BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EN HET KOMBINATION

BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EN HET KOMBINATION Louise Limberg Abstract I artikeln illustreras kopplingar mellan bibliotek och lärande med exempel från svensk forskning om samspel mellan informationssökning och lärande, studier av informationskompetens och studier av hur digitala medier och informations- och kommunikationstekniska redskap förändrar villkor för lärande i det postmoderna samhället. De olika studierna fogas samman genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande som betonar betydelsen av människors användning av kulturella redskap i sitt lärande liksom att lärande sker genom kommunikativt samspel. Slutsatser är att forskning om bibliotek och lärande är i spännande utveckling, att forskningen genererat resultat som är relevanta för yrkesverksamheten på området och att forskningspraktiken och bibliotekspraktiken skulle gagnas av närmare erfarenhetsutbyte. INTRODUKTION Det är tydligt att pedagogiska aspekter på biblioteksverksamhet numera, i december 2008, är ett hett område. I denna artikel vill jag illustrera hur bibliotek och lärande kan kopplas samman genom att presentera aktuell empirisk forskning med utgångspunkt i teorier om lärande. Den geografiska basen för forskningen finns i Sverige. OMVÄRLDSPERSPEKTIV Frågor om undervisning i informationssökning, om vem som ansvarar för arbete med informationskompetens och om bibliotek som arenor för lärande diskuteras vid konferenser och i olika medier som tidskrifter, bloggar och böcker. Bibliotekarier kan glädja sig åt och förhoppningsvis som profession dra nytta av att bibliotek och bibliotekariers specifika kompetens uppmärksammas och diskuteras i vida kretsar. Vi kan fråga oss vad detta innebär för bibliotekarier; och vi kan också fråga oss varför detta ämne blivit en het fråga just nu. Det finns säkert många bidragande orsaker och jag menar att dessa främst får sökas i samhällsförändringar kopplade till omständigheter som ligger utanför biblioteken själva och som kan knytas till utvecklingen av digitala medier och informations- och kommunikationsteknologier (IKT) samt till ekonomisk och politisk globalisering. IKTutvecklingen har bland annat lett till att bibliotek kan erbjuda fantastiska redskap för informationssökning. En ökande andel av bibliotekariers verksamhet ägnas åt att orientera och 1

undervisa användare i konsten att utnyttja de alltmer sofistikerade redskapen. Detta har bidragit till ett vidgat och intensifierat intresse för begreppet informationskompetens, i första hand på det biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet, men i viss mån nu också inom pedagogik. I såväl nationella som internationella sammanhang framförs argument för att IKT på ett avgörande sätt förändrar utbildningsväsendet i stort. Här lanseras olika termer som mediakompetens, digital kompetens eller informationskompetens för att beteckna förmågor som elever och studenter behöver tillägna sig för att lyckas i sina fortsatta karriärer och bli fullvärdiga samhällsmedborgare. Frågorna om varför bibliotek och lärande uppmärksammas aktivt sedan det sena 1900-talet kan också kopplas till förändrade synsätt på undervisning, grundade i konstruktivistiska teorier om lärande. Förändringen innebär en förskjutning från lärarstyrd undervisning till elevcentrerade arbetssätt. Sådana arbetssätt omtalas som elevers egen forskning, eller undersökande arbetssätt. Inom högskolestudier talar man om problembaserat lärande. Arbetssätten grundas i antaganden om undervisning som bygger på elevers självständiga kunskapssökande, ansvarstagande, planering av eget arbete och tidsplanering. I sådant arbete framstår informationssökning och informationsanvändning som centrala delar, dvs. aktiviteter som hör till bibliotekariers yrkeskunskap och därmed ger bibliotekarier en vidgad roll i undervisning på alla nivåer i utbildningssystemet. Det är tydligt att här kombineras de politiska och ekonomiska intressena för teknikutvecklingen med de förändrade pedagogiska synsätten. I denna korsväg finns biblioteken med erbjudanden om ändamålsenliga redskap och kvalificerad expertis. Detta är ett spännande och laddat läge för bibliotekarier med intresse för bibliotek och lärande. FORSKNING OM INFORMATIONSSÖKNING OCH LÄRANDE Själv har jag erfarenhet från området bibliotek och lärande sedan snart fyra decennier och från olika positioner: bibliotekarie, lärare och forskare. Under de senaste 20 åren har jag forskat om samspel mellan informationssökning och lärande och om bibliotekets pedagogiska roll. Under hela 1970-talet var jag gymnasiebibliotekarie på en modern och tekniskt välutrustad skola med många lärare som betraktade biblioteket som ett viktigt redskap för undervisning och lärande och som gärna samarbetade med bibliotekarien. Sedan tidigt 1980-tal är jag lärare 2

vid den största bibliotekarieutbildningen i Sverige vid Högskolan i Borås och har sålunda mött tusentals studenter som så småningom blivit verksamma som bibliotekarier. I resten av artikeln skall jag försöka ge min bild av det aktuella läget genom att beskriva något av den forskning jag bedriver tillsammans med kolleger inom både biblioteks- och informationsvetenskap och utbildningsvetenskap. I en större översiktsartikel finns mera utvecklade resonemang om samspel mellan lärande och informationssökning (Limberg & Alexandersson, forthcoming). Ett tidigt forskningsresultat är att kvaliteten på elevers informationssökning hänger nära samman med kvaliteten på deras kunskapsresultat. I arbetet med en kontroversiell politisk fråga visade det sig att gymnasieelever som såg informationssökning som faktasökning nådde ett svagt inlärningsresultat, medan elever som såg informationssökning som att granska och analysera information, att bedöma olika källors trovärdighet, liksom bakomliggande motiv och intressen, nådde en mycket kvalificerad förståelse för den fråga de arbetade med (Limberg 1998). Detta betyder givetvis inte att faktasökning är fel, men det betyder att idén att informationssökning går ut på att söka fakta eller söka svaren på en fråga är alltför begränsad i förhållande till en sådan komplex uppgift. I Sverige är det vanligt att både lärare och elever talar om att gå till biblioteket för att söka fakta. Språkbruket i skolan kan på så sätt forma en förståelse av informationssökning som att söka fakta, vilket sällan är ändamålsenligt i förhållande till den typ av komplexa frågor som elever ofta arbetar med; t.ex. Går det att rädda torsken i Östersjön? Varför har homosexualitet betraktats som en sjukdom? Hur påverkar terrorism vårt samhälle? Detta är exempel på frågor vi stött på i olika klassrum, där vi genomfört studier av skolbibliotekets roll för lärandet i projektet Lärande via skolbibliotek (LÄSK) (Alexandersson och Limberg 2004). Ett huvudresultat från LÄSK-projektet tyder på att i stället för att IKT reformerat skolan, så som retoriken förutspådde, så har användningen av IKT omformats av skolans diskursiva praktik. I skolans praktik går arbetet ut på att uppgifter skall bli färdiga och inlämnade, rätta svar skall levereras. Följden blir att informationssökning ofta genomförs för att hitta sådana färdiga svar, att ställa samman dem och att lämna in uppgiften på rätt dag. Det visade sig också att användningen av information ofta innebar att eleverna flyttade text från sina källor till sina egna rapporter, gärna med vissa omformuleringar för att göra texten till sin egen. Vi ser inte detta som plagiat utan snarare som villrådighet från elevernas sida. De får som regel 3

mycket knapphändig ledning eller undervisning i konsten att skapa egen text med hjälp av andras texter, vilket är vad som förväntas av dem vid denna typ av arbete (jfr Nilsson 2002). Här ser vi ett område som behöver förstärkas och utvecklas i undervisningen (Alexandersson & Limberg 2004, s 114-115). ETT SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE Dessa resultat grundas i att vi i LÄSK-projektet arbetade med ett sociokulturellt perspektiv på lärande som ram för studien. Det sociokulturella perspektivet tar sin utgångspunkt i Lev Vygotskijs (1896-1934) författarskap och betydelsen av människors användning av kulturella redskap i sitt lärande liksom att lärande sker genom kommunikativt samspel. På svenska har det sociokulturella perspektivet främst formulerats av Roger Säljö i två böcker (2000; 2005). På senare år har ett sociokulturellt perspektiv på lärande fått en stark ställning inom utbildningsvetenskap, särskilt i Norden. Lärande kan ur detta perspektiv beskrivas som deltagande i sociala praktiker och språket och kommunikationen med andra människor är de viktigaste komponenterna som formar lärandet. Det sociokulturella perspektivet på lärande betonar att individer alltid är relaterade till olika former av kollektiva verksamheter. En forskare är verksam i ett forskningsfält som i sin tur är en del av universitetsväsendet, en bibliotekarie är verksam på en arbetsplats samt medlem i en yrkesgrupp. Det sociokulturella perspektivet framhäver de redskap som människan har konstruerat och kan vara allt från en penna eller en tång till avancerade tekniska hjälpmedel. Vid exempelvis informationssökning använder vi Google, databaser, Wikipedia, bibliotekskataloger, böcker, etc. Informationssökning går inte att föreställa sig utan de redskap som aktiviteterna är bundna till. Redskapen ses inte som neutrala; de erbjuder både möjligheter och begränsningar, dvs. de formar villkoren för informationssökningen och lärandet. När elever möter redskap när de forskar med stöd av skolans bibliotek så samspelar det inte bara med ett neutralt ting - t ex en bok eller en dator - utan också indirekt med kultur, historia och ideologi. I lärandet tillägnar de sig inte bara bestämda kunskaper utan också förmåga att använda redskap, utveckla värderingar om såväl kunskap som samhället. Redskapen medierar vissa synsätt på världen och meningsskapande sker i mötet mellan människa och redskap. Betydelsen av meningsskapande via medierande redskap har visat sig relevant för studier av aktiviteter kopplade till informationskompetens. 4

STUDIER AV INFORMATIONSKOMPETENS Som jag ser det befinner sig termen informationskompetens i skärningspunkten mellan informationssökning och lärande. Informationskompetens omtalas både som objekt för undervisning och som objekt för lärande. I biblioteks- och informationsvetenskapliga sammanhang betecknar termen informationskompetens särskilt ofta något man undervisar om och informationskompetens beskrivs ofta som listor över generiska färdigheter att söka, finna och kritiskt värdera information. Intressenter och aktörer på detta område är främst bibliotekarier knutna till utbildningsinstitutioner, dvs. högskolebibliotek och skolbibliotek. Det är sålunda inom den professionella praktiken som frågor om informationskompetens först uppmärksammats och drivits. Under senare år har forskares intresse för fenomenet informationskompetens utvecklats och numera finns en rad studier som använt teorier om lärande för att belysa eller kritiskt granska vad termen står för. Fenomenografiska studier med syftet att utforska och beskriva variation utmanar synen på informationskompetens som generisk och överförbar mellan olika ämnen, situationer och problem (t ex Bruce 1997). Bruce (2008) formulerar informationskompetens som ett sätt att lära och använder uttrycket informed learning. Studier med sociokulturellt perspektiv framhäver informationskompetensers situerade karaktär och ser informationskompetenser som inbäddade i och formade av olika kulturella praktiker (t ex Sundin 2008). I det nyss avslutade forskningsprojektet Bibliotek, IKT och lärande (BIKT 1 ) har en forskargrupp vid BHS 2 undersökt bibliotekens roll för lärande med särskild inriktning på de förändrade villkor som skapas genom de redskap som erbjuds via IKT-utvecklingen under senare år. Bland annat har informationssökning i övergången från utbildnings- till yrkespraktik studerats. Här visar det sig att den informationssökning som studenter lär sig i högskoleutbildning är formad av den akademiska kontexten och därmed inte förbereder studenterna för deras kommande yrkesliv (Lundh & Sundin 2006; Sundin, Limberg, Lundh 2008). I en delstudie utforskades 31 nordiska högskolebiblioteks webbaserade användarundervisning. Studien visar hur den webbaserade användarundervisningen har ett 1 Projektet har finansierats med medel från KK-stiftelsen via det nationella forskningsprogrammet LearnIT. 2 Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan (BHS) vid Högskolan i Borås 5

fokus på sökbeteenden och tekniska färdigheter, medan mer sociokulturella aspekter sällan ges utrymme. Sammantaget visar projektet hur informationskompetens som en generisk kompetens kan ifrågasättas. Istället betonas kritiska förhållningssätt och kontextualisering genom att informationskompetens ses i relation till de redskap som används samt de institutionsbaserade praktiker där människor verkar. Att mera uppmärksamma varierade praktiker och sammanhang vid undervisning i informationskompetens skulle innebära rätt omfattande förändringar av användarundervisning så som den bedrivs enligt resultaten från vår forskning (Limberg & Sundin 2006). Analysen visar också att informationskompetens som företeelse har givits en betydelse i bibliotekariers professionella projekt. Detta innebär att bibliotekarier hävdar informationskompetens som en del av sin expertis och strävar efter att utvidga sitt professionsområde från service till att ta ansvar för undervisning i informationskompetens och därmed ta på sig uppgifter som pedagoger (Sundin 2008). Forskningen inom projekt BIKT har resulterat i en antologi om informationskompetenser som kommer att publiceras nästa år (Hedman & Lund, kommande). BIBLIOTEK OCH NYA LANDSKAP FÖR LÄRANDE Ett sociokulturellt perspektiv på lärande utgör den teoretiska basen för den forskning som bedrivs vid det s.k. Linnécentret (The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society, LinCS) med långsiktigt stöd för starka forskningsmiljöer från Vetenskapsrådet. Forskningsprogrammet bedrivs i samarbete mellan Göteborgs universitet, IT-universitet och Högskolan i Borås. I fokus för LinCS står frågor om hur kunskaper och färdigheter skapas och återskapas i det komplexa samhället. I första hand ägnas forskningen åt skola och utbildning, men även frågor om lärande i arbetslivet är centrala. De digitala mediernas roll för lärande och för cirkulationen av information och kunskap i samhället är centralt inom LinCS. Vad händer med våra grundläggande färdigheter i läsning, skrivning, matematik och andra fält när vi i ökande utsträckning använder oss av digital teknik? Hur utvecklar vi kompetenser som gör människor rustade att på ett självständigt sätt förhålla sig till och värdera den flod av information som vi utsätts för? Här finns informationskompetens som ett intressant begrepp. I LinCS betraktas bibliotek och de redskap som bibliotek erbjuder som infrastrukturer för lärande. I ett nyligen påbörjat LinCS-projekt (Expertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT) utforskar vi hur villkor 6

för bedömning av trovärdighet och auktoritet i information förändras i nya s.k. Webb 2.0- miljöer, där gränserna mellan producenter och konsumenter av information tenderar att upplösas (EXAKT). AVSLUTANDE KOMMENTAR Som framgår av dessa exempel på aktuell forskning om informationssökning, bibliotek och lärande utgör frågor om bibliotek och lärande ett forskningsområde i spännande utveckling. Som jag ser det ger forskningsresultaten redskap för att utveckla metoder i biblioteksarbete liksom biblioteksverksamhet på detta område är ett fruktbart fält för vidare forskning. Min önskan vore att utveckla och fördjupa kontakterna mellan bibliotekspraktiken och forskningspraktiken via fler mötesplatser i form av gemensamma projekt och konferenser för tätare erfarenhetsutbyte mellan våra olika verksamheter. Louise Limberg, Göteborg i december 2008 louise.limberg@hb.se REFERENSER Alexandersson, M., & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump. Informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Liber. Bruce, C.S. (1997). The Seven Faces of Information Literacy. Adelaide: Auslib Press. Bruce, C.S. (2008). Informed Learning. Chicago: Association of College and Research Libraries. EXAKT. http://projektexakt.wordpress.com/om-exakt/ Hedman, J., & Lundh, A. (red.) (kommande). Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid. Diss. Göteborgs universitet. Limberg, L., & Alexandersson, M. (forthcoming). Learning and Information Seeking. In M. Bates & M. N. Maack, (Eds.). Encyclopedia of Library and Information Sciences. (3 rd rev. ed.). New York, Taylor & Francis Group, LLC. 7

Limberg, L., & Sundin, O. (2006). Teaching information seeking: relating information literacy education to theories of information behaviour. Information Research, 12(1) paper 280. [Available at http://informationr.net/ir/12-1/paper280.html] LinCS. http://www.ipd.gu.se/english/research/research_programmes/lincs/ Lundh, A. & Sundin, O. (2006). Lärare och informationskompetens: Från utbildningspraktik till yrkespraktik. [Teachers and information literacy: From education to occupational practice.] Dansk Biblioteksforskning, vol. 2, no. 3, pp. 5-14. Available at: http://www2.db.dk/dbf/2006/nr3/lundh.pdf [2008-09-26]. Nilsson, N-E. (2002). Skriv med egna ord. En studie av läroporcesser när elever i grundskolans senare år skriver forskingsrapporter. Diss. Malmö högskola. Sundin, O. (2008). Negotiations on Information Seeking Expertise: A Study of Web-based Tutorials for Information Literacy. Journal of Documentation, 64(1), 22-44. Sundin, O., Limberg, L., & Lundh, A. (2008). Constructing librarians information literacy expertise in the domain of nursing. Journal of Librarianship and Information Science, 40 (1), 21-30. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. 8