Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan gällande Vuxenutbildningen på Ekbackeskolan läsåret 2013/2014 Upprättad 2013-06-10
Innehåll Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 1 Innehåll... 2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen på Ekbackeskolan... 3 Vad säger lagen?... 3 Det främjande arbetet:... 4 Utvärdering och förbättringsåtgärder:... 4 Det förebyggande arbetet:... 6 Utvärdering och åtgärder... 6 Det åtgärdande arbetet.... 7 Handlingsplan vid konflikthantering... 9 Utredning av uppgifter om trakasserier och kränkande behandling... 10 Uppföljning och utvärdering... 10 Rutiner för arbetet med likabehandlingsplanen... 10
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen på Ekbackeskolan Varje år ska alla skolor upprätta en likabehandlingsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen fungerar som en garant och en kvalitetssäkring av arbetet för att ingen elev ska känna sig kränkt eller diskriminerad. Vad säger lagen? Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling regleras i två lagar, dels skollagen 6 kap 8 Plan mot kränkande behandling och i diskrimineringslagen (2008:567) Syftet med dessa båda lagar är att inget barn, elev eller vuxen ska bli kränkt enligt de sju diskrimineringsgrunderna som finns beskrivna i diskrimineringslagen: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, ålder och sexuell läggning. I skollagen regleras annan kränkande behandling som inte tas upp i diskrimineringslagen. I korthet garanterar dessa båda lagar tillsammans att inget barn, elev eller vuxen ska utsättas för någon form av kränkande behandling. Lagarna kräver dessutom inte bara att skolan ska reagera om någon utsätts för någon form av kränkning eller diskriminering, de kräver också att skolan aktivt arbetar med att förebygga att dessa över huvudtaget ska kunna uppstå. Om det trots det förebyggande arbetet ändå skulle förekomma någon form av diskriminering eller kränkning har skolan dessutom ett utredningsansvar och naturligtvis ett ansvar för att åtgärda överträdelserna.
Det främjande arbetet: Uppmärksamma eventuella händelser utanför lektionstid eller skoltid. Det finns en risk att det dras in i skolan om vi inte tar tag i frågan. Viktigt att tänka på är sociala medier i detta sammanhang. I undervisningen arbetar vi med de olika grunderna för diskriminering så att de är kända av alla elever. Det kan vara hudfärg eller familjekonstellationer. Viktigt att diskutera kvinnorollen, särskilt på Sfi. Lärarna presenterar hur de tänker arbeta med detta i den pedagogiska planeringen. Personalen är ett gott föredöme. Personalen visar hänsyn mot varandra och eleverna. Samtala med eleverna regelbundet angående trivsel och respekt för varandra. Mentorskap ska förtydligas. Eleverna ska träffa sina mentorer i undervisningen. Vad innebär mentorskapet för eleverna och för lärarna? En plan för nya elever, som kommer under läsåret. Hur blir deras mottagande? Ett bra mottagande vid uppstarten av nya terminer. Varje termin inleds med en introduktionsvecka. Under denna vecka får eleverna möta olika personer, som är viktiga för de fortsatta studierna. Ett moment i introduktionen är att rektor går runt i grupperna och presenterar planen mot diskriminering och kränkande behandling. I samband med detta presenteras också möjligheten att representera gruppen i kområdet. Kområdet är viktiga i arbetet med nästa års plan och fungerar även som indikator på hur läget är bland eleverna. En gång per termin samlas representanter för eleverna och personalen för att diskutera hur läget är. Rektor är sammankallande. Varje mentorsgrupp utser en representant under sitt förberedande möte. Personalen är representerade av en från Sfi, en från särvux, en från grundläggande/gymnasienivå. Mötesdatum bestäms vid terminsstarten. En dagordning upprättas av rektor minst två veckor i förväg. Utvärdering och förbättringsåtgärder: I samband med utvärderingen av förra planen mot diskriminering och kränkande behandling har framkommit några punkter som behöver förbättras: Hur säkerställer vi att vi diskuterar grunder för diskriminering i undervisningen? Genom att införa en introduktionsvecka ser vi till att alla elever får information om planen. De lärare som ansvarar för ämnen som är möjliga lägger in i sin pedagogiska planering inom vilka områden det kan komma in i. Detta redovisas till rektor. Mentorsskapet fungerar tillfredsställande på Sfi, Särvux och grundläggande nivå. På gymvux fungerar det inte tillräckligt bra. Många elever läser inte alla ämnen och får därför inte tillfälle att träffa sin mentor regelbundet. För att kompensera detta får varje undervisande lärare ta ett större ansvar för sin undervisningsgrupp. Lärplattformen
utvecklas så att mer information finns tillgänglig där. Information och protokoll från kområd och andra möten som involverar eleverna läggs ut på lärplattformen. Effekten blir att alla elever har möjlighet att vara informerade om arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Det förebyggande arbetet: Pedagogerna ansvarar för gruppindelning och ansvarar för att alla känner sig bekväma i gruppen. Genomföra undersökningar över var riskområdena finns på skolan. En elevenkät genomförs varje termin. Elevrepresentanterna får i uppgift att i sin mentorsgrupp diskutera stämningen på skolan och i övrigt under skoldagen. Deras undersökningar diskuteras på ett möte för att eleverna själva ska kunna föreslå förbättringar i miljön eller om det går att ta bort förutsättningarna för att bråk ska uppstå. Resultatet av undersökningen tas också upp på en lärcenterkonferens. Vi har ett grundtänkande synsätt som är salutogent. Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel. Salutogenes betyder hälsans ursprung och härhör från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes). Antonovskys svar på frågan om var en individ befinner sig på kontinuumet frisk-sjuk var "Känsla av sammanhang" (KASAM). (http://sv.wikipedia.org/wiki/salutogenes) Avstämningsmöten minst en gång per termin. Gärna fler gånger. SYV deltar i Lärcenterträffarna och följer upp närvaro och rapportering till andra kommuner. Detta gäller även misstänkta kränkningar och incidenter. Utvä rdering och ä tgä rder Elevenkäten som genomförs behöver omarbetas för att bli ett bättre underlag i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Det åtgärdande arbetet. Rektors och mentors samtal med de berörda. En del av uppgiften är att ha samtal med de som är inblandade i konflikter, att utreda om det förekommit någon kränkning när misstanke har rapporterats. Dokumentation av det inträffade: Incidentrapport här beskrivs händelser som är av allvarligare art. Alla händelser som direkt kan hänföras till någon av diskrimineringsgrunderna eller annan kränkande behandling. Här rapporteras även händelser med inslag av våld. Alla incidentrapporter lämnas till rektor som sedan beslutar om vem som ska utreda det inträffade. I de fall det är en personal som är misstänkt för att ha kränkt en elev, är det alltid rektor som utreder. När det gäller elev som kränkt elev, eller elev som kränkt personal fattas beslut i varje enskilt fall. Rektor kan i dessa fall delegera till annan lärarpersonal. Utredning När misstanke om en kränkning eller diskriminering har kommit till skolans kännedom har rektor att ansvara för att händelsen utreds. Utredningen dokumenteras på en särskild blankett. När utredningen är gjord sker en återkoppling till de inblandade. Lämpliga åtgärder vidtas i samråd. Vi utgår från vår konsekvenstrappa som beskriver vårt arbetssätt. Utredningar rapporteras till utbildningsnämnden via delegationsbeslut.
Konsekvenstrappa Anmälan till polis och eller avstängning från undervisningen. Skriftlig varning utdelas Samtal med rektor. Mentor eller annan personal hjälper till med konflikthantering Eleverna tillåts själva göra ett försök att lösa konflikten Denna trappa följer vi i normalfallet. I vissa fall kan det vara aktuellt att hoppa över ett eller flera steg, beroende på arten av det inträffade.
Handlingsplan vid konflikthantering Det viktigaste vid konflikthantering är att se till att man tar sig den tid som behövs för att lösa konflikten. 1. Gå fram till de inblandade och informera dig om vad som har hänt. 2. Bedöm om konflikten går att lösa på plats eller om enskilt utrymme krävs. 3. Ställ de som bråkat på samma sida för att inte förstärka konflikten. 4. Klargör att konflikten skall lösas oavsett hur lång tid det tar. 5. Låt dem börja med att endast berätta vad de själva gjort. 6. Sammanfatta deras berättelser och försäkra dig om att du förstått rätt. Sätt in all fakta i en händelsekedja som skall bekräftas av de som deltagit. Nu berättar jag vad som har hänt. Du (A) gjorde och då gjorde du (B), stämmer detta? 7. Diskutera hur konflikten uppstod. Vilka andra alternativ hade funnits att tillgå? Hur kan man göra nästa gång. 8. Låt de få säga om de har något att tillägga. Låt dem endast be om ursäkt av egen fri vilja.
Utredning av uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Lärcenterträffar Vi arbetar med för att dokumentera även mindre saker som händer på skolan. För att upptäcka även händelser av mindre allvarlig art rapporteras dessa vid våra lärcenterträffar. Syftet med detta är att kunna agera innan händelserna får stora proportioner. Incidentrapport Sker skriftligen (via mejl) till rektor. Uppföljningssamtal För att stödja de som varit inblandade i någon form av trakasserier eller kränkande behandlingen håller vi uppföljningssamtal. Rektor ansvarar för att dessa genomförs, men de kan utföras av mentor. Utredningsblad När skolan har blivit uppmärksammad på kränkande behandling eller trakasserier har vi en skyldighet att omedelbart utreda frågan. Utredningen dokumenteras på ett särskilt blad När påstående gäller personal i skolan ska saken omedelbart utredas av rektor/skolledning. Övriga fall utreds av den eller de rektor utser. Uppföljning och utvärdering Planen ska utvärderas under vårterminen 2014. Detta arbete ska ligga till grund för en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling som ska vara klar inför läsåret 2014/2015. Utvärderingen sker i flera steg. I arbetet med den nya planen involveras kområdet, personal och skolledning. Under hösten kommer eleverna att få besvara en enkät, som även den tar upp frågor kring trivsel. Rutiner för arbetet med likabehandlingsplanen Presenteras i samband med läsårsstarten för eleverna. Tas upp vid inskrivning av nya elever under året. Ny personal måste informeras. Remiss kområdet.