Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014
Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta alla riktlinjer på http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Stöd vid beslut om behandling Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner
Nationella riktlinjer Så tas de fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Bildtext
Beskrivning av typerna av rekommendationer? Rekommendation Rangordning 1 10 FoU Icke-göra Beskrivning Åtgärder som hälso- och sjukvården bör eller kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1 10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, och endast inom ramen för forskning och utveckling. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att noggrant utvärdera nya åtgärder innan de börjar användas. Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att sluta använda ineffektiva metoder.
Preliminär 2014 Totalt omfattar riktlinjen ca140 rekommendationer varav 46 är centrala rekommendationer. 65 rekommendationer har omprioriterats. Ca 60 är oförändrade. 14 nya rekommendationer ex. munhälsa.
Områden i den uppdaterade riktlinjen för diabetesvård Screening, prevention och levnadsvanor Glukoskontroll Hjärt- och kärlsjukdom Omvårdnad Komplikationer Graviditetsdiabetes och graviditet vid känd diabetes
Centrala rekommendationer
Munhälsa - Ny Hälso- och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit NY. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har en effekt på HbA1c samt är kostnadsbesparande i ett samhällsekonomiskt perspektiv. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta.
Behandling med lipidsänkande läkemedel - Ny Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes och mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom behandling med statiner ( ) NY erbjuda personer med diabetes och hög risk för hjärtkärlsjukdom behandling med statiner ( ) NY Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att tillstånden innebär stor svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på förtida död och hjärt-kärlsjukdom. För gruppen mest sjuka äldre kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta.
Behandling med lipidsänkande läkemedel - Ny Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med diabetes och måttlig risk för hjärt-kärlsjukdom behandling med statiner ( ) NY. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att tillstånden innebär måttlig-stor svårighetsgrad och att åtgärderna har effekt på död och hjärt-kärlsjukdom. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING NDR riskmotor www.ndr.nu Erik Schvarcz Medicinska kliniken
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hur gradera kardiovaskulär risk? Mycket hög risk > 20% Hög risk 8-20% Måttlig risk 2-8% Erik Schvarcz Medicinska kliniken
Egenmätning av blodglukos - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 1- eller typ 2-diabetes som behandlas med insulin erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna är en nödvändig förutsättning för behandlingen och utgör en säkerhetsåtgärd för att undvika allvarlig hypoglykemi respektive har stöd i beprövad erfarenhet samt kan ha ett pedagogiskt syfte.
Egenmätning av blodglukos* Hälso- och sjukvården kan erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2- diabetes som inte behandlas med insulin ( ). Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en liten svårighetsgrad och åtgärdens effekt på HbA1c. Kostnadseffektiviteten har förbättrats över tid då kostnaden för åtgärden har sjunkit.
Intensivbehandling för att sänka HbA1c - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda intensivbehandling till personer med nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärtkärlsjukdom för att nå bästa möjliga blod-glukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, kraftig viktuppgång och försämrad livskvalitet samt förväntad återstående livslängd och annan sjukdom. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att åtgärden har stor effekt på hjärt-kärlsjukdom och andra komplikationer samt att åtgärden medför en låg till måttlig kostnad per effekt jämfört med standardbehandling. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta.
Intensivbehandling för att sänka HbA1c* Hälso- och sjukvården kan erbjuda intensivbehandling till personer med typ 2-diabetes med längre varaktighet eller med känd hjärt-kärlsjukdom för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, kraftig viktuppgång och försämrad livskvalitet samt förväntad återstående livslängd och annan sjukdom ( ). Motivering: Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget för gynnsam effekt är svagare vid lång varaktighet eller känd hjärt-kärlsjukdom, jämfört med vid nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta.
Patientutbildning i grupp - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2-diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1-diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. Motivering: Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på HbA1c och att åtgärden har en låg kostnad per effekt jämfört med individuella utbildningsprogram. Patientutbildning är dessutom en förutsättning för bra resultat av annan behandling.
Patientutbildning med hänsyn till kulturell bakgrund - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrund till personer med diabetes och annan kulturell bakgrund. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en måttlig svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på HbA1c. Patientutbildning är dessutom en förutsättning för bra resultat av annan behandling.
Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes* Hälso- och sjukvården kan erbjuda strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor till personer som har ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes ( ). Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes hos personer med ökad risk. Åtgärden ökar patientnyttan och är också kostnadsbesparande eller har en låg kostnad per effekt jämfört med inget strukturerat program.
Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning* Hälso- och sjukvården bör erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2- diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m2). erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2- diabetes med fetma (BMI 35 40 kg/m2) och svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll ( )*. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har effekt på flera avgörande och viktiga effektmått samt att åtgärden har en låg måttlig kostnad per effekt.
Prio 1 Behandla högt blodtryck, 140/85 Rökstopp Stöd för fysisk aktivitet Ögonbottenundersökning Undersökning av albumin i urin Multidisciplinärt fotteam
Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2- diabetes metformin som monoterapi om det inte finns intolerans eller kontraindikationer. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har visad effekt på dödlighet och komplikationer samt HbA1c.
Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes För gruppen MSÄ, vid samtliga ovanstående rekommendationer av glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes, är det extra viktigt att ta ställning till om rekommendationerna av glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Alternativ Prio 2010 Insulin NPH 3 Insulin analoger 9 SU 4 DPP IV 10 GLP 1 10 Metiglinider 8/4 Akarbos 9 Glitazon 9 SGLT-2 - Erik Schvarcz Medicinska kliniken
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Alternativ Prio 2010 2014/2015 Insulin NPH 3 3 Insulin analoger 9 9/10 SU 4 4 DPP IV 10 8 GLP 1 10 7 Metiglinider 8/4 4 Akarbos 9 9 Glitazon 9 10 SGLT-2-10 Erik Schvarcz Medicinska kliniken
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Insulin 1,6% OAD 1,7% Övriga läkemedel 5,3% Öppenvård 34,5% Sjukhusinläggningar 56,9% Ref: Adapted from Ringborg A et al. Int J Clin Pract. 2008; 62: 708 16. Erik Schvarcz Medicinska kliniken
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt för centrala rekommendationer Åtgärd Rekommendation om att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2-diabetes Central rekommendation Kort sikt Rad A2 Rekommendationer om att förebygga diabeteskomplikationer Fysisk aktivitet Rad A23, A24 Intensivbehandling för att sänka HbA1c Rad B1-B3 Regelbunden undersökning av albumin i urinen Rad E3 Ögonbottenundersökning vid typ-2 diabetes Rad E2 Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning Rad A14, A15 Rekommendation om patientutbildning Patientutbildning Rad D3-D4 Rekommendationer om glukoskontroll Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes Rad B15-B20, B66, B57, B45, B22, B36, B24, B25, B58, B33 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes B46-48, B61 Insulinpump med kontinuerlig glukosmätning Rad B64-B65 Munhälsa Rad A25 Lång sikt
Tilläggsbehandling till metformin vid typ 2-diabetes Stora regionala variationer i läkemedelsuttag i förhållande till prevalens för typ 2-diabetes Skillnader i nuvarande förskrivningsmönster
Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvårdens kostnader för glukossänkande läkemedel kommer att fortsätta att öka 12 000 fler personer per år påbörjar ny läkemedelsbehandling Minst 23 miljoner kronor i ökade kostnader för hälso- och sjukvården
Indikatorer för uppföljning
Indikatorer diabetes Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och omsorg. Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader.
Indikatorer diabetes 21 indikatorer De flesta är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor. Socialstyrelsen har fokuserat på ett fåtal indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna
Övergripande indikatorer för diabetesvård Indikator A1 Indikator A2 Indikator A3 Indikator A4 Indikator A5 Indikator A6 Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom Amputation ovan fotled Personer med diabetes med terminal njursvikt Dödföddhet och neonatal dödlighet bland enkelbörder Allvarliga fosterskador Förekomst av diabetesretinopati
Riktlinjespecifika indikatorer för diabetesvård Indikator B1 Indikator B2 Indikator B3 Indikator B4 Behandlingsmål HbA1c <52mmol/mol HbA1c >70 mmol/mol. Blodtryck <140/85 mm Hg. Statinbehandling vid diabetes
Riktlinjespecifika indikatorer för diabetesvård (forts.) Indikator B5 Indikator C1 Indikator C2 Indikator C3 Indikator C4 Indikator D1 Indikator D2 Uppmätt makroalbuminuri Fotundersökning Ögonbottenundersökning Mätning av albuminutsöndring i urinen Lactacidos vid metforminbehandling Utövande av fysisk aktivitet Icke-rökare bland personer med diabetes
Strukturindikatorer för diabetesvård Indikator F1 Indikator F2 Diabetesutbildad sjuksköterska Gruppbaserade utbildningsprogram givna med stöd av personal med ämneskompetens och pedagogisk kompetens
Utvecklingsindikatorer för diabetesvård Indikator G1 Indikator G2 Tillgång till och erfarenheter av hjälp och stöd från diabetesvården. Hur mår jag, hanterar min diabetes och hur diabetes påverkar mig och mitt liv.
Målnivåer för 5 indikatorer Hba1c > 70 mmol/mol < 20 % typ 1 < 10% typ 2 Blodtryck < 140/85 mm Hg > 90 % typ 1 > 65% typ 2 Icke-rökare, målnivå >95 % Fotundersökning, målnivå >99 % Ögonbottenundersökning > 98 % typ 1 > 96 % typ 2
Hba1c > 70, målnivå <10 % Riket
Hba1c > 70, målnivå <10 % ÖLL
Blodtryck < 140/85, målnivå >65% Riket
Blodtryck < 140/85, målnivå >65 % ÖLL
Icke-rökare, målnivå >95 % Riket
Icke-rökare, målnivå >95 % ÖLL
Fotundersökning, målnivå >99 % Riket
Fotundersökning, målnivå >99 % ÖLL
Ögonbottenundersökning, målnivå >96 % Riket
Ögonbottenundersökning, målnivå >98 % ÖLL
Frågor?
Behandling vid högt blodtryck* Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes och högt blodtryck behandling med blodtryckssänkande läkemedel. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har god effekt på både död och hjärtkärlsjukdom och att tillståndet har en stor svårighetsgrad. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta.
Rökstopp - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes som röker stöd till rökstopp. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för effekt på hjärt-kärlhändelser specifikt för personer med diabetes är begränsat, men pekar i samma gynnsamma riktning som effekten i den generella befolkningen.
Fysisk aktivitet - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 2-diabetes erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 1-diabetes. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att åtgärden har effekt på dödlighet och hjärt-kärlsjukdom samt att fysisk aktivitet i kombination med kostråd medför en låg kostnad per effekt jämfört med sedvanlig behandling. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta.
Ögonbottenundersökning - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda ögonbottenfotografering vart tredje år vid typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en måttlig svårighetsgrad och att risken för utveckling av synnedsättning minskar genom regelbunden undersökning och behandling vid behov.
Regelbunden undersökning av albumin i urinen - Ny Hälso- och sjukvården bör erbjuda regelbunden undersökning av förekomsten av albumin i urinen hos personer med diabetes NY. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en måttlig svårighetsgrad. Albumin i urinen är en mycket stark riskmarkör för allvarlig njurskada, hjärtinfarkt, stroke och förtida död.
Multidisciplinärt fotteam - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam med specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan till personer med allvarliga fotproblem, såsom svårläkta fotsår, infektioner och fotdeformiteter. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och att åtgärden minskar risken för amputation.
Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditetsdiabetes - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd till förändrade levnadsvanor och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom till kvinnor som har haft graviditetsdiabetes. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att det är en enkel åtgärd som kan minska risken för uppkomst av typ 2-diabetes i en grupp med hög risk.
Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv. Ny - betyder en helt ny rekommendation * Reviderad underlaget reviderat, ny rekommendation som är högre ( ) eller lägre ( ) jämfört med 2010 års riktlinjer. = Oförändrad underlaget och rekommendation oförändrad som 2010.