Finansieringsmöjligheter i småföretag

Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Finansieringsmöjligheter i småföretag - Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping Finance opportunities in small businesses - Traditional methods verses financial bootstrapping Företagsekonomi C-uppsats Termin: Handledare: ht-2010 Hilmar Heitsch

Sammanfattning Titel: Ämne/kurs: Författare: Handledare: Syfte: Finansieringsmöjligheter i småföretag Företagsekonomi/kandidatuppsats Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Hilmar Heitsch Syftet med uppsatsen är att belysa hur de minsta företagen ser på traditionell finansiering och förklara hur användandet av finansiella bootstrappingmetoder kan förbättra småföretagarnas finansiella situation. Metod: I uppsatsen genomförs två kvalitativa undersökningar, en på småföretagare samt en på kreditgivare. Referensram: Empiri: Analys: Referensramen tar upp traditionell finansiering såsom banklån, mjuka lån & bidrag, kund & leverantörsfinansiering och kapital mot ägande, samt alternativa metoder som går under finansiell bootstrapping. Här presenteras givna svar från våra respondenter. Det visade sig att endast hälften av de tillfrågade företagen var positivt inställda till lån. Samtidigt sa majoriteten av respondenterna att de vid behov av finansiering skulle föredra lån framför andra alternativ. Övervägande delen säger att kapital mot ägande inte är ett alternativ då de är rädda för att viss del av inflytandet försvinner från företaget. Alla respondenter nämnde att de använt minst tre av bootstrappingmetoderna. Samtliga menade att de endast har haft positiva erfarenheter från metoderna och att det utan dessa skulle ha varit svårt att bygga upp företaget.

Slutsats: Trots att många företagare såg negativt på lån menade de flesta att det var ett bra sätt att finansiera verksamheten. Kapital mot ägande är den formen av finansiering som de flesta var negativt inställda till. Gällande finansiell bootstrapping leder det till att företagen granskar sig själva och på så vis blir verksamheten effektivare. För företag som inte får extern finansiering är bootstrapping en nödvändighet för att etablera sig, men för de som kan tillgodose behovet av kapital är metoderna endast en hjälp på vägen.

Innehåll 1. Inledning... 6 1.1. Bakgrund... 6 1.2. Problemdiskussion... 7 1.2.1. Problemformulering... 8 1.3. Syfte... 8 1.4. Avgränsning... 8 1.5. Definitioner... 8 1.5.1. Småföretag... 8 1.5.2. Finansiell bootstrapping... 9 1.6. Disposition... 10 2. Metod... 11 2.1. Angreppssätt... 11 2.2. Val av metod... 12 2.3. Insamling av information... 12 2.3.1. Sekundärdata... 12 2.3.2. Primärdata... 13 2.4. Datainsamlingsmetod... 13 2.5. Urval... 14 2.6. Genomförande av intervjuer... 15 2.7. Validitet... 15 2.8. Reliabilitet... 15 3. Referensram... 17 3.1. Traditionell finansiering... 17 3.1.1. Banklån... 17 3.1.2. Mjuka lån och bidrag... 18 3.1.3. Kund & Leverantörsfinansiering... 19 3.1.4. Kapital mot Ägande... 20 3.2. Finansiell bootstrapping... 21 3.2.1. Bootstrappingmetoder... 21 3.2.2. Fördelar med bootstrapping... 22 3.2.3. Nackdelar med bootstrapping... 23 3.2.4. Etiska aspekten... 23 3.3. Traditionell finansiering kontra bootstrapping... 24 3.4. Tidigare studier... 25 4

3.4.1. Winborg & Landström (2001)... 25 3.4.2. Winborg (2009)... 26 4. Empiri... 28 4.1. Respondenter Kreditgivare... 28 4.1.1. Swedbank... 28 4.1.2. ALMI... 29 4.2. Respondenter Företag... 31 4.2.1. Företaget... 31 4.2.2. Traditionell finansiering... 32 4.2.3. Bootstrapping... 34 5. Analys... 37 5.1. Kreditgivare... 37 5.2. Företagen... 38 5.2.1. Företaget... 38 5.2.2. Traditionell finansiering... 38 5.2.3. Bootstrapping... 39 6. Slutdiskussion... 42 6.1. Slutsats... 42 6.1.1. Traditionell Finansiering... 42 6.1.2. Finansiell bootstrapping... 43 6.2. Förslag till vidare forskning... 44 Referenser Bilaga 1 intervjuguide småföretag Bilaga 2 Intervjuguide kreditinstitut Bilaga 3 Frekvenstabell över bootstrappingmetoder 5

1. Inledning I detta avsnitt beskrivs bakgrund och problemdiskussion hålls kring de svårigheter som småföretagare har gällande de olika finansieringsformerna. Därefter presenteras syftet med uppsatsen och definitioner av småföretag samt finansiell bootstrapping. 1.1. Bakgrund Mer än 99 procent av svenska företag klassas som småföretag (svensktnaringsliv 2010) och därför är det viktigt att förstå vilken betydelse dessa företag har för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i Sverige, speciellt under den finanskris som varit. Det har dock inte alltid sett ut som det gör idag. Sjögren och Jungerhem (1996) skriver att Sverige tidigare har setts som ett land mer dominerat av stora företag. Johannisson och Lindmark (1996) skriver att debatten som hölls under 60-talet handlade om fördelarna med de stora företagen, samtidigt som småföretagen sågs som något som blivit kvar från en äldre tid och som oundvikligen förr eller senare skulle komma att konkurreras ut. Som ett resultat av detta gjordes innan 70-talet väldigt lite forskning omkring småföretag (Sjögren & Jungerhem 1996) men efter den kris som drabbade näringslivet och storföretagen i Europa under 70-talet förändrades detta och mer fokus lades på småföretagen (Johannisson & Lindmark 1996). Att som småföretagare kunna få och söka kapital är vid tillfällen en svår process som kan ta lång tid. Oftast är man som oerfaren företagare utsatt för kritiskt granskande av potentiella finansiärer och många gånger ställs omöjliga krav. Det är allmänt känt att mindre företag har svårigheter att hitta kapital eftersom banker, riskkapitalister med flera ställer höga krav gällande kreditgivning. De kämpar med att skaffa långsiktig lönsamhet och om de har tillgångar ger det större trovärdighet. Företagare som lyckas att få extern finansiering är få till antalet och många behöver söka efter andra sätt att hitta kapital. Finansiell bootstrapping är ett alternativ till den traditionella finansieringen. Begreppet har sitt ursprung från Amerika under tidigt 1900 -tal. Då stod Amerika för landet där ens drömmar kunde bli verkliga, oavsett bakgrund fanns chansen att klättra uppåt på samhällsstegen. Med uttrycket bootstrapping menas to pull oneself up by the bootstraps alltså man 6

använder sig endast av de resurser som finns tillgängliga för att uppnå det som vill åstadkommas (Cornwall 2010). Tidigare har forskning kring finansiell bootstrapping inte gått så djupt utan forskare har valt att se det som något företagen använder sig av då de inte hade något annat val. Lite vikt lades på varför man använder sig av metoderna och forskningen fokuserade på olika metoder som t.ex. hyra av lokaler och utrustning m.m. På senare tid har man valt att forska vidare på ett mer socialt plan och försöka förstå varför företagare använder sig av bootstrapping. 1992 var Bhidé en av de första som såg potential i ämnet finansiering i mindre företag, och det gjordes studier i USA, Nordirland och senare även här i Sverige. Genom att använda sig av finansiell bootstrapping kan man lättare undvika användandet av externt kapital som ofta innebär mindre inflytande från utomstående parter (Winborg 2009). 1.2. Problemdiskussion Företag är i behov av finansiering för att kunna bedriva sin verksamhet. Ett av de problem som småföretagare stöter på är att den litteratur som behandlar finansiering till största delen utgår från större etablerade företag (Garmer & Kyllenius 2004). Det kan alltså vara svårt för en företagare som inte är insatt i hur man finansierar sitt företag att tillgodose sig den informationen. Ett annat problem som Winborg (2000) tar upp är att kostnaderna för externt kapital är större för småföretags. Dels pga. asymmetrisk information vilket gör det svårare för banker eller andra finansiärer att bedöma risken i investeringen som i sin tur ger ökande kostnader för låntagaren men också pga. att transaktionskostnaden blir större vid mindre lån (Winborg 2000). I en undersökning som genomförts av företagarförbundet i år sa 44 procent av småföretagarna med 0-9 anställda att de anställt sedan finanskrisens början 2007 (Företagsförbundet 2010a). Intressant är också att undersökningen kan visa på att dessa tillväxtföretag finns över hela landet även om de är fler i de större städerna (Företagsförbundet 2010b). Mot denna bakgrund är tanken med uppsatsen att uppmärksamma de minsta av småföretagen, det är de som har det svårast att få tag på externt kapital men har tillsammans enorm kapacitet och vilja att lyfta Sveriges tillväxt och ekonomi. 7

1.2.1. Problemformulering Vilken inställning har småföretag till lån och annan extern finansiering? Kan finansiell bootstrapping leda till effektivitet i företaget? Kan finansiell bootstrapping hjälpa småföretag att etablera sig på marknaden? 1.3. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa hur de minsta företagen ser på traditionell finansiering och förklara hur användandet av finansiella bootstrappingmetoder kan förbättra småföretagarnas finansiella situation. 1.4. Avgränsning Då tiden är limiterad så begränsas undersökningen till Värmländska mikroföretag som dessutom är relativt nyetablerade på marknaden. Mot bakgrund av problemdiskussionen bör mikroföretagen vara den grupp av småföretagare som är mest utsatta för asymmetriskinformation och högre transaktionskostnad och kan därför förväntas ha svårast att tillhandhålla externt kapital. Avgränsningen till nyregistrerade företag är gjord för att med större sannolikhet kunna hitta nyanser för eller emot finansiell bootstrapping. 1.5. Definitioner 1.5.1. Småföretag Europeiska kommissionen har kommit fram till en definition på medelstora företag, småföretag och mikroföretag som medlemsländerna rekommenderas använda. Enligt denna definition ska medelstora företag ha mindre än 250 anställda och den årliga omsättningen ska understiga 40 miljoner euro. Småföretag ska enligt definitionen ha mellan 10-49 anställda och ha en årlig omsättning som är mindre är sju miljoner. Mikroföretag ska ha mindre än 10 anställda (Europa 2010). Det finns andra definitioner, men det är Europakommissionens som följs i denna uppsats. 8

1.5.2. Finansiell bootstrapping Med finansiell bootstrapping menas att säkra behovet av resurser genom att använda olika metoder för att få finansiering till verksamheten istället för att använda långsiktigt externt kapital (Winborg 2000). För att metoden ska gå under bootstrapping ska resursen ha förvärvats till en lägre kostnad än marknadspriset (Winborg 2009). Finansiell bootstrapping handlar i grunden om att vara kreativ och hitta olika sätt så företag trots begränsade resurser kan etablera sig och växa på marknaden (Cornwall 2010). 9

1.6. Disposition Kapitel 1 I det första kapitlet beskrivs bakgrund och problemdiskussion hålls kring de svårigheter som småföretagare har gällande de olika finansieringsformerna. Därefter presenteras syftet med uppsatsen och definitioner av småföretag samt finansiell bootstrapping. Kapitel 2 I det andra kapitlet presenteras valt angreppssättet samt metodval. Läsaren får inblick i hur undersökningen genomförts och till sist diskuteras undersökningens validitet samt reliabilitet. Kapitel 3 I det tredje kapitlet finns den teoretiska referensramen, här tas traditionell finansiering samt den otraditionella finansieringsformen, bootstrapping upp. Sist i kapitlet får läsaren inblick i tidigare studier som genomförts kring bootstrapping. Kapitel 4 I kapitel fyra presenteras svaren från datainsamling som genomförst på våra respondenter, det vill säga både småföretag samt kreditgivare. Kapitel 5 I kapitel fem presenteras analysen av empirin och ställs mot den teoretiska referensramen i kapitel tre. Kapitel 6 I det sista kapitlet diskuteras den slutsats som kan dras från undersökning och teori. Till läsaren ges också ett förslag på vad som skulle vara intressant att studera vidare. 10

2. Metod I det andra kapitlet presenteras valt angreppssättet samt metodval. Läsaren får inblick i hur undersökningen genomförts och till sist diskuteras undersökningens validitet samt reliabilitet. 2.1. Angreppssätt Litteraturen tar upp två angreppssätt som på olika sätt samlar in data om hur verkligheten ser ut, dessa kallas induktiv och deduktiv datainsamli ng. Vid induktivt angreppssätt samlas empirin in först och teorier formuleras sedan efter det data som samlats in. Motsatsen sker vid deduktivt angreppssätt då man först skaffar sig information om verkligheten för att sedan få fram empirin. (Jacobsen 2002). Då lite tid finns för en större undersökning är inte syftet med uppsatsen i första hand utveckla nya teorier, utan att stärka och förklara redan befintliga. För att detta ska kunna göras krävs att information om bootstrapping samlas in i förväg för att sedan utifrån det samla in empiri. Detta beskrivs enligt ovan som deduktivt angreppssätt. Nackdelen med det deduktiva angreppssättet är att det är lätt att undersökaren hittar det som letas efter och begränsar då den tillgängliga informationen som teorierna bygger på (Jacobsen 2002). Jacobsen (2002) skriver att detta kan undvikas med induktivt angreppssätt, men även genom detta tillvägagångssätt kommer en viss begränsning att göras. Det är näst intill omöjligt att inte påverkas alls när man ska studera verkligheten oberoende vilket angreppssätt som väljs (Jacobsen 2002). Ett tredje sätt kan användas för att kombinera deduktion och induktion med varandra utan att utesluta någon. Detta angreppssätt kallas abduktion och innebär att man utgår från empiri, men till skillnad från induktionen utesluter det inte att man kan koppla samman empirin med tidigare studier av teori (Fejes & Thornberg 2009). Denna uppsats utgår från ett abduktivt angreppssätt, samtidigt som avsikten inte är att utveckla nya teorier så testas heller inte en befintlig hypotes vilket sker vid deduktivt angreppssätt. För att kunna dra en slutsats måste empiri samlas in och analyseras vilket hör till induktivt angreppssätt, typiskt för induktion är också att dess slutledningar inte är bindande, då en respondent som fått ny information kan ha ändrat inställning (Fejes & Thornberg 2009). 11

2.2. Val av metod Vilken metod som välj styrs av hur de data som samlas in ska formuleras och hur analysen utförs. Den kvantitativa metoden fungerar bättre när insamlad data ska presenteras i sifferform och när olika statistiska sammanställningar ska göras, medan den kvalitativa metoden fungerar bättre när ord används för att redovisa data och analys (Lekvall & Wahlbin 2001). För att visa vilken inställning företagare har till extern finansiering och hur bootstrapping påverkar deras verksamhet krävs att undersökning ger utrymme till varierande och utvecklade svar. Detta uppnår vi genom att använda den kvalitativa metoden, vilket används i undersökningen. Fördelen med den kvalitativa metoden är möjligheten att samla in material under en obestämd tid, om undersökningen utvecklas åt ett håll kan nytt material samlas in om så behövs (Eliasson 2006). Typiskt för denna metod är att ett litet urval observationer/intervjuer görs. Att genomföra 20 intervjuer eller mindre är inte ovanligt. Lågstrukturerade intervjuer är också typiskt, vilket betyder att ett samspel skapas mellan intervjuaren och respondenten. Det innebär att frågorna styrs av svaren från respondenten (Lekvall & Wahlbin 2001). 2.3. Insamling av information 2.3.1. Sekundärdata Då tiden för uppsatsen är begränsad har det varit önskvärt att tillgodose behovet av så mycket information som möjligt genom i första hand sekundära källor (Lekvall et al 2001). Den fakta som referensramen är uppbyggd av kommer i första hand från vetenskapliga artiklar och annan relevant litteratur, men också från otryckta källor. En del av våra sekundärdata består även av tidigare studier som genomförts kring finansiell bootstrapping. Detta dels för att litteraturen som finns till stor del är uppbyggda av dessa studier men också för att vår undersökning i grunden baseras på dessa. Nackdelen med sekundärdata är att det kan vara svårt att i vissa situationer värdera trovärdigheten i dessa källor, då det i nte alltid är tydligt vart uppgifterna kommer ifrån (Jacobsen 2002). Vi har valt att lägga störst vikt på 12

vetenskapliga artiklar som blivit granskade och litteratur som bygger på aktuell forskning. 2.3.2. Primärdata Primärdata är den data som samlats in direkt från källan och ökar trovärdigheten då informationen inte riskerar att misstolkas i flera led (Jacobsen 2002). Insamling av primärdata är nödvändig för att få tillräcklig information för att svara på uppsatsen syfte och problemformulering. Datainsamlingen sker genom två separata undersökningar. Den ena genomförs på kreditgivare för att få deras syn på utlåning till småföretag. Den andra undersökningen genomfördes på mikroföretag för att belysa hur dessa mindre företag ser på extern finansiering och finansiell bootstrapping. 2.4. Datainsamlingsmetod De vanligaste metoderna för att samla in data vid kvalitativ ansats är observationer eller intervjuer där intervjuerna antingen kan vara öppna individuella eller ske i grupp (Jacobsen 2002). I uppsatsen görs öppna intervjuer och dessa kan utföras via telefon eller personligen, ansikte mot ansikte. Denna form av datasamling passar bra då endast ett begränsat antal intervjuer ska genomföras och då vi på ett tydligt sätt kan få fram respondentens åsikt och inställning till de olika typerna av finansiering (Lekvall & Wahlbin 2001). Fördelarna med personliga intervjuer är att en kontakt skapas, vilket kan göra det lättare för respondenten att prata om känsligare ämnen samtidigt som det blir svårare att dra sig ur. Vid telefonintervjuer kan fördelen förutom att det är något mindre tidskrävande, vara att man undviker fenomenet att intervjuaren får de svar som respondenten tror är önskvärt vilket kallas för intervjuareffekten (Jacobsen 2002). Mot denna bakgrund passar personliga intervjuer både för företagsintervjuerna och intervjuer av banker respektive ALMI. Kreditgivare: Avsikten med intervjuerna har varit att få inblick i hur kreditgivningsprocesser går till i verkligheten både till nyetablerade och befintliga småföretag. Intervjun är öppen då utgångspunkten är att vi inte har kunskap om hur själva processen går till i verkligheten. En intervjuguide följs då klarhet i vilken betydelse vissa faktorer har för att få kredit vill uppnås, 13

detta påverkar inte öppenheten utan sätter bara större fokus på en del av processen (Jacobsen 2002). Småföretag: Även denna intervju är öppen, men för att genomföra det som är avsikten med uppsatsen, krävs att intervjuguiden i större utsträckning är strukturerad, så att vi med säkerhet kommer in på de ämnen som ska klarläggas (Jacobsen 2002). 2.5. Urval Kreditgivare: I uppsatsen intervjuas två respondenter från Swedbank vid två olika kontor samt ALMI. Det vore önskvärt att intervjua samtliga storbanker, men pga. svårigheter i att få kontakt med bankerna så har inte detta kunnat genomföras. För att öka tillförlitligheten i svaren har två intervjuer med Swedbank genomförts. Anledningen till varför vi valt att endast intervjua ALMI och inte andra organisationer och myndigheter som ger liknande lån, är att de flesta andra ställer specifika krav. ALMI ger lån till alla småföretag vilket inte utesluter någon av våra respondenter bland småföretagen. Småföretag: Syftet med uppsatsen är att belysa hur de minsta företagen ser på traditionell finansiering och förklara hur finansiell bootstrapping kan förbättra situationen i företaget. Som tidigare nämnts är det svårt för småföretag att hitta finansiering dels pga. att det ställs höga krav men också för att kostnaderna på externt kapital är större för dessa företag (Winborg 2000). Mot denna bakgrund består urvalet av respondenter av mikroföretag som registrerats i Värmland mellan åren 2005-2009. Målet var att genomföra mellan 10-15 intervjuer vilket enligt Lekvall och Wahlbin (2001) är normalt antal förekommande intervjuer för kvalitativ studie och enligt Jacobsen (2002) en skälig nivå för att ha möjlighet att analysera insamlad data. Det totala urvalet uppgick slutligen till 13 företag. Företagen togs fram via handelskammarens register där möjligheten att välja företag som har mellan 1-5 och 6-10 anställda kunde göras. Dessa företag kördes sedan mot bolagsverket för att se när företaget registrerats och samtidigt kontrollerats att ingen nyregistrering gjorts de senaste åren. Med hjälp av Gula sidorna hittades sedan nummer till respektive företag. 14

2.6. Genomförande av intervjuer Kreditgivare: Två intervjuer med Swedbank och en med ALMI har genomförts, dessa intervjuer har skett via telefon. Vid den första kontakten bad vi få tala med någon ansvarig för kreditgivning till småföretag. Småföretag: Utgångspunkten är att i första hand göra personliga intervjuer, detta var dock inte alltid möjligt då företaget befann sig på annan ort eller när respondenterna oftast pga. tidsbrist själva önskade att få göra det över telefon. Vid de personliga intervjuerna valde respondenten själv vart den skulle genomföras. När företagarna ringdes upp frågade vi efter ägaren/ägarna då de borde vara bäst insatta i företagets ekonomiska situation och veta hur finansieringen har sett ut. Den första intervjun, en s.k. pilotintervju gjordes något tidigare för att säkerhetsställa att respondenterna inte missförstod frågorna, detta var inte fallet men möjligheten fanns att korrigera formuleringarna i intervjuguiden. 2.7. Validitet Att en undersökning är valid innebär att den är giltig och relevant. Vilket innebär att det som ska mätas verkligen är det som mäts, och att en generalisering på urvalet kan göras som gäller för hela populationen (Jacobsen 2002). För att uppnå giltighet är det viktigt att urvalet i undersökningen representerar populationen (Lekvall och Wahlbin 2001), då det är variation i antalet anställda i företagen och att ägarna har intervjuats stärks giltigheten. Dock går det inte dra någon slutsats från undersökningen eftersom urvalet är begränsat, undersökningen ger endast en indikation på hur verkligheten ser ut. 2.8. Reliabilitet Med reliabilitet menas att undersökningen är genomförd på ett sådant sätt att den är tillförlitlig och trovärdig (Jacobsen 2002). Med hög reliabilitet innebär att samma resultat fås om undersökningen genomförs igen på samma respondenter om och om igen (Lekvall & Whalbin 2001). Som nämnts tidigare är det inte sannolikt att fullständigt identiska svar vid abduktivt angreppsätt kan uppnås då undersökningen genomförs igen, detta då situationen kan ha ändrats som leder till avvikande svar från respondenten. 15

Tillförlitligheten och trovärdigheten ökar då det före undersökningen gjordes en pilotintervju för att försäkra att frågorna är tydliga och inte missförstås av respondenterna. Då vi manuellt antecknat under intervjuerna är det svårt att säkerhetsställa respondenternas svar, dessutom har de inte fått möjlighet att själva kontrollera svaren. 16

3. Referensram I referensramen presenteras teorier gällande traditionell finansiering samt bootstrapping, som används för att genomföra undersökningen. Slutligen beskrivs både för- och nackdelar, tidigare studier samt en etisk diskussion. Alla företag är i behov av kapital för att klara de löpande utbetalningarna och för att göra investeringar som i framtiden genererar vinster (Andrén et al. 2003). Finansiering kan antingen ske med externa eller interna medel. Med extern finansiering menas att företaget tar lån från en utomstående part, exempelvis en bank, medan internfinansiering handlar om att använda sig av de medel man har i företaget (Andersson et al. 1998). 3.1. Traditionell finansiering Winborg (2000) skriver att tillgången på långsiktig extern finansiering till ett företag kan bero på faktorer såsom utvecklingsstadiet de befinner sig i, storleken, livstid, vilken typ av företag och var i landet det ligger. Garmer och Kyllenius (2004) tar upp extern finansiering såsom banklån, mjuka lån & bidrag, kund & leverantörsfinansiering och kapital mot ägande vilket kan ses som typisk traditionell finansiering. Dessa typer av finansiering presenteras här mer ingående. 3.1.1. Banklån Banklån är i Sverige det vanligaste sättet för småföretag att få externt kapital (Bruns & Fletcher 2008). Det finns andra finansiärer förutom bankerna som kan erbjuda liknande investeringar till större etablerade företag men för småföretag finns i stort sett inte dessa alternativ (Garmer & Kyllenius 2004). Större företag tenderar hellre att använda sig av interna medel och alternativa sätt att finansiera sin verksamhet framför lån (Berggren et al 2001). Det är viktigt att ha förståelse för banksystemet vid kredittagning, bankerna har ett större ansvar än andra finansiärer och kan därför inte ta lika stora risker. Som bank har man inte råd att satsa på högriskprojekt då trovärdigheten hos kunder som har sina tillgångar sparade i banken måste upprätthållas. Riskfaktorn är alltså av stor betydelse för bankerna och kan inte 17

kompenseras med högre räntor, det gör det svårare för speciellt nyetablerade företag att få lån då bankerna har svårt att bedöma återbetalningsförmågan och riskerna i sig (Garmer & Kyllenius 2004). Företag med en lägre kvot på eget kapital till skuld är mindre benägna att begära banklån, då de är medvetna om att det förmodligen inte kommer att beviljas (Berggren et al 2001). När bankerna ska ge lån görs en bedömning av företaget. I denna bedömning kan följande ingå; företagsanalys, analys av finansieringsmöjligheter, analys av säkerhetskrav och analys av övriga faktorer som har betydelse för bankerna. Vad som ska bedömas är individuellt och beror på situationen. Företagsanalys behandlar exempelvis hur företagets produkter står sig på marknaden, vilken kompetens som finns i företaget och hur framtiden ser ut. Vid analys av finansieringsmöjligheterna ser banken över hur stor kredit som kan ges. Vid analys av säkerhetskrav måste bankerna se över vilka säkerheter som finns i företaget, oftast måste ett pantbrev eller en företagsinteckning upprättas för att säkerställa lånet. Övriga faktorer kan bl.a. vara vilken status företaget har och med det menas om de är tidigare kunder, företagets ålder och framgång (Broomé et al 1998). Det är av stor vikt att företagen känner till de kriterier som bankerna lägger stor vikt vid, dels för att öka sina chanser till kredit men också för att få krediter till bättre villkor (Bruns & Fletcher 2008). En så låg ränta som möjligt kommer att reducera kostnaderna på lånet och ge bättre avkastning på en eventuell investering. Bruns och Fletcher (2008) kommer i sin studie fram till att bankerna lägger stor vikt på de konkreta fakta företaget kan presentera, och andra faktorer såsom vilken säkerhet de kan erbjuda, vilket lägger över större del av risken på företaget. 3.1.2. Mjuka lån och bidrag Till skillnad från banklån så kommer mjuka lån och bidrag från finansiärer som inte alltid har ett vinstdrivande syfte. Många organisationer finns för att främja småföretagandet i Sverige och Europa. Finansiärer av mjuka lån har därför större möjligheter att ge mer förmånliga villkor såsom lägre krav på säkerhet, hur återbetalningen av lånet ska se ut och vilken ränta som ges (Garmer & Kyllenius 2004). ALMI företagspartner AB är ett statlig ägt bolag och har till uppgift att komplettera marknaden med finansiering och affärsutveckling (ALMI 2010a), 18

ALMI tar ut en högre ränta i förhållande till bankerna dels för att kompensera för högre risk men också för att inte konkurrera ut bankerna (ALMI 2010b). Andra myndigheter med liknande uppgift är VINNOVA som investerar i starka forsknings- och innovationsmiljöer för att främja hållbar tillväxt i Sverige (VINNOVA 2011) samt Jordbruksverket som bl.a. arbetar med att skapa förutsättningar för jordbruk i mindre gynnsamma områden (Jordbruksverket 2011). Även bidrag och stipendier hamnar under denna kategori, skillnaden på bidrag och lån är att de inte behöver betalas tillbaka. I de flesta fall finns vissa krav knutna till bidragen, som bidragstagaren förbinder sig till att följa (Garmer & Kyllenius 2004). Ett sådant fall är Östersjömiljarden där regeringen lagt undan pengar till att utveckla tillväxten av företag i området kring Östersjön (Kamsvåg 2001). 3.1.3. Kund & Leverantörsfinansiering Ofta måste betalning till leverantörer göras innan betalning från kund eller försäljning har skett, vilket leder till att företag måste ha likvida medel för att klara av dessa transaktioner. Detta fenomen kallas för finansieringsgapet (Andrén et al. 2003) och drabbar småföretag i större utsträckni ng, då de har det svårare att möta det finansiella behovet (Winborg 1997). Kund och leverantörsfinansiering innebär att kunder och leverantörer är med och finansierar en del av verksamheten, vilket underlättar för företag att etablera sig på marknaden trots knappa resurser genom att minska finansieringsgapet och flyttar en del av risken från företaget. Kundfinansiering kan ske via förskott av betalning för en produkt, tjänst eller via lån. Vid förskott kan det handla om att företaget har en färdigutvecklad produkt men behöver kapital för tillverkning, vanligast sker detta i nyetablerade företag och/eller vid stororder. I vissa fall kan kunden kräva exklusivitet mot att företaget får betalt i förskott, så att kunden kan sälja produkten först och på så vis sig skaffa fördelar gentemot konkurrenter. Den stora fördelen med denna typ av finansiering är de fördelaktiga villkoren, varken ränta eller säkerhet krävs och om man sköter allt på ett bra sätt skapas goda relationer mellan företag och kund. 19

Att få lån från kund är svårare då det medför större risker för kunden. Finansieringsformen kan lämpa sig då företaget behöver investera i en maskin för att producera de varor kunden efterfrågar. Leverantörsfinansiering kan ske via förlängda leverantörskrediter eller lån. Med förlängda leverantörskrediter menas att man avtalar om förlängd kredit och eventuella delbetalningar. Att få lån från leverantör är i stor sett som att låna från en bank, kravet på säkerhet kan vara något lägre men kompenseras i så fall med högre ränta. För att få lån kräver leverantören att man i framtiden ska köpa deras produkter, man skriver avtal om värdet på framtida ordrar eller att företaget endast ska köpa leverantörens produkter i en bestämd framtid (Garmer & Kyllenius 2004). 3.1.4. Kapital mot Ägande Den här formen av finansiering innebär att företaget får kapital mot att finansiären blir delägare i företaget. Två benämningar som används är venture capital och private equity vilket avser riskkapital till bolag i utvecklingsfasen respektive onoterade bolag i mognare fas. Företag som skaffar investeringar på detta sätt brukar kallas riskkapitalbolag (Garmer & Kyllenius 2004). Om företaget går i konkurs går finansiärens kapital förlorat, men om företaget går med vinst kommer avkastningen på det satsade kapitalet bli stort. Under lågkonjunkturer påverkas främst nyetablerade företag då man väljer att investera i mer stabila, etablerade företag (Garmer & Kyllenius 2004). Månsson och Landström (2006) skriver om uppgången på riskkapitalmarknaden i slutet på 90-talet, men med it-kraschen 2000 slutade den nästan att existera för att sedan ta fart igen. Under senaste åren har denna finansieringsform blivit allt vanligare (Garmer & Kyllenius 2004). Bhide (1992) skriver att riskkapital ofta är en olämplig finansieringsform för nyetablerade företag. En studie gjord av venture Economics visar att den stora delen av riskkapitalisters vinst kommer från endast sju procent av de gjorda investeringarna. Småföretag är oftast inte verksamma på marknader där stora vinstmarginaler finns vilket gör det till olönsamma investeringar. Fördelen är att det till skillnad från banklån inte krävs någon säkerhet och den höga risken tar riskkapitalisten medvetet med förhoppning om hög framtida avkastning (Garmer & Kyllenius 2004). 20