Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Linda Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion fordonsteknik Konsekvensutredning ändring av Vägverkets föreskrifter (VVSF 2003:23) om motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyklar samt av Vägverkets föreskrifter (VVSF 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? 1.1 Syfte Sverige har en skyldighet att införliva EU-direktiv i nationell lagstiftning. Kommissionens direktiv 2013/60/EU av den 27 november 2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/67/EG om montering av belysnings- och ljussignalanordningar på två- eller trehjuliga motorfordon behöver därför införlivas i lämpliga författningar. Direktivet ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 30 juni 2014 och innebär ändringar av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:23) om motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyklar och i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder. 1.2 Bakgrund I ramdirektivet 2002/24/EG 1 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon finns bestämmelser och krav som motorcyklar och mopeder måste uppfylla för att få säljas och registreras inom EU. Ramdirektivet kompletteras med tekniska särdirektiv som innehåller de tekniska kraven på motorcyklar och mopeder. Ramdirektivet är bland annat införlivat i svensk lagstiftning i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:23) om motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyklar och i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder. Det 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (Text av betydelse för EES)
Datum Dnr/Beteckning 2 (8) tillkommande direktivet 2013/60/EU 2 inför ändringar i ramdirektivet och två tekniska särdirektiv. Ändringarna innebär tekniskt och administrativt; Tillkommande emissionskrav till de som finns i kapitel 5 i det tekniska multidirektivet 97/24/EG. De fordon som berörs av de nya emissionsnivåerna är två och trehjuliga mopeder och lätta fyrhjulingar (mopedbil) då det ställs krav på att nya fordonstyper (då nya EU-helfordonstypgodkännanden som tas ut) beträffande ventilationssystemet ska ha nollutsläpp vad gäller vevhusgaser. Vidare så införs även Euro-klassning för dessa. Tillkommande uppgifter på intyg om överensstämmelse/coc (Certificate of Conformity) som är relaterade till de avgasemissioner för mopeder som nämns ovan. Uppgifterna är en komplettering till de fordonsuppgifter som i övrigt anges i bilaga IV till ramdirektiv 2002/24/EG och används i samband med registrering av fordonen. Ett antal tillkommande definitioner och installationskrav för belysningsanordningar för tvåhjuliga motorcyklar och mopeder och som sammantaget finns i det tekniska särdirektivet 2009/67/EG för att ge ökad synlighet för nya fordonstyper (då nya EUhelfordonstypgodkännanden som tas ut). En ändring av nivån när det gäller likvärdighet mot EU-direktiv förs in gällande UNECE Reglemente R41 om bulleremissioner till nivån ändringsserie 04. Kravet gäller nya fordonstyper (nya EUhelfordonstypgodkännanden). Skärpning vad gäller automatiska inkopplingar av belysningsanordningar i likhet med det som gäller för ECEreglemente R53 om körriktningsvisare (L1e fordon*), Skärpning vad gäller automatiska inkopplingar av belysningsanordningar i likhet med det som gäller för ECEreglemente R74 om installationskrav för belysningsanordningar (L3e fordon**) eller mot ECE-reglemente R87 om varsellyktor. *L1e är en tvåhjulig moped ** L3e är en tvåhjulig motorcykel 2 Kommissionens direktiv 2013/60/EU om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/67/EG om montering av belysnings- och ljussignalanordningar på två- eller trehjuliga motorfordon.
Datum Dnr/Beteckning 3 (8) 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Kravnivå för olika godkännandeformer Transportstyrelsen ska arbeta in den miniminivå i regelverket som direktivstexten kräver vilket innebär att ändrade kraven blir gällande för de fordon som typgodkänns genom EU:s helfordonstypgodkännande. Transportstyrelsen kan även välja att ställa kraven fullt ut även på de fordon som godkänns en och en genom de nationella godkännandeformerna registreringsbesiktning och mopedbesiktning för ej registrerade fordon. Då i stort sett alla fordon kommer in genom EU-typgodkännandesystemet så når kraven merparten av de fordon som registreras. Den marginella grupp av fordon som tas in genom registreringsbesiktning/mopedbesiktning kan enligt Transportstyrelsen bedömning tillåtas registrering/användande inom gällande kravnivå utan att det avsevärt påverkar säkerhet och miljö. Att införa krav för den senare gruppen innebär även en skyldighet att notifiera kraven. En notifieringsprocess innebär att Transportstyrelsen inte har möjlighet att arbeta in direktivet inom den tid som Sverige är skyldiga att genomföra, så i praktiken så är detta inte en framkomlig väg. Om Transportstyrelsen ser ett behov att höja kraven även för de fordon som godkänns genom nationella godkännandeformer så bör detta att ske som ett separat arbete. Det är för övrigt på gång en större översyn av godkännandesystemet för motorcyklar och mopeder genom Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar den ramförordning 2013/63. Denna förordning med sina uppdaterade tekniska krav kommer att gälla från januari 2016 och Transportstyrelsen avser därför att vänta med att överväga kraven tills de nya nivåerna fastställs genom dessa regelverk. Tillförande av ny registeruppgift om Euronivå på moped Ändringen som följer av direktiv 2013/60/EU innebär att en ny uppgift kommer att tillföras på de intyg om överensstämmelse/coc (Certificate of Conformity) som används vid registrering av mopeder. Det uppkommer en möjlighet att registerföra euronivå för mopeder med avseende på Euro-nivå 1, 2 eller 3. Då det inte finns en direkt skyldighet att i samband med införlivandet av direktivet att rapportera mopeders Euro-klass till exempelvis EU-kommissionen gör Transportstyrelsen nu bedömningen att uppgiften om Euro-nivå för tillfället inte ska tas in i vägtrafikregistret
Datum Dnr/Beteckning 4 (8) (VTR). Ett införande av ny uppgift i VTR kräver också systemförändringar som tar cirka 6 månader att genomföra. Då Euro-nivå för mopeder i ett första skede inte kommer att föras in i VTR så kommer mopeder att registreras endast med uppgifter om avgasdirektiv som de godkänts enligt samt vissa fastställda emissionsvärden, alltså enligt nuvarande reglering. Det faktum att uppgift om Euro-nivå inte registreras i VTR gör ingen skillnad i sak då de emissionsuppgifter som noteras utgår från samma typ av provning, före som efter införandet av direktivet 2013/60/EU. Frågan om de tillkommande uppgifterna med avseende på Euro-nivå för mopeder kommer att lyftas och hanteras i samband med kommande översyn av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:59) om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret. Det kan finnas ett värde att ändå notera den fastställada Euronivån för mopeder för att låta konsumenter göra ett mer aktivt miljöval. I samband med detta kommer även de tekniska åtgärder genomföras för att möjliggöra inmatning av de tillkommande uppgifterna. Införande av nya uppgifter innebär i sig även en viss ökning av de administrativa kostnaderna då alla tillkommande uppgifter i sak är en kostnad (även om den inte är så stor) som faller ut för både tillverkare, besiktningsföretag och myndigheter. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Sverige har genom anslutningen till Europeiska unionen en skyldighet att införliva direktiv i svensk lagstiftning. Det är därför nödvändigt att ändringsdirektivet 2013/60/EU, införlivas i svensk lagstiftning och att detta sker inom det i direktivet angivna tiden. 3 Vilka berörs av regleringen? De tekniska kravändringarna som följer av direktiv 2013/60/EU berör i huvudsak tillverkare av motorcyklar och mopeder med förbränningsmotor vad gäller avgas och bulleremissioner. Krav avseende belysning berör tillverkare av tvåhjuliga motorcyklar och tvåhjuliga mopeder. Besiktningsföretag berörs av regleringen då de måste känna till att det nya direktivet och att intyg även kan innehålla hänvisning till detta direktiv, men besiktningsföretagen har vanligtvis ingen direkt roll när det gäller kravuppfyllandet då dessa krav rör fordon som godkänns genom nya EUhelfordonstypgodkännanden. Ändringen som följer av direktiv 2013/60/EU innebär att en ny uppgift kommer att tillföras på Intyg om överensstämmelse/coc (Certificate of Conformity) för mopeder med avseende på Euro-nivå (1, 2 eller 3). Som nämnts under punkten 2.1 så föreslås ingen ändring i VTR, men
Datum Dnr/Beteckning 5 (8) Transportstyrelsens kundtjänst för fordonsfrågor - som besvarar frågor från allmänheten - behöver informeras om de på CoC-intyget tillkommande uppgifterna och hur dessa är tänkta att hanteras. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Ändringarna som innebär nya provningsmetoder vad gäller emissioner innebär ökade kostnader för de som tillverkar mopeder med förbränningsmotor. Det är eventuellt så att en av de svenska mopedtillverkarna fortfarande har tillverkning av en modell med förbränningsmotor men det är oklart om den tillverkaren avser att ta ut ytterligare typgodkännande. Det är dock vanligare att de elektriska modellerna tillverkas just i Sverige. Transportstyrelsen har dock ingen uppfattning kring kostnaden för just denna typ av extra emissionsprovning jämfört med den test som genomförs i vanliga fall då vi inte har någon teknisk tjänst som genomför sådan provning i Sverige. Emissionstester kostar i annat fall i storleksordningen 20 000 kr. Nya krav på buller skulle kunna innebära ökade kostnader för de som tillverkar mopeder med förbränningsmotor och här berörs samma tillverkare enligt det som gäller ovan. Det är eventuellt så att en utav de svenska mopedtillverkarna fortfarande har tillverkning av en modell med förbränningsmotor men det är oklart om den tillverkaren avser att ta ut ytterligare typgodkännande. De modeller som idag finns typgodkända och tillverkas i Sverige har dock en lång livscykel och det är inte ofta nya typer tas fram då fordonen i huvudsak används som arbetsredskap. Det är svårt att avgöra om fordonen i verkligheten behöver åtgärdas för att möta de nya bullerkraven. De tillkommande reglerna vad gäller belysning berör inte de företag som finns i Sverige då vi inte har tillverkare av tvåhjuliga mopeder eller tvåhjuliga motorcyklar. Som en följd av ändringen kommer besiktningsorganen att behöva informera sig om att dessa nya regler samt eventuellt ändra i kontrollinstruktioner eller motsvarande. Transportstyrelsen uppskattar, efter tidigare kontakt med ett av besiktningsorganen, att en förändring av liknande typ handlar om en engångskostnad i storleksordningen 10 000 15 000 kronor.
Datum Dnr/Beteckning 6 (8) 4.2 Konsekvenser för tillgänglighet Transportstyrelsen bedömer att tillgängligheten av mopeder och motorcyklar på den svenska marknaden inte kommer att påverkas, eftersom de nya kraven är av ringa omfattning samt att det inte handlar om någon begränsning av vilka fordon som får säljas. 4.3 Konsekvenser för säkerhet Transportstyrelsen bedömer att säkerheten kommer att öka något genom de krav som tillkommer vad gäller synligheten. 4.4 Konsekvenser för miljö/hälsa Transportstyrelsen bedömer att miljö och hälsa inte påverkas på kort sikt, eftersom det inte införs några nya emissionskrav. Det är endast provningen av emissionerna som förändras samt att fordonen ska delas in i emissionsklasser. Det finns dock ännu inga om utfasning av de sämre emissionsklasserna. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Föreskriftsförslaget överensstämmer helt med EU-rättslig reglering. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Direktiv 2013/60/EU ska införlivas i svensk lagstiftning senast den 30 juni 2014. Transportstyrelsens föreskrifter måste därför träda i kraft senast detta datum. Transportstyrelsen ser inget behov av speciella informationsinsatser kring detta. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Transportstyrelsen bedömer att regleringen endast medför begränsade effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och övriga villkor. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? I dag finns inga vad Transportstyrelsen känner till inga svenska tillverkare av motorcyklar. Det finns vad vi känner till inte mer än mellan 3-5 tillverkare av mopeder som framförallt tillverkar elektriska tre- eller fyrhjuliga mopeder och som nästan inte alls berörs av dessa ändringar. Av dessa använder sig endast tre företag av EU-typgodkännande. De företag
Datum Dnr/Beteckning 7 (8) som verkar på den svenska marknaden är relativt små företag med under 100 anställda. Det finns sex besiktningsföretag som verkar inom området och det är mycket ovanligt med tekniska godkännanden (enstycks) av motorcyklar och mopeder då dessa i huvudsak tillverkas i stora serier och har EUhelfordonstypgodkännande. Storleken på besiktningsföretagen skiljer sig mellan de som har flera hundra anställda till de som är små företag med tiotalet anställda. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Transportstyrelsen bedömer att de administrativa kostnaderna för besiktningsorganen är låga, eftersom de ändrade bestämmelserna endast innebär att de måste informera sig om de uppdaterade reglerna samt eventuellt ändra i kontrollinstruktioner eller motsvarande. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Förslaget medför inga andra kostnader för företagen. Företagen behöver heller inte vidta några följdändringar av sin verksamhet på grund av den föreslagna regleringen. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Förslaget medför ingen påverkan på konkurrensförhållandena för företagen. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Förslaget medför ingen övrig påverkan av betydelse på företagen. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag vid förslagets utformning.
Datum Dnr/Beteckning 8 (8) Om ni har några frågor eller synpunkter med anledning av konsekvensutredningen, får ni gärna kontakta oss: Linda Norberg Tel. 010-495 56 75 namn@transportstyrelsen.se