Medborgardialog och medborgarförslag ERFARENHETER AV MEDBORGARDIALOG OCH MEDBORGARFÖRSLAG I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Medborgardialog och medborgarförslag 1
Medborgardialog och medborgarförslag 2
Förord Kommuner, landsting och regioner har länge arbetat med olika former för att föra en dialog med medborgare mellan valen. Antalet kommuner och landsting som använder medborgardialog för att inhämta synpunkter från allmänheten har också ökat under senare år. SKL har sedan 2006 arbetat med att stödja kommuner, landsting och regioner i arbetet med att utveckla medborgardialog som en del av styrprocessen. Möjligheten för kommuner, landsting och regioner att införa medborgarförslag har funnits sedan 2002. Fler och fler tar emot medborgarförslag och idag intar medborgarförslagsrätten en central roll som påverkanskanal på den lokala politiken hos majoriteten av våra medlemmar. 2014 års Demokratiutredning har i uppdrag att undersöka hur och i vilken omfattning olika metoder för medborgardialog används samt bedöma vilken effekt de har på den lokala demokratiutvecklingen. Utredningen ska också utvärdera tillämpningen av den medborgerliga förslagsrätten i kommun- och landstingsfullmäktige och analysera hur medborgarförslagen påverkat den demokratiska delaktigheten i samhället. För att få en helhetsbild av omfattningen av dessa två kanaler för medborgerlig delaktighet och inflytande har Demokratiutredningen tagit fram en enkät och tillsammans med SKL undersökt hur kommuner, landsting och regioner arbetar med medborgardialog och medborgarförslag. I den här rapporten presenteras de sammanställda resultaten av enkäten som gått ut till samtliga medlemmar. Rapporten ämnar utgöra ett kunskapsunderlag för den fortsatta diskussionen om hur det lokala demokratiarbetet kan utvecklas och stärkas. Stockholm i oktober 2015 Olle Wästberg Lennart Hansson Utredare Sektionschef 2014 års Demokratiutredning Demokrati och styrning Medborgardialog och medborgarförslag 3
Innehåll Inledning... 5 Medborgarförslag... 6 Medborgardialog... 11 Sammanfattning... 17 Medborgarförslag... 17 Medborgardialog... 17 Medborgardialog och medborgarförslag 4
Inledning 2014 års Demokratiutredning har tagit fram en enkät och tillsammans med SKL undersökt omfattningen av och hur Sveriges kommuner, landsting och regioner arbetar med medborgardialog och medborgarförslag. För mer information om 2014 års Demokratiutredning se www.demokratiutredningen.info En enkät till samtliga kommuner landsting och regioner skickades ut i februari 2015 (svarsfrekvens 84 %). I den här rapporten presenteras en sammanställning av resultatet från den enkäten. Syftet med undersökningen är att uppdatera kunskapen om och kartlägga de institutionella ramarna för hur kommuner, landsting och regioner arbetar med medborgardialog och medborgarförslag. Rapporten kan delas in i två delar där den första delen av rapporten berör medborgarförslag och den andra berör medborgardialog. Medborgardialog och medborgarförslag 5
Medborgarförslag Den första juli 2002 infördes möjligheten för kommuner, landsting och regioner att införa medborgarförslag. Medborgarförslag innebär att enskilda personer folkbokförda i en kommun, ett landsting, eller en region kan lämna in förslag till beslut som fullmäktige måste bereda och besvara. I mars 2015 svarade 183 kommuner och två landsting/regioner att enskilda personer har rätt att lämna in medborgarförslag (svarsfrekvens 84 %). Det innebär att ca 70 procent av kommunerna, landstingen och regionerna har infört medborgarförslag. Två kommuner uppger att de ska införa medborgarförslag under 2015. Totalt har 260 respondenter svarat på frågan. Figur 1. Medborgarförslagsrättens utbredning Har enskilda personer rätt att lämna in medborgarförslag i er kommun eller ert landsting/region? 28% (73) 1% (2), men det kommer att införas under 71% (185), men det kommer att införas under 2015 Under 2014 hade totalt ca 3000 medborgarförslag lämnats in fördelat på de 137 kommuner, landsting och regioner som under året mottog ett eller flera medborgarförslag. Antalet inlämnade medborgarförslag i varje kommun/landsting/region under 2014 sträcker sig mellan noll och 207 st. Medianvärdet för kommuner som tillämpar medborgarförslagsrätten under 2014 är 7 medborgarförslag och för landsting 5 medborgarförslag. 83 respondenter har svarat på frågan vilket utgör 45 procent av de som svarat att de tillämpar medborgarförslagsrätten. Medborgardialog och medborgarförslag 6
Av de medborgarförslag som lämnades in 2014 har de flesta besvarats, en tredjedel har avslagits, 14 procent har godkänts och nio procent har återremitterats. Siffrorna bör läsas med viss försiktighet eftersom enkätfrågan kan ha tolkats på olika sätt av respondenterna. Exempelvis återfinns ett fåtal kommentarer som till exempel: samtliga medborgarförslag besvaras vilket innebär att de avslås, bifalles eller återremitteras.. Den totala summan av antalet inlämnade förslag som beskrevs i stycket ovan och vad som har hänt med dessa bör därför läsas med detta i åtanke. Figur 2. Hanteringen av medborgarförslag Vad har hänt med de medborgarförslag som lämnades in under 2014? Återremitterades 9% Bifölls 14% Avslogs 33% Besvarades 44% Av de kommuner/landsting/regioner som erbjuder möjligheten att ta emot medborgarförslag hanteras inlämningen av förslag via olika kommunikationskanaler. De flesta tar emot medborgarförslag via post och e- post. Nära hälften av de som infört medborgarförslag tar emot dessa via hemsidan. I ett fåtal kommuner/landsting/regioner går det även att lämna in förslag via telefon. En kommun uppger dessutom att medborgarförslag kan mottas via deras Facebook-sida. Totalt har 169 respondenter svarat på frågan, vilket utgör en svarsfrekvens på 91 procent. Figur 3. Former för inlämning av medborgarförslag Medborgarförslag kan tas emot via: Annat 10% Personligt besök 44% Telefon 6% Post 84% E-post 59% Hemsida 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Medborgardialog och medborgarförslag 7
I enkäten tillfrågas respondenterna att i ett öppet text-svar ange de tre vanligaste ämnena som medborgarförslagen handlar om. De öppna text-svaren har sedan manuellt kategoriserats enligt de ämnesområden som framgår i diagrammet nedan. Totalt har 148 respondenter svarat på frågan, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 80 procent. Den vanligaste av ämneskategorierna berör trafik, infrastruktur och platsutveckling som står för 37 procent av text-svaren. Därefter följer kultur/fritidsrelaterade medborgarförslag som står för 22 procent av text-svaren. Figur 4. Ämneskategorier för medborgarförslag Vilka är de tre vanligaste ämneskategorierna bland medborgarförslagen 2014? Övrigt Vård/Omsorg Tillgänglighet/demokrati Skola Övergripande utveckling Miljö/Avfall Kultur/Fritid Trafik/infrastruktur/platsutveckling Nästan samtliga kommuner, landsting och regioner informerar om möjligheten att lämna in medborgarförslag via hemsidan. Utöver hemsidan används även lokaltidningen och anslagstavlor för att informera medborgarna. Under kategorin På annat sätt ingår bl.a. sociala medier, fullmäktiges webbsändning, och fysiska mötesarenor som exempelvis ungdomsforum. Totalt har 168 respondenter (91 %) svarat på frågan. Figur 5. Information om medborgarförslagsrätten 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% Kommunen eller landstinget/regionen informerar inte om medborgarförslag 1% På annat sätt, På nämligen: annat sätt 22% Anslagstavlor runt om i kommunen eller landstinget/regionen 8% I lokaltidningen 13% På kommunens eller landstingets/regionens hemsida 99% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 40 procent av de kommuner/landsting och regioner som tillämpar medborgarförslag arbetar med att anpassa information om medborgarförslagsrätten mot särskilda målgrupper. Det vanligaste är dock att Medborgardialog och medborgarförslag 8
kommuner/landsting och regioner informerar på samma sätt till samtliga grupper i samhället (60 %). Totalt har 167 respondenter (90 %) svarat på frågan. Figur 6. Anpassning av informationen Tillhandahåller ni information om förslagsrätten på ett sätt som är anpassat till olika gruppers behov? Vi informerar på samma sätt till alla grupper i samhället Vi informerar på annat sätt, nämligen Vi informerar personer under 18 år via kanaler som når unga Vi informerar på ett sådant sätt att informationen ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, vi informerar på olika språk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% I nästan hälften av alla fall ges förslagsställaren rätt att ge sina synpunkter på förslag till beslut. Totalt har 167 respondenter eller 90 procent svarat på frågan. Figur 7. Möjligheter för förslagsställaren att ge synpunkter på förslag till beslut Ges förslagsställaren möjlighet att ge synpunkter på förslaget till beslut? 52% 48% Kommunen/landstinget/regionen har olika rutiner för återkoppling till förslagsställaren. Nästan samtliga informerar förslagsställaren om hur och med vilket resultat förslaget har behandlats. Många informerar även att förslaget inkommit och hur det ska behandlas. Totalt har 167 respondenter (90 %) svarat på frågan. Medborgardialog och medborgarförslag 9
Figur 8. Återkoppling mot förslagsställaren Vilka rutiner finns för återkoppling till förslagsställaren? Hur förslaget har behandlats och dess resultat Hur förslaget ska behandlas Att förslaget har mottagits 0% 20% 40% 60% 80% 100% Medborgardialog och medborgarförslag 10
Medborgardialog På frågan om kommunen/landstinget eller regionen genomför medborgardialog svarade totalt 245 respondenter vilket motsvarar 79 procent av samtliga tillfrågade. 205 svarade ja och 40 svarade nej. Tio landsting och regioner har svarat på frågan varav sju 7 uppger att de genomför medborgardialoger. Definitionen av medborgardialog är bred och innefattar bl.a. paneler, fokusgrupper, open space, ungdomsråd och e-förslag. Figur 9. Medborgardialogens utbredning Genomför kommunen/landstinget/regionen medborgardialoger? 16% Bland de som svarat nej på ovanstående fråga har 24 procent fattat beslut om att arbeta med medborgardialog under innevarande mandatperiod. Figur 10. Beslut om att arbeta med medborgardialog 84% Har kommunen eller landstinget/regionen fattat beslut om att arbeta med medborgardialoger under innevarande mandatperiod? Vet ej 15% 24% 61% Medborgardialog äger rum i olika skeden under en politisk beslutsprocess. De flesta (ca 80 %) svarar att de har medborgardialog när initiativ och idéer väcks tidigt i en beslutsprocess och när utredningar sker inför ett beslut. Endast sex kommuner uppger att de genomför medborgardialog under samtliga beslutsfaser. Totalt har 198 respondenter svarat på frågan vilket motsvarar en svarsfrekvens på 97 procent. Medborgardialog och medborgarförslag 11
Figur 11. Medborgardialogen i olika beslutsfaser I vilket skede i den politiska beslutsprocessen sker medborgardialogen? När beslut efter en tid utvärderas När förvaltningen genomför beslut När beslut fattas När beslutsförslag diskuteras inför beslutsfattande När utredningar sker inför beslut När initiativ och idéer väcks tidigt i en process 199 kommuner/landsting/regioner har svarat på frågan om det finns en policy för arbetet med medborgardialog. Nästan 60 procent av respondenterna svarar att det finns en policy för medborgardialogsarbetet. Figur 12. Policydokument för arbete med medborgardialog 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Finns det styr-, policydokument eller motsvarande för arbetet med medborgardialog i er kommun eller landsting/region? 59% 41% I de flesta kommuner/landsting/regioner som svarar att de arbetar med medborgardialog är det tjänstepersoner och förtroendevalda (ca 90 %) som genomför medborgardialogerna. I 17 procent av fallen tar kommunen/landstinget/regionen hjälp av externa konsulter och i sex procent av ideella föreningar. I 78 procent av fallen genomförs medborgardialog av både tjänstepersoner och förtroendevalda. Externa konsulter och ideella föreningar genomför inte medborgardialog ensamma. I samtliga fall där respondenten svarat att externa konsulter eller ideella föreningar genomför medborgardialog har respondenten även svarat att förtroendevalda och/eller tjänstemän genomför medborgardialog. Totalt har 201 av 205 respondenter svarat. Medborgardialog och medborgarförslag 12
Figur 13. Aktörer som genomför medborgardialog Vem genomför medborgardialogerna i er kommun eller landsting/region? Annan genomförare: Ideella föreningar Externa konsulter Förtroendevalda Tjänstepersoner anställda i kommunen eller landstinget/regionen De allra flesta som genomför medborgardialoger anger att de har möten med en specifik målgrupp (83 %), har dialogmöten (t.ex. cafédialog, open space och fokusgrupper) (77 %) och öppna möten (80 %). Drygt hälften (58 %) använder hemsida och sociala medier i arbetet med att ta reda på medborgares åsikter och synpunkter. Totalt har 201 respondenter svarat på frågan. Figur 14. Tillvägagångssätt för medborgardialog 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vilka av följande sätt att ta reda på medborgarnas åsikter och synpunkter använder ni i arbetet med medborgardialog? Öppna möten Dialogmöten (t.ex cafédialog, open space, fokusgrupper) Möten med en specifik målgrupp 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Sociala medier (t.ex. Facebook, bloggar) Kommunens eller landstingets/regionens hemsida (t.ex. e-förslag, e-panel, diskussionsforum) Medborgarstämmor eller byamöten Annat, ange vad Kommuner/landsting och regioner använder olika kommunikationskanaler för att bjuda in medborgarna till medborgardialogstillfällen. Det vanligaste verktyget som nästan samtliga använder är hemsidan. Efter det följer lokalpressen (82 %) och sociala medier (63 %). Ca hälften av respondenterna uppger att de använder affischering och personlig inbjudan per post. Radio/TVinslag är mindre vanligt (6 %). Under kategorin annat sätt (14 %) berör de flesta exemplen olika typer av nätverk som bl.a. civilsamhällesaktörer och kommunala råd. Totalt har 197 respondenter svarat på frågan. Medborgardialog och medborgarförslag 13
Figur 15. Kommunikationskanaler för medborgardialog Vilka kommunikationskanaler använder ni för att bjuda in till medborgardialogstillfällen? Egna hemsidan Lokalpress (t.ex. annonser) Personlig inbjudan per post Sociala medier (t.ex. inbjudan på Affischering Radio/TV-inslag Annat sätt, ange vilket 0% 20% 40% 60% 80% 100% De flesta kommuner/landsting/regioner som arbetar med medborgardialog riktar inbjudan till dialog mot vissa grupper (66 %). Totalt har 199 respondenter svarat på frågan vilket motsvarar en svarsfrekvens på 97 procent. Figur 16. Inbjudan till medborgardialog Riktar ni inbjudan om medborgardialog till vissa grupper? 34% 66% Bland de som riktar inbjudan till vissa grupper har de flesta (88 %) angett att de riktar inbjudan till grupper som direkt berörs av den aktuella frågan. 40 procent uppger att de riktar inbjudan till medborgare under 18 år. Relativt få riktar inbjudan specifikt till lågutbildade/arbetslösa/utrikesfödda medborgare. Under kategorin andra grupper är äldre och pensionärer den vanligaste kategorin (ca 22 %) följt av föreningar/företag (ca 18 %), utrikes födda (18 %). Resterande inom kategorin har svarat att inbjudan till en specifik grupp beror på den aktuella frågan. Medborgardialog och medborgarförslag 14
Figur 17. Inbjudan till olika grupper Till vilka grupper riktar ni inbjudan om medborgardialog? Utrikesfödda medborgare Arbetslösa medborgare Lågutbildade medborgare Medborgare under 18 år Grupper som direkt berörs av den aktuella frågan Andra grupper, nämligen 0% 20% 40% 60% 80% 100% De flesta kommuner/landsting/regioner har som policy att återkoppla till de som deltagit i medborgardialogen (60 %) och hälften har även som policy att informera alla invånare om vad som framkommit i genomförda medborgardialoger. 78 procent av de som har ett styr-/policydokument för medborgardialog har även som policy att återkoppla till de som deltagit i medborgardialogen. Motsvarande siffra för de som inte har ett sådant policydokument är 46 procent. Det råder dock en viss osäkerhet eftersom 28 procent av de som inte har ett styr-/policydokument för medborgardialog är osäkra på om de har en policy för återkoppling. Totalt har 200 respondenter svarat på de två frågorna vilket motsvarar 98 procents svarsfrekvens. Figur 18. Policy för återkoppling till deltagarna Är det policy att återkoppla till dem som deltagit i medborgardialogen? Vet ej 21% 19% 60% Medborgardialog och medborgarförslag 15
Figur 19. Policy för att informera deltagarna om innehåll och resultat av dialogen Är det policy att informera alla invånare om vad som framkommit i genomförda medborgardialoger? Vet ej 19% 50% 31% Medborgardialog och medborgarförslag 16
Sammanfattning Nedan sammanfattas några utvalda delar av rapporten i punktform. Medborgarförslag 71 procent av kommuner landsting och regioner tillämpar medborgarförslag. De flesta tar emot medborgarförslag via brev på posten eller e-post, men det är inte ovanligt att kommunen/landstinget eller regionen tar emot medborgarförslag via andra medier som exempelvis hemsidan eller personliga besök. Trafik-, infrastruktur- och platsutvecklingsfrågor utgör ungefär 40 procent av medborgarförslagen. I hälften av fallen har förslagsställaren rätt att ge synpunkter på förvaltningens förslag till beslut. Medborgardialog 84 procent av kommunerna, landstingen eller regionerna anger att de genomför någon form av medborgardialog. 59 procent har en policy för medborgardialog. De allra flesta som genomför medborgardialoger menar att dialog förs i ett tidigt skede i ett beslutsärende. Det vanligaste är att förtroendevalda eller tjänstepersoner genomför medborgardialogen. Möten med en specifik målgrupp och öppna möten som exempelvis dialogcafé eller rådslag är de vanligaste tillvägagångssätten för medborgardialog. 66 procent riktar inbjudan mot vissa grupper där det är främst grupper som berörs av den aktuella frågan som får inbjudan. 60 procent har som policy att återkoppla till medborgardialogens deltagare. Medborgardialog och medborgarförslag 17
Medborgardialog och medborgarförslag ERFARENHETER AV MEDBORGARDIALOG OCH MEDBORGARFÖRSLAG I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 2014 års Demokratiutredning har tagit fram en enkät och tillsammans med SKL undersökt omfattningen av och hur Sveriges kommuner, landsting och regioner arbetar med medborgardialog och medborgarförslag. För mer information om 2014 års Demokratiutredning se www.demokratiutredningen.info. Upplysningar om innehållet Lena, Langlet, lena.langlet@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-264-5 Text: Fredrik Carlsson Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN 978-91-7585-264-5 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se