Spänstigt samhälle, hållbar välfärdstillväxt Världen förändras i allt snabbare takt. Förändringarna når ut över de gamla gränserna; klimatförändringen inverkar på hela jordklotet, globaliseringen på alla samhällsekonomier, den tekniska utvecklingen på alla branscher. En del av förändringarna är omöjliga att förutspå, andra är som trender. Ett av de viktigaste fenomenen med tanke på västländernas konkurrenskraft är att tyngdpunkten i den ekonomiska tillväxten skiftar till de utvecklande länderna. Då medelklassen växer globalt ökar också individernas makt, vilket genererar gemensamma verksamhetsmodeller som förändrar maktstrukturerna. Internationalism är den allra viktigaste framgångsfaktorn för en liten nation, och introversion den största risken. Att Finland är ett litet land är en resurs eftersom det ger möjlighet till att pröva på nya saker, att agera och fatta beslut snabbt. I den snabbt föränderliga omvärlden är det viktigast att kunna anpassa sig och vara resilient, eller spänstig. Samhället måste klara av både tillfälliga chocker och långvarigare omvälvningar. Finland år 2030 är ett spänstigt och uthålligt land. Framgång föds av arbete, produktivitet och jämlikhet. Spänstigheten bygger på det förtroende och det gemensamma ansvar som medborgarna känner. Förtroende uppstår genom fungerande sociala kontakter och förtroendenätverk. Framtidens samhälle behöver alla sina medborgare och även de minsta arbetsinsatserna. Utgångspunkten är att inget som ansluter sig till människor, miljö eller samhälle är avfall. Det är viktigt med respektfull interaktion och rättvis behandling av alla medborgare. Ingen ska få bli marginaliserad eller utslagen från arbetslivet eller utbildningen. Avgörande för medborgaren är att bevara den egna funktionsförmågan och möjligheten att till fullo omsätta sin kompetens i praktiken. Människorna ska ha en känsla av att de har kontroll över sitt liv: Deras agerande har betydelse och de kan påverka genom sina egna val. Positiva förväntningar på framtiden, och att man upplever sig ha överskottsresurser, är avgörande för hur nöjd man är med sitt liv. Hälsan är den viktigaste aspekten av funktionsförmågan. All service ordnas med utgångspunkt i hälsa och välbefinnande. Upprätthållande av hälsan och förebyggande av sjukdomar betraktas som investeringar och man satsar på dem. Incitamentsystemet för främjande av fysisk, psykisk och social hälsa stöder både människors och gruppers val.
I utnyttjandet av kompetensen används nya verksamhetsmodeller. Flexibla kombinationer av utbildning och arbete ger alla unga möjlighet att träda in i arbetslivet, och modulbaserade studier tillåter karriärbyten även i högre ålder. De partiellt arbetsföras insats tas i användning. Kunniga pensionärer är en viktig resurs. Samhället uppmuntrar också till arbete som bygger på byteshushållning. Genom frivilligverksamhet och kamratstöd kan man bygga upp ett meningsfullt liv för långtidssjuka. Beskattningen och stödsystemet är sporrande arbete är alltid det bästa alternativet. I vårt nätverkande samhälle används service som bygger på och främjar delaktighet. Det finns många olika sätt att delta i beslutsfattandet och serviceproduktionen. Gemensam, horisontell effektivitet ökar produktiviteten avsevärt. Den offentliga sektorn påskyndar nya lösningar genom att göra sin information och sina servicegränssnitt tillgängliga för företag och sammanslutningar. Det finländska förtroendesamhället är en utmärkt utvecklingsplattform för nya lösningar som bygger på gemenskap. Runtom i världen råder stor efterfrågan på sociala innovationer som ökar välfärden. För denna typ av innovationer behöver vi i Finland ett klimat som främjar experimenterande och tillåter misslyckanden. Alla ska ha en chans att försöka på nytt. Kompetens och förutsättningar För att framtidsvisionen ska bli verklighet behövs förmåga att inspirera till intresse och delaktighet. Känslan av kontroll och delaktighet ökar om medborgarna känner att de kan påverka. Ledarskapet behöver ett visionärt och ansvarsfullt grepp, smidig anpassningsförmåga och mottaglighet för innovationer. För att vara effektiv måste man kunna frångå gammalt silotänkande. Innovationer och produktivitetstoppar uppstår i gränsytorna mellan branscher och i samarbete mellan förvaltningen, företagen och sammanslutningarna. För detta behövs experter av många slag. Användarvänlighet är a och o. Strukturer och rutiner utvecklas med hjälp av snabba försök, i verkliga användningssituationer i människornas vardag. Upphandlingen inom offentlig service främjar innovation. Det nya välfärdssamhället är interaktivt. Digitaliseringen och de sociala medierna främjar medborgarnas frivillighet och aktivitet. Aktivitet är demokrati. Utvecklingen förutsätter lättare förvaltning, närdemokrati, tväradministrativ verksamhet och smidiga processer.
När information och processer öppnas skapar det innovationer, ökar förvaltningens effektivitet och förbättrar transparensen. Vissa branscher behöver integrerad styrning, andra har mest nytta av organiska och horisontella strukturer. Till exempel i fråga om ITlösningar ökas effektiviteten av öppna och kompatibla lösningar. Denna framtidsvision förutsätter också att attityderna förändras. Man ska kunna se potentialen i människan oberoende av ålder och bakgrund. I detta avseende är det avgörande att förstå människans levnadslopp och att identifiera krissituationer. Målet är att bevara individens funktionsförmåga både under yrkeskarriären och efter den. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt upprätthållandet av hälsan. Det viktigaste med tanke på arbetsmotivationen och yrkeskarriärernas längd är att finna mening i arbetet och få uppskattning för det. Förändringen i arbetslivet tar fart genom globaliseringen och digitaliseringen och kräver att man lär sig nytt livet ut. Studier och arbetsliv överlappar varandra och många har flera olika uppdrag under sitt liv. Man måste kunna bygga på sin kompetens vid behov. Samhället behöver personer som tillämpar, gallrar och förmedlar kunskap, för att kunna länka samman kunskap inom olika områden. Samtidigt behövs också djuplodande expertis, såväl i byggbranschen som inom omsorgssektorn. Framtidens tillväxtmarknader ligger utanför Europa. Välfärdssamhällets lösningar kan vara en exportprodukt. Internationalisering kräver att man förstår olika kulturer och har en global insikt. För att värna om produktiviteten behöver vi också en aktiv arbetskraftsimport. Vårt stabila samhälle, vår trygga livsmiljö och våra högklassiga vård- och omsorgstjänster ger oss möjlighet att ha framgång i den globala konkurrensen om de bästa experterna, men vårt homogena samhälle är relativt ovant med inflyttade. Attityderna måste kunna förändras så att finländskheten inte är beroende av hudfärg. Styrkor Det finns redan nu många bra modeller och praxis som kan spridas Vi har redan lärt oss att tåla osäkerhet bättre, till exempel tack vare kortjobb Vitalitet och pluralism skapar entusiasm, ändrar det kulturella tänkesättet och styr bort från diskriminerande strukturer Det som behövs och är bra ska bevaras, till exempel den finländska grundskolan fungerar i huvudsak bra Nationens intressen kan förenas med globala intressen
Medborgarverksamhet och gemensamma aktiviteter har redan nu skapat lokal samhörighet och stolthet över det man åstadkommit Finländarna har ett behov av rättvisa och ärlighet Svagheter Samhällets fokus har skiftat för mycket inåt; hur kan vi bygga upp en global genomslagskraft? Finländarna har svårt att acceptera oenighet De nuvarande stela strukturerna och tron på auktoriteter Man är blind för nya risker, till exempel ensamhet, mentala problem Man är inte tillräckligt modig utan överdrivet realistisk; reformer blir ytliga. Planer måste förvandlas till konkreta handlingar. Man är alltför ofta delaktig i samhället som en krävande kund, inte som en ansvarsfull medborgare Möjligheter Finland kan vara ett exempel på ett välmående samhälle och en exportprodukt Outnyttjad potential kan leda till djärva innovationer Respektfull interaktion, uthållighet och gemensamt ansvar kan återställa det ömsesidiga förtroendet i samhället Identiteten kan bli starkare om den formas mångsidigt och inte bara ur arbetet Pensionärerna blir allt mer aktiva, förmögna och utbildade; gott om kompetens och funktionsförmåga till samhällets förfogande Allt flera arbetar i något skede utomlands, en välskött integrering av invandrare och återflyttare stärker internationalismen De digitala och sociala medierna tillför samhället vridkraft, ny verksamhet kan snabbt startas upp och få en bred publik Öppna data och nätdemokrati för fram medborgarnas kunskaper och erfarenheter i beslutsberedningen, de ungas initiativkraft i politiken kan öka Mod, personlighet och kritiskt tänkande kan leda till snabba förändringar om tankarna vinner gehör Hot I stället för att vara ett litet och smidigt land är vi ett litet och stelt land inåtvändheten bromsar utvecklingen Oväntade störningar och kriser till exempel i omgivningen eller det finansiella systemet
Mängden reformer och deras oförutsägbarhet skapar en känsla av otrygghet Det uppstår en superdemokrati där de snabba, fiffiga och nätverkande klarar sig och de övriga marginaliseras Välfärdsskillnaderna ökar, endast de som har det bra ställt känner sig delaktiga Det är för svårt att ändra strukturerna, den politiska viljan saknas Identitetsbrist och överdriven individcentrering Det snabba samhället kan försämra koncentrationsförmågan