KASVUKRAFT VERKSAMHETSPLAN 2014 KasvuKraft samarbetsmöte Kasvukraft Kommunledarmöte 11.2.2014 I spetsen för kunnande till förmån för områdets välstånd och livskraftig företagsamhet. www.lansi.fi/kasvukraft
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 1 2. KASVUKRAFT-PROGRAMMET GENOMFÖRS OCH KRAFTERNA FÖRENAS... 2 2.1. STEGEN I DET REGIONALA LIVSKRAFTSUTVECKLINGSPROGRAMMET SELKO:... 2 2.2. REGIONAL STYRNING FÖR FÖRENANDE AV KRAFTERNA... 3 3. PROJEKTARBETETS UTVECKLING GARANTERAR FÖRNYELSE... 6 3.1. REDSKAP FÖR FÖRNYELSE... 7 3.1.1. Regionstadspiloterna... 7 3.1.2. HINKU och energieffektivitet... 8 3.1.3. KEKE projektet... 9 3.1.4. INNOHUB Västra Nyland startas... 10 4. OMRÅDETS BEHOV FRAMFÖRS I OLIKA FORUM, INTRESSEBEVAKNING... 11 5. STÖD TILL KOMMUNERNA FÖR ATT ÖKA OCH NÅ TILLVÄXTMÅLEN... 11 5.1. TURISMBRANSCHENS UTVECKLING... 11 5.2 STÖD FÖR SYSSELSÄTTNINGEN... 12 5.3. KOMMUNERNAS INNOVATIVA UPPHANDLING... 13 5.4. PENDLING OCH DISTANSARBETE... 13 5.5. ÖRETAGS-FINLAND VÄSTRA NYLANDS REGIONALA FÖRETAGSSERVICE... 14 5.6. RING V... 14 6. OMRÅDETS DRAGNINGSKRAFT ÖKAS... 15 6.1. RAMPLAN FÖR REGIONKOMMUNIKATION... 15 6.2. ETABLERINGSTJÄNSTER... 15 6.3. MEDEL... 15 7. MÄTARE... 16 8. EKONOMI... 17
1. Bakgrund Det samarbete, som bär namnet KasvuKraft, baseras på de västnyländska kommunernas gemensamma syn på områdets utmaningar, på en gemensam vilja att påverka områdets utveckling och en gemensam önskan om att åstadkomma tillväxt. Målet är att utveckla regionen i samarbete med näringslivet och staten, som en del av hela Nylands tillväxt. KasvuKrafts tillväxtavtal undertecknades den 18.6.2013 av de västnyländska kommunerna Hangö, Ingå, Lojo, Raseborg och Sjundeå. Avtalet är i kraft tills vidare och verksamheten leds av kommundirektörerna. Den politiska styrningen följer valperiodernas rytm och verksamhetens effektivitet utvärderas för varje fullmäktigeperiod. Verksamhetsområdets befolkning uppgår till 97 355 personer i början av år 2014. Avtalskommunernas gemensamma mål för Västra Nyland är att - främja välfärd och livskraft, - öka livskraftigheten genom att skapa en verksamhetsmiljö som stöder företagande och - stärka det kunnande som behövs. Tillväxtavtalets tre huvudteman är vatten och miljö, som förenar regionens branscher och aktörer på ett nytt sätt t.ex. i vattenprojekten och klustret för hållbar affärsverksamhet, smidig industri, som handlar om näringslivets förmåga att förnya sig i enlighet med pågående och kommande strukturförändringar samt vila och ledighet, som innebär en förstärkning av boende och fritid, speciellt genom att utveckla serviceutbud och samarbetsnätverk. Vi är en del av nationella och internationella förändringstrender och strategier, som på olika nivåer verkar i KasvuKrafts verksamhetsmiljö och styr verksamheten. Strategierna har sitt ursprung i olika perspektiv från kommunerna, regionen, landskapet, den nationella och EU-nivån. Bild 1: Västra Nylands VERKSAMHETSMILJÖ enligt INNOHUBs funktionella referensram. (källa: Spelbräde; Tarja Meristö, futurolog, FuturesLab CoFi/ Laurea 30.10.2013) 1
2. KASVUKRAFT-programmet genomförs och krafterna förenas Västra Nyland bör ha en hunger för förnyelse, en vilja att växa och profileras. Området bör ha en aktiv drive, som siktar mot tillväxt det räcker inte bara med att vara en trevlig plats att bo på. Så här konstaterades det på Sparringsforumet år 2013 i utvärderingen av hur livskraftsprogrammet framskrider. På området finns aktörer med vilja och förmåga att kasta sig in i något nytt och dessa borde få en möjlighet att göra det. Viljan kan förnimmas och en del av aktörerna är redo och villiga att agera snabbt. 2.1. Stegen i det regionala livskraftsutvecklingsprogrammet SELKO: Under år 2013 genomfördes följande delar av stegen: punkt 1 Tillväxtavtalet KasvuKraft och riktlinjer för Västra Nylands Innovationsekosystem 2013 2020, punkt 2 Mätare för inriktning av tillväxten, åtgärder för punkt 4 startades och genomförandet av Sparringsforumet i punkt 9 fortsatte. Bild 2: Utvecklingens steg 2014 förklarade (med rött) Västra Nyland bör vara en enhetlig fungerande helhet, ett eget starkt och profilerat område som en del av metropolområdet. Som en helhet lägger man bättre märke till Västra Nyland. Att fungera bra förutsätter också att gemensamma faktorer och nämnare är identifierade i kompetensstrukturen och näringspolitiken. Västra Nylands satsningar på utveckling är anspråkslösa jämfört med andra områden. SELKO-dokumentet presenterar åtgärderna som ett program, där det definieras hur Vatten och miljö-temats kunnande kan producera mervärde och hur det kan sätta fart på områdets exportindustri. 2
Då definieras också branschens affärsverksamhetsmässiga och teknologiska potential på området samt dess strategiska förhållande till relevanta produktionsfaktorer (arbetskraft, regionalekonomi, kunnande). För spetsen rekryteras en person med hög profil och som stöd till denna ett starkt team och sparringpartners. Valen innebär också en klar styrning av resurserna och att verksamheten i olika organisationer organiseras enligt de valda spetsarna. De västnyländska företagens förnyelse får fart och stöd då konkret samarbete byggs upp med såväl metropolområdet som med nordiska innovationsnätverk, företag och andra utvecklingsparter. 2.2. Regional styrning för förenande av krafterna Bild 3: KasvuKrafts styrsystem Samarbetsmötet De västnyländska kommunernas samarbetsmöte är ett centralt redskap för att skapa samförstånd på området och för att dryfta både gemensamma och nya frågor. De samarbetsmöten som hittills ordnats uppmuntrar till att fortsätta med ett öppet diskussionsforum. Till samarbetsmötet, som samlas regelbundet, utnämner avtalskommunerna enligt styrelseperiod sex ledande förtroendevalda med suppleanter och tjänsteinnehavare, som sedan behandlar ärenden av regional betydelse. Samarbetet gäller speciellt regional service, sysselsättningspolitik, utveckling av näringarna, markanvändning, boende och trafik samt regionens gemensamma intressebevakning. 3
Samarbetsmötets medlemmar under verksamhetsperioden 2013 2014: Medlem Suppleant Kommun/ organisation Alén Risto suppleant ks Roos Anja medlem ks Hangö Hyttinen Urpo medlem kf Gran Birgitta medlem ks Hangö Järvinen Katrin medlem ks Kavander Jouko ordf ks Hangö Nyberg Lars medlem kf Baarman Peter medlem kf Hangö Wikberg Barbro medlem ks Kilpi Mikael medlem kf Hangö Öhman Sten medlem ks Söderholm Sture ordf kf Hangö Bergman-Auvinen Marie ordf ks Träskman Ingrid medlem ks Ingå Gustafsson Soile 2. viceordf ks Juvonen Esko förtroendevald Ingå Jernström Kristian ordf kf Kaskenpalo Sakari suppleant kf Ingå Rautakoura Marko 1. viceordf ks Wilhola Sari medlem ks Ingå Westerholm Kristian 1. viceordf kf Lemström Robert medlem ks Ingå Wikström Harri 2. viceordf kf Isoaho Maria medlem ks Ingå Huhtala Lassi medlem kf Warvas Sirkka förtroendevald Lojo Makkonen Hannu medlem kf Maittila Hannele medlem ks Lojo Nordström Paula medlem kf Heir Björn förtroendevald Lojo Rintanen Leo medlem ks Räsänen Joona ordf kf Lojo Slunga-Poutsalo Riikka 1. viceordf ks Sassi Jukka medlem ks Lojo Äyräväinen Irene ordf ks Kyttälä Kari medlem ks Lojo Blomqvist Thomas ordf kf Lindholm Henrik medlem ks Raseborg Grundström Camilla 1. viceordf ks Reinikainen Marko medlem ks Raseborg Heimberg Ulf 1. viceordf kf Ylimys-Ahlroth Kaisa medlem ks Raseborg Siggberg Björn 2. viceordf kf Borgman Mikael medlem ks Raseborg Walls Anders ordf ks Storsjö Ann medlem kf Raseborg Åkerö Fredrika medlem kf Malmén Maj-Britt medlem ks Raseborg Haanpää Harri medlem kf Tanskanen Veikko medlem ks Sjundeå Koroma-Hintikka Maria medlem ks Toivonen Hilkka förtroendevald Sjundeå Laaksonen Merja ordf ks Svanfeldt Stefan medlem ks Sjundeå Louekoski Vesa-Matti medlem ks Janhunen Taina medlem kf Sjundeå Nordström Marcus 1. viceordf kf Rehnberg Raija medlem kf Sjundeå Penttinen Arto 2. viceordf kf Kaisla Heikki 1. viceordf ks Sjundeå Representanter Eskelinen Juha direktör Nylands förbund Lipponen Vesa strategichef Nylands ELY Alho Olli specialsakkunnig ANM Söderlund Torleif vd VN:s handelskammare Streng Leila personalrepr. Lojo Därtill Kommunledarmötets medlemmar 4
Kommunledarmötet Beredningen leds av kommunledarmötet, som består av regionens kommundirektörer. Mötet ordnar beredningen av ärenden, som behandlas på samarbetsmötet, samt föredrar ärenden och sköter om det genomförda samarbetets uppföljning och rapportering. Kommunledarmötets medlemmar: Medlem Kommun/ organisation Juva Simo stadsdirektör ordförande Lojo Isotupa Juha-Pekka kommundirektör viceordförande Sjundeå Mäkinen Jouko stadsdirektör Hangö Boström Jarl kommundirektör Ingå Johansson Mårten stadsdirektör Raseborg Därtill Sandström Carl-Johan verkställande direktör Novago Företagsutveckling Ab Vaarala Erja programdirektör Novago Företagsutveckling Ab protokollförare Novago Företagsutveckling Ab Regionala expertarbetsgrupper Multiprofessionella expertarbetsgrupper, som består av representanter för regionens näringsliv, tjänsteinnehavare, läroinrättningar och samfund, bereder från sin egen bransch viktiga ärenden för gemensam behandling. Dessa arbetsgrupper är: - Beredningssekretariatet; kommunernas utvecklings- och näringsdirektörer, representant för företagsrådgivningen - HINKU-arbetsgruppen - Industrins expertgrupp - Sysselsättningsexperterna - Arbetsgruppen för regionkommunikation - Expertarbetsgruppen för turism - Välfärdsarbetsgruppen - Expertarbetsgruppen för informationsförvaltning - MBTn trafiksystemplaneringsarbetet, fjärde skedets arbete med landskapsplanen Koordinering och förvaltning Det regionala samarbetet koordineras av Novago Företagsutveckling Ab och dess regionutvecklingsteam i samarbete med personer från rådgivning och kommunikation. 5
3. Projektarbetets utveckling garanterar förnyelse Förändringar i verksamhetsmiljön, för både näringslivet och produktionen av kommunservice, kräver ytterligare satsningar vid sidan om det vanliga arbetet för att kunna leda till förnyelse. Utvecklingsprojekt är redskap för att lösa de utmaningar, som lyfts fram i Västra Nylands gemensamma närings- och livskraftsutredning SELKO - förmåga till förnyelse, en hållbar samhällsstruktur och social enhetlighet. Projekten stöder gemensamma riktlinjer och skapar nya innovativa handlingssätt så som till exempel att samla aktörer i det gemensamma BusinessLohjaföretagshuset och i Raseborg i Novias campusområde. Periodbytet i EU:s strukturfond innebär förändringar i utvecklingsprogrammen och ett avbrott i ansökan om utvecklingsmedel baserat på dessa program så, att början av år 2014 i stort sett är beredningstid för det nya. Bild 4: Innovationsekosystemet 2013-2020 Smidig industri Västra Nylands industri genomgår en kraftig strukturförändring, som började under den senare hälften av år 2008. Områdets industri bestod till stor del av underleverans, som försvagades av den lågkonjunktur, som började för fem år sedan. På Novago Företagsutveckling Ab:s ägarkommuners område försvann under ett år 2008 2009 nästan tusen arbetsplatser inom industrin. Statistikcentralen gjorde en utredning över hur industrins omsättning och personalmängd utvecklades på området. För båda dessa svängde minskningen från år 2009 om under de efterföljande två åren till en svag ökning. År 2013 var industrins tillväxt negativ, vilket tog sig uttryck i personaluppsägningar och en kraftig ökning av arbetslösheten. Just nu behövs snabba och rätt slags utvecklingsåtgärder. För att försäkra sig om att åtgärderna är de rätta bör det omedelbart göras en utredning över situationen i områdets största industriföretag. ÄRM-redskapen är en del av denna palett. 6
Smidig industri Åtgärd Tidtabell Finansiering Utredning över de största industriföretagens situation Våren 2014 Ely-Nyland Att få företagen att förbinda sig vid att genomföra förnyelseåtgärder: 2014 Novago vatten, hållbar utveckling, cleantek-produkter, prototypverkstadens hjälp 3.1. Redskap för förnyelse 3.1.1. Regionstadspiloterna Regionstadsförfarandet baseras på riktlinjerna i stadsrådets Stadspolitiska åtgärdsprogram 2012-2015, där det står: När det gäller andra stadsregioner kan staten och städerna samarbeta enligt partnerskapsprincipen och handlingsförfarandet kring enstaka pilotförsök. Målet med pilotförfarandet är att stöda innovativa öppningar, städernas samarbete i att utnyttja sina styrkor och tillväxtpotential samt att främja konkurrensförmågan. Det väsentliga är experimentalitet, partnerskap och kopplingar till företag. De västnyländska kommunerna deltar i tre landsomfattande pilotprojekt. För koordineringen av dessa har ANM beviljat medel till ansvarskommunerna. Meningen är att skapa större utvecklingshelheter, som svarar mot utvecklingsbehoven inom kommunernas näringar och service. 1. Smart och grön tillväxt i städerna, som omfattar resursvisdom i användningen av Västra Nylands spets, vatten, och utveckling av ny affärsverksamhet. Bild 5: Verksamhetsmodel len för smart och grön tillväxt (källa: SEUTUKaupunki) Vatten- temat kan ses funktionellt utifrån fyra perspektiv: 1. Vattenaffärsverksamhet som en industriell bransch 2. Vatten som möjliggörare och berikare för olika näringsfunktioner 3. Vatten som miljöfaktor i bostads-, rekreations-, och annan användning 4. Vattenfotspår 7
Ett vatteneffektivt samhälle ansvarsfull vattenkonsumtion: Man satsar på Västra Nylands genomförande genom att grunda en kompetenskoncentration och bygga nätverk mellan lokala aktörer och branschens nationella och internationella aktörer och utvecklingsparter med målet att främja en hållbar utveckling. Syftet är att stöda företag i utvecklingen av nya produkter, skapa nya arbetsplatser, hämta in nytt teknologiskt kunnande till området och förmedla det vidare samt att stöda den världsomfattande vattenbranschen och tillväxten inom den finländska vattenaffärsverksamheten. I anknytning till kommunernas service- och samhällsstruktur reder man ut på vilket sätt vattnet, som en miljöfaktor, har en berikande verkan på boende, rekreation och annan verksamhet. 2. Idrottsturism Det nationella pilotprojektets mål är att skapa en internationellt konkurrenskraftig modell för samproduktion av idrotts- och motionsturism som en exportprodukt för Finland. På det här sättet skapas ett internationellt känt varumärke för Finlands idrotts- och motionsturism. Pilotprojektet stöder Västra Nylands spets inom idrottsturism och ger också stöd till företagen samt ordnandet av internationella och nationella tävlingar som en del av förändringarna i kommunernas näringsstruktur. 3. Behov av ANM:s separata nationella finansiering och program för strukturförändringen: Regionstäderna är den finländska strukturförändringens kärna och ansikte utåt. Strukturförändringens orsaker och fart har varit olika i olika städer, men i varje stad har förändringen utmanat den gamla näringspolitiken på ett grundläggande sätt. I en del av regionstäderna har strukturförändringen redan länge pågått, vilket å sin sida är en utmaning för den nationella strukturförändringspolitiken: hur kan man stöda de orter, där strukturförändringen inte är plötslig, men inte heller ännu är över. Det är viktigt att granska strukturförändringens hela livslopp från antecipering av förändringarna ända till en omfattande förstärkning av de nya näringsstrukturerna. Det behövs verksamhetsmodeller, som säkrar, att förändringen leder till en mer mångsidig och mindre riskabel näringsstruktur än tidigare. Målet är att stöda regionstädernas strävanden till att hitta lösningar för att skapa mångsidigare näringsstrukturer och fler arbetsplatser. Projekt Åtgärd Tidtabell Finansiering Smart och grön tillväxt i städerna Vatten och nya produkter 2014 ANM / Kauhava koordinerar Idrottsturism Produktnätverk, varumärke 2014 ANM / Imatra koordinerar Strukturförändringen Stöd för förändringar i näringsstrukturen 2014 ANM, Hangö, Raseborg / Salo koordinerar 3.1.2. HINKU och energieffektivitet Mot kolneutrala kommuner (HINKU) projektets mål är att kommunen, dess invånare och näringslivet gemensamt förbinder sig vid att minska växthusutsläppen. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från nivån år 2007 till år 2030. Novago hjälper till med koordineringen av projektet, speciellt i gränssnittet till företagen. http://www.hinku-foorumi.fi/ Västra Nyland går mot kolneutralitet med hjälp av kommunernas HINKU-arbetsgrupper. Målet för år 2016, en beräknad minskning av utsläppen med 15 %, är redan uppnått i Västra Nyland. Arbetsgrupperna har åtgärdsprogram för år 2014 och kommunens HINKU-koordinator sammankallar arbetsgrupperna. För invånare och andra intressentgrupper ordnas det HINKU-evenemang år 2014, liksom det gjordes år 2013. Man samarbetar med företag och ordnar företagstillställningar enligt möjlighet. CO2-beräkningar, som är nyckelordet för företagssamarbete, kan åtminstone tillsvidare inte utföras därför att en för ändamålet lämplig räknemodell inte ännu finns. I samarbete med Syke och företag utarbetas ett Tekes-projekt i anknytning till energieffektivitet. 8
I Hinku-arbetsgrupperna har det framkommit behov av att starta EKOSTÖDVERKSAMHET. Saken utreds under år 2014. HINKU Åtgärd Tidtabell Finansiering Kommunerna, åtgärder i kommunerna 2014 Kommunenar arbetsgruppsarbete Genomförandet i företagen Mätning av CO2 förändringen 2014 Företagen EKOstödverksamhet utredning 2014 Kommunerna Projekt Tekes / SYKE nytt projekt 2014 Kommunerna 3.1.3. KEKE projektet Målet i projektet Hållbar affärsverksamhet är att kartlägga och utveckla ett kluster för hållbar affärsverksamhet i Västra Nyland och att få principerna för hållbar affärsverksamhet som ett genomgående tema på området. Projektet genomförs under åren 2012-2014 i samarbete med Novago Företagsutveckling Ab och Yrkeshögskolan Laureas FuturesLab CoFi. Projektet finansieras av Nylands Förbund med landskapsutvecklingspengar. Projektet förenar rådgivningsarbetet för företag i sme-sektorn med en ökad medvetenhet om hållbar affärsverksamhet med syftet att på det här sättet finna nya affärsverksamhets-möjligheter och kunna utnyttja dem snabbt. Projektet riktar sig till alla kluster på området, sammanlagt 200 företag under ca 2 år. Fältarbetet får stöd av forskningsarbetet inom klustret för hållbar affärsverksamhet och genom detta också den internationella datainsamlingen om framtida utvecklingsriktningar. Med hjälp av klustermodellen är det meningen att utveckla verksamheten på området så, att man identifierar möjliggörare, den hållbara affärsverksamhetens när- och stödbranscher samt de egentliga kärnaktörerna. Till möjliggörarna hör t.ex. planläggningen, men också distansarbete och olika möjligheter till internetstudier. Bild 6: Delområden inom hållbar utveckling Ekonomi Människa Ekonomisk hållbarhet, Ekonomi, handlar om företagsverksamhetens lönsamhet och kontinuitet, men också till exempel att pengarna stannar på området. Ekologisk hållbarhet, Miljö, är all företagsverksamhet, som har miljöeffekter. Miljö Social hållbarhet, Människan, beaktar företagsverksamhetens samhälleliga effekter och möjliggör t.ex. funktionshindrade personers sysselsättning. Också företagets skattefotspår är en del av ekonomisk och social hållbarhet. KEKE Åtgärd Tidtabell Finansiering Ökning av kännedomen i Västra Nyland Hösten 2013 NF Makera Ökning av kännedomen i Västra Nyland Kontinuerligt NF Makera Områdets kluster för hållbar företagsverksamhet tar form Våren 2014 NF Makera Företagsexempel Hösten 2013 Våren 2014 NF Makera Slutseminarium och slutrapport Hösten 2014 NF Makera 9
3.1.4. INNOHUB Västra Nyland startas InnoHub startades av ANMs Innovationsnätverk våren 2013 och är ett koncept för kollektiv utveckling. På basen av ansökningar valdes Novago som en av pilotdeltagarna i Finland. InnoHub samlar områdets olika aktörer samman och skapar en ny slags utvecklingskultur. Pilotprojektet söker kollektiva utrymmes- och verksamhetskoncept för områdena. Målet är att göra det nuvarande samarbetet mellan företagen och den offentliga sektorn ännu tätare och att få med utomstående företagare, blivande företagare, studeranden och andra nya samarbetspartners till Innohub-evenemangen. Företagshuset BusinessLohjas verksamhet utvecklas, intrycket förnyas och huset görs mer kundinriktat till en helhet med alla funktioner. Många parter, som verkar i huset, är med i utvecklingen enligt InnoHubs tankesätt. Ett distansarbetskoncept planeras som en ny möjlighet för Företagshuset. InnoHUB genomför snabba pilotförsök: speeddejting för företagare och regelbundna tips på ekologiska gärningar för alla. På olika håll i Nyland ordnas också temabaserade pop-up-caféer och aktörernas morgongröt. På området ordnas infosnuttar om nya och aktuella saker. Det är inte meningen, att idékläckning och innovationer är en separat INNOHUB -verksamhet, utan något som görs i samband med områdets normala verksamhet och pågående projekt. Bild 7: INNOHUB-spelbrädet i användning den 30.10.2013 Foto: Mirkka Pirilä, källa: referensram för Västra Nylands INNOHUBverksamhet Tarja Meristö, futurolog, FuturesLab CoFi/ Laurea Spelbrädet visar verksamhetsmiljön med hjälp av olika nivåer av strategier och samarbetsmöjligheter. Innerst finns områdets olika aktörer, på nästa nivå de tyngdpunkter för regional utveckling som Västra Nyland valt, omramade av riktlinjerna för landskapets Nylands-program 2014 2020, riktlinjer på EU-nivå samt ett öppet innovationsnätverk med många branscher. INNOHUB V-N Åtgärd Tidtabell Finansiering Speedejting för företagare 2014 ANM/Novago Virtuell företagsrådgivning (Skype), start Våren 2014 Novago Olika Pop-Up caféer i Västra Nyland 2014 Novago Regelbundna tips på ekogärningar Sommaren 2014 Novago BusinessLohja träffpunkt för sme- och mikroföretagare Sommaren 2014 Novago Bekanta dig med olika sätt att arbeta kollektivt Våren 2014 Novago tillfällen Gemensamma träffar bl.a. morgongröt 2014 Novago 10
4. Områdets behov framförs i olika forum, intressebevakning Intressebevakningens roll i påverkan både landsomfattande och som en del av metropolområdet betonas speciellt under tider av kommun- och social- och hälsovårdsreformer samt vid EU-finansieringens periodbyten. Betydelsen av samarbetet på området och att den gemensamma rösten hörs skapar möjligheter för att våra behov uppmärksammas i olika sammanhang då man gör upp riktlinjer, i utvecklingsprojekt och i samarbete med läroinrättningar. Området bör se till, att det finns en tillräcklig representation i de organ där det behövs och att representationen förverkligas. Beredning, som rör vårt område, görs bl.a. i Arbets- och näringsministeriet, Nylands Förbund, Ely och olika läroinrättningar. ANM utvecklar Team Finlands verksamhet som en organisation för främjande av export och områdets deltagande där bör säkras. Också till Västra Nylands egna evenemang bör man bjuda in nyckelparter, t.ex. till Sparringsforumen, som en kanal för gemensam påverkan. Förutom diskussionsforumen bör Novago flitigt kontakta och besöka centrala företag. 5. Stöd till kommunerna för att öka och nå tillväxtmålen Verksamhetsmiljön stöder de riktlinjer, som kommunerna gjort upp för att nå tillväxtmålen och expertarbetsgrupper bereder aktuella ärenden. - I expertarbetsgrupperna Beredningssekretariatet, HINKU-arbetsgruppen, Industrins expertgrupp, Sysselsättningsexperterna, Arbetsgruppen för regionkommunikation, Expertarbetsgruppen för turism, Välfärdsarbetsgruppen, Expertarbetsgruppen för informationsförvaltning, MBTntrafiksystemplaneringsarbetet, fjärde skedet: arbetet med landskapsplanen finns de bästa utvecklingskunskaperna och arbetsgruppernas uppgift är att - stöda förnyelseförmågans och konkurrenskraftens förstärkning i områdets kommuner, - söka nya åtgärder och metoder för främjandet av spetsarna i näringslivet, - förbättra beredskapen att kontrollera strukturförändringar: Främja regionens välfärd och livskraft 5.1. Turismbranschens utveckling Turismen är den sjätte största industribranschen i Finland och den som växer snabbast. År av systematiskt samarbete, utvecklingsverksamhet och nätverksbyggande med företag, kommuner, turismexperter och läroinrättningar i Västra Nyland kan, enligt förhandsinformation från utredningen om turismintäkter, mätas med en tillväxt på mer än 100 000 miljoner euro i jämförelse med turismintäkterna från år 2007. Västra Nyland har de största turismintäkterna i jämförelse med Mellersta och Östra Nyland. En turismstrategi för utvecklingen av Västra Nylands turism blev färdig sommaren 2013. En av de mest centrala punkterna i strategin är att öka Västra Nylands turismförsäljning. För att uppnå det här startas som ett redskap det gemensamma försäljnings- och marknadsföringsbolaget Lumo. Lumo har säkrat finansieringen från kommunerna och företagen och dessutom ansöker man om projektfinansiering. I startskedet har 26 företag förbundit sig till Lumos verksamhet och målet är att få flera med. Lumos centrala uppgift är att öka kundmängden och besökens längd hos de företag som deltar. Lumo kommer att produktifiera turismprodukter omkring olika teman. Marknadsföringen kommer att vara starkt riktad och målet är att styra kunderna till nätbutiken. Som medel används elektroniska kanaler och förtjänad media, t.ex. journalister inbjuds till området. Utrikesmarknaderna kommer att ha en viktig ställning, och viktigast av dessa är Ryssland. För närvarande är utlänningarnas andel av alla övernattningar betydligt lägre än t.ex. i Esbo eller Helsingfors. 11
Turism Åtgärd Tidtabell Finansiering LUMO Avtal med kommunerna och verksamhetens Våren 2014 Kunnat, yritykset start Elektroniska kanaler, bl.a.nätbutik Våren 2014 LUMO Ansökan om projektfinansiering Våren 2014 NF Makera Produktifiering, varumärkesarbete, 2014 LUMO marknadsföringsstrategi V-N turismstrategins Kvalitet till tusen-utbildning, Green Start hållbar turism -ansvarsfullhetsutbildning 2014 kommuner, företag genomförande Marknadsföringsåtgärder för Ryssar 2014 kommuner, företag Nyttjande av hela året 2014 kommuner, företag 5.2 Stöd för sysselsättningen Under år 2013 blev arbetslösheten högre i Novago Företagsutveckling Ab:s ägarkommuner jämfört med året innan. Arbetslöshetstalet steg och var tionde person i områdets arbetskraft var arbetslös. I åldersgruppen 20 25-åringar växte mängden arbetslösa alarmerande. Mängden arbetslösa äldre personer och långtidsarbetslösa ökade i jämförelse med året innan i alla Västra Nylands kommuner oberoende av projektarbete. Med hjälp av det utomordentligt utförda GO-projektet har man lyckats hitta så kallade dolda jobb i företag, men det har endast tagit toppen av arbetslöshetens tillväxt. I organisationer eller på de så kallade övergångsarbetsmarknaderna placerades mer än 100 arbetslösa, som varit i en mycket svår situation. Bland äldre än 50-åringar var ökningen av arbetslösa stor. År Arbetslösa arbetssökande Åldersgrupp yngre än 20 år Åldersgrupp 20 25 år Långtidsarbetslösa äldre än 50 år Arbetslöshetstal % Betalning till staten böter 2013 4 420 126 440 1 800 8,6 3 000 000 2012 3 541 126 313 1 500 6,9 2 180 000 Långtidsarbetslösheten på området har fördubblats från år 2009 oberoende av den allmänna sysselsättningens utveckling. Detta reflekteras också i kostnaderna, som kommunerna betalar i ersättning till staten. År 2009 betalade kommunerna 1,7 miljoner euro i böter och förra året var betalningen nästan tre miljoner, dvs. ungefär 25 euro/invånare. Summan ökade med 820 000 euro från 2012 till 2013. År 2015 träder en lagförändring om skötseln av sysselsättningen i kraft, som enligt förhandsinformationen kommer att vältra över 50 65 % av kostnaderna för personer, som varit arbetslösa mer än 300 dagar, till kommunerna. Likaså kommer lagförändringen om servicecentren för arbetskraft att öka kommunernas förpliktelser. Expertgruppen för sysselsättning ordnar under våren utbildning för områdets aktörer och på hösten en infosnutt för politikerna i samarbete med Kommunförbundet och Social- och hälsovårdsministeriets experter. Förutom att skapa nya arbetsplatser bör man år 2014 speciellt effektivera åtgärder, som förhindrar att arbetslösheten förlängs i åldersgruppen 20 25-åringar, samt aktivera med arbetsförsök, utbildning och olika sysselsättningsåtgärder för dem som har fått arbetsmarknadsstöd i mer än 500 dagar. För de böter som nu betalas till staten utan motprestation är det möjligt att få resurser också till sysselsättningsfrämjande åtgärder, så som effektivering av rehabiliterande arbetsverksamhet och stödsysselsättning liksom företagsrådgivning och etableringstjänster, som marknadsför området. 12
Sysselsättningsexpertarbete Åtgärd Tidtabell Finansiering Förberedelser för Seminarier Våren och Kommunerna lagförändringen hösten Separata projekt t.ex. Rekry GO2-projektet 2014 Ely, kommunerna Precisionsarbete Förebyggande av 2014 Kommunerna långtidsarbetslöshet 5.3. Kommunernas innovativa upphandling Till upphandling använder kommunerna en betydande mängd skattemedel, som kunde gynna det regionala näringslivet om medlen förblev kvar på området. Under år 2014 utreds vilka möjligheter det nya EUupphandlingsdirektivet öppnar för att stärka närekonomin i enlighet med en hållbar utveckling inom ramarna för den nationella lagen. Framtidens utmaningar förutsätter nya sätt att producera service. Speciellt behövs kommunernas, serviceanvändarnas och serviceproducenternas samarbete och idéer dvs. förnyelse av den offentliga servicen. För att få svar på frågorna hur stöder man uppkomsten av nya serviceinnehåll eller verksamhetsmodeller och hur kan man ta vara på den privata och tredje sektorns samt serviceanvändarnas innovationspotentia,l bör det under år 2014 startas ett expertarbete som en del av kommunernas produktivitetsutveckling. Innovativupphandling Åtgärd Tidtabell Finansiering Nytt direktiv Kunnandet ökas 2014 Kommunerna Produktivitetens utveckling Upphandlingsprocesserna utvecklas 2014 Kommunerna Företagssamarbete Upphandlingsnätverken samlas 2014 Novago 5.4. Pendling och distansarbete Kommunerna på Novago Företagsutveckling Ab:s område har en hög (77 %) arbetsplatssufficiens, dvs. största delen av kommunernas arbetsplatser fylls med arbetskraft från den egna kommunen. Fastän arbetsplatssufficiensen är bra, så pendlar en stor del av arbetskraften till en annan kommun på arbete. Det finns dock stora variationer mellan kommunerna. Kommun Arbetskraft Arbetar i Pendling utåt Pendlingsprocent hemkommunen Hangö 3877 3246 631 16 % Ingå 2598 891 1707 66 % Lojo 21325 12968 8357 39 % Raseborg 12610 9363 3247 26 % Sjundeå 2997 805 2192 73 % Sammanlagt 43407 27273 16134 44 % Källa: Statistikcentralen; data från år 2011 Utmaningen för områdets kommuner är å ena sidan att öka antalet nya arbetsplatser och å andra sidan att skapa möjligheter till distansarbete för dem som arbetar på annan plats och på så sätt öka den gemensamma tiden för arbetande familjer och främja en hållbar utveckling genom att minska på arbetsresorna. Enligt en undersökning gjord av Taloustutkimus år 2009 önskade pendlarna möjligheter till distansarbete någon annan stans än hemma. Det här betyder en kort resa från hemmet till en separat distansarbetsplats. Under år 2014 startas åtgärder för möjliggörande av distansarbete i ägarkommunerna till Novago Företagsutveckling Ab. Samtidigt fungerar de här distansarbetsplatserna som servicepunkter för Företags-Finland Västra Nylands regionala företagsservice. 13
Distansarbete Åtgärd Tidtabell Finansiering Koncept för 2014 våren Novago + kommunerna distansarbetsplatser 5.5. Företags-Finland Västra Nylands regionala företagsservice 10 organisationer, som erbjuder tjänster till företag i Västra Nyland, ingick den 31.5.2012 ett samserviceavtal. Samtidigt beviljade arbets- och näringsministeriet rätt att i verksamhet och kommunikation använda namnet Företags-Finland Västra Nyland. Som mål för samarbetet skrevs i avtalet in följande: Den regionala företagsservicen betjänar sina kunder i frågor angående allmän rådgivning på bred bas, start av företag, företagsutveckling, finansiering och ägarbyte samt företagsetablering. Den är en del av den nationella Företags-Finland- servicestrukturen. Den regionala företagsservicens uppgift är att klargöra kundens servicebehov och finna lösningar på de identifierade behoven samt att leda kunden till andra experter i servicenätverket, om det inte går att finna lösningar inom den regionala företagsservicen. Novago Företagsservice Ab är den organisation som koordinerar detta. Avvikande från samarbetsavtalet deltar 17 offentliga organisationer och föreningar i Företags-Finland Västra Nylands regionala företagsservice. I anknytning till grundandet av Novago Företagsservice Ab startade i regionen den 1.4.2011 ett projekt för utveckling av Västra Nylands företagsservice med finansiering från ESR och kommunerna. Projektet slutade den 31.12.2013. Eftersom tyngdpunkten i projektet var utveckling av den regionala företagsservicen, finansierades samarbetet mellan de företag, som erbjöd tjänster till företagen, inom ramarna för projektet. Varje organisation utnämnde en eller flera kontaktpersoner till utvecklingsarbetet och under projektets gång hölls möten för kontaktpersonerna med målet att lära känna de olika organisationernas verksamhet. Projektets mål var att skapa sådana redskap för kommunikation och samarbete, som skulle möjliggöra ett nytt sätt att betjäna kunder och samarbeta. För att det arbete, som utförts under projektets gång inte skall gå förlorat, bör projektets kontinuitet tryggas. Kostnader uppkommer för underhåll och marknadsföring av webbsidorna för Företags-Finland Västra Nyland, och för samarbetets koordinering. Sammanlagt är årskostnaderna ca 15 000 euro, och samarbetsparterna måste förhandla om hur dessa kostnader skall fördelas För att säkra verksamhetens kontinuitet under år 2014 kallar man samman den styrgrupp, som man i samarbetsavtalet kom överens om att grunda. I styrgruppen ingår både de, som skrev under avtalet och de organisationer, som deltagit i verksamheten. Regional företagsservice Åtgärd Tidtabell Finansiering Webbsidornas underhåll och utveckling Våren 2014 Novago Servicepunkter inrättas i kommunerna Våren 2014 Kommunerna Styrgruppen sammankallas Våren 2014 Novago 5.6. Ring V I projektet med ring V kommer verksamhetsområdets kommuner samman för att utveckla logistiken och förbättra tillgängligheten. Projektet är för sin del ett svar på utmaningen om en hållbar samhällsstruktur för Västra Nyland och det material, som tagits fram, används i intressebevakningen för utvecklingsåtgärderna. Ring V projektet genomförs som ett samarbete mellan de kommuner, som finns kring riksväg 25 och stamväg 51. Projektets administration sköts av Novago och det koordineras av SITO Oy. Arbetet inriktar sig på nya webbsidor för projektet, förbättringsåtgärder för riksväg 25 och främjande av Hangö-Hyvingebanans elektrifieringsåtgärder. 14
För nästa trafikpolitiska redogörelse färdigställs logistikskenarierna för fjärde skedet av Nylands landskapsplan och Västra Nylands trafiksystemplan. Målet är att på basen av de här ingå intentionsavtal med ministerierna. Ring V Åtgärd Tidtabell Finansiering Nya webbsidor våren2014 kommunerna Material till den trafikpolitiska redogörelsen hösten2014 NF+Ely Intentionsavtal ->2015 NF+Ely 6. Områdets dragningskraft ökas Gemensamma uppträdanden gör området kändare och lyfter upp och förstärker områdets varumärke. 6.1. Ramplan för regionkommunikation Ramplanen för Västra Nylands kommunikation baserar sig på KasvuKrafts mål och görs upp i samarbete med områdets kommuners regionkommunikation och turism. Planens ram är enkel, så att den kan förändras enligt behov. Planen kommer att baseras på konkreta åtgärder, som är möjliga att genomföra. Målet för år 2014 är att skapa en gemensam informationskanal, som syns både inåt, för områdets aktörer, och utåt för invånare och andra intresserade. Inom ramen för regionkommunikationen fortsätter arbetet med att öka samförståndet på området, och det redan 2009 påbörjade arbete med att synliggöra området. 6.2. Etableringstjänster Både i utvecklingsprojektet för Västra Nylands företagsservice och de för Raseborgregionen beviljade åtgärderna för akut strukturomvandling är ett av utvecklingsobjekten att bygga en modell för regional etableringsservice på området för Novago Företagsservice Ab:s ägarkommuner. Målet är, att det byggs ett nätverk av olika aktörer i regionen, som reagerar, då något företag, som möjligen är intresserat av området, tar kontakt med någon aktör. Företaget får kontaktinformation till den person, som ansvarar för etableringsservicen. Den personen tar sedan kontakt med företaget och börjar samla ihop den information, som företaget behöver. Företaget får ett sammandrag av den informationen. Den här tjänsten skapar möjlighet för snabb reaktion på området, stöder kommunernas gemensamt valda riktlinjer, lyfter fram områdets styrkor och marknadsför området som en bra och intressant plats för företagen att etablera sig på. Som åtgärd för år 2014 utför etableringstjänsten varje månad en omfattande elektronisk marknadsföringskampanj. Det första brevet sändes till nästan 4000 företag utanför Raseborgs ekonomiska region, och målet var att locka företag och bygga upp områdets image. 6.3. Medel KASVUKRAFT -webbsidan (www.lansi.fi/kasvukraft) utvecklas till interaktiv för att svara mot användarnas behov. Facebook -sidor utarbetas som bäst och kommer att tas i bruk under våren. Informationstidningen KASVUKRAFT utkommer i fortsättningen två gånger per år och samlar de aktuella saker, som är på gång på området. Områdets dragningskraft ökas också genom sin egen aktiva verksamhet. Att få unga med i forumarbetet och projekten är en viktig del då dragningskraften byggs upp, och samarbetet med läroinrättningarna är ett stöd för framtiden. Också näringslivets framgång på området ökar dragningskraften, och det gör att arbetsplatser är bland de bästa attraktionsfaktorerna! 15
Kommunikation Åtgärd Tidtabell Finansiering Ramplanen för regionkommunikation uppdateras Våren 2014 Novago Material för etableringstjänster utarbetas Våren 2014 ÄRM Webbsidorna utvecklas Kontinuerligt Novago Facebook-sidor byggs upp Våren 2014 Novago Informationstidningen ges ut Sommar och vinter 2014 Novago 7. Mätare KASVUKRAFT utvecklingsarbetet och Västra Nylands samarbete mäts med gemensamma uppföljningskriterier. Effektbedömning görs enligt fullmäktigeperioder. Under år 2013 har det för verksamheten definierats exakta mätare, som följer Västra Nylands tillväxtmål ur fyra dimensioner invånarantal, arbetsplatser, regionekonomi och kompetensutveckling. Hurudan tillväxt? Åtgärd Uppföljningskriterier Genomförs 2014 Vårvintern Förnyelseförmåga HINKU VATTEN LUMO KEKE ÄRM Regionstadspiloterna Regional företagsservice InnoHUB Antal arbetsplatser, utveckling av omsättning och/eller personal i branscherna, antal exportföretag /exportens volym, turismens övernttningar, investeringar, nettoökning av antal företag, startups MBTn, Hållbar samhällsstruktur Social enhetlighet Traf.systempl., 4. Skedet LP Ring V Tillväxtlederna Sysselsättningsprojektet Invånarmarknadsföring Läroinrättningssamarbete Invånarantal och förändringar, utvecklingspengarnas summa, regionekonomi, MALPE mätare Sysselsättningens utveckling, utbildningsindex, lönenivå, skatteutfall, läroinrättningar, Inkomstfördelningens spridning, sysselsättning av långtidsarbetslösa, hyresbostädernas användningsgrad och nybyggande. I mätningen av KasvuKrafts utvecklingsverksamhet används statistik och mätare, som finns till allmänt förfogande och som uppdateras av myndigheterna. I början av år 2014 definieras verksamhetens utgångsläge. Använda källor är bl.a. material från Statistikcentralen, Nylands Förbunds statistik, material från Tullstyrelsen och EK, kommunernas byggnadslov och Kommunförbundets elektroniska välfärdsberättelse. Statistikpraxisen i SeutuNet Västra Nyland, som är i områdets användning, bör förnyas till att motsvara uppföljningskriterierna. 16
8. Ekonomi KASVUKRAFTs budgetramar för år 2014 ingår i den kommunandel, som betalas till Novago Företagsutveckling Ab. De nationella projektansökningarna för EUs finansieringsperiod 2014 2020 öppnas till sommaren, och då bestäms eventuella kompensations- och kommunfinansieringsandelar, som kan behövas för dessa. KASVUKRAFT VÄSTRA NYLAND 23.10.2013 Verksamhets- och finansieringsplan Västra Nyland 2014 reviderad 6.11.2013 ÅTGÄRDER Samarbetsparter och finansiärer, euro finansiering 2014 euro tp 1 Koordinering, nätverk 20 000 FÖRVERKLIGAT KASVUKRAFT närings- och livskraftsprogrammet 3 000 V-N expertarbetsgrupper 2 000 tp 2 Förnyelse 14 000 ANM Regionstadspilot Smart och grön 4 000 Idrottsturism 6 000 Hinku-arbete 2 000 InnoHUB 2 000 Verksamhetsmiljöns utveckling, MBTn Regional företagss. 10 000 8 000 18 000 Social enhetlighet 13 000 18 000 tp 3 Välfärd Områdets dragningskraft stärkning av identiteten - Intressebevakning Information, elektronisk information Tekes, intentionsansökan 5000 länsi.fi/kasvukraft 20 000 tp 4 Nationellt nätverkssamarbete ANM 8 000 Innovation och kunnande Kreativa och kultur SAMMANLAGT 103 000 17