Studieförbundens verksamhetsplan 2016

Studieförbundens verksamhetsplan 2016

jjjkkjkjklkljjkhjjkj

Verksamhetsplan 2016 1. Nu stärker vi identiteten som studieförbundens organisation 2016 blir ett märkesår i Folkbildningsförbundet som genom bytet till det nya namnet Studieförbunden i samverkan eller kortare Studieförbunden markerar att vi är studieförbundens bransch- och intresseorganisation. Införandet av det nya namnet sammanfaller med den nystart det innebär att förbundet flyttar till nya lokaler som är gemensamma för Gustavdelen och intresseorganisationsdelen av verksamheten. Den närmare kopplingen mellan de olika delarna av verksamheten markeras också genom motsvarande ändringar i styrningen och delegationsordningen. Namnbytet ger anledning för organisationen att stärka insatserna vad gäller kommunikation, opinionsbildning och påverkan. Hösten 2015 innebar en stor utmaning för det svenska samhället genom den kraftiga ökningen av antalet asylsökande. Studieförbunden visade ett väldigt engagemang och startade på rekordkort tid en mycket omfattande verksamhet för asylsökande i över 160 kommuner. Dessa viktiga insatser från studieförbunden har uppmärksammats brett och också stärkt vår argumentation om studieförbundens betydelse som en demokratisk infrastruktur som är närvarande i hela landet. Tack vare goda insatser från studieförbunden har staten vid upprepade tillfällen under året tillfört ökade resurser för verksamhet för asylsökande. Framtiden är osäker men vi kan vara förvissade att det kommer att finnas fortsatt mycket stora behov av verksamhet för asylsökande även kommande år. Svårigheterna för unga som varken arbetar eller studerar uppmärksammas allt mer i samhället. Det är väl känt att dessa unga på många sätt lever sämre liv och har svårt att komma in väl i samhället. Därför är frågan prioriterad av Studieförbunden med flera olika insatser. Under 2016 blir det en viktig uppgift att skapa en god dialog med och påverka regeringens nationella samordnare för unga som varken studerar eller arbetar. I ett treårigt projekt är vi pådrivande i utvecklingen av validering av ungas generella kompetenser. Under 2016 fortsätter dialogen med Folkbildningsrådet angående deras arbete med utvärderingar och gränsdragningsfrågor. Folkbildningsrådet kommer under våren att få en ny ledning vilket påverkar organisationens utveckling och stärker vikten av nära relationer mellan våra organisationer. David Samuelsson, Generalsekreterare

2. Verksamhetsidé och övergripande mål Det extra förbundsmötet 2015 fastställde följande verksamhetsidé och övergripande mål för Studieförbundens arbete. Verksamhetsidé Studieförbunden i samverkan, kort kallat Studieförbunden, är en intresse- och branschorganisation som ska stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället. Övergripande mål Kvalitet och etik: Arbetet med etik- och kvalitetsfrågor ska bidra till att studieförbunden genomför sitt samhällsuppdrag, som anordnare av folkbildningsverksamhet, med hög trovärdighet och kvalitet. Studieförbunden i samverkan är ett gemensamt forum för dialog och erfarenhetsutbyte i dessa frågor. Folkbildningspolitisk kommunikation: Studieförbunden i samverkan ska kommunicera för att stärka studieförbunden och synliggöra deras betydelse för människor och samhälle. Folkbildning är ett positivt laddat begrepp som mer ska förknippas med studieförbundens verksamhet. Studieförbunden ska uppfattas som viktiga aktörer i samhällsutvecklingen och samhällsdebatten. Påverkansarbete och opinionsbildning: Studieförbunden är beroende av beslut av demokratiska församlingar och myndigheter liksom av politiska strömningar i samhället. Det är angeläget att Studieförbunden i samverkan ger beslutsfattare och opinionsbildare en god kunskap och förståelse om förutsättningar, innehåll och genomförande av verksamheten i studieförbunden. Strävan är att uppnå bättre möjligheter för studieförbunden att driva och utveckla sin verksamhet. Avtal och förhandlingar: Målet är att, i de fall det är mer fördelaktigt än om studieförbunden tecknar egna avtal, träffa avtal som är gemensamma för alla studieförbund. 3. Etik och kvalitet Arbetet med etik- och kvalitetsfrågor ska bidra till att studieförbunden genomför sitt samhällsuppdrag, som anordnare av folkbildning, men hög trovärdighet och kvalitet. Inom Studieförbunden har en uppförandekod/ett etiskt förhållningssätt tagits fram som riktningsvisare för studieförbundens branschgemensamma agerande. Under året ska den och andra gemensamma frågor mellan studieförbunden hanteras av branschen själv. Samverkansgruppen för Etik och Kvalitet ska bedriva erfarenhetsutbyte kring systematiskt kvalitets- och etikarbete i studieförbunden och ska fungera som samtalspart för Folkbildningsrådet gällande uppföljning och redovisning av kvalitetsarbetet. Inför nya riktlinjer för folkbildningsanslaget 2017 ska samverkansgruppen undersöka gemensamma behov samt göra en risk- och väsentlighetsanalys av det nya regelverket. Mål: Studieförbunden ska under 2016 forma det nya gemensamma forumet för etik och kvalitetsfrågor samt utveckla arbetet i relation till Folkbildningsrådet.

4. Folkbildningspolitisk kommunikation Studieförbunden ska kommunicera för att stärka de tio studieförbunden och synliggöra deras betydelse för människor och samhälle. Folkbildning är ett positivt laddat begrepp som mer ska förknippas med studieförbundens verksamhet. Studieförbunden ska uppfattas som viktiga aktörer i samhällsutvecklingen och samhällsdebatten. Via systematisk omvärldsspaning bevakar Studieförbunden medlemsorganisationernas intressen och håller dem uppdaterade om vad som sker på olika områden. Målet med vårt strategiska nätbaserade kommunikationsarbete är att verka som en nod för förbundsgemensamma aktiviteter, studieförbundens verksamhet och omvärldsbevakning utifrån folkbildningens perspektiv. Hemsidan är grunden för detta arbete, liksom för närvaron i sociala medier. Där ingår Studieförbunden i det offentliga samtalet och idédebatten på olika nivåer. Ytterst handlar det om att följa med i det dagliga nyhetsflödet och tillföra ett studieförbundsperspektiv i de frågor som är viktiga för de tio studieförbunden genom att lyfta goda exempel och annat material från hemsidan. I och med det nya namnet Studieförbunden utvecklar organisationen ett nytt grafiskt uttryck. Ett nytt bildmanér sjösätts under året, liksom ett nytt utseende för webben inom ramen för vårt varumärkesarbete. Studieförbundens webbplats har blivit föråldrad, tung och svårmanövrerad och ska förnyas för att motsvara alla de funktioner som vi vill och förväntas leverera. En viktig aspekt i detta är frågan om tillgänglighet: sidan behöver anpassas för funktionsvariationer samt för att nå personer som inte har svenska som första språk. Liksom de tio studieförbunden utvecklar Studieförbunden de digitala kommunikationskanalerna allt mer, och därmed ges ökad spridning till material som belyser och lyfter fram betydelsen av studieförbundens verksamhet för människa och samhälle, till exempel ur sociala, ekonomiska, utbildningspolitiska och regionala aspekter. Material som stärker Studieförbundens argument kan vara aktuell forskning, statistik, rapporter och verksamhetsexempel. Aktiviteter som Almedalsveckan och Bok- och biblioteksmässan i Göteborg fungerar som mötesplatser för studieförbundsfamiljen och arenor för politisk påverkan och debatt. Som branschorganisation ska Studieförbunden intensifiera arbetet med översättningar till olika språk av texter om folkbildning, studieförbunden och dessas verksamhet. Behovet av översättningar finns vid internationella kontakter, i språkcirklar och vid nyanländas deltagande. Idag talas cirka 150 språk i Sverige. Målgrupper för översättningarna är bland annat studieförbundsanställda, cirkelledare samt personer, myndigheter, institutioner och organisationer som arbetar med nyanlända. Mål: Studieförbunden ska arbeta med strategisk kommunikation för att stärka studieförbunden och synliggöra deras betydelse i det offentliga samtalet och idédebatten på olika nivåer med kommunikation genom exempelvis sociala medier och medverkan i politiska arenor. 5. Påverkansarbete och opinionsbildning De tio studieförbunden är beroende av beslut av demokratiska församlingar och myndigheter liksom av politiska strömningar i samhället. Från Studieförbunden ska beslutsfattare, media och opinionsbildare få en god kunskap och förståelse om förutsättningar, innehåll och genomförande av verksamheten i studieförbunden.

Studieförbunden ska arbeta med att identifiera de frågeställningar som kan få konsekvenser för folkbildningen och genom sina olika företrädare vara en given samtalspartner för relevanta beslutsfattare och opinionsbildare. Studieförbundens viktiga roll för individer, civilsamhället och demokratin i stort ska lyftas fram genom påverkansarbete och lobbning. I samverkan med andra organisationer och forskarsamhället kan folkbildningens roll och betydelse belysas och analyseras. Studieförbunden ska etablera mediekontakter och formulera nyheter i för studieförbunden relevanta och prioriterade frågor. Påverkansarbetet år 2016 har tre fokusområden: folkbildning med nyanlända, unga utan arbete, samt Studieförbunden är. Inom varje fokusområde tar Studieförbunden fram material, samlar fakta och argument, lyfter exempel från de tio studieförbundens verksamhet, och organiserar seminarier och konferenser i syfte att möta målgrupperna och rusta sina medlemmar att göra detsamma. Under året planerar Studieförbunden att arrangera en konferens med nationella beslutsfattare och opinionsbildare som målgrupp, för att synliggöra studieförbundens och folkbildningens betydelse för människa och samhälle samt studieförbundens roll som viktiga aktörer i samhällsutvecklingen. Folkbildning med nyanlända I och med den rådande flyktingsituationen är det relevant att lyfta fram studieförbunden som resurs i att påskynda etablering både i arbetslivet och i samhället i stort. Studieförbunden ska arbeta för att de tio studieförbunden ska anses vara en relevant aktör för att underlätta etablering och skapa meningsfull väntan för asylsökande. Kommande år ska Studieförbunden producera rapporter och material, samla in fakta och argument samt lyfta fram exempel från studieförbundens verksamheter för att belysa betydelsen av studieförbundens verksamhet med nyanlända. Det är relevant att arbeta för samverkan mellan studieförbunden och samarbeten med andra civilsamhällesaktörer för bättre genomslag. I en tid då rekordmånga människor är på flykt och söker asyl i Sverige finns det behov att förbättra och påskynda etablering på arbetsmarknad och samhället i stort. De tio studieförbunden ska lyftas fram som en resurs för att nå och skapa möten mellan människor, samt för att engagera till kunskapsinhämtning som kan underlätta etablering. Hos studieförbunden finns erfarenhet och kunskap om bildning och språkstudier, samt metoder där individen bemöts utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Studieförbunden har en unik roll genom bemötandet av deltagare, kapaciteten att genomföra storskalig verksamhet med kvalitet samt de betydande kontaktytorna till föreningsliv och civilsamhälle. Mål: Studieförbunden ska lyfta fram och stärka studieförbundens unika roll och kapacitet att bidra i mottagandet av nyanlända för nationella beslutsfattare och opinionsbildare med utåtriktade träffar samt material. Unga som varken arbetar eller studerar De tio studieförbunden har kapacitet att fungera som stärkande och studiemotiverande resurs för dem som står långt ifrån formell utbildning och arbetsmarknaden. Genom att delta i studieförbundens verksamheter kan unga få stärkt självkänsla och ökat självförtroende, vilket kan motivera dem till att våga och orka återuppta studier eller söka ett arbete eller praktikplats. Studieförbunden har under många år arbetat med att stärka unga människors position på arbetsmarknaden. Detta har skett på en rad olika sätt, alltifrån studiecirklar som

utvecklar specifika kompetenser och färdigheter till särskilda projekt där studieförbunden gör insatser i samarbete med arbetsförmedlingen eller kommuner. Frågan har varit fokusområde för Studieförbunden från och med 2014 och budskapet till regeringen är och har varit att studieförbunden kan och vill göra mer på området. Regeringen lanserade i november 2015 en strategi för unga som varken arbetar eller studerar, samt tillsatte en nationell samordnare som ska koordinera arbetet med strategin. I strategin finns uppdrag och förslag som omfattar studieförbunden, kommuner och landsting samt myndigheter som MUCF, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Studieförbunden kommer att under 2016 bevaka implementeringen av strategin för att synliggöra de samlade insatser som studieförbunden gör inom ramen för satsningen. Under 2016 ska Studieförbunden sammanfattningsvis dels synliggöra de aktiviteter studieförbunden bedriver med unga som varken arbetar eller studerar, dels bedriva påverkansarbete gentemot regeringen, myndigheter och kommuner för att ytterligare stärka studieförbundens roll som viktig aktör på området. Mål: Studieförbunden ska belysa och förstärka studieförbundens unika möjlighet att nå, stödja och motivera unga som varken arbetar eller studerar, genom påverkansarbete och samarbeten med relevanta aktörer. Studieförbunden är Det tredje området Studieförbunden är har fokus på intern utveckling samt extern profilering i form av varumärkesarbete. Första januari 2016 blir organisationens nya namn Studieförbunden i samverkan, i korthet Studieförbunden. Parallellt med namnbytet flyttar kansliet till gemensamma lokaler. I och med namnbytet är det betydelsefullt att samlas kring det nya namnet, och externt fokusera på att profilera vad studieförbunden är var för sig och i samverkan. Detta kan göras genom att lyfta fram de ingående studieförbundens geografiska struktur, nätverk i föreningsliv och civilsamhälle, räckvidd och pedagogik för att visa på studieförbundens gemensamma relevans tillsammans med styrkan i att vara tio studieförbund med olika kontaktnät och arenor. Den unika mixen av livslångt lärande och kultur ska lyftas fram för att visa studieförbundens särart som stärker demokratin. De tio studieförbunden ska förknippas med kunskap, kreativitet, engagemang, demokrati och möten mellan människor. Målet är att föra fram styrkan i våra grundläggande synsätt på folkbildning och studiecirklar och även visa hur studieförbunden är relevanta och attraktiva för människor som i huvudsak använder sig av digitala verktyg och kommunikationssätt Internt behöver personalen utbildas i de nya grafiska riktlinjerna och bildmanér. Tillsammans med medlemmarna ska Studieförbunden utveckla arbetssätt för att stärka varandras kommunikativa insatser. Mycket av arbetet sker i samverkansgruppen för kommunikation: Infonet. Ett nytt namn måste också etableras hos de externa målgrupperna och det görs strategiskt genom att målgrupperna möter det nya namnet och logotypen i aktiviteter och utspel såsom vid seminarier, remissvar, skrivelser, på webb och i sociala medier. Det ska vara tydligt att de tio studieförbunden under gemensam flagg är drivande och delaktiga i angelägna samhällsfrågor, det är i den kontexten som Studieförbunden bygger sitt varumärke. Verksamheten hos de tio studieförbunden ska kopplas till en bredare diskussion om folkbildning och bildning i samhället, konkreta exempel på detta är produktion av Bildningstrender och aktiviteter kring denna undersökning.

Mål: Studieförbunden ska lyfta fram och etablera det nya namnet Studieförbunden i samverkan genom att belysa studieförbundens särart, infrastruktur och unika roll för bildning samt ett levande kultur- och föreningsliv. 6. Förhandlingar och avtal Från och med 2014 har Studieförbunden en överenskommelse med IDEA, Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer, som innebär att IDEA hanterar kollektivavtalsförhandlingar om cirkelledaravtal samt avtalssupport. Förhandlingsgruppen som utses av styrelsen ansvarar för att i samråd med IDEA teckna kollektivavtalet som kommer omförhandlas under året. Gällande avtal med Stim, Sami och Bonus bevakas av kansliet under 2016. Mål: Studieförbunden ska i de fall det är fördelaktigt träffa avtal som är gemensamma för alla studieförbund. 7. Internationellt Studieförbunden samverkar med systerorganisationer i Norden och Baltikum inom nätverket Folkbildning Norden, är medlem i European Association for Education of Adults, EAEA, och International Council for Adult Education, ICAE i syfte att hävda studieförbundens och folkbildningens intressen internationellt. Studieförbunden agerar tillsammans med Folkbildning Learning for Active Citizenship, Folac för att folkbildningen ska vara känd och erkänd inom EU, för att öka de resurser som kommer folkbildningen till del, för att folkbildningen ska ses som en resurs i EU:s arbete och för att EU:s politik för vuxenutbildning ska breddas från ett snävt arbetsmarknadsperspektiv till folkbildningens betydelse för personlig utveckling och samhällelig demokrati lyfts fram. Under 2016 kommer regeringen presentera ett nytt policyramverk för global utveckling och Studieförbunden ska fortsätta argumentera för att folkbildning och livslångt lärande ska vara en del ramverket och en del av regeringens politik för global utveckling, PGU. Mål: Studieförbunden ska tillsammans med andra länder arbeta för studieförbundens intressen och stärka folkbildningens ställning. 8. Administrativ datasamverkan Gustav Målet för förbundets administrativa datasamverkan är att vidareutveckla och förvalta det gemensamt framtagna datasystemet Gustav. Under 2016 fortsätter arbetet med att kvalitetssäkra och introducera den helt nya versionen av Gustav. I början av 2016 ska en verksamhetsplan tas fram och beslutas för Gustav-samarbetet. Mål: Framgångsrikt införa den nya versionen av Gustav i samtliga deltagande förbund samt att etablera den nya organisationen.

9. Samverkan och samarbeten Styrelsen och de tio studieförbundens ordförande träffas årligen för att gemensamt analysera och diskutera förändringar i omvärlden och trender som långsiktigt påverkar folkbildningen och studieförbunden och därmed Studieförbundens arbete. Den gemensamma överläggningen genomförs under våren, och beslut om fokusområden för 2016 tas av styrelsen efter det. Studieförbunden ordnar en samverkanskonferens för erfarenhetsutbyte och diskussion, tillsammans med länsbildningsförbunden och de tio studieförbunden varje år. 2016 kommer den äga rum under hösten. Under våren kommer avsiktsförklaringen mellan länsbildningsförbunden och Studieförbunden att ses över. Studieförbunden är medlem i Civos och Ideell kulturallians för att företräda folkbildningens intressen i det civila samhällets sammanslutningar fram till slutet av våren när dessa medlemskap omprövas av styrelsen. Därutöver är förbundet medlem i Vetenskap och Allmänhet och Föreningen för Folkbildningsforskning för att ha goda relationer med forskarsamhället. Studieförbunden kommer under 2016 även att ansöka om att bli partner i Reglab i syfte att synliggöra studieförbundens roll och potential vad gäller regional utveckling. Studieförbunden är en av undertecknarna av såväl Överenskommelsen på det sociala området som den på integrationsområdet. Studieförbunden representerar de tio studieförbunden i kampanjledningen för Digidelnätverket. Samarbetsparterna inom Digidel samverkar nu inom Digidelnätverket med möten, konferenser och kampanjveckor. Sedan 2015 driver Studieförbunden i samverkan ett treårigt projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden. Projektet handlar om validering av ungas generella kompetenser för arbetsmarknaden. Projektets mål är att under de tre åren validera minst 2600 ungdomar genom att synliggöra och dokumentera de icke formella kompetenser de upparbetat utanför skolan. I projektet synliggörs även hur de saker som unga lär sig genom föreningsarbete och annat ideellt engagemang kan vara värdefulla meriter på arbetsmarknaden. Utöver de målgrupper som återfinns inom ramen för projektet som är finansierat av Arvsfonden, bedriver studieförbunden även validering av andra målgrupper. En viktig målgrupp är cirkelledare i studieförbunden, deltagare från medlemsorganisationer och föreningar som genom validering kan få sina kunskaper och kompetenser synliggjorda. Studieförbunden ska även följa och påverka arbetet med införandet av SEQF, Sveriges referensram för kvalifikationer. Mål: Studieförbunden ska arbeta för samverkan och samarbete mellan studieförbunden och andra relevanta aktörer så som exempelvis civilsamhälle samt akademi, i frågor som stärker studieförbundens intressen.