barnet i mjuklandningen på daghemmet den första tiden, en eller två veckor. De får då en inblick i rutinerna och har möjlighet att ställa frågor. Personalen informerar om rutiner och metoder för arbetet, samt handleder familjen. Föräldrarnas uppgift under invänjningsperioden är att hjälpa barnet att komma till rätta i den nya miljön. Föräldrarna lär sig känna egenvårdaren och även de övriga vårdarna. Vårdarens uppgift är att skapa en öppen, förtrolig, och jämnlik dialog där föräldrarnas åsikter,uppfattning och önskemål tas i beakttande. Personalen skapar dialogen genom att vara ärliga, saklig och genom att visa respekt, intresse och engagemang. Vi lyssnar, visar förståelse och empati. Gemensamma riktlinjer och principer för det enskilda barnets vård och fostran, s.k vårdplaner, görs upp tillsammans med föräldrarna, dessa utvärderas och uppdateras sedan årligen. 8

Personalen informerar och uppdaterar målsättningen för verksamheten. information om verksamheten och 4. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN På Tärnan har vi valt att dela in barnen i grupper enligt ålder. Småbarnsgrupperna har barn i åldern 0 3 år, de äldre barnen är indelade i grupper för 3 och 4 åringar, 5 åringar, och förskolebarn. 4.1. SMÅGRUPPSVERKSAMHET Vi strävar till att dela grupperna i mindre enheter, s.k smågruppsverksamhet, för att kunna genomföra verksamheten så att den är passande enligt ålder, utvecklingsstadie och intresse och så att alla kan delta och känna sig delaktiga. Den vuxna har möjlighet att fungera i växelverkan, dialog med barnet / barnen då verksamhetetn sker i små grupper. 4.2. EGENVÅRDARSTUNDER Egenvårdaren har s.k. egenvårdarstunder för barnen, stunder då barnen får känna sig viktiga, omhändertagna och vårdade.dessa stunder utförs i en positiv anda, den vuxna ger då ingen negativ kritik åt barnen. Stunderna är inspirerade av Theraplay metoden. Theraplay är en metod där man genom lek stärker den tidiga anknytningen, självkänslan och den sociala förmågan hos barnet. 5. LEKEN Genom leken utvecklar barnet sin fantasi och kreativitet, övar olika roller, bearbetar problem och löser konflikter. I leken övas turtagande och barnet lär sig kompromissa. I leken löser barnet sociala problem, vilket ökar barnets förståelse för sociala förhållanden. Leken sätter världen i ett sammanhang och gör händelser begripliga för barnet. Genom leken utvecklas barnet känslomässigt, intellektuellt och socialt, och det blir möjligt att våga, prova, forska, upptäcka och framför allt ha roligt. Leken är en verksamhetsform som är naturlig och frivillig, barnet har en inre motivation till lek. Lekåldern pågår som intensivast vid 2-6 års ålder. Barnet upptäcker sig själv och sin näromgivning, lär sig nytt och delar med sig av sina 9

erfarenheter till andra barn. Leken övar upp förmåga till växelverkan, något som är extra viktigt. Till att börja med är leken en form av övning. Då är själva handlingen betydelsefull, inte resultatet. Barnets nya erfarenheter smälter samman med tidigare införskaffad kunskap. Barnet upptäcker och observerar, händelser dagligen, som kan användas i leken.i leken övar barnet sedan att följa regler, att sätta gränser, att ge uttryck för känslor. I leken utvecklas såväl samvete som könsidentifiering. I leken ställer barnet sig frågor, hon / han föreställer sig och prövar även omöjliga idéer. Det är viktigt för barnet att leken anses betydelsefull också för den vuxna och att den vuxna uppmuntrar och ger idéer till leken. Verksamheten på daghemmet styrs av barnets lek, eftersom barnets inlärning sker via leken.barnen leker utgående från upplevelser och händelser de varit med om, den vuxna ger utrymme och material till leken.den vuxna vägleder och inspirerar barnen i leken, diskuterar och kommunicerar, ställer frågor och uppmuntrar till nya frågeställningar. 5.1. SMÅBARNS LEK För de mindre barnen fungerar leken genom vuxenkontakten, ge och ta emot, rim, ramsor, fingerlek, sång och i växelverkan under de dagliga rutinerna. Den vuxnas roll är då att finnas med i leken, genom att kommunicera med och tolka barnet, ge material och leksaker och inspirera till att hitta på lekar. Småningom ger den vuxna barnet större möjlighet att själv utveckla leken, men den vuxna finns fortfarande tillgänglig, genom att tillföra leken nya idéer eller något roligt upptåg. Den vuxna observerar barnets / barnens lek. De yngre barnen leker ännu mycket för sig själva, men visar intresse för andra barn.de behöver känna sig trygga och ha lugn och ro kring sin lek, så att de kan bearbeta upplevelser och händelser samt öva in och lära sig nya färdigheter.den vuxna behöver vara lyhörd för barnets behov i leken, stimulera och fungera i växelverkan med barnet, ge barnet modell för hur de kan ta kontakt med de andra och hur de kan fungera tillsammans. 5.2. DE STÖRRE BARNENS LEK De större barnen vill ha lekkamrater och det blir viktigt att lära sig leka flera tillsammans, kommunikationen blir en viktig del av leken.barnen behöver kunna uttrycka sina önskemål och föreställningar för kamraterna, för att kunna föra leken framåt. I roll lekarna som är populära i 3 och 4 års åldern behöver barnen lära sig kommunicera, lära sig tur tagande och att respektera varandras önskningar.den vuxna vägleder barnen, fungerar som förebild för hur vi kommunicerar med och hur vi lyssnar på varandra samt hur vi visar hänsyn till varandra.den vuxna ger barnen 10

möjlighet att själva fundera ut lösningar då det gäller att bygga upp leken och materialet som används. De äldsta barnens lek fungerar redan självständigt. På daghemmet leker barnen i s.k lekstationer, t.ex dockskåp, hemlek, bygglek m.m.de väljer själva vilken lekstation de vill leka i, eller så väljer den vuxna för dem. Barnen vill ofta fortsätta samma lek i längre perioder och den vuxna behöver då se till att leken kan sparas. 5.3. PEDAGOGISKA METODER Det finns ingen större glädje än känslan av eget skapande Alla barn bör få känna samhörighet och delaktighet. Också det enskilda barnets behov skall tas i beakttande i mån av möjlighet, t.ex om någon vill leka för sig själv en stund. Barnen klarar ännu inte av att vara alltför många i en lek. Den vuxna ser till att lekgrupperna inte blir för stora och att alla hittar sysselsättning. Den vuxna lär barnen känna empati, se och känna igen känslor och uttryck för känslor. Barnen får också lära sig uttrycka känslor på ett konstruktivt sätt och de får lära sig behärska sitt beteende. Barnen får lära sig att alla känsor är tillåtna men man får inte bete sig illa då en känsla tar över. På daghemmet använder vi oss av Start paketet och Stegvis metoden för att lära barnen fungera socialt. Personalen lär ut traditionella lekar, sång - och rörelselekar, lekar som tränar olika färdigheter. Den vuxna hjälper barnen att själva hitta lösningar på konflikter och problem som uppstår i leken. Barnen kan med den vuxnas hjälp ordna teman för leken t.ex drama, teater och sånguppvisning. Den vuxna ger utrymme för barnens kreativitet och fantasi och tar vara på och hjälper dem att utveckla det som framställs i leken. Barnen kan sedan ha utställning av de egna produkterna. Hur stöda barnets lek - uppmuntra barnet till lek - barnet behöver stöd med att starta leken : hur ta kontakt med andra barn, val av gemensamt lektema - ge tid och lekutrymme - gör lekidéerna möjliga och uppmuntra dem - var själv med i leken 11

- uppmuntra barnen till att spela spel, som övar barnets förmåga att vänta på sin tur, att kunna ta besvikelser då man förlorar och kunna glädja sig då man vinner - lär och uppmuntra barnen att leka tillsammans - läs sagor och berättelser och upplev saker tillsammans 6. UTEVISTELSE Daghemsdagen är strukturerad så att barnets grundbehov tas i beakttande. Utevistelsen är en viktig del av barnets dag på daghemmet. Barnet behöver få frisk luft, behöver kunna röra på sig och uppleva utomhusmiljön och närmiljön. 6.1. UTEVISTELE SOM PEDAGOGISK VERKSAMHET Ett pedagogiskt synsätt på utevistelsen : Utevistelsen bör vara en trygg och stimulerande gemenskap över grupp- och åldersgränser med möjlighet och rum för glädje och fantasi, rörelsefrihet, nyfikenhet och upptäckarglädje utomhus! Den pedagogiska uteverksamheten bygger på gemensamma mål, reflektion och utvärdering. Vad, hur och varför. 6.2. PEDAGOGISKA MÅL Vad vill vi uppnå och hur arbetar vi mot detta mål? Trygghet - att slappna av. En trygg gård där vi följer gemensamma klara, tydliga och konsekventa regler. De vuxna ansvarar för att föra samtal kring reglernas innebörd med barnen. De vuxna ansvarar även för att dessa gemensamma regler följs. För att kunna skapa en trygg miljö behövs aktivt närvarande personal. Personalen iakttar, deltar, inspirerar, finns till för barnet, leder- och avleder och stödjer där behov uppstår dvs SER barnet. Varje barn har rätt att få vuxenstöd i att komma in i leken då det behövs men barnets behov av egen plats, även viljan att dra sig ur en leksituation respekteras. 6.2.1. Lekglädje och reflektion Den vuxna ansvarar för att utvärdera utevistelsen utifrån barnets synvinkel, trivs barnet? Behövs det ny inspiration, kan vi erbjuda fria inspirationskällor som stimulerar fantasi och kreativitet där det behövs för att bibehålla lekglädjen? 6.2.2. Gemenskap 12

För att skapa en trygg och glädjefull gemenskap bör barnen uppmuntras och ges möjligheter till att lära känna varandra. Även vuxengemenskapen reflekteras i atmosfären. 6.2.3. Motion och motorik Vi vill erbjuda barnen möjligheter och mångsidiga redskap och inspiration för att väcka rörelseglädjen i varje barn. Barnen ska ges möjligheten att utveckla nya kunskaper, nya erfarenheter genom att få nya ålders- och utvecklingsenliga utmaningar. 6.2.4. Samspel De vuxna fungerar som aktivt stöd när det gäller det sociala samspelet ute på gården. Hänsyn, respekt, att lyssna och bli hörd övas utomhus i alla situationer. Barnen lär sig orsak och konsekvens, att se sin egen roll som aktiv agerare i förhållande till andra. 6.2.5. Kreativitet och nyfikenhet Vi vill inspirera till upptäckarlust och intresse för vår närmiljö. Observation och närgranskande som verktyg. Den vuxna är ansvarig för att närgranska eller observera leken och dess utveckling för att kunna vara till stöd vid behov. - Vilka är rollfördelningarna, sker regelförändringar? - hur ser samspel och växelverkan ut? - är leken konstruktiv, - behöver leken vuxenstyrning eller behöver barnen stödjas till att avsluta och påbörja en ny lek? 7. SPRÅKETS BETYDELSE INOM SMÅBARNSFOSTRAN Att lyssna väl är nästan att svara ( Pierre Carlet de Chambian de Marcivaux ) Till daghemmet Tärnan kommer de flesta barnen från tvåspråkiga familjer. Vi upplever därför att det är väldigt viktigt att stöda det svenska språket på daghemmet. Detta gör vi genom att vara medvetna om hur vi fungerar som språkmodeller. Vi använder oss av ett rikt och nyanserat språk, och vi pratar alltid svenska med barnen. Om barnet har svårt att förstå vad den vuxna säger, omskriver vi meningen i en enklare form, och handleder barnet i de olika situationerna. 13

Den vuxna tolkar omgivningen och händelser språkligt för de mindre barnen. De äldre barnen benämner ting, beskriver händelser och upplevelser för den vuxna och för varandra. Barnen ges taltid, de får berätta medan den vuxna lyssnar. 7.1. SPRÅKSTRATEGI Vårt mål på Tärnan är att erbjuda varje barn rikliga positiva språkliga upplevelser i vardagen. Vi konkretiserar och verbaliserar det vi tillsammans är med om att uppleva. Att stimulera, förstärka och befästa språket genomsyrar hela vår pedagogiska verksamhet. Det lilla barnet forskar sig fram genom att använda alla sina sinnen men börjar tidigt ana sambandet mellan språk, kommunikation och gemenskap med andra. Innan barnet uttrycker sig på ett verbalt plan växer en ickeverbal växelverkan mellan barnet och vårdaren fram - att titta på varandra, hålla i handen, ge och ta, tittutlekar, sitta i famnen dvs att utveckla en grundläggande känsla av trygghet och gemenskap på olika sätt. Det krävs en öppen och sensitiv vårdomgivning för att uppnå detta, som vårdare VILL vi kommunicera med barnen på barnens villkor oavsett om det gäller verbal eller preverbal växelverkan och denna känslan vill vi förmedla till barnen. Jag är här närvarande för dig och vill veta hur just DU tänker och mår för DU är värdefull! Att utveckla en stark språkbas ger barnet trygghet och verktyg att orientera sig, barnet får en kanal för att uttrycka sin inre värld och barnets omgivning får mer nyanserade möjligheter att stödja och stimulera barnet utifrån barnets individuella utvecklingsnivå, behov och intressen. Vi ser språket även som en viktig del av identitetsutvecklingen - självkänslan och jagbilden - och den förankrar oss alla även i ett kulturellt kontext. Genom att synliggöra traditioner och seder får vi föra vidare en viktig del av vårt kulturella arv till barnen. Vi läser mångsidig barnlitteratur men barnen är också själva med och skapar sina egna berättelser och historier, den språkliga utvecklingen sker i växelverkan med andra genom reflektion, att dela med sig sina tankar och lyssna på varandra. Vi vill ge varje barn en subjektiv känsla av att bli hörd, förstådd och lyssnad till. Dagistillvaron äger rum i en pedagogiskt språkmedveten miljö där barnet uppmuntras, motiveras och lockas till att kreativt bearbeta sina upplevelser för att få en inre struktur på det som händer och sker runtomkring. Vi vill locka till intresse för språket genom att barnet upptäcker möjligheterna språket ger - gemenskap och samvaro, ett verktyg för att bjuda in andra till sin inre värld och få ta del av andras tankar, ideer och verklighet. 14

Ett medvetet språkligt förhållningsätt innebär att vi aktivt arbetar för att befästa ord och begrepp i vardagen. Detta uppnås genom att verbalisera och tydliggöra handlingar och situationer inte enbart när de aktivt omger oss utan genom introduktion och förberedelse. Vi går tillsammans igenom vad kommer vi att göra och vad kan vi förvänta oss att se/uppleva, verbalisera situationen tillsammans då vi upplever den samt efterarbeta situationen för att förstärka minnesbilderna och befästa händelsen som en språklig upplevelse. Varje barns språkliga och kognitiva utvecklingsnivå tas i beaktande då man bedömer behovet, graden, formen, tiden och rummet av informationen - diskussionen och dialogen i vardagen. Nyckeln till denna bedömning ligger i att LYSSNA på barnet och dess funderingar, hur tänker barnet kring sina upplevelser och hur kan barnets uppfattning av tillvaron se ut? Vi vill skapa en lyssnande atmosfär där barnet uppmuntras till att vidare utveckla sina tankar Som vuxna strävar vi till att ge barnet nya infallsvinklar. Men vi låter barnet själv ta sig igenom tankeprocessen för att stödja en inre förståelse genom att barnet själv reflekterar kring olika fenomen. Den vuxna stödjer reflektions processen med öppna frågor istället för absoluta svar, tillsammans kan vi upptäcka och ta reda på saker vi funderar över För att uppnå dessa mål strävar vi till att skapa en positiv språkatmosfär där varje barn känner sig hört och bekräftat. En atmosfär där språket är en rikedom och en glädjefylld port till samvaro och förståelse! 7.2. VÅRA ARBETSMETODER Vi upplever att det är av stor vikt att barnen får friheten plats och rum- att vara språkligt aktiva i trygga smågrupper. Tydlighet, kroppspråk och inlevelse förstärker det verbala budskapet. På Tärnan vill vi speciellt lyfta fram de språkliga aspekterna genom följande värdefulla arbetsverktyg och metoder som vi upplever ger oss extra inspiration i stödjande av den individuella språkliga processen: 7.2.1. Egenvårdarsystemet stöder språket Egenvårdarsystemet baserar sig på en personlig och trygg anknytning till en egenvårdare. Processen inleds redan innan dagisstarten genom att egenvårdaren gör ett hembesök och får träffa barnet i fråga i dess egen miljö. Detta lägger grunden till en trygg start och positiv anknytning och växelverkan under dagisvistelsen. Senare stöds detta bla. genom sk egenvårdarstunder i smågrupper. Detta ger barnet möjligheten att ta del av en mindre grupp där de språkliga färdigheterna övas genom lekar, diskussioner och roliga övningar tillsammans. 7.2.2. Veckans barn I varje grupp på Tärnan har vi ett roterande system för veckans barn. Ett system där varje barn i tur och ordning på olika sätt får ge uttryck för sig själv och sin 15

personlighet. Barnet får berätta om sin familj eller på annat sätt dela med sig något personligt utöver det som syns i dagisvardagen. Veckans barn har varierande specialuppdrag under veckan. Bla. val av rim och ramsor, att leda diskussioner o dyl beroende på barnets ålder. Språkplantan Vi använder oss av material från Språkplantan på varierande sätt, ålders- och utvecklingsenligt. Språkövningarna och lekarna är både tydliga, roliga och utmanade för barn i alla åldrar. 7.2.3. Stegvis Stegvis är ett material som uppmuntrar till reflektion kring mer abstrakta begrepp, känslor och sociala situationer. Det visuella materialet i stegvis ligger som grund för samtal kring känslor, empati, vänskap och respekt. Material finns både för äldre och yngre barn och inspirerar till diskussioner kring precis det som knyter an till barnets verklighet och upplevelser. 7.2.4. Sagotema årsvis Vi genomför ett årligt tema som grupperna arbetar fritt med och sedan delar med sig till varandra. Exempel på teman kan vara klassiska sagor, Alfons Åberg eller tex en känd författare. Under läsåret 2011-2012 kommer Tärnans grupper att arbeta kring Astrid Lindgrens sagor. En utställning kring temat är planerad till alla hjärtans dag då far-och morföräldrarna är inbjudna på kaffe. 7.2.5. Traditioner Vi har rikligt med traditioner som firas på olika sätt på dagiset. Förutom traditionen i sig själv är en språklig upplevelse vårt syfte och mål. 7.2.6. Vår närmiljö Tärnan har en ovanligt rik närmiljö, parker, stadsmiljö och stränder på gångavstånd. Detta gör att vi har oändliga källor för observation och reflektion då vi rör oss utanför dagisets gränser. Alla grupper har sina promenad-dagar då vi går ut och upplever både nya och bekanta fenomen runt omkring oss. De stora barnen går ofta ut med en uppgift. Det kan vara allt ifrån att räkna antalet rönnar till att skåda fåglar eller undersöka mängden skräp som flutit in med vågorna. Barnen kommer fram till olika tankar, svar och observationer vilket gör att diskussionerna blir varierande och intressanta. Man jämför, argumenterar och reflekterar och blir samtidigt både kognitivt och språkligt utmanad av varandra. 16

Förutom de ovannämnda finns även möjlighet till mer individuella stödmetoder för kommunikation vid särskillda behov, stödtecken, bildstöd etc som planeras i samråd med personal, föräldrar och specialbarnträdgårdslärare. 7.2.7. Diskussionsgrupper Barnen får diskutera och samtala i mindre grupper och enskilt med den vuxna.den vuxna fungerar som ordförande och ger ordet åt ett barn i gången. Barnet lär sig lyssna till vad de övriga barnen har att berätta och upplever att berättandet är betydelsefullt. Den vuxna fungerar framför allt som förebild för en god lyssnare men deltar även i diskussionen. Olika former av munmotoriska övningar, språklekar, sagor, sagotering, rim och ramsor ingår i verksamheten. Idéer och lekar ur programmen Språkplantan och Språkfrön ingår i verksamheten. Hur ytterligare stöda barnets språk - prata med barnet i alla vardagliga situationer - använd ett tydligt och förståeligt språk - hjälp barnet att rikta in uppmärksamheten och hålla sig uppmärksam - håll ögonkontakt då du pratar med barnet - genom att ändra tonläge uppehåller du barnets uppmärksamhet - använd miner och gester som klargör det du säger, tala långsamt och med passande tonläge. - hjälp barnet att öva upp sin förmåga att lyssna, genom gott föredöme, samt via spel, uppgifter och lekar - ge det försiktiga barnet tid och utrymme att bli hörd - använd bilder som stöd, de hjälper barnet att förstå språket, och att förflytta sig från en situation till en ny ( övergångssituationer ) - hjälp barnet att uppfatta bilderna rätt - förstärk barnets egen förmåga att använda sig av bilder - då du läser sagor försäkra dig om att barnen förstått uttrycken - förklara nya ord - ställ frågor och gå igenom sagan på nytt efter läsandet - berättelser utan bilder utvecklar barnens fantasi och uppmuntrar till verbal kommunikation - försäkra dej om att sagan passar barnets utvecklingstadie - sagans bilder stöder barnets förmåga att föreställa sig 17

8. INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR På daghemmet läggs grunden för ett livslångt lärande hos barnen.verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik. Den vuxna ger barnen möjlighet till att nyfiket studera och undersöka ting, fenomen och händelser i omgivningen.barnen lär sig hela tiden och den vuxna följer med barnens inlärning och inspirerar dem genom sitt eget engagemang. Verksamheten utgår från det som berör barnen, deras egen miljö eller egna intressen.det handlar om barnet ( jag själv ), familjen, kamraterna, daghemmet, närmiljön, naturen, eller något tema utgående från en saga, film eller något barnen upplevt.de olika delområden för inlärningen, naturvetenskaplig, matematisk, historisk-samhällelig, etisk- och estetisk samt religions- och åskådningsanknuten inriktning blir en pedagogisk del av vardagen som den vuxna bakar in i verksamheten genom teman och genom att förvandla vardagssituationer till rolig kunskapslek. 8.1. NATURVETENSKAPLIG, MATEMATISK INLÄRNING Barn upplever med alla sinnen och lär med hela kroppen (Skogsmulle) Den vuxna engagerar barnen genom teman och ämnen, barnen ges möjligheten att fördjupa sina erfarenheter och kunskaper genom att uppleva, utforska, undersöka, samtala och diskutera. Barnet bjuds på rikliga upplevelser som aktiverar alla sinnen, lukt, känsel, smak och hörsel. Vi vill stimulera den inneboende upptäckarlusten hos varje barn, ta vara på deras personliga intressen och inspirera dem till att vidareutveckla sina tankar. Som vårdare erbjuder vi på upplevelser och material och utrymme för att bearbeta dessa. I den vardagliga pedagogiska processen startar vi från barnets upptäckt eller fråga - upptäckarfasen, går tillsammans genom undersökarfasen ställer oss öppna frågor och finner tillsammans svar- och befäster upptäckterna i en reflekterande fas som utvecklas till personlig kunskap. Som personal arbetar vi medvetet för att stimulera barnen till problemlösning i vardagliga situationer som tex vid påklädning, övergångsituationer, handtvättning, matsituation, alla dessa ger oss oändliga tillfällen till att kategorisera, ordna, jämföra, se likheter och olikheter, räkna, väga, mäta, höger-vänster, motoriska övningar, kroppsuppfattning, utveckling av rumsuppfattning, storlekar, former och färger. Alla dessa färdigheter bildar grunden till matematisk tänkande. Vi arbetar Mulle- och Knytte-inriktat med miljömedvetenhet, skogutflykter och promenader i närmiljön hör till veckoplanen i alla grupper. Vi följer noggrant med årstidsförändringar och väderfenomen. De äldre barnen får bekanta sig med kartor och uppleva sambandet till närmiljön. Samlingar är också ett viktigt forum för reflektion och utvärdering. Genom smågruppsverksamheten kan vi ta del av varje barns inlärningsprocess och lyfta fram nya interesseområden som anknyter till barnens erfarenheter och funderingar. 18

Vi erbjuder barnen varierande inspirerande och överraskande material, spel, pussel och byggmaterial. Hos de vuxna handlar det om en öppen, aktiv, nyfiken och framför allt en medveten inställning till barns lärandeprocess. Vi ser och utnyttjar även de mest rutinartade situationerna som pedagogiska möjligheter, reflektion och problemlösning ligger som grund för fortsatt inlärning. 8.2. HISTORISK OCH SAMHÄLLELIG INLÄRNING Ingen man är en ö, utlämnad till sig själv; varje man är en bit av landet ( John Donne ) Vi utgår ifrån barnet och dess personliga historia genom att ha familjen och hemmet som återkommande tema i alla åldersgrupper. Vi understryker vikten av att starkt förankras i sin egen mikromiljö för att kunna vidareutveckla samhörighet, perspektiv och sammanhang. Vi funderar över vårt ursprung, vem är JAG, var kommer jag ifrån och hur ser min familj ut? Mor- och farföräldrar, föräldrar och syskon. Vi utvecklar vidare och upptäcker att vi alla har unika familjer men samtidigt ser likheterna. Vi diskuterar, berättar, ritar, målar och använder fotografier. Vi upptäcker vår närmiljö, hur ser det ut runtomkring oss, Drumsö som vårt bostadsområde och Helsingfors som vår hemstad. Vad händer här och hur har det sett ut tidigare? Vi vill visa och ta del av möjligheterna i närmiljön. Kring självständighetsdagen kommer vi naturligt in på tema Finland, historia och nutid. I verksamheten lyfter vi fram finska- och finlandsvenska traditioner och seder, kultur och tradition genom att vi firar högtider och temadagar och tar del av olika evenemang: teater, konserter eller utställningar. På Tärnan har vi i användning en traditionspärm som botten för årsplaneringen. När det gäller historisk och samhällelig inlärning strävar vi framför allt att varje barn ska utveckla en känsla av att TILLHÖRA och vara en aktiv och uppskattad del av ett större sammanhang. 8.3. ETISK INLÄRNING OCH FOSTRAN Enbart genom vår hållning till varandra bidrar vi till att ge varandras värld dess gestalt. K.E. Løgstrup Som vuxna gör vi ständigt etiska val och beslut som har direkta inverkningar på barnet. Hur bemöter vi det individuella barnet? Hur bemöter vi varandra? Var lägger vi gränser och varför? Vi upplever att vi som fostrare måste skapa och förankras i en öppen, respekterande och reflekterande atmosfär där vi ständigt utvärderar och kritiskt granskar våra metoder och förhållningssätt för att kunna försäkra oss om att vi 19

arbetar för samma mål genom gemensamma överenskommelser som även bör kunna förmedlas tydligt till föräldrar. Gemensamma riktlinjer och gemensamma mål för vårdgemenskapen gör att barnen kan utveckla en känsla av trygghet och kontinuitet i sin tillvaro på dagis. Vi går igenom regler och rutiner och motiveringar till dessa, vi funderar på rätt och fel, hänsyn och respekt. Hur känner vi i olika situationer och hur känner andra? Vi förstärker och uppmuntrar samtidigt som vi ställer utvecklingsenliga mål för den sociala fostran. Vi arbetar för att skapa gemenskap genom smågruppsverksamhet, vi strävar till att barnen utvecklar en förståelse och respekt för varandras säregenskaper, ser det gemensamma och accepterar olikheterna. Som vårdpersonal är vi medvetna om vår roll som modell och spegel, vi ansvarar för atmosfären i gruppen och hur den utvecklas. Vi vill även lyfta fram vikten av vardagliga funktioner som matsituationerna och bordskick och hygien, grunden för dessa läggs tidigt och är viktiga pedagogiska möjligheter i vår vardag. Vi använder start- och stegvismaterial för att utveckla de sociala färdigheterna och förstärka empatiutvecklingen. Samlingar och egenvårdarstunder är trygga situationer där alla får komma till tals och synas. Vi tränar konfliktlösning, sociala färdigheter, att lyssna och respektera varandra i alla situationer genom diskussioner, lek och övningar. Gemanskapen skapas av gemensamma upplevelser och upptäckter. 8.4. ESTETISK INLÄRNING OCH SKAPANDE VERKSAMHET Logik tar dig från A till B. Fantasi tar dig vart som helst ( Albert Einstein ) Vi uppmuntrar barnen till en kreativ skapandeprocess genom att inspirera fantasin och erbjuda plats, rum och material. Vi vill erbjuda en möjligast bred variation av kreativa upplevelser, musik, bild, form, drama. Barnen får möjligheten att pröva på olika former av skapande verksamhet av vilka leken är den allra viktigaste. Som pedagoger försöker vi finna lösningar för att barnens skapande ska få utvecklas och fortsätta utan störningar i mån av möjlighet, vi kan tex ha bord där man kan bygga fritt utan att behöva städa undan eller att man ges möjligheten att fortsätta sina projekt följande dag eller följande vecka. Vi strävar till att miljön är inspirerande ur barnaögon, hur ser barngruppen ut och vad upplever de som fint, vackert, tankeväckande och stimulerande. Behoven och intressen förändras under året vilket gör att även miljön bör anpassas an efter då barnet är i focus och som utgångspunkt för vår verksamhet. 8.5. RELIGIONS- OCH ÅSKÅDNINGANKYTEN INLÄRNING Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra dem ( Matt 7:12 ) 20