Barnpanel barn och beslutsfattare möts
Innehåll Text: Sara Persson, Tove Lund och Sophia Sundlin Illustrationer: Martin Larsson Grafisk form: Tove Lund Kontakt: Sophia Sundlin, Ungdomsombud Tfn: 0480 450167 E-post: ungdomsombudet@kalmar.se 4 5 6 7 8 10 12 13 14 16 18 20 21 22 23 24 Förord Inledning Vad är en barnpanel? Barnpanelens syfte Översikt - Barnpanelen steg för steg Förarbete Samordnare Vilka ska bjudas in? Gör barnen delaktiga i hela processen Urval av barn Förberedande lektioner Ta fram och fördela frågor Politikernas och tjänstemännens roll Skapa lika förutsättningar Genomförande av panelen Tillfälle ett - på skolan Tiden emellan Tillfälle två - i Stadshuset Efterarbete Minnesanteckningar och svåra ord Utvärdering Politikernas och tjänstemännens roll Återkoppling till barnen Återkoppling till politiker Bilagor Checklista - Att genomföra en barnpanel Jämställdhetssäkra Barnpanelen Utvärderingsenkät till barnen
Förord Barn och unga är framtiden! Men barn och unga är inte en grupp som står på tillväxt. De finns här och nu och är fullvärdiga samhällsmedborgare. Barn är experter på att vara barn och har olika erfarenheter, kunskaper och åsikter som är viktiga och värdefulla för att förändra och förbättra samhället och vår kommun. Barnpanelen är en arena för möten och dialog mellan barn och förtroendevalda, tjänstemän eller andra vuxna i kommunen. Behovet av barnpaneler är ömsesidigt eftersom både barn och vuxna kan efterfråga varandras erfarenheter och kunskaper. Det är en givande mötesform för alla delaktiga! Demokratin kan bara försvaras och fördjupas om barn och unga tror på och upplever att det går att förändra och utveckla samhället och sitt egna liv! Birgitta Elfström, kommunalråd i Kalmar kommun maj 2007 Inledning Politikerna i Kalmar har bestämt att barns frågor ska lyftas upp på den politiska dagordningen genom att minst tio barnpaneler ska genomföras årligen av nämnder och styrelser. Kommunen ska ta till vara barns engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande som en resurs. Barn ska ges möjlighet att bidra med information och erfarenheter i frågor som berör dem till kommunens beslutsunderlag. Detta har sin bakgrund i det barn- och ungdomspolitiska arbetet som pågått i Kalmar sedan mitten av 1990-talet. Att barn är en resurs är en självklarhet för många men inte för alla och därför är det viktigt att fungerande metoder, som t.ex. barnpanel, används för att tydliggöra det. I Kalmar kommmun har det årligen genomförts barnpaneler sedan 2004. Vi som har arbetat med olika mötesformer mellan barn och beslutsfattare upplever att den fungerar bättre än många andra former. Vi har därför tagit fram den här handboken för att underlätta arbetet med barnpaneler. Panelen är också en del av arbetet med Barnkonventionen där en av portalparagraferna pekar på att barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Konceptet för barnpaneler är framtaget av Kalmar kommuns ungdomsombud och Kumulus i samarbete med Framtidsskeppet i Kalmar. Barnpanelen är beskriven utifrån att det är skolan som är en part i barnpanelen och att det sker på skoltid. Det fungerar dock lika bra att genomföra en barnpanel på t.ex. en fritidsgård eller i en förening. 4 5
Vad är en barnpanel? En barnpanel är ett forum där barn och beslutsfattare, tjänstemän eller andra vuxna möts på lika villkor. Under barnpanelen ställer både barnen och de vuxna frågor till varandra i dialog. I den här manualen beskrivs framför allt mötet mellan beslutsfattare och barn, men en barnpanel kan även innebära ett möte mellan andra vuxna och barn beroende på vilken fråga som behöver diskuteras. Barnpanelens syfte Kalmar kommuns barn och ungdomspolitiska arbete ska drivas i barnkonventionens anda. Barnpanelen kan ses som ett verktyg för att uppfylla barnkonventionen. Barn har en rättighet att få vara med och påverka i frågor som berör dem. Barnpanelen fungerar därför som ett forum där barnens frågor förs upp på den politiska dagordningen. Barn är en resurs eftersom de har en unik kunskap som vi vuxna inte har, nämligen hur det är att vara barn just nu i dagens samhälle. 6 7
Översikt Barnpanelen steg för steg En fråga som berör barn ska diskuteras och en kontakt behöver tas med barn och vuxna. En samordnare utses Förberedelselektioner i klassen Eleverna får kunskap om det politiska systemet och tar fram frågor till politikerna Träff 1: Politikerna besöker eleverna på deras skola Träff 2: Barnen besöker politikerna i Stadshuset för en uppföljningsträff Utvärdering och återkoppling 8 9
Förarbete En lyckad barnpanel bygger på att alla inblandade är förberedda inför mötet och känner till upplägget och syftet med barnpanelen. Barnen behöver förberedas så att de känner sig trygga och förstår varför de träffar politikerna samtidigt som politiker och tjänstemän bör introduceras i hur barnpanelen ska gå till. Initiativet till en barnpanel kan komma från en politiker såväl som från skolan, en fritidsgård eller en tjänsteman på kommunen. Samordnare Planeringen av en barnpanel bör påbörjas åtminstone en månad innan barnpanelen. Det enklaste är om en person utses som samordnare och håller i de praktiska förberedelserna och kontakterna med alla parter. Det kan vara en tjänsteman på kommunen (t.ex. ungdomsombudet på Kalmar kommun) eller lika gärna en rektor, en lärare eller en fritidsledare beroende på vilka som ska vara med. Vilka ska bjudas in? Antalet deltagare på barnpanelen är flexibelt och väljs utifrån förutsättningar och eventuellt tema. I Kalmar kommun har 20-30 elever och 5-7 politiker deltagit på barnpanelerna. Även tjänstemän och representanter från t.ex. kollektivtrafiken, simhallen, fritidsgården och föreningslivet kan bjudas in beroende på vilka frågor som ska diskuteras. Utgångspunkten för barnpanelen kan vara bred och då bjuds lämpligen deltagare in från olika nämnder och politiska partier. Barnpanelen kan också ha ett specifikt tema. Barnen kanske har ett specifikt intresse eller saker i deras omgivning som de vill ta upp, t.ex. en ny lekplats, ombyggnationer, trafikmiljön i närområdet osv. som påverkar barnen. Om t.ex. trafikmiljön är valt tema är det förstås naturligt att bjuda in politiker från berörda nämnder (gatu- och parknämnden, samhällsbyggnadsnämnden), länstrafiken och Vägverket. Det är också lämpligt att en av kommunens tjänstemän som arbetar med temat medverkar. Den utsedda samordnaren ansvarar sedan för att bjuda in rätt personer. Jag tänkte att det skulle bli kul att träffa politiker eftersom jag bara sett dem på TV. Emil 10 år 10 11
Gör barnen delaktiga i hela processen Det är viktigt att barnen är med på ett så tidigt stadium som möjligt. Det är lärarens uppgift att berätta att en barnpanel kommer att genomföras på skolan och vad det innebär. Om samordnaren för barnpanelen är en person utanför skolan (t.ex. en tjänsteman på kommunen) kan även samordnaren bjudas in för att träffa barnen innan själva mötet med politikerna. Genom att göra barnen delaktiga i barnpanelens olika steg skapas större engagemang hos barnen. Urval av barn Skolan är ansvarig för att göra ett urval av vilka barn som ska medverka i barnpanelen då förutsättningarna är olika på olika skolor. Detta sker i dialog mellan skolan och ev. extern samordnare på kommunen. Urvalet kan göras på olika sätt. Ett sätt är att utgå från eleverna i elevrådet och låta dem fundera ut frågor. Om det är för få barn i elevrådet kan det lösas genom att andra elever som är intresserade får anmäla sitt intresse. Ett annat sätt är att informera alla klasser om barnpanelen och låta eleverna diskutera vilka frågor som de vill ska tas upp. Sedan får intresserade elever anmäla sitt intresse för att vara med i panelen. Skolan kan även välja ut en klass som får vara med på barnpanelen. Det finns för- och nackdelar med urvalssätten. Fördelen med att alla klasser arbetar med barnpanelen är att det involverar fler elever på skolan men alla som är inblandade kan inte delta i själva mötet med politikerna eftersom det då skulle bli för många. Att ha en klass som medverkar har fördelen att alla de involverade barnen deltar i panelen och man slipper urvalsförfarande. Det är upp till skolan och samordnaren att komma fram till vilket sätt som fungerar bäst med hänsyn till deras skola och de frågor som ska diskuteras. För att barnpanelen ska bli rättvis och demokratisk är det viktigt att både flickor och pojkar är representerade jämt i antal. I en klass brukar representationen av pojkar och flickor vara rätt jämn i grundskolan. Om skolan däremot utgår från elevråden eller om barnen själva får anmäla intresse, kan fördelningen bli skev. På sidan 23 finns en checklista med några frågor som stöd för att skapa en så jämställd barnpanel som möjligt. Förberedande lektioner Det är viktigt att avsätta tid för förberedelser med eleverna innan barnpanelen. Eleverna behöver få kunskap om det politiska systemet i Sverige där lokal, regional och nationell nivå beskrivs. Vidare är det viktigt att vara tydlig med att det är lokala politiker som kommer att vara med i barnpanelen. Det är bra om barnen har en tydlig bild av hur organisationen ser ut i kommunen vilka som har majoritet, vad kommunalråden och oppositionsråden heter, att det finns olika ansvarsområden uppdelat på olika politiska nämnder osv. Berätta också vilken roll de politiker och ev. tjänstemän som medverkar i barnpanelen har. 12 13
Ta fram och fördela frågor Barnen tar gruppvis fram frågor som de vill ställa till politikerna. De ska ha stöd av lärare men tanken är att det ska ske med så lite styrning som möjligt från vuxna. När alla frågorna är framtagna gör läraren en sammanställning och går sedan igenom frågorna med barnen och tar bort om det finns dubbelt. Enklast är att sedan kategorisera in frågorna i olika teman t.ex. närmiljö, politik och skola. Sedan kan varje elevgrupp bli ansvariga för ett tema och fördela frågorna jämt så att alla får minst en fråga att ställa. Läraren anvarar sedan för att politikerna får möjlighet att läsa igenom frågorna innan träffen och på så sätt kunna förbereda sig. Politikernas och tjänstemännens roll Barnpanelen ger politiker och tjänstemän en möjlighet att lyssna till barns åsikter och kunskap i olika frågor. Barnen är experter på hur det är att vara barn och hur de upplever olika saker som vuxna kan lära av. Innan politikerna kommer till barnpanelens första tillfälle ute på skolan ska de ha fått läsa igenom frågorna och fundera kring sina svar. Alla politiker svarar inte på alla frågor eftersom det skulle ta för lång tid, men det är bra om alla har tänkt på frågorna så att svaret blir så nyanserat som möjligt. Skapa lika förutsättningar För många av barnen är det lite pirrigt att träffa politiker och därför är det viktigt att försöka skapa en så avslappnad och jämlik situation som möjligt under barnpanelen. Barn och vuxna sitter blandat i en rund ring och använder ett språk som är lättförståeligt. När de vuxna besöker skolan anpassar de sig till skolans regler och normer. Om det t.ex. är kutym att ta av sig skorna på skolan så är det en god idé att även vuxna besökare gör det. En moderator utses att leda diskussionen under barnpanelen. Detta kan vara samordnaren eller annan extern person. Moderatorn har en viktig uppgift att se till att ingen pratar för mycket och att alla kommer till tals. Moderatorn måste också vara vaksam så att politikerna inte använder för svårt språk. 14 15
Genomförande av panelen Barnpanelen genomförs normalt i två steg, först möts barn och vuxna på skolan och sedan träffas de hos politikerna, t.ex. i Stadshuset. Beräkna ungefär en och en halv till två timmar för varje träff, beroende på upplägg och hur många frågor som ställs. Syftet med att ha barnpanelen i två steg är att barnen ska få ställa sina frågor under första träffen och att politikerna får möjlighet att återkomma med svar på frågor de ev. inte kan svara på direkt. Det andra tillfället ger även politikerna en möjlighet att ställa sina frågor till barnen. En annan anledning att ha barnpanelen i två steg är att det ger både politiker och barnen en möjlighet att besöka varandras miljöer. Bjud gärna in media till barnpanelerna för att sprida resultatet till fler. Tillfälle ett - på skolan När politikerna anlänt till skolan är det bra om samordnaren hinner träffa dem en liten stund innan själva barnpanelen för att gå igenom vilka regler som gäller, t.ex. att man tänker på vilka ord man använder så att barnen förstår. Barnen och politikerna placerar sig i en cirkel av stolar och bord där barnen har placerat ut namnbrickor till sig själva och politikerna. Panelen inleds av moderatorn som ber politikerna presentera sig. Därefter låter moderatorn barnen ställa sina frågor och fortsätter tills allt är besvarat. När någon pratar för länge det gäller både barn och vuxna kan moderatorn avbryta för att gå vidare. Moderatorn har också till uppgift att gå in när något måste förtydligas. De frågor som eventuellt inte kan besvaras vid det första tillfället tar politikerna med sig hem för att undersöka närmare. Om man finner något under samtalet vara intressant att diskutera ytterligare kan man bestämma ett fördjupningstema till nästa tillfälle. Exempel på sådana frågeställningar är: Hur är det att vara barn i x? och Hur ska dialogen mellan oss politiker och barn kunna fortsätta efter denna dag? Samordnaren ansvarar för att någon för minnesantecknar under panelen. En lärare ansvarar för att anteckna ord som han/hon tror att barnen kan ha svårt att förstå och som kan gås igenom i efterhand. 16 Det kändes bra att politikerna lyssnade så bra på oss. Julia 12 år 17
Tiden emellan Om det finns obesvarade frågor kvar från det första tillfället fördelar barnen dem mellan sig och lämnar den informationen till samordnaren. Barnen har också förberett sig på det fördjupningstema som man ev. bestämde sig för under första träffen. Förberedelserna handlar mer om att reflektera kring temat, inte göra nya frågor. Läraren går igenom de svåra ord som använts i panelen. Politikerna bestämmer mycket men de gör sitt bästa så att barn får bestämma. Hanna 11 år Tillfälle två - träffen i Stadshuset Vid behov finns det möjlighet att anordna ett uppföljningstillfälle. Ett alternativ är att barnen denna gången besöker politikerna i stadshuset/kommunhuset. I övrigt kan den andra träffen arrangeras på liknande sätt som den första, t.ex. med placering av barn och politiker blandat i en ring. Någon av politikerna hälsar barnen välkomna till stadshuset och moderatorn berättar kort om dagen. Politikerna får sedan möjlighet att återkomma med svar på ev. frågor som inte kunde besvaras vid det första tillfället. Efter det finns möjlighet för politikerna att ställa sina frågor till barnen. Det är viktigt att de vuxna ser barnens kunskap som en resurs och ser barnpanelen som ett tillfälle att få veta vad barn tycker. Barn har kunskaper som vuxna inte har. Samordnaren ansvarar för att någon antecknar det som sägs. En lärare ansvarar för att anteckna ord som han/hon tror att barnen kan ha svårt att förstå. Samordnaren ansvarar för att en utvärdering görs av barnpanelen. Utvärderingen kan antingen göras direkt efter avslutad barnpanel och fördelen är då att alla som deltog verkligen fyller i enkäten. Alternativt kan den fyllas i vid senare tillfälle, men helst inte senare än en till två veckor för att fånga upp barnens upplevelser av barnpanelen. Även politiker/tjänstemän får en enkät att fylla i och vi rekomenderar att den fylls i innan de lämnar sista träffen. 18 19
Efterarbete Minnesanteckningar och svåra ord Efter barnpanelen ser samordnaren till att både barnen och politikerna har tillgång till de minnesanteckningar som togs för att kunna följa upp det som sades under dagen. Läraren går igenom de svåra orden som antecknats med barnen. Utvärdering Samordnaren ger läraren en enkät (se exempel i bilaga 3) med utvärderingsfrågor av dagen som barnen ska svara på. Innan barnen svarar på frågorna går läraren igenom enkätens frågor så att alla förstår dem. Frågorna har öppna svarsalternativ eftersom den typen av frågor av erfarenhet ger en bättre bild av vad barnen tycker jämfört med om det bara finns låsta svarsalternativ. Det tar lite längre tid att sammanställa enkäten efteråt men underlaget blir bättre. När barnen har fyllt i enkäten sammanställer antingen läraren eller den externa samordnaren enkäten, gärna med en kort analys av barnens svar. Sammanställningen av resultatet skickas sedan till både skolan och politikerna som får ett underlag att arbeta vidare med. Utvärderingen är förstås också bra som underlag för planeringen av en ny barnpanel. Politikernas och tjänstemännens roll Genom att se barnen som en resurs har politikerna och tjänstemännen förhoppningsvis fått nya perspektiv och idéer under träffarna med barnen som nu kan användas i deras arbete framöver. Det kan vara en god idé att som politiker eller tjänsteman skriva ner de tankar som barnen förde fram och som rör ens eget ansvarsområde. Återkoppling till barnen När barnpanelen är genomförd sammanställs en åtgärdslista av samordnaren som kommuniceras med barnen, lärarna och politikerna. Åtgärdslistans punkter fördelas mellan de som är ansvariga för frågan för att se vad som kan åtgärdas. Om det finns saker som inte går att åtgärda är det viktigt att man berättar varför för barnen. Barnen kan också tillsammans med läraren välja ut ett antal områden som var uppe på barnpanelen som de följer upp genom att kontakta politiker och tjänstemän. Det kan vara en viss sak som barnen reagerat på som det inte tycker är bra t.ex. att en skateboardramp har blivit borttagen, ungdomar dricker utanför fritidsgården som man går vidare med för att se om det händer något efter att man har tagit upp det med politikerna. Barnen kan t.ex. skicka e-post eller vanliga brev till berörd politiker och/eller tjänsteman eller bestämma träff med en politiker/tjänsteman. Förhoppningen är att barnens engagemang och intresse att följa samhällsfrågor ska öka. Återkoppling till politiker Efter barnpanelen skickar samordnaren en sammanställning av utvärderingen till de politiker och tjänstemän som deltagit tillsammans med minnesanteckningar och en lista över de saker som politikerna/tjänstemännen ev. ansvarar för att följa upp. 20 21
Checklista - Att genomföra en barnpanel Utse en samordnare Bestäm vilka barn som ska vara med Bestäm datum för Barnpanelens träff 1 och träff 2 - var ute i god tid! Bjud in berörda politiker och tjänstemän Samordnaren träffar lärarna och ev. barnen för förberedelser inför panelen Jämställdhetssäkra Barnpanelen Förbered barnen för mötet och skriv frågor Jämställdhetssäkra Barnpanelen Hur är könsfördelningen av: - de som deltar i planeringen av och förberedelsearbetet av barnpanelen? - barnen som deltar i barnpanelen? - de vuxna som deltar i barnpanelen? Vilka kommer till tals under barnpanelen? På vilket sätt får flickor och pojkar samma möjlighet att tala och ställa sina frågor? Samordnaren eller läraren skickar frågorna till politikerna innan mötet Tillfälle 1 på skolan - barnen ställer frågor Tiden emellan - politikerna tar reda på svar på frågor som ev. inte kunde besvaras Tillfälle 2 i Stadshuset - uppföljning och chans för politikerna att ställa frågor till barnen Utvärdering fylls i av barnen och politikerna/tjänstemännen Återkoppling till barnen och politikerna/tjänstemännen Åtgärdslista sammanställs av samordnaren och skickas till deltagarna, både barn och vuxna 22 23
Utvärderingsenkät till barnen Exempel på frågor som kan användas i utvärderingen: Vad tänkte du när du fick reda på att klassen skulle få möta politiker? Hur kändes det? Vad ville du skulle hända? Hade du träffat någon politiker innan barnpanelen? Känner du att du fick tillräcklig information inför träffen med politikerna? Hur upplevde du träffen med politikerna? Förstod du allt politikerna sa? Tycker du att det du och de andra barnen sa respekterades och uppmärksammades? Ge exempel, både bra och mindre bra. Har din uppfattning om politiker ändrats efter barnpanelen? Känner du att du har varit aktiv i vårt arbete med barnpanelen? Exempelvis då ni skrev frågor till politikerna och under mötet med dem. Ge exempel på hur du varit med och bidragit. Tror du att träffarna med politikerna kommer att påverka dig på något sätt? Har det redan påverkat dig? Ge exempel! Vad var bäst med barnpanelen? Vad kunde gjorts bättre? Skriv gärna ner andra funderingar som du har! 24