2016 års plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Örkenedskolan Åk F-3 Planen gäller från 2016-02-01 Planen gäller till 2017-01-31 ig för planen Rektor Maria Eriksdotter Uppdaterad: 2016-01-23 sida 1
Innehåll 1 Redovisning av det förebyggande och främjande arbetet under 2015... 3 2 Lagstiftningen... 3 3 Övergripande mål för Örkenedskolan... 3 4 Vad står begreppen för i planen... 4 4.1 Diskriminering 4.1.1 Diskrimineringsgrund könsidentitet eller könsuttryck 4.1.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhöringhet 4.1.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning 4.1.4 Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning 4.1.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning 4.1.6 Diskrimineringsgrund bristande tillgänglighet 4.2 Trakasserier 4.3 Vad är sexuella trakasserier? 4.4 Vad innebär begreppet kränkande behandling? 4.5 Varför inte begreppet mobbing? 5 Kartläggning... 8 6 Framtagande av planerna... 8 7 Förväntningar... 8 7.1 Elever 7.2 Föräldrar 7.3 Personal 7.4 Kommunikation och förankring 7.5 Uppföljning och utvärdering 8 Skolans arbete med främjande insatser...10 8.1 På individnivå 8.2 På gruppnivå 8.3 På skolnivå 9 Skolans arbete med förebyggande insatser...11 9.1 Diskrimineringsgrund kön 9.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet 9.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning 9.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder 9.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning 9.6 Diskrimineringsgrund bristande tillgänglighet 10 Skolans åtgärder mot kränkande behandling...14 10.1 Kränkande behandling 11 Utvärdering och uppföljning... 15 11.1 Utvärdering av föregående läsårs plan 12 sfördelning...15 12.1 Rektor 12.2 Elevhälsa 12.3 Klassföreståndare/ ansvarig pedagog 12.4 Arbetslaget 12.5 Elever 13 Arbetsgång vid incidenter... 16 13.1 Rutiner och åtgärder vid misstänkta trakasserier etc Flödesschema...17 Dokumentationsblankett...18 sida 2
1 Redovisning av det förebyggande och främjande arbetet under 2015 Alla elever och vårdnadshavare har under året informerats om likabehandlingsplanen och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Vi tog under året fram en förkortad version i ett mindre format som delades ut till samtliga elever/vårdnadshavare. Denna version finns även publicerad i Infomentor. Vi har jobbat med gruppstärkande aktiviteter. Vi har under året arbetat med gruppstärkande aktiviteter som t ex rollspel, värderingsövningar, samarbete över klassgränser och temadagar. Trots vårt värdegrundsarbete förekommer kränkningar, oftast verbala där eleverna retar varandra. Vi har under året arbetat med detta och gjort eleverna uppmärksamma på vad som sker och detta ger resultat, vilket syns i enkäterna där eleverna uppger att personalen säger ifrån om någon elev inte uppträder enligt likabehandlingsplanen. Enkäterna som genomfördes under HT 15 visade för år 2 att 100% av eleverna känner sig trygga i skolan och lika många tyckte att i skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra. 100% av eleverna tycker att lärarna bryr sig om eleverna och 98% anser inte att eleverna retar varandra. 100% tycker att det finns vuxna att prata med om så behövs och lika många tycker att de vuxna säger till om någon elev behandlas illa. 100% av eleverna mår bra i skolan. Detta är ett högt betyg av eleverna och visar att arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling varit framgångsrikt. 2 Lagstiftningen Arbetsgivare och utbildningsanordnare har en skyldighet att se till att trakasserier inte förekommer på arbetsplatsen eller under utbildningen. Om en arbetsgivare eller utbildningsanordnare får reda på att någon anser sig utsatt för kränkningar/ trakasserier är det deras skyldighet att utreda de påstådda kränkningarna/ trakasserierna och vid behov sätta stopp för dem. Med arbetsgivare menas någon i chefsposition och med utbildningsanordnare menas personal på utbildningen. Det innebär att så fort någon i personalen på utbildningen eller någon i chefsposition på arbetsplatsen får reda på att någon känner sig kränkt/,trakasserad startar utredningsskyldigheten. 3 Övergripande mål för Örkenedskolan Ingen på Örkenedskolan skall utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller främlingsfientlighet. Ingen skall heller utsättas för direkt eller indirekt diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Alla elever på Örkenedskolan skall känna sig trygga och må bra i skolan. Samtliga elever har rätt till studiero. sida 3
4 Vad står begreppen för i planen 4.1 Diskriminering Diskriminering innebär förenklat att någon blir sämre behandlad än någon annan och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev eller någon i personalen missgynnas och är kopplad direkt till någon av diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering är när skolan använder en regel eller en bestämmelse som missgynnar någon. 4.1.1 Diskrimineringsgrund könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En elev blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] En elev, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter elevens könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste eleven förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] En elev, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att eleven är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] 4.1.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: sida 4
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] En elev, som är mörkhyad, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] En elev är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge eleven högsta betyg, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] 4.1.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En elev, vars familj är med i en frikyrka, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar en elev att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen: Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att eleven utestängs från sin utbildning. [diskriminering] En elev är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] 4.1.4 Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] En elevs pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] En elev, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem eleven med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] sida 5
4.1.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot en elev på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för en elev tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. En elev vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Två tjejer som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] 4.1.6 Diskrimineringsgrund ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: En elev är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] En elev pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 4.1.6 Diskrimineringsgrund bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på händelser då en elev kan diskrimineras enligt bristande tillgänglighet: En elev får inte det stöd denne behöver i undervisningen för att kompensera för sin funktionsnedsättning. En elev kan inte ta sig fram i skolan på samma villkor som sina klasskamrater på grund av begränsad rörlighet. sida 6
4.2 Trakasserier Inga trakasserier är tillåtna. Trakasserier är förbjudna om de har samband med: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Bristande tillgänglighet Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. 4.3 Vad är sexuella trakasserier? Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. 4.4 Vad innebär begreppet för kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: En elev blir ofta kontaktad via MSN av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av eleven på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. En elev är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger eleven en knuff. sida 7
En elev har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att eleven är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Eleven orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. 4.5 Varför inte begreppet mobbning? Begreppet mobbning har länge varit vanligt när man talar om elevers utsatthet. Den allmänt vedertagna definitionen av mobbning innebär att en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Det är också vanligt att begreppet innefattar att den som mobbar någon ska ha ont uppsåt. Det innebär att begreppet mobbning är smalare än begreppen trakasserier och kränkande behandling, då dessa även kan användas för enstaka händelser. Dessutom är det begreppen trakasserier och kränkande behandling som huvudsakligen används i lagstiftningen. (Skolinspektionen, 2013) 5 Kartläggning Varje höst ska det genomföras en kartläggning hur det ser ut på Örkenedskolan. Denna enkät ska besvaras av elever, föräldrar och personal. Utifrån de svar som ges ska främjande och förebyggande insatser planeras. 6 Framtagande av planerna Rektor ansvarar för framtagandet av planerna. Planerna ska gälla för ett kalenderår och ska bygga på föregående års arbete Personal är delaktiga genom arbetet i arbetslaget där främjande och förebyggande insatser planeras utifrån höstens kartläggning. Elever och föräldrar ska vara delaktiga i framtagandet. Elever genom elevråd och klassråd samt föräldrarna ska vara delaktiga genom föräldraråd. 7 Förväntningar 7.1 Elever Vår ambition är att du och dina kamrater ska trivas och känna er trygga på Örkenedskolan samt att du har rätt till studiero under lektionerna. Som elev kan du genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trygg och trevlig skola. Om du någon gång blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling, från en annan elev eller från en vuxen, så vill vi att du kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också om du känner någon annan som är utsatt. sida 8
7.2 Föräldrar Vi vill att du tar del av Örkenedskolans likabehandlingsplan tillsammans med ditt barn. Det är viktigt att skola och hem gemensamt tar avstånd från kränkande behandling. Misstänker du som förälder att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling önskar vi att du kontaktar skolans personal. Det kan vara svårt att ta till sig att ditt eget barn skulle kränka andra. När så händer är det viktigt att du som vårdnadshavare gör klart för barnet att du ser allvarligt på beteendet och inte accepterar det. 7.3 Personal Vi som vuxna på skolan har ett stort ansvar för att alla ska må bra, elever såväl som personal. Det är vår uppgift att följa upp och åtgärda allt vi ser, hör eller får reda på annat sätt. Ta tidigt kontakt med föräldrar och elever eller skolledning. Tänk på! Tidig upptäckt - tidig insats. 7.4 Kommunikation och förankring En plan för arbetet med likabehandling, som motverkar diskriminering, ska vara ett levande dokument, väl känt av barn/elever, personal och föräldrar. Planen gås igenom med alla elever i alla klasser en gång per termin. Information om planen ges till all personal, föräldrar och på hemsidan. 7.5 Uppföljning och utvärdering Inför utvärdering av likabehandlingsplanen lämnas synpunkter från klassråd, föräldraråd samt från personalen på arbetsplatsträffar. Revideringar tas upp i samverkansgruppen. Rektor fastställer därefter planen i början av året. sida 9
8 Skolans arbete med främjande insatser 8.1 På individnivå Nivå Elever Område Insats Trygghet och trivsel Alla elever skall under skol- och fritidstid känna sig sedda och trygga. Värderingsövningar, samarbete över klassgränserna, drama, temadagar, kompissamtal, roliga raster känslolåda och hemlig kompis. Naturdag vid Hjärtasjön samt Skollufsen. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Kommunenkäten, uppföljning vid utvecklingssamtalet, trygghetsvandring och utvärdering av temadagar. 8.2 På gruppnivå Nivå Klasser Område Insats Trygghet och studiero. Oberoende av gruppsammansättningen ska arbetsro och trygghet finnas under skol- och fritidstid. Poängtera när det är arbetsro och tydlig struktur och göra gruppen målmedveten. Tisdagsaktiviteter på fritids. Tvärgrupper 1-3. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Klassråd och kommunenkät 8.3 På skolnivå Nivå Hela skolan Område Vi är varandras arbetsmiljö. All personal och alla elever ska känna sig sedda, må bra och känna arbetsglädje på arbetsplatsen. sida 10
Insats Ordningsreglerna är välkända och ständigt uppmärksammade. All personal och alla elever ska få positiv respons och uppmuntran. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Kommunenkäten och genom olika samtal t ex utvecklingssamtal och medarbetarsamtal. 9 Skolans arbete med förebyggande insatser 9.1 Diskrimineringsgrund kön Hur det ser ut nu Man behöver tänka till för att fördela lika mycket tid och uppmärksamhet till alla oavsett kön. Ingen ska behandlas annorlunda beroende på kön. Åtgärd Medvetandegörande diskussioner i klasserna och på fritids. Tidsplan 2016/17 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Samtal med elever. Utvärderingsdagarna i juni och januari. 9.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Hur det ser ut nu Viss främlingsfientlighet förekommer på skolan bland eleverna. Främlingsfientlighet ska inte förekomma på skolan och på fritids. Åtgärd Tidsplan 2016/17 Medvetandegörande diskussioner som ger kunskaper och skapar förståelse för olika kulturer. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Utvärderingsdagarna i juni och januari Viktigt att fritidspersonalen är med och utvärderar. sida 11
9.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Hur det ser ut nu Få elever med annan religion går på skolan men inflyttning sker sedan januari -16 Åtgärd Eleverna ska inte diskrimineras pga religion eller annan trosuppfattning. Skapa förståelse för och kunskap om andra religioner och trosuppfattningar. Undervisning om andra religioner. Tidsplan Kontinuerligt arbete under 2016/17 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Utvärderingsdagarna i juni och januari Viktigt att fritidspersonalen är med och utvärderar. 9.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder Hur det ser ut nu Närheten till träningsskolan gör att elever med funktionshinder blir ett naturligt inslag i vardagen Det finns synliga funktionshinder och sådana som inte syns. Åtgärd Alla elever ska ha förståelse för olika funktionshinder. Eleverna ska inte diskrimineras pga synliga eller osynliga funktionshinder. Gemensamma aktiviteter och temadagar med träningsskolan även i fortsättningen. Arbeta för att alla ska respekteras för den de är. Informera om olika funktionshinder. Tidsplan 2016/17 Kontinuerligt arbete. När frågan blir aktualiserad tar man upp och belyser extra. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Utvärderingsdagarna i juni och januari Viktigt att fritidspersonalen är med och utvärderar. 9.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Hur det ser ut nu Nedvärderande språk kan förekomma bland eleverna, främst bland äldre elever. Ingen ska bli diskriminerad pga sexuell läggning. sida 12
Åtgärd Aktualiseras och repeteras då anspelningar uppkommer. Tidsplan 2016/17 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Varje läsår. 9.6 Diskrimineringsgrund bristande tillgänglighet Hur det ser ut nu Vi arbetar aktivt i EHT/ undervisande lärare för att ge alla elever samma förutsättningar/ kompensera förmågan till inlärning eller rörlighet. Åtgärd Att ge alla samma förutsättningar och villkor oberoende av en elevs förutsättningar av inlärning eller rörlighet Genom olika insatser, ex. kompensatoriska hjälpmedel eller genom att förändra miljön/ arbetssätt skapa lika förutsättningar för elever. Tidsplan Fortlöpande under läsåret. I alla situationer då bristande tillgänglighet blir aktuellt. 1. Rektor (ytterst) 2.Elevhälsan 3. Ämneslärare Uppföljning EHT där ärenden lyfts varannan vecka samt vid utvärdering juni dec. sida 13
10 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 10.1 Kränkande behandling Hur det ser ut nu Vissa verbala kränkningar och fysiska kränkningar förekommer bland eleverna. Inga kränkningar ska förekomma på skolan. Alla ska känna sig trygga på skolan. Åtgärd Många vuxna bland eleverna. Diskutera enskilt och i grupp när olika problem uppstår, man kan ha olika upplevelser av samma händelse Arbeta med värderingsövningar och rollspel, kompissamtal och samarbetsövningar När kränkning förekommit ageras enligt likabehandlingsplanen. Dokumentation enligt likabehandlingsplanen. Tidsplan Kontinuerligt arbete under läsåret. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Kommunenkät. Kontinuerligt under läsåret samt vid utvecklingssamtal sida 14
11 Utvärdering och uppföljning 11.1 Utvärdering av föregående läsårs plan I de fall där kränkande behandling kommit till vår kännedom har handlingsplanen följts. Uppföljning har skett i form av samtal med berörda elever, kurator, pedagoger, rektor och i vissa fall vårdnadshavare. Planen har utvärderats på föräldraråd, mellanråd och elevråd. 12 sfördelning 12.1 Rektor ar ytterst för arbetet med likabehandling och för arbetet mot diskriminering. ar för anmälan till huvudmannen vid kränkningar och trakasserier ar för att dokumentation sparas. ar för att kontakt tas med polis för samråd om incidenten faller under allmänt åtal. ar för att handlingsprogram upprättas. Handlingsprogrammet kan upprättas av annan än rektor tillsammans med elev och vårdnadshavare. ar ytterst för att elever som utsatts för kränkande behandling eller diskriminering får det stöd de behöver. ar för att ev. anmälan till arbetsmiljöverket upprättas ar för att denna plan introduceras till nyanställd personal. 12.2 Elevhälsan Träffas regelbundet och sammanställer och samordnar insatser för uppkomna incidenter Analyserar situationen på skolan och föreslår gemensamma insatser 12.3 Klassföreståndare/ansvarig pedagog ar för att upprätta dokumentation och vidta åtgärder enligt denna plan vid incidenter utan dröjsmål. Alla incidenter ska anmälas till rektor. ar för att denna plan gås igenom med eleverna en gång per termin Har huvudansvaret för kontakten med eleven, vårdnadshavare och rektor 12.4 Arbetslaget 12.5 Elever ar i första ledet för handledning och hjälp vid uppkomna incidenter Arbetar förebyggande tillsammans och tar fram övergripande insatser Varje elev ska ta ställning mot kränkande behandling och diskriminering ar för att informera en vuxen så fort som möjligt när du eller någon annan elev blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. sida 15
13 Arbetsgång vid incidenter 13.1 Rutiner och åtgärder vid misstänkt kränkande behandling etc 1. Om någon i personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling när skolverksamhet bedrivs ska händelsen utredas utan dröjsmål. 2. Utredningen ska dokumenteras och ansvaret ligger hos den personal som får kännedom om händelsen. 3. Rektor informeras. Det är den enskildes subjektiva upplevelse som gäller när man skall tolka vad som är kränkande behandling. 4. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor för utredningen. 5. Enskilda samtal med berörda barn eller elever. Direkt inblandad personal ansvarar för samtalet och dokumenterar på särskild blankett (bilaga) som ska arkiveras i den utsattes elevmapp. Bedömning görs av rektor om handlingsprogram ska upprättas. Vid behov kan samråd hållas med elevhälsan. 6. Direkt inblandad personal informerar berörda föräldrar och ansvarar för uppföljning. 7. Direkt inblandad personal informerar övrig personal som på något sätt är berörd. 8. Åtgärder verkställs och följs upp till dess att trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphör. Dokumentation av samtal och övriga insatser görs till och med uppföljning. Direkt inblandad personal ansvarar. 9. Vid fortsatt diskriminering tas beslut om ytterligare åtgärder av elevhälsoteamet i samråd med berörda parter. Åtgärder som kan bli aktuella är t.ex samtal med skolpsykolog/skolkurator, samt omgruppering av elev. 10. Händelser som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa rapporteras till Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar. Rektor beslutar om ärendet ska föras vidare till socialtjänst och/eller polis efter samråd med berörda vårdnadshavare. sida 16
Flödesschema Personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling Om personal misstänks skall utredningen göras av rektor Rektor informeras Rektor anmäler till huvudman, (B3) att utredning startat Dokumentation Skyndsam utredning genomförs alltid av den som fått kännedom om händelsen Rektorn diarieför ärendet Rektorn informeras om resultatet av utredningen Ev Anmälan till polis/socialtjänsten Kontakta vårdnadshavare Rektor beslutar om åtgärder Allvarlig fara för liv eller hälsa? Rektor ansvarar Vårdnadshavare informeras och deltar i åtgärdsprogrammet Personal upprättar åtgärdsprogram Anmälan till arbetsmiljöverket Kontakta vårdnadshavare! Dokumentation förvaras i de inblandade elevernas mappar Uppföljning av insatser sida 17
Sida DOKUMENTATIONSBLANKETT VID 1(1) KRÄNKANDE BEHANDLING Utbildningsförvaltningen Utredning: När ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering. Skollagen 6 kap. 10 och diskrimineringslagen 2 kap. 7 Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för utredningen ig förskolechef/rektor Förskola/skola Namn på barn/elev som anser sig blivit utsatt Avdelning/klass Namn på involverade barn/elever och avdelning/klass Namn på personal som deltagit i utredningen Händelse och åtgärder Beskriv händelsen Åtgärder Datum för uppföljning Besöksadress Parkgatan 26 Postadress Utbildningsförvaltningen 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post utbildning@osby.se Hemsida www.osby.se Org.nr 212000-0902 PlusGiro11 16 61-5 Bankgiro 281-6809 sida 18
sida 19 Ankaregården, Örkenedskolans första skolbyggnad