SOU I 2019:2 Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. Utredningen skall bland annat kartlägga och analysera befintliga och pågående insatser inom kollektivtrafikområdet i Sverige avseende biljetter och färdbevis. Som ett viktigt led i denna kartläggning gör utredningen en enkät, som baserar sig på direktivets utgångspunkter, till fyra olika kategorier mottagare: 1. Regionala kollektivtrafikmyndigheter 2. Trafikoperatörer av klassisk kollektivtrafik 3. Trafikoperatörer av annan trafik 4. Intressentorganisationer Du har fått denna enkät i form av regional kollektivtrafikmyndighet eller bolaget som är huvudman för den regionala kollektivtrafiken. RKM: Biljett- och Betalstandarden En viktig utgångspunkt är det arbete som Samtrafiken utför i samverkan med branschen där de standarder som branschen gemensamt tagit fram, de så kallade Biljett och Betalstandarderna (BoBstandarderna) har en särställning. Frågor angående dagens smarta kort (RFID) baserade biljettsystem: 1. Var i livscykeln är systemet (uppstart, ordinarie drift, utfasning)? Ordinarie drift/utfasning 2. Vilket företag levererar systemet? FARA AS 3. När är avtalstiden slut med leverantören? Sept. 2020 4. Vad var ungefärlig investeringskostnad* för mjukvara? 14 550 000 kr, avtalet är inte specificerat avseende kostnad för mjuk- respektive hårdvara utan har bara en totalsumma för biljettsystemet. 5. Vad var ungefärlig investeringskostnad* för hårdvara (automater, ombord mm)? Se svar ovan 6. Vad är ungefärlig driftkostnad* för mjukvara (både interna och externa kostnader)? 3 200 000 kr (2018) för mjuk- och hårdvara. 7. Vad är ungefärlig driftkostnad* för hårdvara (både interna och externa kostnader)? Se svar ovan 8. Vem utför driften? FARA AS Frågor angående förra/nuvarande generationens mobilbiljetter som inte är i enlighet med BoB: 9. Har ni system för mobilbiljetter? Ja 10. Vilket företag levererar systemet? Infospread Euro AB 11. Vilket företag driftar systemet?
Infospread Euro AB 12. När går avtalstiden ut med leverantören? Löpande avtal 13. Vilka betalningsmöjligheter har ni genom mobilen? a. Kreditkort - Ja b. Swish - Ja c. Faktura - Ja d. Företagskonto e. Privatkonto 14. Vad var ungefärlig investeringskostnad* för mjukvara? Ingen uppgift Vad var ungefärlig investeringskostnad* för hårdvara (tex viseringsutrustning)? Ingen uppgift 15. Vad är ungefärlig driftkostnad* för mjukvara (både interna och externa kostnader)? 700 000 kr (2018) avser mjukvarukostnader. 16. Vad är ungefärlig driftkostnad* för hårdvara (både interna och externa kostnader)? Inga kostnader för hårdvara 17. Vad är de största upplevda problemen med detta system? Inga 18. Vad är de största upplevda fördelarna med detta system? Flexibelt och snabb support, bra att dela utvecklingskostnader med andra län som använder samma app Frågor angående nuvarande/framtidens mobilbiljetter som är baserade på BoB: 19. Har ni BoB baserade tjänster i bruk? - Nej 20. Har ni BoB baserade tjänster under utveckling? - Nej 21. Har ni BoB baserade tjänster under planering? - Ja 22. Har ni upphandlat BoB baserade system? - Nej 23. Kommer ni att upphandla eller utveckla egna BoB baserade system? - Ja Det första avsnittet handlar om efterlevnad av BoB standardernas inre struktur beskriven på bob.samtrafiken.se. Frågorna är ställda som om ni redan har ett system i bruk men om ni tänkt utveckla ett eller upphandla ett så svarar ni ifrån det ni har i planerna. 24. Har ni en Price och Product service i enlighet med standarden? Nej (tänkt utveckla ett eller upphandla) 25. Har ni en Ticketing service i enlighet med standarden? - Nej (tänkt utveckla ett eller upphandla) 26. Har ni en Validation service i enlighet med standarden? - Nej (tänkt utveckla ett eller upphandla) 27. Har ni ID baserat resande i enlighet med standarden? Nej (Utreds) Det andra avsnittet handlar om visering: 28. Har ni MTBlob biljetter i enlighet med standarden? - Nej 29. Har ni utrustning för optisk visering? Nej (Utreds) 30. Har ni utrustning för NFC visering? - Nej (Utreds) 31. Vad har ni för identifieringsalternativ för ID baserat resande? a. Kort - Nej (Utreds) b. Kod - Nej (Utreds) c. Chip - Nej (Utreds) d. Ansiktsigenkänning - Nej e. Annat - Nej (Utreds) f. Ingen plan för ID baserat resande än - (Utreds) Tredje avsnittet handlar om produkter som finns i BoB biljettsystemet: Vi har inga sådana biljetter 32. Har ni tid och zon biljetter (från 60 min till 365 dagar inom en viss zon)?
33. Har ni tid och linje(stråk) biljetter (viss linje under specifik tidsrymd)? 34. Har ni avgångsexklusiva biljetter (gäller endast på specifik avgång)? 35. Har ni platsexklusiva biljetter (gäller endast på specifik avgång och plats)? Fjärde avsnittet handlar om andras BoB biljetter än inom er egen geografiska region: 36. Har ni länsgränsöverskridande biljetter inom ert eget system? (exempel) 37. Har ni länsgränsöverskridande biljetter där grannens BoB system anropas? 38. Har ni resekedjor med kombinationer av egna och andras BoB biljetter? Femte avsnittet handlar om försäljningen av BoB biljetter: Säljer inga BoB biljetter 39. I vilka kanaler säljer ni själva BoB biljetter? a. Mobilapp b. Webb c. Annat 40. Har ni avräkningsfunktionalitet mellan egna biljetter och andras? a. Beskriv hur den fungerar Avräkning sker genom fördelningsnycklar som appliceras på resor som går över länsgräns. Olika nycklar har tagits fram baserat på zonavstånd och dessa används till att räkna fram varje läns del av den totala resan. 41. Har ni 3e partförsäljning genom BoB API (med någon avtalad specifik part)? Nej a. Vilka produkter? b. Vad har det gett för erfarenheter? c. Vad har ni för provision till 3e part? 42. Har ni planer för öppen 3e partförsäljning genom BoB API (vem som helst, efter givna kriterier, får sälja)? Nej a. Ja, - för att vi tror att det i. Vilka produkter? ii. Vad har det gett för erfarenheter? iii. Vad har ni för provision till 3e part? b. Nej, - varför? Data Samtrafiken arbetar också tillsammans med branschen för att bland annat skapa en ny infrastruktur för att samla in, bearbeta och distribuera trafikdata som öppna data för att underlätta för andra aktörer och tredjepartsförsäljare att tillhandahålla boknings- och försäljningstjänster. Frågor kopplade till branschens projekt Öppna Data som även Trafikverket delfinansierar: 43. Projektet pekar på en nationell harmonisering av data. Vårt data a. Levereras redan på det harmoniserade sättet b. Levereras på det harmoniserade sättet från och med c. Levereras inte på det harmoniserade sättet utan förlitar sig på en nationell anpassning av data hos Samtrafiken 44. Vår statiska data levereras i formatet a. NOPTIS b. NetEx c. Transportformatet - Ja d. Annat 45. Vår realtidsdata levereras i formatet a. SIRI - Ja b. GTFS RT c. Annat 46. När står ni inför en större investering i i området datahantering för: - Vet ej, möjligen behöver vi börja leverera statiska data i NetEx-format.
a. Statisk data b. Realtidsdata c. Annan relaterad data Samarbeten Kartlägga befintliga och pågående insatser inom kollektivtrafikområdet avseende biljetter och färdbevis. Kartlägga de pågående och planerade samarbetena som finns i Sverige idag, samt utreda hur ett nationellt biljettsystem kan ta tillvara på de befintliga biljettsamarbetena som finns och samtidigt skapa ett enhetligt, harmoniserat system som fungerar i hela landet. Internationella samarbeten: 47. Vilka landsgränsöverskridande samarbeten har ni? Beskriv: Inga a. Taxesamarbete? b. Biljettsamarbete? c. Viseringssamarbete? d. Avräkningssamarbete? e. Använder ni BoB standarden i samarbetet? I så fall hur? Nationella samarbeten. Samtliga RKM samverkar genom Samtrafiken och är då med i Resplus samarbetet, ett nationellt system för förköpta biljetter som kan delas upp i tre kategorier, långdistans kombinationsresor, förköpta enkelbiljetter och Resplus årskortstillägg. Långdistans kombinationsresor. De vanligaste kombinationerna i Resplus är då en bokad fjärrtågsresa kombineras med en regional/lokal pendeltågsresa. Eftersom allas utbud går att kombineras med allas så finns det oändligt antal kombinationer med tåg, buss, spårvagn, tunnelbana och båt som körs både i offentlig regi och privat. 48. Vilka är de tre främsta fördelarna ni finner i dagens Resplus system för långdistans kombinationsresor? a. Bäst Ett enkelt sätt att resa med lika transportslag som ger Länstrafiken intäkter b. Näst Kom-fram-garanti c. Sen? 49. Vilka är de tre största nackdelarna ni finner i dagens Resplus system för långdistans kombinationsresor? a. Värst Inga b. Näst? c. Sen? Förköpta enkelbiljetter. De vanligaste produkterna som säljs är biljetter inom pendeltågssystem som säljs i nationella kanaler som i fjärrtågoperatörernas appar eller via resebyråer. Det går att sälja allt utbud med tåg, buss, spårvagn, tunnelbana och båt som förköpta enkelbiljetter. 50. Vilka är de tre främsta fördelarna ni finner i dagens Resplus system för förköpta enkelbiljetter? a. Bäst Möjlighet att förköpa enkelbiljetter inom vårt trafikområde eftersom vi själva inte kan leverera. b. Näst? c. Sen? 51. Vilka är de tre största nackdelarna ni finner i dagens Resplus system för förköpta enkelbiljetter? d. Värst Vi kan inte validera biljetterna e. Näst SMS-biljetten går att förfalska f. Sen?
Resplus årskortstillägg. Tillägget som kostar konsumenten 16.000.-/år berättigar till all offentlig kollektivtrafik med samma regler som länskort inom respektive län/region. SJ-årskort + Repslustillägg är det vanligaste men produkten har även kombinerats under en pilot med Sunfleets poolbilsabonnemang. Avräkningen för Resplus årskortsilläggen sker månatligen i samma relation som övrigt Resplus-resande (adderat med en särställning för SL). Kortet fungerar i SLs biljettsystem och dess spärrar. I övriga landet gäller enbart okulär visering med en kontrollfunktionalitet för kontrollanter. (Under piloten med Sunfleet behandlades även en annan fördelningsmodell som byggde på att det län (RKM) där kunden är skriven får all intäkt med giltighet i hela landet. En fördelning som borde bli ytterst rättvis i större skala.) 52. Vilka är de tre främsta fördelarna ni finner i dagens Resplus årskortstillägg? Ytterst få använder kortet och därför svårt för oss att ge någon feedback. g. Bäst h. Näst i. Sen 53. Vilka är de tre största nackdelarna ni finner i dagens Resplus årskortstillägg? j. Värst möjligheten att validera k. Näst l. Sen 54. Ser ni en möjlighet i att produkten kunde säljas utan koppling till ett fjärrtågsårskort och därmed enbart fungera på all offentlig kollektivtrafik i Sverige? Utifrån vår geografi och arbetsmarknad finns inte ett sådant behov. a. Ja b. Nej c. Om nej. Vi kunde ändra oss om följande kriterier var uppfyllda. i. Kriterium 1 ii. Kriterium 2 iii. Kriterium 3 Interregionala samarbeten. 55. Vilka länsgränsöverskridande samarbeten har ni? Beskriv eller hänvisning till webbsida: a. Taxesamarbete? Norrlandsresan https://ltr.se/din-resa/norrlandsresan/ b. Biljettsamarbete? Norrlandsresan https://ltr.se/din-resa/norrlandsresan/ c. Viseringssamarbete? Samma biljettsystem d. Avräkningssamarbete? Ja, genom biljettsystemet. e. Använder ni BoB standarden i samarbetet? I så fall hur? Nej Regionala samarbeten. 56. Vilka inomläns-samarbeten har ni, tex med kommersiell aktör eller med kommunal trafik? Beskriv eller hänvisning till webbsida: Inga f. Taxesamarbete? g. Biljettsamarbete? h. Viseringssamarbete? i. Avräkningssamarbete? j. Använder ni BoB standarden i samarbetet? I så fall hur? ResRobot Utredaren skall analysera varför Resrobot inte fungerar som avsett dvs. varför Resrobot inte är väl känt för allmänheten och varför användandet är så begränsat i syfte att ta tillvara erfarenheter och utveckla en bättre fungerande och mer välkänd tjänst. ResRobot består av tre delar,
- En trafikinformationstjänst med en reseplanerare för all kollektivtrafik i Sverige (ca 50t hållplatser) - En operatörsneutral försäljningskanal med förköp av biljetter kopplat till samma bokningssystem som bla fjärrtågsoperatörerna Snälltåget och SJ använder idag (ca 3.500 hållplatser) - APIer som anropar reseplaneraren för att visas i 3e part appar. 57. Använder ni er av ResRobot reseplanerare i era egna kanaler? a. WEB länkat till Resrobot från LTR.se b. App c. Annat (beskriv) 58. Använder ni er av ResRobot försäljningskanal i era egna kanaler? a. WEB Ja länkat https://ltr.se/biljetter-priser/kop-biljett-ladda-kort/ b. App c. Annat (beskriv) 59. Använder ni er av ResRobot API i era egna tjänster? NEJ a. WEB b. App c. Annat (beskriv) 60. Varför tror ni att den nationella ResRobot resplaneraren inte är känd bland konsumenter? Därför att Länstrafikbolag och kollektivtrafikmyndigheter inte marknadsför den i sina kanaler, anledningen till det gissar vi beror på att Resrobot återger orimliga resor i förhållande till vad som egentligen blir smidigast för resenären, en effekt när du samlar allt och alla regler i en och samma funktion. 61. Varför tror ni att den neutrala nationella ResRobot försäljningskanalen inte är känd bland konsumenter? Se ovan Nationellt biljettsystem En särskild utredare ska utreda vad som krävs för att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige, samt lämna förslag till hur ett sådant biljettsystem bör utformas, byggas upp, drivas och finansieras. Farhågor. 62. Vilka är de främsta farhågorna ni har gentemot utredningen och dess syfte? a. Tekniska Att beräkning av rabatterade priser för länsöverskridande resor kommer att bli en utmaning då BoB inte kan se hela resan innan priset presenteras för resenären. Risken finns då att vi ändå måste ha specialprodukter som täcker Norrlandsresan. b. Ekonomiska Att avräkning måste ske på samma sätt som tidigare mellan Norrlandslänen pga ovanstående. c. Juridiska d. Organisatoriska e. Opinionsmässiga Om vi måste avsluta Norrlandssamarbetet och lägga ned Norrlandsresan, så kommer det att resultera i dyrare länsöverskridande resor, vilket riskerar resultera i minskat resande. f. Annat Förväntningar. Regeringens förväntningar är att det nationella biljettsystemet skall underlätta en överflytt till kollektiva transporter med mindre klimatpåverkan. 63. Vilka förväntningar har ni på utredningen och dess syfte?
a. Tekniska Att teknisk lösning som möjliggör samarbeten mellan trafikhuvudmän och rabatterade priser på länsöverskridande resor, vilket skulle resultera i att avräkning blir onödig i och med att varje del av resan betalas till rätt part från början. b. Ekonomiska Minskad administration c. Juridiska d. Organisatoriska e. Opinionsmässiga Enklare resande och samma pris på samma sträcka över länsgräns, oavsett vilken (och vilkens) säljkanal som används av resenär eller tredje part. f. Annat Hinder. Utredningen skall analysera vilka hinder som finns för införandet av ett nationellt biljettsystem. Kopplat till de farhågor och förväntningar ni har, vilka hinder ser ni? 64. Vilka hinder ser ni för ett införande av ett nationellt biljettsystem? a. Tekniska Olika mogna inom tekniken b. Ekonomiska Vi har alla olika ekonomiska förutsättningar. c. Juridiska -? d. Opinionsmässiga -? e. Annat Statligt åtagande. 65. Vad förväntar ni er för statligt åtagande i kollektivtrafiken i Sverige som berör biljetter, försäljning, system eller annat för utredningen relevant? Standardiserade och tydliga direktiv som gör det tvingande att använda. Förslag på finansieringslösning då vi ser så olika ut. MaaS Redogöra för status när det gäller införandet av konceptet Mobilitet som en tjänst i Sverige Konceptet Mobilitet som en tjänst innebär att en resenär prenumererar på ett mobilitetspaket anpassat efter individens behov, där betalningen sker till ett ställe och samma biljettbärare i form av mobiltelefon, legitimation, betalkort eller annat resekort används överallt. Med en resenärsprofil behöver inte resevillkoren harmoniseras utan en resenär kan resa på reducerat pris som pensionär i en region och resa på fullt pris i en annan. 66. Har ni haft eller har ni pågående piloter eller försök inom MaaS? - Nej a. Vilka? b. Nej? 67. Vilka ytterligare aktörer ser ni som viktiga att få med i begreppet mobilitet och därmed relevanta för ett nationellt biljettsystem? Alla nedanstående känns viktiga a. Delad el-scooter (ex VOI) b. Delad cykel (ex Styr&Ställ) c. Delad el-moped (ex Blinkee) d. El pod med förare (ex Bzzt) e. Delad bil utan förare (poolbil, hyrbil, lånad privatbil etc) f. Delad bil med förare (ex taxi) g. Delad bil genom samåkning (ex Skjutsgruppen) Slutligen vem är er RKM:s informationsansvariga gentemot utredningen? Namn: Eggert Öhrnell
Epost: eggert@ltr.se Telefon: 063-5541322 *Ekonomiska data kan vara svåra att få rätt i en enkät. Därför kommer utredningskansliet att ringa er för att få kvalitetssäkrat jämförbara siffror i underlaget.