FMS012/MASB03: Matematisk statistik 9.0 hp för F+fysiker Föreläsning 1: Sannolikhet

Relevanta dokument
Matematisk statistik 9 hp för I, Pi, C, D och fysiker Föreläsning 1: Introduktion och Sannolikhet

Matematisk statistik 9hp för: C,D,I, Pi

Föreläsning 1, Matematisk statistik Π + E

Föreläsning 1, Matematisk statistik för M

Grundläggande matematisk statistik

Matematisk statistik - Slumpens matematik

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker. Matematisk statistik slumpens matematik. Tillämpningar för matematisk statistik.

Utfall, Utfallsrummet, Händelse. Sannolikhet och statistik. Utfall, Utfallsrummet, Händelse. Utfall, Utfallsrummet, Händelse

Kolmogorovs Axiomsystem Kolmogorovs Axiomsystem Varje händelse A tilldelas ett tal : slh att A inträar Sannolikheten måste uppfylla vissa krav: Kolmog

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, BETINGAD SANNOLIKHETER, OBEROENDE. Tatjana Pavlenko.

Matematisk statistik for B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Beskriva Data Florence Nightingale. Forel.

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Statistik. Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik

Matematisk statistik fo r B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Beskriva Data Florence Nightingale.

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Kap 2: Några grundläggande begrepp

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, STATISTIK BETINGADE SANNOLIKHETER, OBEROENDE. Tatjana Pavlenko.

Sannolikhetslära. 1 Grundläggande begrepp. 2 Likformiga sannolikhetsfördelningar. Marco Kuhlmann

TMS136. Föreläsning 1

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, KORT OM BESKRIVANDE STATISTIK. Tatjana Pavlenko.

Träning i bevisföring

Sannolikhetsbegreppet

Matematisk Statistik och Disktret Matematik, MVE051/MSG810, VT19

1 Föreläsning I, Vecka I: 5/11-11/11 MatStat: Kap 1, avsnitt , 2.5

KTHs Matematiska Cirkel. Sannolikhetsteori. Joakim Arnlind Andreas Enblom

Något om permutationer

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 1 Mängdlära Grundläggande sannolikhetsteori Kombinatorik Deskriptiv statistik

F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT )

Sannolikhetsteori. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 23/ /14

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

Föreläsning 1. Grundläggande begrepp

Tentamen i TMA321 Matematisk Statistik, Chalmers Tekniska Högskola.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 1

1. Frekvensfunktionen nedan är given. (3p)

Finansiell statistik, vt-05. Sannolikhetslära. Mängder En mängd är en samling element (objekt) 1, 2,, F2 Sannolikhetsteori. koppling till verkligheten

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

TAMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp

Introduktion till sannolikhetslära. Människor talar om sannolikheter :

Föreläsning 8: Räkning. Duvhålsprincipen. Kombinatorik

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

SF1914/SF1916: SANNOLIKHETSTEORI OCH GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, STATISTIK KORT OM BESKRIVANDE STATISTIK. Tatjana Pavlenko.

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) kl 08-13

TMS136. Föreläsning 2

NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING

Sannolikhet och Odds

Statistisk slutledning (statistisk inferens): Sannolikhetslära: GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSLÄRA. Med utgångspunkt från ett stickprov

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Grundläggande matematisk statistik

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

3 Grundläggande sannolikhetsteori

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

TMS136. Föreläsning 1

729G04 - Hemuppgift, Diskret matematik

Kurs: HF1012, Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: Måndag 30 mars 2015 Skrivtid: 8:15-10:00

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Tentamen i Tillämpad matematisk statistik LMA521 för EPI och MI den 14 dec 2011

F3 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT ) För komplementhändelsen A till händelsen A gäller att

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 23 mars, 2018

Matematisk statistik

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 2 HT07

En skola fri från mobbning och kränkningar

Reliability analysis in engineering applications

Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel

Tränarguide del 1. Mattelek.

händelsen som alltid inträffar. Den tomma mängden representerar händelsen som aldrig inträffar.

Sannolikhetslära. 1 Enkel sannolikhet. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Sannolikhet och relativ frekvens. Marco Kuhlmann

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Konsten att multiplicera (stora) heltal

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

5. BERÄKNING AV SANNOLIKHETER

Viktig information till dig som söker till Ämneslärarprogrammet höstterminen 2011

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra?

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, STATISTIK KORT OM BESKRIVANDE STATISTIK. Tatjana Pavlenko.

Snapphanalegen. Firekángabogena. Spelregler. (4 spelare)

S0007M Statistik2: Slumpmodeller och inferens. Inge Söderkvist

Spelregler. 2-4 deltagare från 10 år. Med hjälp av bokstavsbrickor och god uppfinningsrikedom

Lathund, procent med bråk, åk 8

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

SF1620 Matematik och modeller

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Försäsongsträning Malmö Redhawks U /2016

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

L(9/G)MA10 Kombinatorik och geometri Gruppövning 1

Användarmanual och policy för Göteborgs Evenemangskalender på goteborg.com

STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

Laborationspecifikation

(a) Hur stor är sannolikheten att en slumpvist vald person tror att den är laktosintolerant?

Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna Grundtankar bakom Pixel

Transkript:

FMS012/MASB03: Matematisk statistik 9.0 hp för F+fysiker Föreläsning 1: Sannolikhet Anna Lindgren 18 januari 2016 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 1/27

Tillämpningar Praktiska detaljer Matematisk statistik slumpens matematik Sannolikhetsteori: Hur beskriver man slumpen? Statistikteori: Vilka slutsatser kan man dra av ett datamaterial? Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 2/27

Tillämpningar Praktiska detaljer Slumpmässig Variation Inom population Mätosäkerhet Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 3/27

Tillämpningar Praktiska detaljer Vad kan vi veta om slumpmässig variation? Inte exakt vad som ska hända, men hur ofta olika saker händer. Vad vi kan säga är hur sannolika olika händelser är. Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 4/27

Tillämpningar Praktiska detaljer Tillämpningar för matematisk statistik Miljö Ozonlagret bild Våghöjd bild Ekonomi Aktiedata bild Försäkringar bild Signalbehandling EEG/EKG bild Hitta sprängämnen bild Hitta narkotika bild Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 5/27

Tillämpningar Praktiska detaljer Tillämpningar för matematisk statistik (forts) Mobil kommunikation Elmarknad Försäkringar Spel/Lotterier Biologi Geologi osv Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 6/27

Tillämpningar Praktiska detaljer Praktiska detaljer Kräver 12 hp inom Endim och/eller Flerdim och/eller Linalg. Vi inväntar januaritentorna innan vi kastar ut er från kursen. 1 2 föreläsningar i veckan 1 räkneövning i veckan 5 obligatoriska datorövningar. 1 obligatoriskt färdighetsprov deadline 7 mars kl. 9.00. skriftlig tentamen 1 juni kl. 14.00 19.00. Kurshemsida: www.maths.lth.se/matstat/kurser/fms012/f/ Föreläsare: Joakim Lübeck Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 7/27

Wenn Ex Kolmogorov Frekvens Grundläggande sannolikhetsteori Grundläggande begrepp Utfall resultatet av ett slumpmässigt försök. Bet. w1, w2,... Händelse en samling av ett eller flera utfall. Bet. A, B,... Utfallsrum mängden av möjliga utfall. Bet W Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 8/27

Wenn Ex Kolmogorov Frekvens Exempel: Tärningskast Ex. Kasta en tärning. Utfallsrum W = {1:a, 2:a, 3:a, 4:a, 5:a, 6:a} En händelse A : Minst 4:a = {4:a, 5:a, 6:a} B : Högst 5:a = {1:a, 2:a, 3:a, 4:a, 5:a} C : 3:a = {3:a} Ex. Kasta två tärningar. Ej uppenbart hur man skall välja utfallsrum. T.ex. W = {(1, 1), (1, 2),..., (6, 6)}. Totalt 36 utfall. Om man bara är intresserad av summan: W = {2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12}. 11 utfall. Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 9/27

Wenn Ex Kolmogorov Frekvens Händelser Wenn-diag. Mängdlära Utfallsrummet Ω Händelsen A; A inträffar Komplementhändelsen. A till A; A inträffar ej Unionhändelsen A B; A eller B eller båda inträffar Snitthändelsen A B = AB; både A och B inträffar A och B oförenliga hndlser; kan ej inträffa samtidigt Grundmängden Delmängden A Komplementet A till A Unionen A B Snittet A B A och B disjunkta Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 10/27

Wenn Ex Kolmogorov Frekvens Exempel (kasta en tärning rep, forts) A : Minst 4:a = {4:a, 5:a, 6:a} B : Högst 5:a = {1:a, 2:a, 3:a, 4:a, 5:a} C : 3:a = {3:a} Några exempel på snitt och union A B = {4:a, 5:a} A B = W B C = C = {3:a} A C = {} =. Kan inte inträffa, eftersom A och C är oförenliga. Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 11/27

Wenn Ex Kolmogorov Frekvens Sannolikhet Sannolikheten att en händelse A skall inträffa bet. P(A) En sannolikhet måste uppfylla följande, Kolmogorovs axiomsystem: 0 P(A) 1 En sannolikhet är ett tal mellan 0 och 1 P(W) = 1 Sannolikheten att något skall hända är 1 P(A B) = P(A) + P(B) Om och endast om A och B är oförenliga Härur följer även t.ex. Komplementsatsen P(A ) = 1 P(A). Om det är slh 1/100 att vinna på ett lotteri är slh 99/100 att inte vinna. Additionssatsen P(A B) = P(A) + P(B) P(A B) Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 12/27

Wenn Ex Kolmogorov Frekvens Frekvenstolkning av sannolikhet Upprepa ett slumpmässigt försök n gånger Antal ggr A inträffar n P(A), n Ex Kasta tre tärningar 100 000 ggr och räkna ut relativa frekvensen treor i varje kast för var och en av tärningarna 1 Relativa frekvensen av antal treor Relativ frekvens 0.8 0.6 0.4 0.2 0 10 0 10 1 10 2 10 3 10 4 10 5 Antal tärningskast 1/6? Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 13/27

Wenn Ex Kolmogorov Frekvens Den klassiska sannolikhetsdefinitionen Om ett försök kan utfalla på m möjliga sätt som alla är lika sannolika (har vi en likformig sannolikhetsfördelning) och en händelse A inträffar vid g st av dessa gäller P(A) = g m Ex Dra ett kort ur en kortlek. Vad är sannolikheten att det är ett hjärter? Lsg Det finns m = 52 kort varav g = 13 är hjärter så P( ) = 13/52 = 1/4 Ex Dra två. Vad är sannolikheten att båda är hjärter? Lsg Med lite kombinatorik blir det lite mer komplicerat P(båda ) = ( 13 ) Antal sätt att välja två Antal sätt att välja två kort = 2 ) = 78 1326 = 1 17 ( 52 2 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 14/27

Bayes Oberoende Flera händelser Betingad sannolikhet Ex. För en tärning har vi P(Etta) = 1/6, men om vi vet att utfallet är udda får vi P(Etta om udda utfall) = 1/3. Def. Den betingade sannolikheten att A skall inträffa om vi vet att B inträffat betecknas P(A B) och definieras som P(A B) = P(A B) P(B) Ur detta (och P(B A)) får vi två räkneregler för P(A B) P(A B) = P(A B) P(B) = P(B A) P(A) Ex (igen) Dra två kort. Vad är sannolikheten att båda är hjärter? Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 15/27

Bayes Oberoende Flera händelser Betingad risk Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 16/27

Bayes Oberoende Flera händelser Satsen om total sannolikhet Om vi har n st händelser H 1,..., H n som är Parvis oförenliga, dvs H i H j =, i = j n Tillsammans täcker utfallsrummet, dvs H i = W gäller för varje händelse A i=1 P(A) = n P(A H i ) P(H i ) i=1 samt Konsten att vända en betingad sannolikhet eller Bayes sats P(H i A) = P(H i A) P(A) = P(A H i) P(H i ) P(A) Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 17/27

Bayes Oberoende Flera händelser Oberoende händelser Om det visar sig att P(A B) = P(A), påverkas inte A av att B inträffat eller ej, de är oberoende. Detta kan med definitionen av betingad sannolikhet skrivas om som P(A B) = P(A) P(B). Def. Händelserna A och B är oberoende av varandra P(A B) = P(A) P(B) Obs. Skilj mellan oberoende och oförenliga. Kan två oberoende händelser vara oförenliga? Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 18/27

Bayes Oberoende Flera händelser Exempel: Oberoende Kasta två tärningar och låt A = Första tärningen visar sexa B = Summan är sju C = Summan är åtta Vilka av händelserna A, B och C är oberoende av varandra? 6 A B C 5 Tärning 2 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 Tärning 1 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 19/27

Bayes Oberoende Flera händelser Alla, ingen och någon Om vi har n st oberoende händelser A 1,..., A n kan vi räkna ut sannolikheten att alla inträffar P(A 1 A n ) = P(A 1 )... P(A n ) ingen inträffar, dvs alla inträffar inte P(A 1 A n) = P(A 1 )... P(A n) = = [1 P(A 1 )]... [1 P(A n )] någon inträffar, dvs minst en, eller inte ingen P(A 1 A n ) = 1 P(A 1 A n) = = 1 [1 P(A 1 )]... [1 P(A n )] Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 20/27

Ozon i Dobson enheter Tillbaka Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 21/27

Våghöjd Tillbaka Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 22/27

OMXS30 aktieindex Tillbaka OMXS30 1400 1200 1000 800 600 400 200 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 23/27

Kostnad stormskador Tillbaka Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 24/27

EKG och R-R variation Tillbaka Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 25/27

Detektion av sprängämne Tillbaka Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 26/27

NQR signal meta-amfetamin Tillbaka Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F1: Sannolikhet 27/27