KVALITETSREDOVISNING. Broddetorpsskolan. Grundskola inkl. förskoleklass inom enhet Gudhem. Läsår 2007/2008. Rektor



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

2. Övergripande mål och riktlinjer

Teamplan Ugglums skola F /2012

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Härneviskolan Läsåret 10/11

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsarbete i skolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Individuella utvecklingsplaner IUP

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

KVALITETSREDOVISNING

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Kvalitetsarbete i skolan

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kronbergsskolans rektorsområde

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan. Killingens förskola

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Lokal arbetsplan Läsåret

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Bedömning. Mål: Lärare ska vara kompetenta att göra en likvärdig bedömning. Vad När Hur Ansvarig. diagnos material Systematiska kvalitetsarbetet

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

ARBETSPLAN PILBÄCKSKOLAN LÅ VISION PILBÄCKSKOLAN ÄR EN SKOLA VARS ELEVER KÄNNER LUST ATT LÄRA HAR GODA KUNSKAPER BRYR SIG OM VARANDRA

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret

Utbildningsinspektion i Långareds skola, grundskola F 6

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Transkript:

B KVALITETSREDOVISNING Broddetorpsskolan Grundskola inkl. förskoleklass inom enhet Gudhem Läsår 2007/2008 Christina Lindblad Rektor Insändes till BU-kontoret senast den 31augusti 2008

Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/skolans rutiner för kvalitetsarbete Del 2 Läroplanens och kommunens prioriterade områden: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom: Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Skolan och omvärlden, VISA Betyg och bedömning Kunskaper / Språk, läs- och skrivutveckling Hälsa och livsstil Prioriterat av Barn- och utbildningsnämnden Skolans utvecklingsområde: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom skolans valda utvecklingsområde Del 3 Del 4 Resultatöversikt Nationella prov Måluppfyllelse år 5 Betyg Meritvärde Förutsättningar/Nyckeltal Barngrupp Personal Materiella resurser

Del 1. Beskrivning av verksamheten Förskoleklassen har i år arbetat åldershomogent. År 1-5 har arbetat åldersblandat i kklasserna 1-2 och 3-5. Inom ramen för detta har skolan blandat åldrar över klassgränserna i olika ämnen. Det råder ett stort samarbete mellan personal och elever. Skolan kombinerar ämnesområden med pedagogisk utomhusverksamhet i skolskogen och har dessutom ett nära samarbete med Naturum. För att få en trygg start i skolmiljön fick alla som började i förskoleklass en fadder i år 4-5. Under året har skolan fortsatt med läsprojektet. Skolan arbetar även tematiskt i åldersblandade grupper. Rutiner för kvalitetsarbete Skolan har avsatt tid för planering, utvärdering och uppföljning av verksamheten. T ex har skriftliga utvärderingar gjorts efter avslutade schemabrytande aktiviteter. I augusti gör skolan en arbetsplan för året och den följs kontinuerligt upp.

Del 2. Läroplansområden Normer och värden Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklat en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Skolans Strategier / Metoder: Skolan har arbetat med värdegrundsfrågor genom olika material, t ex Livsviktigt, Värderingsövningar, Livets spelregler, Friends eget material och kontinuerliga samtal med eleverna. Nya skyddsänglar har utbildats. Skyddsänglagruppen har haft regelbundna möten under året och arbetat aktivt. Skolan följer likabehandlingsplanen. Förskoleklassens elever har haft faddrar i år 4 och 5. Skolans elevråd har träffats en gång i månaden. Skolan har en genusinspiratör. Skolans personal har deltagit i föreläsningen om internetanvändandet (Surfa Lugnt). Resultat: Arbetet med värdegrundsfrågor medvetandegör och ökar elevernas förståelse och respekt för varandra. Skyddsänglarnas arbete ger en tryggare skolmiljö för eleverna. Likabehandlingsplanen har varit ett verktyg för skolan att arbeta med vid behov. När den har använts har problemen kunnat lösas på ett bra sätt. Fadderverksamheten har skapat trygghet och ansvarskänsla hos både faddrar och fadderbarn. Elevrådet har gett eleverna en chans att vara med och påverka delar av skolans verksamhet. Skolans genusinspiratör har deltagit i kommunens träffar. Arbetet med normer och värden ger resultat hos eleverna, det är dock svårt att mäta. Det ger en grund för fortsatt arbete och vidareutveckling.

Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Arbetslaget har utvärderat muntligt under året. Elevrådet utvärderade sitt arbete vid läsårets slut. Eleverna har skriftligt utvärderat arbetet i skolskogen under hela året. Skyddsänglarna har fört protokoll vid sina träffar och utvärderat vid läsårets slut. Åtgärder för utveckling: Fortsätta att utbilda nya Skyddsänglar. Synliggöra likabehandlingsplanen i verksamheten. Ge genusinspiratören tid i arbetslaget för att informera övrig personal.

Elevernas ansvar och inflytande Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Skolans Strategier / Metoder: Elevrådet med representanter ur alla klasser har träffats en gång i månaden. Varje elevråd har föregåtts av ett klassråd i varje klass. Eleverna i år 3-5 har varit delaktiga i planeringen av veckans arbete. De har även tagit stort ansvar för att planeringen genomförs. Samtliga elever utvärderar vid veckans slut. Vid utvecklingssamtalen har det upprättats en IUP för varje elev. Målen har tydliggjortsoch arbetats aktivt med. Arbetet med att fylla i dokumentationsmallarna (träden) för svenska, matematik och engelska har fortgått. Resultat: Elevrådet har träffats regelbundet och haft inflytande i olika beslut. Eleverna i år 3-5 har varit delaktiga i planeringen av arbetet och de har tagit ansvar för att genomföra den. Varje elev har haft en logg-/planeringsbok som de har utvärderat i vid veckans slut. Därefter har läraren kommenterat och sedan har den skickats hem så att vårdnadshavarna har fått ta del av och eventuellt kommentera veckan som gått. Vid varje utvecklingssamtal har en IUP upprättats tillsammans med elev och vårdnadshavare. Eleverna har blivit medvetna om sitt lärande och sin utveckling genom att de regelbundet har arbetat med målen. Eleverna har varit stolta över att de har nått sina mål. I målarbetet har eleverna märkt hur deras ansvar och inflytande har påverkat måluppfyllelsen, detta har gjort dem motiverade och stolta. Elevernas utvärdering av veckan har inte alltid uppfyllt sitt syfte, den tenderar att handla mer om lek och rast än om skolarbete. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X

Motivering och grund för bedömning: Utvecklingssamtal Lektionsobservationer och enskilda samtal med eleverna. Diskussioner i arbetslaget. Åtgärder för utveckling: Elevernas utvärdering av veckan ska styras in på skolarbetet. Dokumentationsmallarna och dess mål ska omarbetas och anpassas till de nya målen i matematik och svenska för år 3.

Skola och hem Läroplanens Riktlinje: Alla som arbetar i skolan skall Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet Se även läraren skall Skolans Strategier / Metoder: Ett föräldraforum har träffats två gånger per termin för att utveckla samarbetet mellan skola och hem. Utvecklingssamtal för varje elev en gång per termin. Varje vecka har logg-/kontaktbok skickats hem. I den har elever, lärare och vårdnadshavare skrivit. Vid läsårets start hade alla klasser föräldramöte. Då valdes klassföräldrar i varje klass. Hembrev med information om vad som har gjorts och planering för kommande vecka har skickats hem varje vecka. Resultat: Det har varit föräldraforum då alla vårdnadshavare och representanter ur personalen har varit inbjudna vid fyra tillfällen. Detta har varit ett tillfälle för vårdnadshavare att påverka verksamheten. Klassföräldrarna har varit till stor hjälp vid skolans soaré (Bubbelgum) och skolresan till bowlinghallen. Utvecklingssamtalen har varit ett tillfälle att ha en dialog med alla vårdnadshavare och elever. Logg-/kontaktboken har varit en positiv kontakt mellan hem och skola. Kontakten mellan hem och skola har varit mycket positiv under året. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Samtal med vårdnadshavare. Protokoll från föräldraforum Kommentarer i logg-/kontaktböcker.

IUP Personalens diskussioner Åtgärder för utveckling: Utveckla utvecklingssamtal för att få en ännu större elevmedverkan.

Skolan och omvärlden, VISA Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Inhämtar tilläckliga kunskaper och erfarenheter för att Kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, Få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och Få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Lokala Mål/Kriterium: Enheten/arbetsplatsen/arbetslaget/programmet har en plan för vägledning inför studier och arbetsliv. Barn/elever ges möjlighet att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Verksamheten arbetar med företagsamhet som stimulerar nytänkande och samarbetar med näringsliv, arbetsliv, föreningsliv etc. Personalen vid enheten/ arbetsplatsen/arbetslaget/programmet deltar i och utvecklar tankar från erbjuden och på egen hand vald kompetensutveckling. Verksamheten bidrar till att ge varje barn/elev möjlighet att kunna granska olika valmöjligheter och barn/elever får god vägledning inför fortsatt lärande, utbildning och yrkesinriktning. Personal, barn/elever och föräldrar är nöjda med enhetens/ arbetsplatsens/arbetslagets/programmets utveckling inom området. Skolans Strategier / Metoder: Skolan har genomfört en uppfinnarvecka. Besök på ICA Tranan och Räddningstjänsten. Besök på Dalenium, Dalénmuséet och skolmuséet. Samarbete med Naturum. Skolan har deltagit i kommunens kulturutbud med skolbio, författarbesök, skolteater och musikskolan. Polisen och tandsköterskan har besökt skolan. Nyttjande av bibliotek, bibliotekspersonal och Mediapoolen. Resultat: Uppfinnarveckan uppskattades av elever och personal. Elevernas kreativitet flödade och de fick lära sig om uppfinningar och uppfinnare. Genom samarbetet med Naturum har eleverna fått ökad kunskap om närområdet och dess natur. Samarbetet med Dalenium har bl a inspirerat eleverna före uppfinnarveckan och gett dem kunskaper om uppfinnare och deras uppfinningar. Kulturutbudet har inspirerat eleverna, t ex har flera elever börjat spela instrument.

Arbetet med skola och omvärlden ger eleverna en uppfattning av vårt samhälle och närområde. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Skriftlig utvärdering av uppfinnarvecka. Enkäter Observationer Diskussioner i arbetslaget. Åtgärder för utveckling: Upprätta en VISA-plan och utifrån den arbeta mer aktivt med skola och omvärlden.

Betyg och bedömning Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna Skolans Strategier / Metoder: Vid utvecklingssamtal har IUP upprättats och dokumentationsmallar fyllts i tillsammans med elev och vårdnadshavare. Resultat: Genom att fylla i dokumentationsmallarna och sätta upp nya mål såg eleverna tydligt vad de kunde och vad de behövde utveckla. Dokumentationsmallarna tydliggör elevernas utveckling. Arbetet med målen ger eleverna insikt i sitt lärande. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Diskussioner i arbetslaget. Utvecklingssamtal Åtgärder för utveckling: Omarbeta och förtydliga dokumentationsmallarna och anpassa dem efter de nya målen i matematik och svenska för år 3. Införa skrifliga omdömen i alla ämnen från år 1 under våren.

Kunskaper Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, Utvecklar sitt eget sätt att lära Utvecklar tillit till sin egen förmåga Känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Lär sig utforska, lära sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, Lär sig kommunicera på främmande språk Lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Skolans strategier / Metoder: Genom att variera arbetssätt skapades ett lustfyllt lärande med hänsyn till olika inlärningsstilar. - Temaarbete både i åldersblandade och åldershomogena grupper. - Arbete i olika gruppkonstellationer, t ex pojk- och flickgrupper, nivågrupper och mindre grupper. - Inomhus- och utomhuspedagogik. - Olika metoder (syntetisk och analytisk) vid läs- och skrivinlärning. - Praktiskt och teoretiskt matematikarbete. Skolan har fortsatt med läsprojektet där eleverna läser enskilt, i grupp eller lyssnar på högläsning. Vid vissa tillfällen har eleverna arbetat med skrivuppgifter i sin läslogg. Två personal har deltagit i TRAS-utbildningen. Resultat: Genom att ha varierat arbetssätten har alla elever kunnat utvecklats. Läsprojektet har väckt många elevers intresse för skönlitteratur. Eleverna har olika inlärningsstilar och genom det varierade arbetssättet nås alla.

Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Observationer Diskussioner i arbetslaget Elevers utvärderingar, t ex läsprojektet. Åtgärder för utveckling: En ny läslogg för de äldre eleverna i läsprojektet. Lärarnas kompetens beaktas vid schemaläggning.

Läs- och skrivutveckling Kommunal handlingsplan: Lokala Mål: Skolan skall sträva efter att varje elev ska nå målen i svenska ska öka sin lust att läsa Skolans strategier / Metoder: Skolan har under året fortsatt med läsprojektet och då använt sig av bibliotekets bokjurylådor och boklådor. Högläsning har förekommit i alla klasser. Eleverna har skrivit mycket. En av lärarna har under hösten haft en läs- och skrivmentor och två lärare är med i läsprojektgruppen. Nya böcker har köpts in under året och presenterats i klasserna. Intensivperioder med läsning och läsläxa. Läs- och skrivutveckling har prioriterats vid specialundervisning. Resultat: Läsprojektet: Alla elever har haft läsning på schemat 3 gånger i veckan. En del har lyssnat på högläsning, andra läst enskilt eller i grupp. Resultet har blivit att läsintresset har ökat. I läsprojektet har varje elev haft en egen läslogg, som de har skrivit i kontinuerligt. Där har de skrivit upp vilka böcker de läser, omdömen och olika uppgifter. Detta resulterar i kännedom om olika författare, reflektion över det lästa och skrivträning. Vid lässcreeningen i år 3 har eleverna visat mycket goda resultat. Bokjurylådorna har varit ett populärt inslag. Genom högläsning har läsintresset ökat. Genom att skriva mycket har eleverna fått ett mer varierat uttryckssätt. De nyinköpta böckerna har ökat läsintresset. Genom intensivperioderna har föräldrarna blivit mer delaktiga och elevernas läsning förbättrats. Arbetet med läs- och skrivutveckling har prioriterats och det har gett goda resultat. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse:

Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Tester; fonolek, bokstavskännedom, DLS bas, bokstavskedjor, ordkedjor, meningskedjor, Vilken bild är rätt?, H4, nationella prov och lästrappan. Observationer (t ex lyssna när elever läser). Diskussioner i arbetslaget och med specialpedagog. Åtgärder för utveckling: Prova nya läsloggar för år 4-5 i läsprojektet. Börja använda stavningstest (stavning L för år 2). Svenska ska prioriteras vid schemaläggning.

Hälsa och Livsstil Detta område skall redovisas enligt de allmänna råden för kvalitetsredovisning Lokala Mål: Verksamheten skall bidra till att barn och elever utvecklar såväl en god psykosocial hälsa och ett gott välbefinnande som en god fysisk hälsa. Alla vuxna i våra verksamheter skall arbeta för en hälsofrämjande skola. CittaSlow -andan skall genomsyra förvaltningens verksamheter. Upprätta en hälsoplan. Skolans strategier / Metoder: Skolans personal har deltagit på en föreläsning om drogförebyggande arbete med Börje Dahl. Skolan har haft friskvård på schemat. En hälsoplan har upprättats. Hälsoinspiratörerna har arbetat med att inspirera kollegorna. Under hösten genomfördes en frukost- och hälsovecka. Skolan har ansökt om medlemskap i Grön Flagg och en personal har varit på föreläsning. Temat som är valt för nästa läsår är Livsstil och hälsa. Resultat: Föreläsningen av Börje Dahl ledde till att en plan för drogförebyggande arbete upprättades. Friskvården har lett till en positiv inställning till motion. Frukost- och hälsoveckan har gjort eleverna medvetna om vikten av en bra frukost. Eleverna har blivit medvetna om betydelsen av att röra på sig och vad kroppen behöver för att må bra. Arbetet med Hälsa och Livsstil har lett till medvetna elever. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Utvärdering av Frukost- och hälsovecka. Observationer Diskussioner i arbetslaget Spontana kommentarer från eleverna.

Åtgärder för utveckling: Påbörja arbetet med Grön Flagg under hösten. Arbeta vidare med Frukost- och hälsoveckan, t ex bjuda in en dietist, prova udda sporter.

Skolans eget utvecklingsområde Lokala Mål: Skolan skall sträva efter att varje elev Skolans strategier / Metoder: Resultat: Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra Motivering och grund för bedömning: Åtgärder för utveckling:

Del 3. Kunskapsöversikt Uppföljning utifrån en samlad bedömning och de diagnostiska materialen skolår 2 våren 2008 A. Antal pojkar och flickor som klarar målen för skolår 2 och vilka bedöms ha en utveckling som leder till att målen i svenska och matematik i skolår 3 uppnås. Dvs de elever som bedöms nå målen inom ordinarie undervisning utan extra stöd. B. Antal pojkar och flickor som har svårigheter att uppnå målen i svenska och matematik och som bedöms ha en utveckling som leder till målen i skolår 3 endast med hjälp av stödinsatser. (Individintegrerade särskolelever redovisas ej nedan) År 2 A Utan stödinsatser B Med stödinsatser (antal elever) (antal elever) Pojkar Sv 5 3 Ma 6 2 Flickor Sv 3 1 Ma 4 0 Antal elever i behov 4 av stöd i ett eller flera ämnen Totalt antal elever: Totalt antal elever 8 4 12 Kommentarer: Åtgärder för utveckling: Undervisning enskilt och i små grupper.

Uppföljning utifrån de nationella proven skolår 5 vårterminen år 2008 Antal pojkar och flickor skolår 5 som når målen i svenska, matematik och engelska på Nationella prov respektive antal elever som inte uppnår målen, EUM. År 5 Pojkar Flickor Totalt Svenska G EUM Engelska G EUM Matematik G EUM Antal Antal Antal elever Kommentarer till tabellen: Åtgärder för utveckling:

Uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 5 Utifrån kursplanemålen bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 5 enligt nedan i respektive ämne samt även måluppfyllelsen avseende simkunnighet Ämne Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO SO Slöjd Svenska Svenska som andr språk Teknik Simkunnighet Kommentar: Antal elever totalt Antal flickor som når målen Antal flickor som inte når målen Antal pojkar som når målen Antal pojkar som inte når målen Skolans åtgärder för utveckling:

Uppföljning utifrån de nationella proven skolår 9 vårterminen år 2008 Antal pojkar och flickor skolår 9 som fått provbetyg MVG, VG, G, EUM (elever som ej når målen) i svenska, matematik och engelska på Nationella prov År 9 Pojkar Flickor Totalt Svenska MVG VG G EUM Engelska MVG VG G EUM Matematik MVG VG G EUM Antal Antal Antal elever Antal elever utan provbetyg i ett eller flera ämnen Kommentarer till tabellen: Åtgärder för utveckling:

Uppföljning av betygen vårterminen 2008 Antal pojkar och flickor skolår 8 och skolår 9 som fått betygen MVG, VG, G, EUM ( elever som ej når målen) i svenska, matematik och engelska. År 8 År 9 Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Svenska MVG VG G EUM Antal Antal Antal Antal Engelska MVG VG G EUM Matematik MVG VG G EUM Antal elever Antal elever utan betyg i ett eller flera ämnen Kommentarer till tabellen: Åtgärder för utveckling:

Måluppfyllese i samtliga ämnen i år 9 Givna betyg i samtliga ämnen vid slutbetyg vårterminen 2008 Ämne Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem-och konsumentkunskap Historia Antal elever Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk, språkval Modersmål Musik NO Religion Samhällskunskap Slöjd SO Svenska Svenska som andra språk Teknik Uppgifterna avser betyg före prövning Antal G Antal VG Antal MVG Antal EUM Kommentar: Åtgärd för utveckling:

Meritvärde för elever med slutbetyg från år 9 2008 Meritvärde Antal elever med skriftliga omdömen Totalt antal skriftliga omdömen Pojkar Flickor Totalt Kommentarer: Åtgärder för utveckling:

Del 4: Nyckeltal (elever/tjänster per den 1 maj) Kategori Antal /elever förskoleklass skolår 1 2 3 4 5 6 7 8 9 varav modersmål varav svenska 2 SUMMA träningsskola grundsärskola individintegr. särskola SUMMA fritidsgårdar musikskolan Antal besök: Antal elever: Jmf föreg.år: Jmf föreg.år: Kommentarer: Åtgärder för utveckling:

Materiella resurser / Lokalbedömning Grundskola 1 2 3 4 Våra lokaler stöder och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet X Inredningen stöder och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet Utrustningen stöder och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet X X Våra lokaler är säkra och i gott skick X Vår utemiljö stöder och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet X Bedöm ovanstående faktorer efter den vanliga skalan där 1 = mindre bra 2 = ganska bra 3 = bra 4 = mycket bra Kommentarer: Åtgärder för utveckling: