Behandlingsarbete med späda och små barn



Relevanta dokument
Katrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Anknytning i teori och praktik

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)

Kiwiböckerna metod och begrepp

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006

Nyanlända elever i skolan

Fritidshem och skola i samspel

Föräldrar spädbarn Hagadal

Repetitivt arbete ska minska

Telefonrådgivning - en viktig del av vården

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Matematiken har alltid funnits omkring

Konsultation med skolan

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Amina teckenspråksgestaltning av Undo

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Hantering av problemskapande beteende

Svenska som andraspråk, år 8

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Traumamedveten omsorg

Att arbeta som psykolog i skola och förskola

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Utbildningspaket 2016

Drömplan för Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen under ett år för att följa upp din drömplan.

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Skolsocial kartläggning

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Kursplan. Professionsövergripande kurs i späda och små barns psykiska hälsa och utveckling, 0 5 år

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Sammanfattning på lättläst svenska

Drömmen om ett hem TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR: HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Referenslitteratur senast uppdaterad (Kerstin Neander)

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

P-02/03 säsongen 2016

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

INFORMATION OCH KURSPLAN

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

FREDA-farlighetsbedömning

Hantering av problemskapande beteende

ATT TALA OM DET MAN INTE TALAR OM

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Språkscreening vid 2,5 år

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

Det professionella samtalet Maria Carlsson, lektor Folkhälso och vårdvetenskap Uppsala universitet

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström Examinationsuppgift.

Motiverande Samtal MI introduktion

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator

Amning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning

Kvalitetsrapport Så här går det

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Hantering av problemskapande beteende

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Tvärprofessionella samverkansteam

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Transkript:

Behandlingsarbete med späda och små barn Katrin Bernstad Leg. psykolog, leg. psykoterapeut specialist klinisk psykologi handledare Viktoriagården, BUP Malmö

Litteratur Bergum, M.,(Ed), (2010). Håndbok i Sped og småbarns psykiske helse. Gyldendal Norsk Forlag. Brandtzaeg, I., Smith, L., Torsteinson, S.(2011). Mikroseparasjoner, Tilknytning og behandling. Fagbokforlaget. Broberg, A., et al. (2006). Anknytningsteori. Natur och Kultur. Broberg, A., et al. (2008). Anknytning i praktiken. Natur och Kultur. Brodén, M., (1989). Mor och Barn i Ingenmansland. Almqvist & Wiksell. Murrey, L. (2014). The psychology of babies. How realtionships support development from birth to two. Constable & Robinson Ltd. Powell et al (2014). The circle of Security Intervention Enhancing Attachment in Parent Child Relationships. The Guilford Press Sameroff et al. (2005). Treating parent-infant relationship problems strategies for intervention. The Guilford Press Stern, N. D (1995). The motherhood constellation a unified view of parent-infant psychotherapy. Basics Books. Wennerberg, T. (2010).Vi är våra relationer. Natur och Kultur

Personal på Viktoriagården 1 enhetschef, barnsjuksköterska 3 psykologer 3 socionomer 2 specialpedagoger 1 socialpedag 1 barnpsykiater 1 sekreterare Ca 10 heltidstjänster

Viktoriagården Relationsbehandling för -Gravida -Spädbarn (0-1,5 år) -Småbarn (1,5-4 år) 2013: 244 nyanmälningar

Varför remiss? Symptom hos barnet: Mat- och sömnstörningar Svårtröstat, oroligt Undandragande av social kontakt Trots Kontaktsvårigheter Försenad/avvikande utveckling

Varför remiss? Förälder uttrycker otillräcklighet: Eget mående går ut över barnets fungerande Fö inte tycker om sitt barn Egna tidiga upplevelser stör relationen till barnet

Viktoriagårdens behandlingsmodell Direkt samspelsbehandling Terapeutiska samtal Föräldrasamtal

Samspelets kvalitet Fysisk utveckling Emotionell utveckling Relationsutveckling Kognitiv utveckling

Sterns hypoteser Spädbarn är realister Små barn lever i nuet Barnet föds med upplevelse av begynnande själv Utvecklar scheman för att vara med den självreglerande andre Utveckling sker i kvantsprång

0-2 månader, samvaro Reglering av tillstånd -Reducera stress -Hitta och etablera rytm -Värme, kroppskontakt -Vitalitetsaffekter, lugn och glädje Känslan av ett begynnande själv

2-7 månader, samspel -Spegling -Intoning -Turtagning, dans Reglering av känslor genom affektsynkronisering Känslan av ett kärnsjälv

7-15 månader, samförstånd Affekt synkronisering på nytt plan-förstå och bli förstådd -Delade affekter -Delad uppmärksamhet -Socialt refererande -Intersubjektivitet Känslan av ett subjektivt själv

Erfarenheter Inre arbetsmodeller Mönster i beteenden gentemot föräldern

Anknytningsmönster Organiserad -Trygg -Undvikande -Ambivalent Desorganiserad

15-42 månader, samtal -Språket ger nya sätt att vara med andra -Dela mening -Mer komplexa känslor -Gränssättning-förhandling Affektintegrering genom att dela ord Känslan av ett verbalt själv

3,5 år-sammanhang -Orsak-verkan -Sekventiellt tänkande -Theory of mind -Samarbetspartner Affektintegrering genom att dela berättelser Upplevelsen av ett berättande själv

Risktecken i samspelet ( det som inte är ) Mangel på glädje, engagemang tröst och skydd kropps- och ögonkontakt speglande mimik småprat delade känslor och upplevelser samtal berättelser

Föräldraförmågor (evne) Positivt engagemang Sensitivitet -upptäcka -svara -rätt tid -rätt insats -upprepa Strukturering Icke-invaderande Icke-fientlig hållning Inlevelse Realistisk syn på barnet Reflektionsförmåga

Bedömning Barnet Samspel Föräldraförmågor Förälderns föreställningar om sitt barn och sig själv som förälder Tillgång till socialt stöd, samarbete

Samspel IAM Föreställningar om: barnet sig själv och föräldraskapet Föräldrabeteende Barnbeteende RIG Scheman IAM

Erfarenheter Inre Arbetsmodeller (förväntningar, tolkningar etc) Mönster i beteende gentemot barnet

Ingångar till behandling (Stern, 1996) Stern, 1996: Sameroff, 2004: Barnet Föräldrabeteende Förälderns föreställningar Familjesystemet Re-mediate (barnet) Re-define (fö) Re-educate

Viktoriagårdens behandlingsmodell Direkt samspelsbehandling Terapeutiska samtal Föräldrasamtal

Direkt samspelsbehandling Iscensättning/ deltagande i naturliga samspelssituationer Finnas med se, spegla, intervenera, reflektera Vitalisera Reglera ner Fungera som modeller Ge utvecklingsrådgivning

Terapeutiska samtal Hitta mönster i föräldraskapet Nyansera bilden av barnet och av sig själv som förälder Differentiera och prioritera barnets behov Öka förmågan till egen affektreglering Bearbeta eventuella skuldkänslor och trauman som påverkar föräldraskapet

Föräldrasamtal Samsyn på barnets behov och på föräldraskapet Samarbete i föräldrasakpet Hantera destruktiva familjemönster

Behandlarens förhållningssätt Positivt engagemang Emotionell närvaro Nyfikenhet Lyhördhet Icke-dömande Hoppfullhet

Samspel, mamma Han är högfärdig och beräknande. Jag är en värdelös mamma. En bra förälder klarar allt Tröstar mekaniskt, frustrerat. Uppgiven, irriterad ton Missnöjd, spänd, oreglerad Erfarenheter Scheman

Samspel, mamma Det är fel på honom. Jag är oviktig för honom. Han behöver värme och tydlighet men det klarar inte jag. Passiv. Tittar på honom. Skriker ibland Söker ej mamma. Utbrott, kan då slå, skrika på henne Få tillfällen av att bli lugnad. Få känslomässiga möten. Ingen trygghet i relationen

Samspel, pappa Han har problem, han är som han är. Jag är ok, är som jag är. Man ska inte bråka Undvikande Avleder eller låter vara Högt tempo. Utbrott, kan då skrika på honom Få tillfällen av att bli lugnad. Få känslomässiga möten. Viss trygghet i relationen

Samspel, mamma Han är skadad av att jag har svikit honom. Jag rår inte på honom. Han måste lyda! Frågar för mycket. Ger efter/blir för hård. Prestationsinriktad Klängig Negativ Aggressiv Kontrollerande Ambivalent anknytning. Förväntar sig ingen glädje i inteaktionen.

Behandlarens fokus pendlar mellan Förälderns inre representationer Samspel Barnet