DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård www.diabetesnurse.se NR 1 2013 Internationella barndiabetesmötet Världsdiabetesdagen Ny diabetesbok för de yngsta Ordinerad egenvård via dator eller IPAD
Sänkt pris
DIABETESVÅRD NR 1 2013 3 Ordförandens tankar Så har vi då börjat ett nytt år. Vad kommer detta år att innebära för oss som förening, för oss som yrkesutövare, för oss som människor? Vad kommer det att innebära för diabetesvården? Det är i år 30 år sedan SFSD bildades och som jag skrev i förra numret av tidningen 20 år sedan jag började arbeta med diabetes. Mycket har förändrats till det bättre, men Idag har 1 miljon svenskar diabetes eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen. För dem som har sjukdomen är det tyvärr liksom i postkodlotteriet olika vilken vård/ vinst de får. Och det är absolut inte vinst varje gång! Vi har blivit duktiga på att mäta resultat det Nationella Diabetesregistret är nu uppe i drygt 345 000 registrerade patienter. Men resultaten i sig lämnar mycket övrigt att önska. Barndiabetesregistret visar på skrämmande olikheter mellan enheterna och vuxendiabetesregistret visar på fortsatt negativ trend för HbA1c och den kan inte förklaras av metodfel. Något behöver göras men vad? Vad kan orsakerna vara? Vad är medicinen? Vad tycker du? Styrelsen för SFSD har för år 2013 planerat för verksamheten under året. Fokus kommer att ligga på aktiviteter som syftar till att åstadkomma en god och jämlik diabetesvård med tillräckliga resurser både för de redan sjuka men också insatser för att förebygga insjuknande. Vi har därför tillsammans med Nationella Diabetesteamet nu påbörjat ett intensifierat påverkansarbete. Tillsammans är vi starkare! En god diabetesvård förutsätter också kompetent personal som tillåts jobba med diabetes och som ett led i detta fortsätter vi förstås verka för resurser enligt ledtal och egen specialistsjuksköterskeutbildning. Under Diabetesforum 2013 kommer diabetesvården nu och i framtiden att belysas i många aspekter och dagarna avslutas med två spännande debatter: Vägen till jämlik vård - är den öppen för diabetes? och Folkhälsofrämjande och diabetes - vad kan och ska samhället göra för att påverka våra livsstilar? SFSD fyller i år 30 år och vi kommer att uppmärksamma detta litet extra i samband med vårt årsmöte under Diabetesforum, hoppas vi ses! Jag önskar er alla ett riktigt gott 2013! Britt-Marie Carlsson T INNEHÅLL ISPAD 4-7 Diabeteskonsulent dras in trots lyckad projekttid 8 Barn med fetma måste behandlas i tid 10 Tonåringens stökiga relation till sin diabetes 12-13 Ung diabetes 14 Hennes mygga och vampyr ökar förståelsen 16-17 Världsdiabetesdagen 22-25 Gruppundervisning för analfabetpatienter 30 Nordisk intensivkurs på Färöarna 36 Dialyspatienters hälsa och livskvalitet 38-39 Ordinerad egenvård via dator eller ipad 40
4 DIABETESVÅRD NR 1 2013 ISPAD- årligt möte Istanbul 10-13 oktober 2012 Vi lämnar ett regnigt och kallt Sverige i mitten av oktober och möter ett soligt och välkomnande Istanbul för att under några intensiva dagar delta vid ISPAD s årliga symposium. Här möts forskare och praktiker från hela världen för att diskutera de senaste rönen vad gäller barndiabetes. Inramningen är färgstark. Istanbul är en av världens mest fascinerande städer med kontraster i alla avseenden och den enda staden i världen som ligger i två världsdelar. Det syns, det hörs och det känns på dofterna. Livliga orientaliska basarer ligger sida vid sida med europeiska butiker. Kebabstånd och kaffehus är belägna intill internationella restauranger. Moderna kontorslokaler och hotell varvas med osmanska minareter. Men mest märks kontrasterna i människorna. Symposiet är upplagt med en lång rad intressanta föreläsningar tillsammans med en gedigen posterutställning. Mellan föreläsningarna ges de ca 1500 delegaterna tillfälle att knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Här följer några axplock och korta referat. Psykologiska aspekter Jon Haug, Norge. Tog upp ämnet om hur svårt det kan vara för ungdomar att hitta rätt mening och motivation till att ta sitt insulin. Den intellektuella förståelsen värderas inte tillräckligt högt om det finns negativa känslor knutna till insulin. Det kan till exempel handla om flickor som vill hålla sig smala eller rädsla för hypoglykemier. Vår uppgift är att försöka etablera en positiv attityd och ett psykologiskt behov av insulin. Ungdomar vill ha en direkt vinst av att ta sitt insulin. Det kunde man se i en studie från Norge där man kom överens med gruppen om man tog sitt insulin som ordinerat och på så sätt förbättrade sitt Hba1c-värde fick en viss mängd pengar i belöning. Det fungerade. Deborah Christie, UK. Berättade om hur hon använder Motiverande samtal för att hjälpa ungdomar som hoppar över sina insulindoser. Frågor som hon brukade inleda sina samtal var anledningar att förändra beteendet? anledningar att inte förändra sitt beteende?, hur viktigt kan det vara att förändra sitt beteende? skala 1-10. För att få ungdomarna att själva fundera över sitt sätt att hantera sin sjukdom ber hon dem fundera på; Varför är det ett problem för Dig? Vad tror Du skulle hända om Du tog Ditt insulin? Vad kommer att hända om Du inte tar Ditt insulin? Hur skulle det bli annorlunda om Du tar Ditt insulin?
DIABETESVÅRD NR 1 2013 5 För att nå ungdomar kan det vara bra att använda samma språk som de själva har. Reflektera och summera det som kommer fram. Man ska inte kritisera. Lyssna noga! Akuta och kroniska komplikationer Symposiet innehöll många korta föreläsningar i ämnet. Här presenteras ett par av dessa kortfattat. K.C. Donaghue, har i sin studie funnit att ungdomar med förhöjd albumin/ kreatininkvot även ofta har en förhöjd hjärtfrekvens oberoende av glykemisk kontroll vilken i sig kan bidra till tidig njurskada. J. Couper, Australien, har i studier sett att förhöjd A/C-kvot är relaterat till tidig ateroscleros hos unga med typ1- diabetes. J. Nazim, Polen, rapporterade att förekomst av microalbuminuri hos barn och ungdomar med typ1-diabetes är reversibelt hos de allra flesta. Man frågade sig om pubertet i sig kan vara utlösande faktor. P.Z. Benitez- Aguirre har tittat på könsskillnader vid retinopati under puberteten. Man kom fram till att flickor hade en större risk för mikrovaskulär sjukdom pga ett mer komplext mikrovaskulärt nätverk. Diabetesvård, undervisning och psykologiska frågor N. Maas-van Schaaijk, Holland har gjort en undersökning av relationen mellan mammors och pappors stress och depressiva symtom hos ungdomar med typ1 diabetes och jämfört med föräldrar till ungdomar utan kronisk sjukdom. Man såg i sin studie att framförallt pappor till ungdomar med typ 1 diabetes visade mer stress. Det är alltså viktigt att engagera pappor aktivt i ungdomens sjukdom. Ungdomar med diabetes och stressade föräldrar uppvisade mer depressioner. Man såg ingen relation mellan stress hos föräldrar och depression hos friska ungdomar. HC Mc Guire höll en mycket intressant föreläsning om kartläggning, kostnader och undervisning om typ 1-diabetes hos barn och ungdomar i Kina. Man såg signifikanta skillnader av vården i olika delar av Kina. Kostnader för drabbade familjer ökade bördan. A.Cotterill, Australien berättade om hur man i Queensland startat ett kontinuerligt utbildningsprogram för personal från sju olika diabetesteam. En av anledningarna till projektet var att man i teamen ofta kör fast med ungdomar med psykosociala problem och högt Hba1c-värde (>10%). Teammedlemmarna upplevde en brist på kompetens att hantera dessa grupper. Man startade projektet med ett site-besök av en erfaren psykolog och hade fortsättningsvis videokonferenser en gång per månad där även barnpsykiatriker deltog. Deltagarna i projektet såg stora vinster med samarbetet. G Burger, Österrike beskrev hur man provat Motiverande samtal och KBT som metod för att nå ungdomar med dåligt kontrollerad diabetes. Studien pågick i sex månader och man träffades under den tiden vid 12 tillfällen. Man såg efter 6 månader endast en liten förbättring av kontrollen hos pojkarna i gruppen. Hos flickorna ingen förbättring alls. Detta tror man bl. a beror på att flickor verkar vara mer rädda för hypoglykemier samt att det var vanligare med ätstörningar hos flickor. Två föreläsare, F. Mehta, UK samt I. Rabbone, Italien berättade om studier där man utvärderat effekt av kolhydraträkning med och utan hjälp av Automatisk bolus kalkylator, ABC. Man har i studierna använt sig av Roche mätare Accu-chek aviva Expert med vilken man kan programmera personliga inställningar för uträkning av insulindos. Man kunde se att de barn som kolhydraträknade tillsammans med ABC förbättrade kontrollen både vad gäller HbA1c och glukosvariabilitet mer än de som enbart använde sig av kolhydraträkning. Katoacidos Ragnar Hanås, Sverige höll en föreläsning om fördelarna med att kunna mäta ketoner i blodet för att snabbast diagnostisera och behandla eventuell ketoacidos. Viktigt att förebygga ketoacidos vid framförallt insulinpumpbehandling. Följ glukosnivåer flera gånger per dag och byt infusions-set minst tre gånger per vecka. Hanås propagerade för att aldrig byta infusions-set efter sista bolusdosen på dagen. Har man bytt nål och slang inför en måltid får man på ett
6 DIABETESVÅRD NR 1 2013 snabbt sätt ett kvitto på om infusionskanylen är korrekt applicerad och att insulinpumpen kan leverera insulin som den ska. Thomas Danne, Tyskland påtalade vikten av att vid varje besök upprepa risker för och symtom vid ketoacidos. Familjerna måsta ha kunskap om tillståndet och vår uppgift är att säkerställa att alla får ketonstickor utskrivna. Har man fått ketoner kan man räkna med att man behöver två ggr så mycket insulin för att komma tillrätta. Sist men inte minst; Pumpens bästa vän är pennan! SWEET-symposium Presentation av projektet. SWEET- Better control in Pediatric and Adolscent diabetes: Workong to create centres of reference. Man vill med projektet skapa referenscentran baserade på ett partnerskap av etablerade nationella och europeiska organisationer. Resultatet kommer bl. a att ge bättre kunskap om pediatrisk diabetes i Europa, rekommendationer för behandling samt vård och patientutbildning. Medtronic satellitsymposium Eva Örtqvist, Sverige berättade om hur man kan öka skyddet mot hypoglykemier med hjälp av teknologi. Man vet att Hba1c-värdet ofta stiger hos barn med diabetes långt före puberte- ten. Misstankar om att rädsla för hypoglykemier är orsaken till denna stegring gjorde att man följde en grupp barn med pumpbehandling tillsammans med perioder av kontinuerlig glukosmätning, CGM. Patienterna rapporterade mindre rädsla för hypoglykemier med hjälp av CGM och man såg en reduktion av antalet perioder med låga värden under mätperioden. Nutrition Jennie Brand-Miller, Australien rapporterade om guidelines vilka rekommenderar kolhydraträkning för att beräkna insulindos till en måltid. Brand- Miller ifrågasatte kolhydraträkning som metod eftersom man har sett stora skillnader i glykosnivåer postprandiellt trots intag av samma mängd kolhydrater. Brand-Miller förespråkade Glykemiskt index och rekommenderade livsmedel med lågt GI. En medvetenhet om livsmedels olika GI-värde bör användas som ett verktyg i beräkningen av insulindos. TODAY-studien Lori Laffel, Silva Arslanian, Lynne Levitsky, USA, berättade om olika behandlingsalternativ för typ 2-diabetes hos barn och ungdomar idag. Bara ungefär hälften av barn och ungdomar med typ 2-diabetes kan uppnå målvärden för blodsocker med hjälp av metformin. På grund av ökad förekomst av fetma bland barn har det även skett en ökning av typ 2-diabetes i denna åldersgrupp, inte minst i USA. Men hittills har det funnits lite evidens för vad som är bästa behandlingen enligt forskarna. I en randomiserad studie jämförde de därför tre olika behandlingsvarianter: enbart metformin, metformin plus det numera indragna läkemedlet rosiglitazon och metformin tillsammans med särskild livsstilsintervention (TODAY livsstil program, TLP). Livsstilsinterventionen bestod av individuell rådgivning om viktminskning riktad till enskilda deltagare och deras familjer. Totalt ingick 699 personer i studien i åldrarna 10-17 år. Deltagarna följdes i ca 4 år. Bland deltagare som bara fått metformin var det ca 52% som misslyckades att uppnå kontroll på blodsockret (under 6 månader HbA1c < 7%). Motsvarande andel för övriga två grupper var 38,6% respektive 46,4%. Med tanke på att det var så många i studien som inte uppnådde blodsockerkontroll konstaterar forskarna att en majoritet av unga med typ 2-diabetes kommer att behöva kombinationsbehandling eller insulinbehandling inom några år efter de fått sin diagnos. Diabetes och idrott Peter Adolfsson, Sverige och Michael Riddell, Canada talade om hur fysisk aktivitet påverkar hälsan fördelaktigt och gav under sina föreläsningar tips och råd om hur man på bästa sätt bibehåller jämna glukosnivåer under och efter sitt träningspass. Hur man planerar sin träning kan variera mycket beroende på intensitet. Att under passet tillföra rätt mängd kolhydrater ökar chanserna att prestera bra resultat. Kan man styra sin måltider så är det en klar fördel om man intar sin måltid två timmar före träningspasset. Man tar då sin normala insulindos. Ta gärna en frukt direkt efter passet och en måltid inklusive mjölk som dryck någon timme efter träningen. Använder man insulinpump fick man rådet att sänka basaldosen två timmar före passet och upp till åtta timmar efter. Om man tagit bort sin pump under träningen kopplar man tillbaka den direkt efter passet och ger 50% av det man förlorat under passet som en bolusdos. Många ungdomar berättar om höga värden efter träningen. Detta kan variera beroende på träningspassets längd och intensitet. Man rekommenderade då små extra doser av insulin. Har man pump
DIABETESVÅRD NR 1 2013 7 kan man höja basaldosen försiktigt under några timmar. Posterutställning Föräldrars erfarenheter av utbildningsprocessen i samband med deras barns nyinsjuknande i typ1- diabetes. Jönsson m fl. Lund Sverige Man gjorde öppna intervjuer med föräldrar tre respektive sex månader efter sjukdomsdebuten. Föräldrarna upplevde en svår och intensiv undervisningsprocess under en tid då man befann sig i chock samtidigt som man kände stor sorg över att ens barn drabbats av en kronisk sjukdom. De nya rutiner man lärt sig på sjukhuset och som man försökte få in i sin vardag hemma sågs som en svår uppgift eftersom man ville vara en bra förälder och hantera sitt barns sjukdom rätt, och samtidigt försöka leva ett så normalt liv som möjligt. Den bästa vården vi kan ge är att hitta en balans i undervisningsprocessen och kartlägga varje familjs individuella behov av kunskap och kompetens. Munhälsa hos barn med typ 1-diabetes C. Choleau m fl. Frankrike I denna studie tittade man på munhälsan hos 40 barn med diabetes. Man fann hos de barn med Hba1c-värde över 7,5% (6,5 % i Sverige) en högre frekvens av tandköttsinflammation och karies. Man har dessutom sett att man efter fem års diabetesduration har en signifikant lägre salivutsöndring. Endast 17 % av barnen i studien hade tillräcklig kunskap om sambandet diabetes och munhälsa. Studien belyste behovet av undervisning om orala komplikationer av diabetessjukdomen och att främja för god munvård. world diabetes day 14 November Genom att använda posterinformation öka samhällets medvetenhet om typ1-diabetes och därmed förebygga Diabetisk ketoacidos, DKA, hos barn i samband med nyinsjuknandet. B. King m fl. Australien Man såg i studien att antalet DKA i samband med nydebut sjönk markant efter en kampanj då man placerat postar med bilder och information om typ1-diabetes på dagis, skolor och vårdcentraler. Mona Jacobsson Vad kan barn om sin diabetes några år efter sjukdomsdebuten? Stankovic m fl. Serbien Syftet med studien var att ta reda på vid vilken ålder barn självständigt kan hantera sin sjukdom. Det framkom att ålder har större betydelse än sjukdomsduration när det gällde beroendet av andra. De som var äldre än tio år visste mer om sin diabetes än de som var yngre. Studien visade också att vi måste uppdatera diabeteskunskaperna ungefär var annat år för att på så sätt uppmuntra barnet att bli mer oberoende. Remission utan insulinterapi med glutenfri kost hos en 6-årig pojke med typ1-diabetes. S.S. Möller, Danmark En 5-årig pojke diagnostiserades ha typ1-diabetes med klassiska symtom och positiva GAD-antikroppar. Man fick vid sjukdomsdebuten rådet att äta glutenfri kost och välja livsmedel med lågt glykemiskt index. Pojken har lyckats bibehålla Hba1c på 5,8-6,5% (4,8-5,5% i Sverige) utan behov av insulin förutom vid några korta perioder med infektioner eller allergier. Hans insulinproduktion har sjunkit men han har lyckats bibehålla ett lågt Hba1c-värde vilket indikerar en ökning av insulinkänslighet. Efter 24 månader är han fortfarande utan dagligt insulin.
8 DIABETESVÅRD NR 1 2013 Diabeteskonsulent dras in trots lyckad projekttid Landstinget i Jönköping drar in funktionen diabeteskonsulent i förskola och skola. Detta projekt som pågått under snart tre år, dras nu in trots goda resultat och faktumet att Typ 1 diabetes ökar successivt och även debuterar tidigare i livet. På tjugo år har antalet nyinsjuknande fördubblats bland barn och ungdomar. Projektet har drivits av Svenska Diabetesförbundet med finansiering från Allmänna Arvsfonden. Theo Palmer, 6 år Bakgrunden till att projektet startade var det faktum att studier visat att många drabbade familjer inte fick det stöd de önskade i skolan. I ett samarbete inom det Nationella Diabetes Teamet drogs detta nationella projekt med en diabeteskonsulent igång för snart tre år sedan. Uppdraget gick till barndiabetesteamet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Rosita Ilvered projektanställdes. SFSD har under åren ingått med en representant i styrgruppen för projektet. Det mesta talar nu för att det inte blir någon fortsättning då landstinget i Jönköpings län inte tillfört några medel för att permanenta tjänsten efter projekttidens slut. Detta trots en utvärdering som visar på ett stort behov; att såväl drabbade barn, deras föräldrar samt personal inom barnomsorg och skola får värdefullt stöd av diabeteskonsulenten. Diabeteskonsulenten besöker främst förskolor och skolor i hela länet där barn som drabbats av diabetes går. Uppdraget är att informera och utbilda personal och föräldrar generellt om Typ 1 diabetes. Det bästa är om alla inblandade runt barnet/ungdomen med diabetes kan träffas samtidigt för genomgång för att undvika missförstånd. Föräldrarna kan också fylla i hur det fungerar för deras barn, till exempel vilka känningssymtom deras son/dotter har. Allt fler diabetespatienter använder insulinpump, inte minst de yngsta barnen. Det innebär ett jämnare och mer kon- trollerat insulinintag, men det kräver också en större teknisk kompetens att sköta vilket en diabeteskonsulent tillsammans med föräldrarna lär ut på förskolan och skolan. Diabeteskonsulenten vill också att medicineringen ska bli så odramatisk som möjligt. Så mycket som möjligt ska göras bland de andra barnen/ungdomarna så att barnet med diabetes inte behöver lämna gruppen mer än nödvändigt. Personalen kan i all välvilja ta ut barnet till ett annat rum för att ge till exempel insulin för att skapa lugn och ro. Men det blir ett avbrott, barnet ska inte behöva lämna samlingen eller klassrummet när något spännande eller intressant sker. Dessa moment ska ju göras varje dag och plockas man alltid bort från gruppen så finns risken för att diabetessjukdomen blir ännu tyngre att bära för det enskilda barnet. Självklart är det viktigt att vi i framtiden får till diabeteskonsulenter i varje landsting så att våra barn och ungdomar med diabetes får samma möjlighet som sina friska kompisar att växa och utvecklas på lika villkor. SFSD kommer att tillsammans med det Nationella Diabetes Teamet fortsätta att arbeta för detta. Rosita Ilvered Britt-Marie Carlsson
Accu-Chek Mobile Testremsefri blodsockermätning 50 tester i en kassett 93% tycker att det är enklare att testa blodsockret med Accu-Chek Mobile jämfört med en traditionell blodsockermätare 1 Kontrollera att Accu-Chek Mobile finns tillgänglig i ditt landsting. För mer information om Accu-Chek Mobile, kontakta Accu-Chek Kundsupport: Telefon: 020-41 00 42, e-post: info@accu-chek.se www.accu-chek.se 1 Erfarenhetsundersökning utförd av Roche Diagnostics, Diabetes Care, Sverige 2012, 142 personer.
10 DIABETESVÅRD NR 1 2013 Barn med fetma måste behandlas i tid En ny svensk studie visar att beteendeförändrande behandling för att gå ner i vikt fungerar mycket bra för barn med kraftig fetma. Men det gäller att behandlingen sätts in i tid, eftersom insatser för att förändra mat- och motionsvanor visade sig ha liten effekt på tonåringar med samma problem. För dessa tonåringar med kraftig fetma är resultaten alarmerande, risken för framtida sjuklighet och social utslagning är stor. Det är viktigt att nya behandlingsmetoder utvecklas och för vissa ungdomar kan till och med fetmakirurgi vara något man bör överväga, säger Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom undersökningen. Motion och kost I den aktuella studien har forskarna utvärderat en behandling inriktad på beteendeförändringar avseende motion och kost hos barn med kraftig fetma. Under tre års tid fick barnen träffa ett team bestående av läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och dietist på Rikscentrum Barnobesitas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm. Totalt i studien ingick 643 barn och tonåringar 6-16 år gamla som började sin behandling under åren 1998-2006. Tonåringar svårare att behandla Resultaten visar att den beteendeförändrande behandlingen haft en bra effekt för yngre barn med fetma. Yngre barn med kraftig fetma hade till och med större nytta av behandlingen än de barn som led av måttlig fetma. Men ju äldre barnen blev, desto svårare blev det att förändra deras mat- och motionsvanor. För tonåringar med måttlig fetma hade beteendebehandlingen en viss effekt. För en stor majoritet av tonåringarna med kraftig fetma hade däremot behandlingen ingen påvisbar effekt på hälsan. Börja behandla tidigt Samtidigt framgår att merparten av de feta tonåringarna hade problem med vikten redan i lågstadieåldern. Forskarna konstaterar att därför att mycket skulle vara vunnet om behandlingen sätts in redan när de överviktiga eller feta barnen är 6-7 år gamla. Tyvärr visar siffror från det nationella registret över barnobesitas, BORIS, att genomsnittsåldern för påbörjad behandling idag är tio år. Vissa landsting har över huvud taget ingen behandling för barn med fetma, säger Pernilla Danielsson, en av de andra forskarna bakom undersökningen. Källa: Pressmeddelande från Karolinska institutet 2012-10-31 Uppdaterad information gällande specialistsjuksköterskeexamen för Diabetessjuksköterskor. Den sk. behörighetsutredningen: -kompetens och ansvar är nu en lagrådsremiss som regeringen har att ta hänsyn till och fatta beslut om i april 2013. I utredningen föreslås diabetessjuksköterskan få en sk skyddad yrkesbeteckning, dvs specialistsjuksköterskekompetens. Men besked i frågan väntas efter april månad. Vill du läsa hela utredningen på 591 sidor kommer länken här: http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/36/66/fd75ccea.pdf SFSD styrelse bevakar naturligtvis frågan, så det kommer mer information.
DIABETESVÅRD NR 1 2013 11 Svenska ungdomar äter för lite fisk, frukt och grönsaker Många unga tror att de äter hälsosamt. I en ny undersökning där ungdomar i åldern 15-18 år tillfrågats om sina matvanor, ansåg 69 procent att de äter hälsosamt och varierat. Verkligheten är en annan. Undersökningen visar att många ungdomar äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fisk, och därför riskerar att få i sig för lite av viktiga näringsämnen. En stor nordisk matvaneundersökning som genomfördes nyligen visade även den på samma mönster. Svenska barn i åldern 7-12 år har bland de sämsta kostvanorna i Norden och endast 2 procent av barnen äter tillfredställande, enligt Nordiska Ministerrådets rekommendationer. Att äta rätt är otroligt viktigt när man växer. Därför är det oroande att se att så många barn och ungdomar inte äter tillräckligt näringsrikt och varierat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att många unga ändå tror att de äter bra. Det ser ut att finnas en stor kunskapsbrist här. Överlag skulle både ungdomar och vuxna i Sverige behöva mycket bättre kunskap om vad goda kostvanor innebär, säger nutritionisten Marianne Wrife. I en svensk undersökning som genomförts av Netigate på uppdrag av ACO, uppger 54 procent av de tillfrågade ungdomarna i åldern 15-18 år, att de äter grönsaker varje dag, men bara 1 av 10 kom upp i en mängd som motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer. Hela 9 procent svarade att de aldrig eller mycket sällan åt grönsaker. När det gäller frukt så är det endast 5 procent av de tillfrågade ungdomarna som når upp till den rekommenderade mängden per dag. Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker är några av de viktigaste källorna till vitaminer, mineraler och antioxidanter. Vitamin A, C, E, folat, kalcium, järn och magnesium är näringsämnen som den växande kroppen behöver.många unga riskerar även att få i sig för lite vitamin D, som är särskilt viktigt när man växer eftersom det reglerar kalkbalansen i skelettet. Fisk är huvudkällan till D-vitamin genom maten, men endast 1 av 10 av ungdomarna i undersökningen uppger att de äter fisk minst tre gånger i veckan, vilket är vad Livsmedelsverket rekommenderar. Så många som 27 procent uppgav att de sällan eller aldrig åt fisk.1 Även Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som kom under hösten 2012, visar att unga äter för lite fisk. I åldersgruppen 18-30 år åt man hälften så mycket fisk som de över 30 år gjorde. Unga kvinnor åt minst fisk av alla. Det är framförallt det viktiga D-vitaminet som ungdomar riskerar att få brist på under vinterhalvåret, särskilt om man inte äter tillräckligt med fisk. Men även järn och kalcium, som både killar och tjejer behöver under tonåren, kan vara svårt att få i sig i tillfredställande nivåer när kosten eller kunskaperna brister, säger Marianne Wrife. Marianne Wrife tycker att det är viktigt att man som förälder ser till att ens barn får med sig bra matvanor hemifrån, eftersom det är något de kommer att ha stor glädje av senare i livet när de själva börjar ansvara för vad de äter. I första hand rekommenderar jag att man ser över sina matvanor och ser till att äta mer frukt, grönsaker och fisk. Vet man med sig att man slarvar med maten, eller inte får i sig ett visst näringsämne, så kan det leda till exempelvis trötthet och på sikt även till sjukdom. Att då komplettera kosten med ett kosttillskott, kan vara en första väg till att höja sin näringsstatus, säger Marianne Wrife. Pressmeddelande ACO. 2013-01-07
12 DIABETESVÅRD NR 1 2013 Tonåringens stökiga relation till sin diabetes Uppror, livsstil och hormonstormar gör puberteten till en besvärlig period för diabetiker. Rid ut stormen, fortsätt tjata. Försök minimera riskerna för akuta tillbud och långsiktiga skadeverkningar, lyder experternas råd till oroliga föräldrar. Från Diabetesportalen.se Vadå, kronisk sjukdom? Med puberteten börjar ofta barnens tidigare så fina och jämna blodsocker att svänga, kraftigt och svårkontrollerat. Hormonerna flödar, insulinbehovet ökar och tonåringens attityd blir ett hån mot många av sjukdomens krav. Vadå, sköta sig? Testa blodsocker? Passa tider? Regelbundna vanor? Planera? Vadå, kronisk sjukdom? Varken vuxentjat, hot eller böner biter särskilt bra på tonåringens egensinniga livsstil. Vägrar ha diabetes - Eftersom man nästan är vuxen och föräldrarna hopplösa behöver man inte göra som dom säger, förklarar Måna Wallensteen den inte helt ovanliga inställningen hos många tonåringar. Måna Wallensteen har som överläkare på barnmedicinska kliniken i Västerås träffat många tonåringar som vägrar ha diabetes och ängsliga föräldrar som känner att de tappar kontrollen. Diabetes passar inte tonårslivet Hon betonar att när det uppstår problem är de nästan aldrig ohanterliga och nästan alltid övergående. - De flesta ungdomar klarar att sköta sin sjukdom ganska bra men faktum är att diabetes inte passar för tonårsliv, konstaterar Måna Wallensteen och syftar på de stora biologiska och psykologiska förändringarna under puberteten. Hormonstormar Någon gång i mitten av puberteten ökar insulinbehovet markant, för flickor kraftigare och tidigare, i 11 till 15-årsåldern, än för pojkar som har den lägsta insulinkänsligheten någon gång mellan 13 och 18 år. Det innebär att insulindoserna måste bli större. Ökat insulinbehov helt normalt - Det är helt normalt och behöver alltså inte bero på att tonåringen inte sköter sin diabetes, säger Måna Wallensteen. Snabba kroppsliga förändringar Kunskapen om de hormonella förändringarna under puberteten är ganska god. Man vet att det ökade insulinbehovet beror på ökad produktion av tillväxthormon och könshormoner. Man vet att de snabba kroppsliga förändringarna gör det svårt att hålla blodsockret på en jämn och låg nivå. Psykologi Till de välkända hormonella omställningarna ska läggas de psykologiska förändringar som hör puberteten till och frågan om hur den rebelliske tonåringen ska motiveras till bättre sjukdomskontroll är mer svårhanterlig än det ökade insulinbehovet. - Ja, vi saknar bra pedagogiska modeller för hur vi tillsammans med dem och deras föräldrar på bästa sätt ska ta oss igenom de svåra pubertetsåren, menar Måna Wallensteen. Diabetes är pinsamt En dag blir diabetes pinsamt. Tänk att få en insulinkänning och göra bort sig bland kompisarna som kanske inte ens vet att man har diabetes. Tänk att ta en spruta eller kontrollera blodsockret när andra ser på. Tänk att tvingas tacka nej till läsk eller godis när alla andra tar. Tänk att vara tvungen att äta. Just nu. Inte sen, som dom andra. Diabetes är pinsamt - Att känna sig avvikande är jobbigt och grupptrycket kan vara stort, säger Måna Wallensteen och berättar att det inte alls är ovanligt att tonåringen inte hinner eller aktivt glömmer att ta insulin eller att äta. Jobbigt med rutiner Parallellt med att diabetes blir pinsamt blir de krav sjukdomen ställer så jobbiga, barndomens rutiner och invanda behandling hopplöst inaktuella. Tänk att alltid behöva planera, kolla sockret, äta och äta extra, ta insulin och extra insulin ibland. Tänk att alltid kolla att insulinsprutan är med, att alltid ha något sött tillgängligt. Tänk att aldrig vara fri. Som alla andra.