UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12
Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna Storstadsregionernas betydelse för Sveriges tillväxt Strukturomvandlingen av näringslivet Arbetsmarknaden Utbildningsstrukturen Utbildningsprognos för Skåne med sikte på 2020 Hur ska prognosen användas? Beräkningar och antaganden Framtidsbedömning för några olika utbildningsgrupper Slutsatser och diskussion
Första gången den här typen av utbildningsprognoser görs regionalt Gemensamt utvecklingsprojekt mellan Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Stockholms län och SCB. Tillväxtverket och TillväxtAnalys bidragit till finansieringen Stort intresse bland departement och myndigheter eftersom samma modell som för riket och jämförbar och möjlig att följa upp Fortsatt utvecklingsarbete av modellen Fortsatt arbete med att sprida prognosen och formulera regionala insatser baserade på resultaten Till nytta för många användare: Studenter Utbildningsanordnare Branschföreträdare Studie- och yrkesvägledare
Utvecklingen i storstadsregionerna
Figur 1. Storstadsregionernas andel av rikets befolkning, 1993 och 2010, sysselsättning 1993 och 2009, samt BNP 1993 och 2008. 60% 50% 40% 40% 45% 42% 47% 48% 51% 30% 20% 10% 0% Befolkning Sysselsättning BNP 1993 Bef 2010, Syss 2009, BRP 2008)
Figur 12. Tillväxt av förvärvsarbetande nattbefolkning i Stockholms län, Skåne, Västra Götaland* och övriga riket, 1985-2009. 120 115 110 105 100 95 90 Stockholm Skåne Västra Götaland* Övriga riket 85 80
Figur 13. Sysselsättningsgrad (20-64 år) i Stockholms län, Västra Götaland* och Skåne med respektive utan Öresundspendling, 2000-2009 och prognos 2010-2020. 80% UTFALL PROGNOS 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 2000 2001 2002 Skåne exkl Öresundspendling Skåne inkl Öresundspendling prognos Stockholms län prognos Västra Götaland* prognos 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skåne inkl Öresundspendling Stockholms län Västra Götaland* 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Figur 22. Andel elever som avslutat grundskolan med gymnasiebehörighet. Källa: Skolverket 91% 90% 89% 88% 87% Stockholms län Skåne Västra Götaland Samtliga län 86% 85% 84% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Slutsatser År 2010 avslutade 86 procent av alla elever i Skåne grundskolan med gymnasiebehörighet lägre än i riket och trenden är sjunkande Endast 71 procent av 20-åringarna i Skåne har slutbetyg från gymnasiet Knappt 60 procent av män med utländsk bakgrund fullföljer sin gymnasieutbildning inom fem år De med grundskola som högsta utbildningsnivå i Skåne har 65 procent högre arbetslöshet än de med gymnasieexamen Kraftig inrikes nettoinflyttning till Skåne bland 20-24-åringar (ofta flyttning till studier) medan det är en nettoutflyttning av gruppen 25-29 år (flyttning till arbete)
Utbildningsprognos för Skåne 2020
Om prognosen Varför behövs det prognoser? Kan man lita på prognosen? Hur ska man tolka prognosresultaten? - Syftet är att identifiera obalanser mellan tillgång och efterfrågan - Prognosen är inget facit för hur framtiden utvecklas! Beräkningar och antaganden - Befolkningsprognos - Sysselsättnings-/näringsgrensprognos (raps) - Långtidsutredningens (LU08) antagande/ki - SCB:s register över befolkningens utbildning - Antagande om yrkesstrukturens förändring och utbildningskraven för olika yrken - Antaganden om gränspendlingen
Så här ska resultaten tolkas 4 000 3 500 3 000 2 500 UTFALL Aktuellt läge: Arbetskraftsbarometern 2010 PROGNOS 2 000 1 500 1 000 500 0 2000 2001 2002 Framtiden: Öresundsbalansen? 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 2018 2019 2020
Utbildningsbalansen i storstadsregionerna år 2020 enligt prognos 38 Stockholm 33 18 Skåne 33 37 Brist Överskott 19 Balans 27 Västra Götaland 40 22 0 10 20 30 40 50 Antal utbildningsgrupper
Figur 51. Grundskollärare, tidigare år. (-1630) 12 000 UTFALL PROGNOS 10 000 8 000 6 000 4 000 Arbetskraften Tillgång 2 000 Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Vem ska utbilda framtidens ingenjörer och industriarbetare?
Figur 54. Yrkeslärare. (-700) 3 000 UTFALL PROGNOS 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan
Allt färre examinerade från lärarhögskolorna i Malmö och Kristianstad har matematik, teknik eller NO i utbildningen 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Läsår 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 Källa: SCB
Andelen elever som slutfört gymnasiet i Skåne med inriktning NV, IP och TE, 2010 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 NV IP TE Källa: SCB
Figur 71. Industriutbildning (gymnasial). (-3160) 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan
Figur 67. Tekniskt gymnasium (2-3 år). (-3480) 14 000 UTFALL PROGNOS 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan
Figur 75. Högskoleingenjörer: Maskin, farkost, industriell ekonomi (inklusive 4-årig gymnasial ingenjörsutbildning). (-630) 4 500 4 000 UTFALL PROGNOS 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 78. Civilingenjörer: Teknisk fysik, elektro- och datateknik. (-820) 8 000 7 000 UTFALL PROGNOS 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 85. Omvårdnadsutbildning (gymnasial). (-4500) 30 000 UTFALL PROGNOS 25 000 20 000 15 000 10 000 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande 5 000 Efterfrågan 0
Figur 94. Tandsköterskeutbildning. (-560) 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 UTFALL PROGNOS 800 600 400 200 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 88. Läkare. (-290) 6 000 UTFALL PROGNOS 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 91. Sjuksköterskor. (-100) 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 UTFALL PROGNOS 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 55. Humanister, eftergymnasial utbildning. (+900) 4 500 4 000 UTFALL PROGNOS 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 58. Ekonomer, eftergymnasial utbildning. (+3050) 20 000 18 000 UTFALL PROGNOS 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 60. Journalister. (+530) 2 000 1 800 1 600 UTFALL PROGNOS 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 62. Samhälls- och beteendevetare, förvaltningsutbildning. (+1100) 10 000 9 000 8 000 UTFALL PROGNOS 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Slutsatser Kompetensutmaningen i Skåne kommer att vara störst inom: Vård och omsorg; Teknik och industri samt Pedagogik och utbildning Finns en beräknad risk för brist år 2020 på: - Ingenjörer totalt (- 4 800) - Omvårdnadsutbildade, gymn. (- 4 500) - Lärare totalt (- 4 500) - Industriutbildade, gymn. (- 3 200) - Transportutbildade, gymn. (- 2000) - Handel & administration, gymn. (- 2 000) - Civilingenjörer totalt (- 1 200) - Barn- & fritidsutbildade, gymn. (- 700) - Tandsköterskor (- 600) - Läkare (- 300) Finns beräknad risk för överskott inom: humaniora, media, samhällsvetare och ekonomer samt naturbruksutbildade och bygg
Några budskap Skol- och utbildningsfrågorna måste bli tydligare kopplade till företagens konkurrenskraft och regional tillväxt God kompetensförsörjning och rätt matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft hos det privata och offentliga näringslivet kräver konkret samverkan mellan näringslivet och utbildningssystemen Ökade insatser för kompetensutveckling i små och medelstora företag. Många företag behöver rekrytera högskolekompetens för att stärka konkurrenskraften och utveckla nya affärsområden Tydligare koppling mellan kompetensfrågorna och teknikspridning och innovation i näringslivet. Kräver konkret samverkan mellan högskolor och företag
Det fortsatta arbetet Handlingsplan för Kompetensplattform Skåne 2012 Sprida och förankra prognosen hos regionala användare Fördjupa och utveckla tolkningen av resultaten Metod- och kunskapsstöd -Samverkan med sjukvården - Samverkan med industrin - Samverkan med kommunerna - Samverkan med YH-nätverket - Samverkan med klusterorganisationer Ungas inträde på arbetsmarknaden Job og uddannelse i Öresundsregionen Kompetensförsörjning kopplat till ESS/MAX IV
Kompetenssamverkan Skåne Kompetenssamverkan Skåne (Ledande representanter från resp. org.) Kompetensforum Skåne Gemensammöten med öv. aktörer (Arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, YH-anordnare etc.) Kompetenssamverkan Skåne sekretariat Analysgrupp Temagrupp Temagrupp Temagrupp
Tack för er tid!