Patentstrid splittrar EU

Senaste nytt: computersweden.se SVERIGES IT-TIDNING ONSDAGEN DEN 2 FEBRUARI 2005 NR 10 Justitieministern kräver piratjakt Justitieminister Thomas Bodström är kallsinnig till att polisen skulle sakna resurser för att jaga illegal nedladdning på internet. Han förväntar sig att polisen ska jaga dem som tjänar miljoner kronor på brott mot upphovsrättslagen. sid 4 5 Småkommuner rasar Det råder upprorsstämning i småkommunerna efter regeringens frysning av bidragen till bredbandsinvesteringar. Ragunda i Jämtland går miste om 6 miljoner kronor, men har bindande avtal med Teracom. sid 4 5 Själv är bäste dräng Medan övriga koncernen går över till SAP håller svenska Hasco Form-Service fast vid affärssystemet Garp. Att välja SAP skulle innebära ett steg tillbaka, hävdar företagets vd Per Axelsson. sid 9 Ip-tv lyft för Kreatel Det svenska utvecklingsföretaget Kreatel är ensam leverantör av digitalboxar till Telias nya tjänst för bredbands-tv. Det här är en väldigt viktig affär för oss, jublar vd:n Lars Bengtsson. sid 11 Män tjänar på jämställt Genom att låta kvinnor kliva fram i karriären kan många män få det liv de vill ha. Kortare arbetsdagar och tid för familjen. Det hävdar mansforskaren Michael Kimmel. sid 15 Skype når företagen Drutt och Panopticon har gått över till att använda internettelefoniprogrammet Skype för utlandssamtal. sid 16 Svag rapport av IFS Sälj innehavet i IFS. Det är CS aktieexperts råd efter ytterligare en svag rapport från bolaget. Att aktien blev en av gårdagens vinnare på plus tio procent efter en livlig handel i går eftermiddag förändrar ingenting. sid 18 CITATET Det är tyst om det nätverksbaserade försvar som planerats Pär Rittsel, sista sid Tillbakavisar. Thomas Bodström hävdar att polisen visst har resurser att jaga illegal nedladdning. FOTO: PAWEL FLATO Information från Dataföreningen...sid 22 23 FOTO: BOSSE NILSSON/PRESSENS BILD Patentstrid splittrar EU Heta känslor. Frågan om det ska gå att patentera program inom EU splittrar opinonen. De som är för öppen källkod anser att möjligheten att få patent på program gynnar storföretag och hämmar utvecklingen. Mjukvarupatent eller inte i dag gäller det EUs ministerråd och parlament har länge varit oense om det ska gå att få patent på program. Frågan har hamnat i långbänk, men i dag kan ett utskott inom EU-parlamentet få fart på beslutsprocessen igen. Debatten är mycket inflammerad. I Sverige tillhör storföretagen, regeringen, moderaterna och Svenskt Näringsliv ja-sidan. Företrädare för småföretag och öppen källkod går på nej-linjen. sid 12 13 Googles dominans ska brytas Två av tre internetanvändare söker information hos Google och Yahoo. Med en egen sökmotor ska Microsoft nu försöka vrida om marknaden till sin fördel. I går kom en skarp version av sökmotorn MSN Search och Microsoft lovar att det här bara är början på utvecklingen av internetrelaterade tjänster. Nu är vi redo att leverera nya tjänster i ett aggressivt tempo, säger Mark Crouse på Microsoft. sid 10 ÅRGÅNG 23 PRIS: 19 KR SAMSPEL

RG 2 ÅSIKT ComputerSweden IT-nyheter alla dagar på computersweden.se LEDAREN Teleslakten har bara börjat Största hotet SBCs köp av AT&T kan vara startskottet på ett blodbad på den amerikanska telekommarknaden, se mot Telia är inte sid 18. Redan 1984 styckades AT&T upp i en långdistansoperatör, Ma Bell, och flera Baby Bells. utländska konkurrenter, utan Avregleringen skulle leda till ökad konkurrens mellan operatörerna och lägre priser för kunderna. den snabba teknikutvecklingenjättarna delade antingen upp marknaderna mellan Men löftena om nytänkande infriades aldrig. Tele- sig eller krigade om kunderna i domstol. Den tekniska utvecklingen har dock varit lika brutal som enkel. Internettelefoni och andra billiga tjänster har urholkat de amerikanska jättarnas Hänger du med i teknikutvecklingen? Diskutera på computersweden.se/ kundbaser och marginaler. Den minskande marknaden har inte kompenserats tillräckligt snabbt arkiv/debatt.asp i DEBATT Enkla listor behövs för e-fakturor Kontakt: csledare@idg.se form av nedskärningar i kostnadsmassan. AT&T har reagerat för långsamt och har levt kvar i en gammal operatörsmodell. Även om de inte har missat internet-, tv- och bredbandsutvecklingen helt så har AT&T och andra jättar underskattat dess kraft. Under de kommande åren blir regeln enkel: att köpa, låta sig köpas eller slås ut. Även i Europa lär vi få tele fusioner. Operatörer i Sverige, Frankrike, Tyskland och Italien har lyckats behålla en skyddad marknad, trots försök till avreglering. Största hotet mot Telia är inte utländska konkurrenters etablering i Sverige, utan den snabba teknikutvecklingen. Kontakt: csdebatt@idg.se Artikeluppslaget E-fakturor vägrar att slå igenom, CS 31/1-05, har väckt uppmärksamhet. Här är några av dem som har reagerat. JAG TYCKER ATT ni missat några punkter om varför det finns problem med att få oss privatpersoner att nappa på att använda e-fakturor: Fullmaktsproblemen i alla fall min bank saknar möjlighet för mig och min hustru att komma åt varandras e-fakturor, vilket blir överdrivet krångligt. Vi öppnar varandras vanliga post Egna vinsten om nu leverantörerna/fakturautställarna tjänar så mycket på detta varför LÄSTE I GÅR I CS OM DET SVAGA intresset för e-fakturor. Jag använder i flera fall och det är bekvämt när man väl kommit igång. Alla leverantörer har skött sig utom Graninge som till exemåel har schabblat med uteblivna fakturor. Om man ska få den stora massan att haka på så måste man som kund tjäna något på det hela. Jag retar mig ibland på att jag gör bankens jobb numera genom att betala mina räkningar via internet och sparar även pengar och företag genom att välja e-faktura där det går. Till banken får jag betala pengar för detta och e-fakturaföretagen ger mig inget för att jag sparar pengar åt dem. Rätt surt när man tänker efter! Dessutom har jag tänkt på att det via bankens (föreningssparbanken i mitt fall) sida är svårt att få någon överblick vilka företag som man fn har anmält sig hos. JÄMFÖR MED AUTOGIRO till exempel, där har man en enkel lista och kan se direkt hur det förhåller sig och man kan gå in direkt och ändra också. Skulle vilja ha något liknande för e-fakturor. Gunilla i Järfälla Tipsen som förenklar inte dela vinsten med kunden. Utge någon liten symbolisk rabatt! Konkurrerande system jag blev jätteglad när jag upptäckte att min kommun (Hjo) kunde erbjuda barnomsorgsräkningen via e-faktura, tills jag upptäckte att det var via postens fåniga e-brevlåda. Enkelhet = ett system. Mikael Parknert Skriv till oss! csdebatt@idg.se E-fakturor vägrar att slå igenom lektroniska fakturor för privatpersoner har funnits i åtta år och i dag inte mer än två till tre procent av sina tidsödande att gå igenom den. Där finns över fakturor. De flesta större fakturaställare har i kundernas internetbanker kan det upplevas det finns över 4,7 miljoner privata internetbanksavtal. Dessutom gen Grefwe. En lösning på problemet är att när kunder- privatkunder som väljer tjänsten, säger Jör- 200 fakturautställare. E har en omfattande kampanj dragits igång för att öka användningen av e-fak- minskade portokostnader då färre pappers- ska betala, så poppar betalningsmottagarens Även om Telia sparar pengar i form av na ska börja fylla i bank- eller postgiro när de turering. Ändå har inte mer en två tre procent fakturor skickas, är den stora vinsten att antalet onödiga samtal till deras kundtjänst Än så har inte alla internetbanker den här e-fakturaalternativ upp automatiskt. privatkunderna nappat. Succén borde vara given. I stället för att folk blivit färre. Tack vare e-faktura blir det sällan funktionen. Även den lilla finessen är viktig, ska behöva knappa in belopp, förfallodatum fel under kundernas betalningsprocesser, säger Jörgen Grefwe. och ocr-nummer från sina pappersfakturor menar han. Jörgen Grefwe efterlyser även en slags familjeinternetbank för att öka användningen. när de betalar i internetbankerna räcker det Det är viktigt att e-fakturan påminner om att godkänna e-fakturorna. All information en fysisk faktura, så att kunderna känner igen När fakturautställarna skickar en pappersfaktura till ett hushåll kan vem som helst redan är ifylld. sig. Det gäller också att erbjuda mervärde, Människor förändrar inte sina beteenden något som vi gjorde under kampanjen, säger betala den. Men en elektronisk faktura kan över en natt, säger Jörgen Grefwe, initiativtagare till Nätverket för elektronisk fakturering I Telias e-fakturor för privatkunder finns empel ett telefonabonnemang. Och det är in- Jörgen Grefwe. bara skickas till den person som står för till ex- och produktchef för Teliasoneras e-fakturor. till exempel antalet lokalsamtal och samtal te säkert att just den personen har tillgång till Många tycker att det är tryggt att ha sina till övriga mobiloperatörer specificerat. någon internetbank, säger Jörgen Grefwe. pappersfakturor i en pärm. Det måste vi respekterafikslagen som är klickbara i e-fakturan så att nadsaktiviteter. Med mervärde menar han de olika teletra- Under våren planerar nätverket nya mark- kunden kan se respektive samtalsspecifikation. Mobilkunderna kan även sortera de dy- användarna, till exempel trycka hårdare på Vi ska fortsätta lyfta fram fördelarna för Informationskampanjer Som CS berättat tidigare tog Telia och ITkonsultföretaget Acandofrontec initiativet Tidigare var kunderna tvungna att ringa till numren. Vi måste också bli tydligare på att raste samtalen, eller de längsta i e-fakturan. att man slipper skriva in de sadistiska ocr- till att starta Nätverket för elektronisk fakturering hösten 2003. I dag medverkar tretton tionen. ser framför sig en digital datasträng med ettor Telias kundtjänst för att få den här informa- tala om vad en e-faktura är för något. Många av de största privatkundsfakturerarna och de Det finns en stor potential för alla fakturautställare. Ett energibolag skulle till exempel Nätverket kommer även att försöka få med och nollor, säger Jörgen Grefwe. flesta bankerna i nätverket. Tillsammans ska man hitta lösningar för kunna ha klickbara länkar där man utifrån sin fler privatkundsfakturerare som folk ofta får att kraftigt öka användningen av e-fakturering för privatpersoner. ka elförbrukning mot den förväntade, säger bolag och kommuner. e-faktura skulle kunna stämma av sin faktis- sina räkningar ifrån, till exempel försäkrings- I nätverket ingår bland andra Radiotjänst, Jörgen Grefwe. Norsk Hydro, If och Vattenfall. Stora informationskampanjer riktade mot privatkunder Gemensamt namn cs@idg.se Johan Cooke drogs igång med samlingsnamnet Elektronisk faktura. De flesta kampanjerna startanet Elektronisk faktura. Begreppet är ge- Vill inte ge upp. En viktig del i kampanjen var samlingsnamdes före sommaren, några pågår fortfarande. mensamt för alla fakturautställare och bankertivtagare till Nätverket Jörgen Grefwe, initia- Bankerna informerade kunderna i sina internetbanker. Tidigare använde bankerna två olika sys- för elektronisk fakturering och produktchef Radiotjänst i Kiruna bestämde sig för att tem kallade e-giro och e-faktura. En fakturautställare som hade avtal med till exempel hävdar att krånglet för för Telias e-fakturor, skicka ett informationsbrev om fördelarna med e-faktura till de kunder som använder SEB kunde bara nå de privatpersoner som var slutanvändaren har internetbank kunder hos de banker som var anslutna till e- hållit tillbaka använd- Nordea på upps Lyckade försök under hösten gör att Nordea tror på ett uppsving för e- fakturor. Kritiken mot e-fakturor från användarna har varit framför allt två, säger Bengt Hansson, chef för e- business på Nordea. De har tyckt att det har varit svårt att anmäla sig. Dessutom har det varit få leverantörer som erbjuder e-fakturor. Företagssidan har å andra sidan invänt att det varit för få privatpersoner som kunnat ta emot och använda e-fakturor. Moment 22, alltså. Enklare anslutning Därför har bankerna, bland andra Nordea, arbetat med att förenkla anslutningen. Flera banker (bland annat SEB, Handelsbanken, Föreningsspar- Bara 3 av 100. Endast tre av hundra privatpersoner betalar sina räkningar via e-fakturor, visar CS Perspektiv 31/1-05. Krångligt med e-fakturor VILL BARA TA UPP EN ASPEKT som fått mig att avstå tills vidare och som aldrig eller sällan berörs. Jag skulle vilja påstå att allt är inte bara är teknik vilket man ofta får intryck av när man läser fackpress. Betalda e-fakturor hamnar i en annan mapp än betalda pappersdito. SEB = Stök och bök och onödigt! Backup på e-fakturor gäller bara i 16 månader (SEB). Hur tänker man? Mina pappersdito håller i tio år. Är jag ensam om att ha inför till exempel värmepumpsbyte och vilja gå tillbaka och kolla olje- eller elräkningar? LITE TRÅKIGT ATT MAN INTE LÖSER tjänsten hela vägen ut. Jag som gillar teknik skulle hoppa på utan rabatt ifall jag fick en vettig arkivfunktion. En helt annan fundering är att e-faktura trots allt är bra för leverantörerna (mycket bra), de sparar minimum 20 40 kr per räkning beroende på volym. Varför kan de då inte återföra en del av detta i form av en e-fakturarabatt om 10 kronor? Jag vet för jag håller själv på att införa det på jobbet. Att det i framtiden lär bli det omvända mot konsument, det vill säga fakturaavgift på pappersfaktura, begriper även jag. DET ÄR SÅDANT SOM SKULLE FÅ även mig att överväga att satsa en del av den nyvunnan 10:an i utskrift på arkivbeständig laserskrivare. Som lösningen är nu ska jag betala för tjänsten. Känns inte rätt. Som sagt, en helt annan fundering. Nu är det som det är och jag surar och ansluter mig till det passiva motståndargänget, 97 av 100. Bo TRENDEN DU MISSADE Lyssna när du vill med Podcasting Varför pratar alla om det? Podcasting (bloggradio eller audioblogg) har blivit ett nytt sätt att lyssna på radio. Man laddar ned sina favoritprogram till musikspelaren via internet. Sedan lyssnar man när man har tid. Allt du behöver är en musikspelare och en internetanslutning. Plus att du kan göra egna radioprogram och lägga ut dem på webben om du vill. Vad är det? Ordet podcasting har bara funnits i ett år. Idén är ett giftermål mellan mp3-spelaren och distributionstekniken rss. Den som lägger ut radioprogram som bloggradio gör det på ett speciellt, standardiserat sätt så att lyssnarnas datorer automatiskt märker när det har kommit något nytt. Lyssnarna behöver speciella rätt enkla datorprogram för att ta emot bloggradio. Deras datorer kollar förinställda kanaler och hämtar det som är nytt. Det spelas in på dator eller på musikspelare som digitala ljudfiler. Vad har man det till? På ett sätt är det inte annorlunda än att spela in radioprogram på band, bara enklare. I stället för att spela in från en radio spelar man in från webben. Den stora nyheten är att alla som har en dator, en mikrofon och en webbsida kan sända bloggradio. Det är inte mycket svårare än att blogga text. Konsten är att göra det bra. Mer då? Radiobolagen är inte odelat positiva till bloggradio. De vill att vi ska ratta in deras frekvens och lyssna på allt. Man kan visserligen lyssna på radioprogram i efterhand på webben, men än så länge krävs det oftast manuell nedladdning med pek och klick. Bloggradio har hittills främst varit ett alternativ för dem som inte kan sända vanlig radio. Det behövs ingen radiosändare, ingen frekvens och inget tillstånd, och man når hela världen. Och ja, man kan sända tv på liknande sätt. Anders Lotsson anders.lotsson@idg.se Länkar till Podcasting Wikipedia om Podcasting: en.wikipedia.org/wiki/ Podcasting. Första artikeln om podcasting: Audible revolution av Ben Hammersley i The Guardian 12 februari 2004 på snabblänken, computersweden.idg.se/b/83. Podcasting för Ipod: se www.ipodder.org. ComputerSweden TS-kontrollerad upplaga 54 200 ex 2003. 85 000 läsare enligt Orvesto Näringsliv 2004. 128 000 läsare enligt Orvesto Konsument 2004:2. Insändare: csdebatt@idg.se webb: computersweden.se e-post red: cs@idg.se Telefon 08-453 60 00 (växel) 08-453 62 00 (redaktion) 08-453 63 00 (platsannonser) 08-453 60 50 (annonser) 08-453 64 90 (läsarservice) Fax 08-453 63 16 (redaktion) 08-453 61 05 (annonser) 08-453 64 95 (läsarservice) E-post och telefon Du når alla med fornamn.efter namn@idg.se eller 08-453 plus anknytningen. IDG, Karlbergsvägen 77, 106 78 Stockholm Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars Dahmén (08-453 62 02, lars.dahmen@idg.se) Red.chef (stf chefredaktör) Håkan Ogelid (08-453 62 16) Ekonomi- och jobbredaktör Karin Myrén (08-453 63 92) Teknikredaktör Per Danielson (08-453 63 69) Featureredaktör, inkl. Tema Magnus Höij (08-453 65 83) Kulturredaktör Folke Schimanski (042-37 57 66) Seniorreportrar Karl-Johan Byttner (08-453 62 78) Anders Lotsson (08-453 62 17) Pär Rittsel (08-453 62 13) Martin Wallström (08-453 62 06) Redaktör CS Hemma Susan Falck, s.falck@idg.se Marknadschef Stefan Andersson (08-453 63 41) Upplagechef: Catarina Källström (08-453 61 68) Försäljningschef Fredrik Kronby (08-453 62 15) Annonschef Jan Öhlund (08-453 61 88) Produktionschef Ola Fors (08-453 60 47) Internetchef Lottis Bergson (08-453 61 82) Annonsbokning platsannonser (08-453 63 00) övriga annonser (08-453 60 50) Annonsmaterial Lotta Oldmark (08-453 62 63, ads.cs@idg.se) www.csjobb.se internetrekrytering (08-453 63 00) IDG\rekrytering Konsultchef Helena Persson Brage (08-453 61 58) Förlagschef Bengt Å Marnfeldt Tryck Pressgrannar AB Särtryck/kopiering Särtryck, kopiering eller publicering på webben för ej ske utan redaktionens skriftliga medgivande. Kontakta Camilla Lindvall (453 62 79). CS ansvarar inte för icke beställt material. Alla texter i CS publiceras även digitalt i Affärs datas arkiv, i Mediearkivet och på CS webb: computersweden.se/ arkiv/ Externa skribenter ska meddela förbehåll mot lagring. I princip publiceras inte texter med förbehåll. CS ingår i IDG Communications, världens största utgivare av dator - relaterad information. IDG publi - cerar 290 IT-tid ningar i 80 länder. CS Läsarservice Computer Sweden är en morgontidning som delas ut av ditt lokala tidningsbud varje helgfri måndag, onsdag och fredag. Så här når du oss Personlig service: 8 12 helgfri vardag övrig tid talsvar E-post: cspren@idg.se Tel: 08-453 64 90 Fax: 08-453 64 95 Webbtjänster Reklamationer: computersweden.se/info/ rekl.asp Beställningar: computersweden.se/info/ pren.asp Adressändringar och övriga ärenden: computersweden.se/info

4 NYHETER Nyhetsredaktör: Håkan Ogelid, hakan.ogelid@idg.se, 08-453 62 16 Comdex flyttar till Sollentuna Exponova, som håller i Comdexmässan i Sverige, har tagit beslut att flytta Comdex Business Forum till Sollentunamässan i Stockholm. Mässan sker som planerat den 5 7 april. Vi och Svenska Mässan i Göteborg hade tre framgångsrika år ihop och nu vill marknaden något annat, säger Kent Thomas Vainikainen, vd på Exponova. Årets Comdex Business Forum blir mer en mötesplats för kunskapsöverföring än en jättemässa med stora montrar. Det är också bra att Sollentunamässan ligger nära Kista. Det gör det lättare att få fler besökare och konferensdeltagare än i Göteborg. Vadå, är det slutet för stora mässor i Sverige? Nej, mässor går i cykler som allting annat, säger Kent Thomas Vainikainen. Fokus på årets mässa ligger på telekom. Detta inte minst med tanke på att Anders Igel, vd på Teliasonera, och Henrik Dyremose, koncernchef i Song/TDC, tillhör huvudtalarna. Damlandslaget utför med Fujitsu Det alpina damlandslaget har dragit igång ett samarbete med Fujitsu Siemens. Bland annat ska åkarna använda Fujitsu Siemens bärbara dator Lifebook P och handdatorn Pocket Loox. Detta passar skid åkarna som hand i handske eftersom 200 resdagar per år gör att e-postkontakt med familj och vänner är av stor betydelse. Landslagets alla tränings- och tävlingsåk dokumenteras i regel med videokamera. Därefter läggs filmerna in i en dator som bearbetar dem med ett specialutvecklat program. Det går att frysa loppet och analysera varje rörelse in i minsta detalj. Falkenberg uppgraderar Falkenbergs kommun har tecknat IT-driftsavtal med Kerfi. Avtalet är treårigt med option på förlängning och utvidgning. Affären är värd 3,5 miljoner kronor per år. Uppdraget omfattar i nuläget drift av cirka 600 pc-arbetsplatser och ett 50-tal servrar. En option i driftavtalet gör det möjligt att utöka omfattningen till att gälla även skolorna i kommunen. Seminarium om kostnadskontroll Den 9 februari arrangerar Svenskt projekforum ett seminarium om resultatvärdeanalys. Det kallas Earned Value Management och handlar om att hela tiden veta hur mycket resurser ett projekt förbrukat och vad som finns kvar. Amerikanska armén är en av användarna. EU-frågesport på webben I oktober drog EU-upplysningen igång sin nya webbplats. Nu visar det sig att sajten lockat många besökare. Ett dragplåster är en EU-frågesport. De webbsidor som låg under riksdagen och den nya webbplatsen drog 914 835 besök år 2004. Det kan jämföras med 577 020 besök 2003. På webbplatsen presenteras nyheter och EU-information om Sveriges medlemsskap. Förutom nytt utseende har webbplatsen flera nyheter: nytt menysystem, teamsidor, frågesport och en klickbar karta. Webbplatsen finns på www.eu-upplysningen.se. Telias Homerunkunder kan surfa i Japan Telia har tecknat roamingavtal med den japanska operatören NTT Docomo. Inledningsvis är det Telias svenska och norska Homerunkunder som kan använda NTT Docomos trådlösa hotspots, Mzone. Inom cirka en månad räknar Telia med att även de finska kunderna ska kunna använda Mzone. Roamingavtalet innebär även att NTT Docomos kunder kan använda Telias 800 Homerun-accesspunkter för internetaccess vid besök i Norden. DAGENS SIFFRA Bredbands-tv växer kraftigt Antalet bredbands-tv-kunder väntas öka rejält de närmaste fem åren. 40 miljoner 35 30 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: The Diffusion Group Senaste nytt: computersweden.se De har inte koll på läget Hård kritik mot regeringens frysning av bredbandsstödet IT-POLITIK Kommunerna drabbas hårt av regeringens beslut att frysa stödet för bredband under 2005. De är tagna på sängen och känner sig svikna och lurade. Särskilt svårt är det för glesbygdskommuner med dålig ekonomi. Såväl regeringens samarbetspartier som oppositionen är upprörda. Även många socialdemokrater har reagerat starkt. I regeringskansliet förklaras att frysningen är en konsekvens av höstbudgeten, där det beslöts att hålla inne alla anslagspengar. Beslutet var en fullständig överraskning, trots att vi var med om höstbudgeten. Jag tycker inte att det är roligt att indirekt stå bakom det här. Pengarna finns dessutom, det är bara det att man inte vill spräcka utgiftstaket, säger Karin Thornborg (v) i trafikutskottet. En ren panikåtgärd Centerpartisterna är minst lika upprörda. Det här en ren panikåtgärd och det är kommunerna som drabbas, säger Sven Bergström (c) i trafikutskottet. Ragunda kommun i Jämtland FILDELNING Justitieminister Thomas Bodström accepterar inte att polisen struntar i brott som rör illegal nerladdning av film och musik. Särskilt inte med tanke på att polisen har fått ökade resurser fem år i rad. Det är inte fråga om att polisen ska springa efter unga personer som kopierar i begränsad skala. Polisen ska koncentrera sig på upphovsrättsbrott där människor tjänar miljontals kronor på att blåsa artister och författare. Polisen kan inte hävda att man saknar resurser eftersom polisen har fått miljardtals kronor i utökade anslag, säger Thomas Bodström. Hans budskap kring de planerade ändringarna i upphovsrätten är glasklart. Artister som Britney Spears och Per Gessle får alltid en massa skivor sålda trots att musiken också laddas ner från nätet. Här handlar det framförallt om att skydda nyare artister från att bli bestulna på sitt levebröd, säger Thomas Bodström. Protesterar. Elisabet Yngström, kommunstyrelsens ordförande i Ragunda, är mycket besviken på sina socialdemokratiska kolleger i Stockholm. med knappt 6 000 invånare är en av de kommuner som drabbas hårdast. Ekonomin är mycket ansträngd. Under de senaste åren har den gått med underskott. Ett besparingspaket på 30 miljoner kronor ska genomföras och 73 personer sägas upp. Nu går kommunen Andra brott prioriteras Som CS tidigare berättat har polisen cirka 100 IT-brottsspecialister som fokuserar på narkotikabrott, människohandel och barnporr där nätet har använts som kommunikationsverktyg. Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie på Rikspolisstyrelsen delar inte Thomas Bodströms bild. Det kan vara möjligt att polisen har fått ökade resurser fem år i rad. Och det kanske stämmer att även vi har fått mer folk för vår verksamhet, men ökningstakten på brott som måste utredas är betydligt högre. Thomas Bodström får berätta för oss hur det hela ska gå till, säger han. Stor industri Branschorganisationen Ifpi, International federation of the phonographic industry, är tydlig med vad som bör gälla. Det är väldigt viktigt att det går att avsätta resurser för större insatser i jakten på aktiva pirater. Och det är regeringens skyldighet att se till att det fungerar på det viset, säger Lars Gustafsson, vd på Ifpi. Enligt honom står den svenska underhållningsindustrin för cirka fyra procent av Sveriges BNP. Vi talar om en industri som är större än skogsbruks-, jordbruksoch fiskenäringen tillsammans. Så det borde verkligen ligga i regeringens intresse att skydda en sådan verksamhet, säger Lars Gustafsson. dessutom miste om sex miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden. Kontrakten redan skrivna Kontrakten med Teracom är bindande. Vår ekonomi är urkass och det här går inte att lösa med så kort framförhållning. Jag är väldigt kritisk till mina partikollegor i regeringen. De har inte koll på läget, säger Elisabet Yngström (s), kommunstyrelsens ordförande. Det finns inga möjligheter att vare sig låna pengar eller göra fler nedskärningar. Nu kan det dessutom bli frågan om skadestånd från bredbandsleverantören, säger Sven-Erik Johansson, controller på kommunen. Frågan bollas runt Länsstyrelsen i Jämtland försöker samordna resurserna och gemensamt hitta en lösning. Sammanlagt är det 80,5 miljoner kronor mindre till länet under 2005. Sveriges Kommuner och Landsting har reagerat starkt. I fredags träffade en delegation med Ilmar Reepalu (s) i spetsen kommunminister Sven-Erik Österberg för att prata om 24-timmarsmyndigheten. De nämnde att de var oroade för bredbandsstödet, men jag lämnade Bodström kräver att polisen Resurserna borde räcka. Polisen kanske hade kunnat klaga på för lite resurser för fem år sedan, men definitivt inte nu, säger justitieminister Thomas Bodström. k 7 5 n 8 4 5 MÅNDAGEN DEN 17 JANUARI 2005 NR 3 Fildelning riskfritt Polisen bryr sig inte om upphovsrätten Spridning av filer på internet i strid mot upphovsrätten är inget brott som polisen hinner med att undersöka. Även om Sverige i sommar skärper lag ändrar det inte polisens prioritering. Enligt de ansvariga för IT-brott på Rikspolisstyrelsen prioriteras även i fortsättningen brott som barnporr och narkotikabrott eftersom de ligger högt på straffskalan. Däremot anser polisen att en skärpt lag gör att operatörerna blir mer intresserade av att lämna ut information om misstänkt illegal fildelning. sid 4 Tandlös lag. Till sommaren får vi skärpt lagstiftning mot fildelning på internet, men det förändrar inte polisens prioriteringar. Vår specialister har inte tid att sitta med upphovsrättsbrott, säger Anders Ahlqvist på Rikspolisstyrelsen. CS 17/1-05. Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie på Rikspolisstyrelsen, säger att polisen inte har resurser att jaga fildelare. Läs hela artikeln på computersweden.se/b/82 Han får medhåll från Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå. Resurser ska ses över Ses nerladdning av upphovsrättsligt skyddad musik och film som ett brott ska det också behandlas som ett sådant. Och då bör det också finnas resurser avsatta för att hantera sådana brott, säger Maria Wande, jurist på Stim. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska få i uppdrag av jus-

IT-nyheter alla dagar på computersweden.se ComputerSweden NYHETER 5 735 miljoner mindre till kommunalt bredband Länsstyrelsernas bredbandsgrupp Länssamverkan bredband säger att hela Sverige drabbas, från norr till söder. Deras sammanställning visar att 625 miljoner kronor i statligt stöd uteblir i år. Till detta kommer ytterligare 110 miljoner kronor i EU-stöd som inte kan betalas ut eftersom det kräver en motfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting planerar att gå samman för att gemensamt lösa denna. över frågan till Ulrica Messing eftersom det är hennes område, säger Sven-Erik Österberg. Jag menar att även utifrån hans ansvarsområde är det viktigt att trycka på. Det vi ska göra nu är att träffa Messing och därefter antagligen Pär Nuder. Vi blir tyvärr skyfflade runt lite grann, men det är väl så det är, säger Ilmar Reepalu, ordförande för Kommunförbundet. Statoil slänger ut IBM PLATTFORMAR Statoil inför Microsoft Exchange Avtalet innebär att Statoil går från en Notesmiljö till Microsoft april till och med juli ska byta ut alla datorer. och Outlook för verksamhetens 24 000 anställda. att Statoil väljer att byta e-postkli- fjärde år, men själva övergången till Sharepoint. Beslutet innebär också Vi byter ut våra datorer vart Tanken är att skapa bättre ent från Lotus Notes till Microsoft XP har egentligen inte att göra med Outlook. övergången till Microsoft Sharepoint, säger Olof Corneman, an- struktur på sin information. Beslutet innebär att Datorer byts ut svarig på Koncerntjänst IT Sverige oljejätten kastar ut IBMs Efter noggrann utvärdering har på Statoil. Notes. vi kommit fram till att Microsoft Vårt huvudfokus ligger på att skapa bättre struktur i vår informationshantering. bäst uppfyller våra krav. Man kan väl säga att deras integrerade lös- Klart före årsskiftet Övergången till Microsoft berör cir- Som en effekt av det ning kring dokumenthantering ka 19 500 datorer hos Statoil, vilket arbetet har vi valt att byta plattform för vår utvecklingsmiljö, säger Ole Jørgensen, IKT-direktör på Statoil. ligger rätt i tiden för oss, säger Ole Jørgensen. En förklaring är att Statoil under inkluderar både anställdas och konsulters datorer. Tanken är att arbetet vara slutfört före årsskiftet. Ytterst handlar det om att kunna följa informationens hela livscykel, alltifrån arkivering till att göra all information sökbar. Jag har webbutvecklare hos mig som sitter på nålar och verkligen ser fram emot förändringen. De vill helt klart bort från Notes, säger Olof Corneman. Hur mycket avtalet med Microsoft är värt vill inte Statoil gå in på. IBM vill inte kommentera Statoils beslut. Karl-Johan Byttner karl-johan.byttner@idg.se Hoppas på vårbudgeten Nu lobbar Sveriges Kommuner och Landsting hårt på att pengarna ska göras tillgängliga i vårbudgeten. Infrastrukturministern lovar dock ingenting. Det är högst olyckligt att vi blivit tvungna att fatta beslutet om frysning av de statliga bredbandsstöden. Ingen hade önskat det, allra minst jag. Regeringen har fortsatt höga ambitioner för bredbandspolitiken. Senast under 2006 kommer pengarna finnas tillgängliga igen, säger Ulrica Messing. Sverker Brundin sverker.brundin@idg.se Läs även Uppror mot regeringen på computersweden.se/b/72 agerar Ny lag i sommar Tidigare har det varit olagligt att lägga ut skyddat material på nätet utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Däremot har det inte setts som straffbart att kopiera material för eget bruk och för den närmaste vänkretsen. De föreslagna nya reglerna innebär att man för privat bruk bara får kopiera om materialet som kopieras är lagligt. Det vill säga om det är utlagt på internet med tillstånd av upphovsrättsinnevaren. Den nya lagen gör att den person som laddar ner olagligt material kan fällas för upphovsrättsintrång och dömas till böter eller fängelse i maximalt till två år. De föreslagna ändringarna i upphovsrättslagen är planerade att träda i kraft i sommar. Källa: Justitiedepartementet titiedepartement att se över sin resurshantering vad gäller brott som rör immateriella rättigheter, där även illegal nerladdning av musik och film ingår. Just nu ser vi över exakt hur det hela ska gå till, men redan nu kan jag väl säga att fokus inte ligger på fildelning, säger Stefan Johansson, rättssakkunnig på justitiedepartementet. Karl-Johan Byttner karl-johan.byttner@idg.se