Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011
Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik
i) Samband mellan inflation och arbetslöshet
Finns det ett samband mellan inflation och arbetslöshet? - Phillipskurvan illustrerar ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet - En spegelbild av den kortsiktiga utbudskurvan
Rehn Meidnerska modellen Huvuduppgiften för den ekonomiska politiken är att göra en lägre arbetslöshet möjlig vid en given inflationsnivå Dvs. att förskjuta Phillipskurvan nedåt
Rehn- Meinermodellen 4 mål: 1) Låg inflation 2) Låg arbetslöshet 3) Hög tillväxt 4) Jämn inkomstfördelning Push- medel - Restriktiv efterfrågepolitik - Solidarisk lönepolitik Pull- medel - Arbetsförmedling - Arbetsmarknadsutbildning - Sysselsättningskapande åtgärder - flyttbidrag
Vertikal Phillipskurva Det negativa sambandet mellan inflation och arbetslöshet existerar inte på lång sikt då aktörer justerar sina förväntningar Ekonomin återgår till den naturliga arbetslöshetsnivån eller NAIRU- nivån
Den naturliga arbetslösheten Naturlig- / normal- / jämviktsarbetslöshet går att minska genom att förenkla sökprocesser Svårt att uppskatta vilken som är den normala nivån Flöde och tid påverkar nivån av jämnviktsarbetslösa Dynamisk arbetsmarknad minskar nivån
Rationella förväntningar Robert Lucas, nobelpristagare 1995 Sargent och Sims, nobelpristagare 2011
Slutsatsen av Friedmans och Phelps resonemang är att expansiv finanspolitik enbart tillfälligt kan påverka sysselsättningsgraden Stabiliseringspolitik kan ge tillfälligt positiva effekter men rubbar inte den långsiktiga nivån
Åtstramning mot inflation Inflationsspiralen kan enbart brytas med åtstramande finanspolitik: nedskärningar i statsbudgeten
Anpassning Vad krävs för att rucka inflationsförväntningar Arbetsmarknaden är inte en perfekt marknad Insider-outsider-effekten
Utbudspolitik Istället för att stimulera den aggregerade efterfrågan kan man stimulera utbudet på marknaden genom att förbättra dess funktionssätt Tex.: sänka transaktionskostnader, avreglera, bryta upp flaskhalsar, minska skattekilar osv.
ii) Centralbanken och penningpolitiken
Stabiliserande penningpolitik Penningpolitik styr penningmängd och påverkar kreditmarknader och marknadsräntor
Utbud och efterfrågan på pengar Ränteläget är allternativkostnaden för att ha likvida pengar eller spara i räntebärande värdepapper Penningmängden bestäms av centralbanken
Begrepp att kunna Styrränta räntan på korta lån Reporänta räntan på repor- statspapper med återköpsavtal Marknadsoperationer centralbanken köper eller säljer statspapper utan återköpsavtal
När den monetära basen ökar den ekonomiska aktiviteten Bankerna använder inlåning som säkerhet för utlåning
Kontracyklisk penningpolitik Centralbanken Sänker styrräntan den monetära basen ökar Höjer styrräntan den monetära basen minskar Styrräntan påverkar andra räntor
Marknadsräntor påverkar den aggregerade efterfrågan: - Låga räntor leder till att tillgångsvärden höjs. Optimism som leder till ökad konsumtion
Inflationsrisk Varför är räntan inte alltid låg? Inflation Tillfälliga effekter på sysselsättningsnivån Risk för finansiell instabilitet
Penningpolitik och finanspolitik Statsskuldsväxlar (12-18 månader) Statsobligationer Premieobligationer (för hushåll)
Penningpolitik och finanspolitik Tidigare finansierades budgetunderskott med sedelpressen Idag lånar stater pengar till marknadsmässiga villkor Undanträngningseffekter
Inflationsbekämpare För att undvika hög inflation, förändring av institutionella ramverket Oberoende riksbank Normstyrd penningpolitik