Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Målgrupp 3 1.3 Problemformulering 4 1.4 Avgränsningar 4 2 Metod 5 2.1 Omvärldsanalys 5 2.2 Intervjuer 5 2.3 Enkät 5 2.4 Workshop 5 2.5 Think aloud 6 2.6 Metodkritik 6 3 Resultat 7 3.1 Omvärldsanalys 7 3.1.1 Utbyte av tjänster mellan grannar 7 3.1.2 Brottsförebyggande samverkan 7 3.1.3 Utsikter för andra former av samarbete 7 3.2 Intervjuer 8 3.3 Enkät 8 3.4 Workshop 10 3.4.1 Diskussionen 10 3.4.2 Skisserna 10 3.5 Think aloud 12 3.6 Slutgiltig produkt 12 4 Diskussion 15 Referenser 17 Litteratur 17 Elektroniska källor 17 Bilaga 1 18 Bilaga 2 19 Bilaga 3 22 2 (25)
1 Inledning I kursen Kooperativ IT-design på KTH får studenter med olika bakgrund tillsammans genomföra "ett tvärvetenskapligt utvecklingsprojekt med användarmedverkan i alla stadier av projektet, från ett generellt beskrivet tema till ett specifikt resultat" (Kursmål för kursen Kooperativ IT-design, 2010). Temat för kursen var Hållbar samverkan och uppgiften var att utforma ett it-stöd för samverkan mellan människor på ett hållbart sätt. Samverkan är en central mänsklig aktivitet som det har gjorts mycket satsningar på inom forskning och utveckling men det finns mycket kvar att göra på området, framförallt när hållbarhetsaspekten ska inkluderas (Sundblad, Y. Projektanvisning för Kooperativ IT-design, 2010). När man pratar om hållbarhet tänker de flesta på miljömässig hållbarhet, men det finns tre olika typer av hållbarhet; Ekologisk, Social och Ekonomisk. Definitionen av hållbarhet är tillfredställa grundläggande behov idag utan att äventyra möjligheter att göra det även i framtiden (Henriksson, G. Föreläsning om hållbarhet, 2010). En fråga som ofta uppkommer i samband med hållbarhet är, vad som ska finnas eller pågå i ett samhälle för att det skall utvecklas hållbart? Meningen med projektet är att utveckla ett sådant verktyg, ett verktyg som genom samarbete bidrar till hållbarhet i samhället. När man ska utveckla en tjänst eller artefakt kan det vara bra att tänka på vad slutanvändarna av denna har för behov. Att man arbetar användarcentrerat innebär att man ständigt involverar användaren i designprocessen, eftersom utan deras åsikter kan man som utvecklare och designer endast dra slutsatser utifrån sina egna behov och antaganden. Detta speglar ofta inte det målgruppen egentligen behöver. Det viktigaste i detta projekt har av den anledningen varit att produkten som skulle utvecklas var något som människor i vår definierade målgrupp skulle vara intresserade av att ha och använda, samtidigt som den skulle ha en tydlig koppling till temat Hållbar samverkan. 1.1 Bakgrund När allt mer börjar handla om den globala uppvärmningen och att man måste värna om miljön så gäller det att hitta nya hållbara lösningar för att på något sätt förhindra en dyster framtidsbild. I denna rapport presenterar vi, en grupp studenter på KTH, hur vi har gått tillväga för att utforma en IT-tjänst som kan bidra till vad vi anser är en mer hållbar livssituation, där samverkan, utbyte av kunskap, erfarenheter och resurser är de viktiga ingredienserna i receptet för framgång. 1.2 Målgrupp Projektet och dess process utgick från användarcentrerad design. Det var därför viktigt att definiera en målgrupp som vi skulle kunna gå vidare med och som var lätt att komma i kontakt med. Målgruppen bestämdes till grannar då de har stor potential till samverkan eftersom dessa personer emellanåt behöver hjälp med diverse saker. Många utnyttjar inte att de bor så pass nära varandra. Vi tyckte att det vore intressant att göra ett projekt om hur man kan få denna målgrupp att samarbeta bättre för att minska det ekologiska fotavtrycket, och öppna för ekonomisk och social hållbarhet. Detta skulle kunna ske genom exempelvis samåkning till 3 (25)
återvinningsstationer, utbyte av tjänster och liknande. Det finns stora möjligheter för grannar att samarbeta och hjälpa varandra samt göra saker tillsammans. 1.3 Problemformulering Traditionellt sett så är grannsamverkan associerat med att grannar samarbetar för att motarbeta förekomsten av brott och öka tryggheten i ett bostadsområde. Det är ett samarbete mellan de boende och polisen med syfte att minska brottsligheten och öka lugn och trivsel i ett bostadsområde. Vi har funderat kring grannsamverkan och tänkt att det kan betyda något mer. Vi tänker oss att grannar istället samarbetar när det kommer till att återvinna, umgås och använda sig av varandras kunskap och erfarenhet. Vi tror att grannar med hjälp av varandra kan skapa en mer hållbar livssituation där de utnyttjar de resurser som finns i närheten av där de bor. Vi kommer under detta projekt att försöka ta reda på hur intressant en tjänst som stödjer samverkan inom ett grannskap är för Stockholms befolkning. Vi undersöker även möjligheten att förbättra samverkan mellan grannar och få dem att lära känna varandra bättre genom vårt system. 1.4 Avgränsningar Vi har avgränsat oss till grannar i lägenhetshus och vi har framför allt inriktat oss på lite mindre familjer. Det behöver inte vara ensamhushåll men de är inte så många i varje familj och kan behöva hjälp från andra för att få allt att gå ihop. Dessa personer bor troligtvis ganska centralt i Stockholm och de känner antagligen inte alla sina grannar särskilt bra. Vi valde just lägenhetshus då vi tror att personer som bor i villa känner sina grannar bättre, de har oftast bil och kan då klara många uppgifter själva. I villor bor oftast större familjer och då finns det redan många som kan hjälpa till. Vår målgrupp innefattar heller inte personer som inte äger en dator med Internetuppkoppling, då vi har tänkt utveckla en Internetbaserad tjänst. 4 (25)
2 Metod 2.1 Omvärldsanalys För att få inspiration samt för att säkerställa att vi inte skapade en redan befintlig tjänst på nytt, genomfördes en omvärldsanalys. I denna analyserades närliggande tjänsteutbud för grannsamverkan, samt vilka slags grannsammanslutningar som är vanligast idag. I detta arbete undersöktes främst tidningar och webbsidor under kategorierna bostäder och grannsamverkan. 2.2 Intervjuer Efter att målgrupp bestämts var första steget att göra intervjuer med denna för att se vilket behov som verkligen fanns. Vi utförde semistrukturerade intervjuer som dels innehöll fördefinierade frågor, dels en öppen diskussion med spontana följdfrågor (Sharp, H. et al. 2007, s 299). Vi ställde frågor som handlade om hur väl deltagarna kände sina nuvarande grannar, om de hade något samarbete med dem och vad de skulle vilja hjälpas åt med (Se bilaga 1). Deltagarna i intervjuerna var personer inom målgruppen som bodde runt omkring i Stockholm, inklusive förorter. Det var blandade åldrar och olika kön bland deltagarna för att få en bredd i våra svar och se vilka som var intresserade av denna tjänst. Svaren på intervjuerna antecknades ner och har sedan jämförts och analyserats. Det var fem personer som intervjuades och detta gav bra kvalitativ information. 2.3 Enkät En enkät utformades för att komplettera intervjuerna och få lite mer kvantitativa svar av en större mängd människor. Denna enkät skickades ut via e-post för att nå så många som möjligt. Enkäten gjordes i Google Spreadsheet och skickades ut till 48 personer varav 30 personer svarade. Även här var det blandad ålder även om de flesta var i åldern 20-29 men könsfördelningen var drygt hälften män och hälften kvinnor. I enkäten ställdes 11 frågor som bland annat handlade om deras boendesituation, om de har bil, om de skulle vilja samarbeta med sina grannar och i så fall med vad och om de skulle kunna låna/låna ut saker till sina grannar. Vi valde att göra denna enkät för att få bekräftelse på att folk är beredda att samarbeta med sina grannar (Se bilaga 2). 2.4 Workshop För att få idéer om vad användarna skulle vilja ha för typ av hjälpmedel och hur det skulle vara utformat genomfördes en workshop. Det blev en del bortfall av deltagare i sista stund i denna och det var därför bara 2 deltagare närvarande. Workshopen inleddes med några allmänna frågor om deltagarna. Därefter ställdes lite diskussionsfrågor för att få igång deltagarnas tänk och få fram nya idéer om vilka funktioner som borde finnas och vad som är onödigt att ha med. Sedan diskuterades även vad för system det borde vara för att så många som möjligt skulle vara intresserade av att vara med och samarbeta. Därefter fick deltagarna börja skissa för att illustrera sina idéer för hur systemet skulle kunna se ut. Dessa skisser 5 (25)
diskuterades och jämfördes. Under hela workshopen så fanns det en ljudinspelare som spelade in hela diskussionen för att vi efteråt skulle få lättare att veta vad som sagts. Det var även en person som antecknade hela tiden för att underlätta den kommande analysen. Resultatet från workshopen analyserades och användes för att utveckla några lo-fi skisser på hur systemet skulle kunna se ut. 2.5 Think aloud För att testa den första lo-fi prototypen, som bestod av pappersskisser av systemet, använde vi oss av think aloud metoden där användarna fick säga hur de skulle utföra uppgiften, vad de skulle trycka på, vad som var lätt och där rätt skiss lades fram framför dem beroende på vad de tryckte på (Sharp, H. et al. 2007, s 335). De fick fyra olika uppgifter att utföra på sidan. De skulle skapa en ny användare, skapa en ny förfrågan, svara på en förfrågan samt boka en tvättid. Denna prototyp testades på sex personer och resultatet analyserades för att komma fram till en bättre utformning. Vi valde denna metod då den lätt visar på vilka brister som finns i systemet, vad användaren inte förstår och det kommer även fram idéer om förbättring medan de utför uppgiften. Det är lätt att märka när användarna tvekar och inte riktigt vet hur de ska komma vidare och dessa saker måste utvecklas och blir bättre. 2.6 Metodkritik I början var det tänkt att istället för intervjuer genomföra en fokusgrupp där deltagarna gemensamt kunde diskutera dessa frågor med varandra för att få fram fler idéer och synpunkter på behovet av samarbeta mellan grannar. Då det inte gick att få ihop tillräckligt många deltagare blev det istället enskilda intervjuer för att kunna komma igång med arbetet i projektet. Efteråt var vi ganska nöjda med resultatet från intervjuerna och tror inte att det var någon större nackdel att det inte blev en fokusgrupp. Däremot så hade det nog varit bra att få med flera personer i en diskussion redan tidigt i projektet. För att få ihop en fokusgrupp så behöver tiderna för en sådan bestämmas långt i förväg för att kunna få tillräckligt många deltagare. Bättre framförhållning hade i detta fall varit önskvärt. Då resultatet i workshopen kom från så få deltagare så kanske det inte ger en rättvis bild över vad användare mer generellt skulle vilja ha även om just dessa önskade det. Fler personer hade kanske varit bättre och då kanske gett fler olika förslag som skulle kunna kombineras och diskuteras för att komma fram till den bästa lösningen. Vi fick istället gå mer in på djupet med de personer som var med i workshopen och på så sätt försöka få fram alla möjliga idéer och åsikter istället för att göra en lite ytligare undersökning med flera deltagare. Anledningen till att det blev så få deltagare var inte brist i framförhållningen då detta bestämdes flera veckor i förväg utan att många hoppade av sista dagen och då fanns det inte tid att hitta fler deltagare med så kort varsel. Däremot så fick vi många svar på enkäterna och denna information tillsammans med den mer djupgående kvalitativa diskussionen under workshopen gav oss mycket material att arbeta vidare med. 6 (25)
3 Resultat 3.1 Omvärldsanalys 3.1.1 Utbyte av tjänster mellan grannar I viss mån finns redan IT-lösningar som stödjer samarbete mellan privatpersoner som bor nära varandra. Den som ligger närmast till hands är kanske webbsidan grannar.se. Denna webbsida tillåter människor att erbjuda och söka efter olika former av tjänster över hela landet, som exempelvis barnpassning, snöskottning och diverse hantverksarbete (Grannar.se, 2010). Trots sitt namn så är det alltså inte nödvändigtvis grannar, i ordets egentliga bemärkelse, som är tänkta att samarbeta genom denna webbsida. Vidare kan det ifrågasättas hur pass vanligt det är att låta främmande personer ta hand om ansvarsfulla uppdrag såsom barnpassning. Webbsidan har dessutom ett kommersiellt upplägg, där alla tjänster går in under kategorin "köp och sälj". Genom att det samarbete som webbsidan uppmanar till inte sällan sker mellan personer på ett visst geografiskt avstånd ifrån varandra, stödjer tjänsten också indirekt ett ökat resande. Det är alltså inte säkert att en tjänst såsom grannar.se nödvändigtvis har en positiv inverkan på miljön. Genom sitt kommersiella upplägg främjas också ett fokus på prisnivåer. Detta kan undanskymma geografisk närhet eller andra aspekter som kan vara bra för miljön, och som främjar verkligt samarbete grannar emellan. 3.1.2 Brottsförebyggande samverkan Samverkan mot brott är en sammanslutning som inriktar sig på att förhindra stölder och inbrott rörande bostad, bil, och båt. Detta berör alltså i högsta grad samverkan mellan grannar. Dock bedrivs sammanslutningen i första hand av stora organisationer så som polisväsendet och andra intressenter, däribland olika försäkringsbolag, Villaägarna, och Stöldskyddsföreningen. De största insatserna har varit inom grannsamverkan mot brott (Samverkan mot brott, 2010). Sammanslutningen har en klart ekonomisk inriktning, och samarbetet präglas av ett intresse att bevara egendom intakt. Tidningen Din bostadsrätt uppger med hänvisning till Stockholmspolisens bostadskommission att 85 procent av alla lägenhetsinbrott i Stockholm begås av professionella ligor. Vidare säger Per Wedsmark vid Stockholmspolisen, att grannar bör hjälpas åt med att hålla uppsikt över vilka som rör sig i trappuppgången eller i området, för att på så vis synliggöra potentiella gärningsmän (Arnroth, T., 2010). Samarbetet grannar emellan syftar här alltså till att genom en ökad social kontroll kunna minska brottsligheten, dels genom rena tips till polis och försäkringsbolag och dels genom den förebyggande effekt som en sådan social kontroll kan ha. 3.1.3 Utsikter för andra former av samarbete Sammanfattningsvis verkar det finnas få sammanslutningar eller IT-lösningar som främjar spontant samarbete mellan grannar, och som inte främst har en ekonomisk målsättning. Därmed borde det finnas goda chanser till förbättringar av andra aspekter av samarbete mellan grannar, då särskilt miljö- och hållbarhetsaspekter. 7 (25)
3.2 Intervjuer Tidigt i projektet gjordes fem kortare intervjuer med bekantas bekanta för att få en uppfattning av hur kontakten mellan grannar ser ut. Målet var även att få reda på om de skulle kunna tänka sig att samarbeta mer med sina grannar, om de tycker att dagssituationen är bra eller om de till och med skulle vilja vara mer för sig själva. Personerna som intervjuades var i blandade åldrar och av olika kön, detta för att få bredare kvalité på resultatet. Eftersom svaren var beskrivande och inte endast ja eller nej så fick vi kvalitativ data som utgångspunkt för vår fortsatta designprocess. Svaren från intervjuerna tydde generellt sätt på att folk såg positivt på att samarbeta med sina grannar. De flesta kände inte sina grannar tillräckligt bra för att själva be om hjälp med något, men de var intresserade av att bygga ett sådant samarbete. De flesta träffade bara på sina grannar i trapphuset eller liknande. En slutsats från svaren är att de användare som har barn har lättare att få kontakt med sina grannar. Föräldrarna har något gemensamt och får lättare kontakt med grannarna med liknande intressen. Samtidigt är de som inte har barn intresserade av att komma närmare sina grannar som verkar snälla. Vissa grannar ansågs vara lite annorlunda, vilket gör att man vill ta avstånd från dem. Att ta sig till återvinningsstationen var relativt lätt för folk och vissa hade till och med grovsoprum i huset. Samtidigt visade det sig att grovsopor, återvinning och samåkning allmänt är något som folk skulle kunna tänka sig att göra tillsammans med sina grannar. De flesta användarna har tidigare och skulle kunna tänka sig att i fortsättningen att låna ut saker till sina grannar. De sade att man har förtroende för dem eftersom man bor i samma hus. Ett positivt tecken var att ingen användare skulle säga nej till att hjälpa en granne. Frågan är bara i hur stor utsträckning de kan tänka sig att hjälp dem. Mindre uppgifter är bara ett sätt att komma grannarna närmare, men större kanske skulle kräva någon typ av ersättning. Till exempel om någons barn skulle behöva hjälp med läxorna, antingen kanske någon ekonomisk ersättning vore att föredra, eller någon typ av tjänstutbyte. Problemet som finns är att folk inte vill belasta varandra och verka påträngande, därför skulle kanske en tjänst eller hjälpmedel för att underlätta detta samarbete vara en bra idé, och med detta som grund verkar vårt projekt som en nödvändig tjänst. 3.3 Enkät För att få mer kvantitativ fakta, men även lite kvalitativ fakta skickade vi ut en enkät till några bekanta som tillhörde målgruppen. Omkring 30 personer svarade och man kan det gick att dra en del slutsatser. Målet med enkäten var att få bekräftat att tjänsten var användbar och att folk skulle ha nytta av den. Samtidigt så ville vi avgöra vilka tjänster eller typer av saker som folk skulle vilja hjälpa varandra med, vad för slags saker folk skulle kunna tänka sig att låna ut med mera. Användarna som svarade på enkäten var ungefär jämnt uppdelade mellan könen och det var blandade åldrar, dock var största åldersgruppen mellan 20-29 år (se bilaga 3). Samtidigt tror vi inte att det kan ha påverkat vår undersökning negativt då många i vår målgrupp är i den åldern och vi tror även att personer i den åldern är de som kan behöva hjälp med bland annat samåkning, då alla troligtvis inte har bil. De flesta som svarade på enkäten bodde själva eller med en person till. De som bodde två var för det mesta sambos. Det var knappt hälften av alla som svarade som hade bil, vilket visar på att det finns ett stort behov av flera olika typer av samåkning. 8 (25)
En slutstats som man kan dra av enkäten är att folk skulle vilja samarbeta med sina grannar. Det var nästan 70% som svarade att de hade ett intresse av att lära känna och samarbeta med grannarna mer än vad de gör idag. Dock var det bara 20 % som svarade att de lånat eller lånat ut saker till sina granar, men det hoppas vi ändra på genom vårt verktyg. Folk svarade att anledningen till att de inte lånat eller lånat ut något är för att de inte har så bra kontakt, men att de samtidigt skulle kunna tänka sig att låna ut saker. Det var 80 % av användarna som svarade att de kunde tänka sig att låna ut saker till sina grannar, och detta visar att det finns behov av ett verktyg för att förenkla samarbetet mellan grannar där det inte känns som om man tränger sig på (se figur 1). Figur 1: Resultat från enkät om att låna ut saker till sina grannar De aktiviteter som folk skulle kunna tänka sig att hjälpa till med var mest tjänster som skulle behövas då man reser bort, så som att vattna blommor och ta hand om posten. Det var även många som skulle kunna tänka sig att hjälpa till med andra aktiviteter så som hundrastning, läxhjälp och barnpassning (se figur 2). Vad gäller gemensamma aktiviteter skulle nästan alla kunna tänka sig att samåka till diverse ställen, men förvånansvärt många skulle också kunna tänka sig att umgås med grannarna och även inhandla saker tillsammans. Genom svaren kan man också konstatera att det var ungefär hälften som skulle vilja ha aktiviteterna och bokning av lokaler i detta verktyg. Figur 2: Resultat från enkät om vad för tjänsteutbyte deltagarna kan tänkta sig med sina grannar I och med denna enkät fick vi bekräftat att tjänsten skulle vara till nytta för att föra grannar samman och få dem att samarbeta med varandra. Vi fick också reda på vilken typ av tjänster som användarna skulle vara villiga att erbjuda, samt vad de skulle kunna tänka sig att låna ut. 9 (25)
3.4 Workshop Eftersom vi inte hade möjlighet att ha någon fokusgrupp innan workshopen så integrerade vi dessa i ett och samma tillfälle. Resultaten från workshopen blev därför både i form av en sammanställd diskussion och några skisser. 3.4.1 Diskussionen Diskussionen bekräftade återigen att kontakten mellan grannar skiljer sig mycket åt. Vissa hälsar bara på varandra när de ses på entréplan, medan andra är mer framåt när det gäller kontakten med grannarna. Ett samband man kan se genom denna workshop och de tidigare genomförda momenten är att de som är med i styrelsen eller närvarande vid möten är de personer som har mer kontakt med grannarna allmänt. Vi har varit i kontakt med ett par styrelsemedlemmar från olika föreningar, och påståendet stämmer generellt överallt. Det är också desto vanligare att man har bättre kontakt med dem som bor på samma våningsplan, speciellt om man bor i ett större hus med många människor. Workshopen visade på att de flesta skulle vilja ha mer kontakt med grannarna, en stor anledning var för att kunna säga till varandra om de gör något fel, utan att känna att man är för petig. Till exempel så vill man kunna säga till om någon spelar för hög musik utan att känna att grannen blir sur. Alla hade en relativt positiv inställning till att låna och låna ut saker grannar emellan. Dock känns det mer tryggt att låna ut något då man känner personen och vet var han/hon bor. Det var en person som hade lånat ut en vinöppnare som han aldrig återfick, men trots det är han villig att låna ut saker i framtiden. De saker som folk vill låna av varandra är sådant som tar för stor plats och används sällan, såsom exempelvis en borrmaskin eller liknande. De ansåg också att det skulle vara bra med ett system för att kunna låna saker för att det på så sätt skulle det bli lättare att veta vem man lånat ut sakerna till och därför kännas tryggare. Under workshopen diskuterades också vilka funktioner som en webbsida för grannsamverkan kan tänkas innehålla. Det man kunde konstatera från diskussionen var att folk skulle vilja kunna låna/låna ut saker på hemsidan. De skulle vilja kunna kommunicera med varandra, samt köpa och sälja saker. Anledningen till att folk såg det aktuellt med att kunna sälja saker till sina grannar var för att det inte är så långt att bära sakerna, speciellt när de flesta inte har bil (se enkät-resultatet). De var också intresserade av att kunna utbyta tjänster. En person hade tidigare varit tomte för en granne han inte känner speciellt bra, vilket kanske i sin tur gör att han senare kommer kunna fråga om någon tjänst utan att känna att han tränger sig på. Tjänster som folk skulle vilja erbjuda sina grannar är oftast mindre saker som inte tar för lång tid. Detta eftersom folk oftast är väldigt upptagna och har inte möjlighet att avsätta en längre tid utan ersättning. Personerna som medverkade i workshopen menade också att en viss ekonomisk ersättning för mer krävande tjänster skulle kunna ges. 3.4.2 Skisserna En väldigt intressant idé var att hemsidan skulle kunna se ut som en anslagstavla (se figur 3). Personen som kom på idén beskrev att han hade en anslagstavla i trapphuset och att det skulle kännas bra att ha något gränssnitt som personerna i föreningen är vana vid. 10 (25)
Figur 3: Skiss från workshopen på anslagstavle-förslaget Ett annat intressant exempel var att ha huset visualiserat på hemsidan (se figur 4). När förfrågningar görs skulle det då komma upp pratbubblor över dörrarna, och på så sätt skulle man kunna identifiera vem det var som behövde hjälp med vad. Figur 4: Skiss från workshopen på hus-förslaget 11 (25)
Övriga slutsatser från workshopen är att folk inte vill visa exakt var de bor för de man inte känner. Det skulle vara okej att visa för de som bor i samma hus men inte om man expanderar sidan ut till andra hus. Det vore också bra om man både har tillgång till att ringa varandra, samt skicka e-mail. Efter workshopen bestämde vi oss för att använda idén med anslagstavlan. Detta för att det kändes som ett roligt och spännande gränssnitt som vi tror många kommer att kunna använda sig av. Även äldre som har Internet kommer förhoppningsvis kunna använda vårt verktyg för kommunikation, men även för att boka tvättstuga. Lo-fi skisser gjordes för att sedan testas med användarna. 3.5 Think aloud Utvärderingen av lo-fi prototypen gav oss många mindre saker att förändra. Det var mestadels små detaljer som behövde fixas för att underlätta användbarheten hos skissen. Det som ändrades var för det mesta textmässiga formuleringar som var för otydliga och missvisande. Till exempel så stod det tidigare Ny granne på knappen för att skapa upp en ny användare, och det störde sig många på. Nu står det istället Skapa ny Användare för att undvika missförstånd. Ett annat exempel på textformulering var att det tidigare stod namn när man skulle logga in. Folk uppfattade det som att man skulle skriva in sitt riktiga namn när vi egentligen ville att man skulle skriva in sin e-mail adress. Vi rättade till det och nu står det Mail-adress. Övriga förändringar var endast mindre förtydliganden för att informera användarna om de lite otydliga och nya sakerna som de inte är vana vid. Till exempel så skulle man svara på om man ville ha sms-bekräftelse när man registrerade en ny användare. Med det menades inte att man skulle få ett sms när man registrerat sig, utan att man skulle få sms-bekräftelse då man fått svar på sina förfrågningar eller liknande. Ändringen blev en infoknapp vid sidan av frågan. Andra mindre ändringar gjordes och de slutliga skisserna kommer att ligga till grund för hi-fi-prototypen. 3.6 Slutgiltig produkt Som tidigare nämnts resulterade designprocessen i en hemsida, inspirerad av en klassisk anslagstavla (se figur 5). Användartester och intervjuer med användarna visade att många vill kommunicera mer med sina grannar, men drar sig för att knacka på dörren. Det kan vara svårt att ta steget att be grannarna om hjälp. Därför tänker vi oss ett system som öppnar upp för denna typ av kommunikation. Designworkshopen visade att användarna ville ha något avskalat, ett enkelt och lätthanterligt system. Så slutresultatet blev en virtuell anslagstavla, med en enkel och egentligen analog känsla. Tanken är att denna hemsida ska fungera som en vanlig fysisk anslagstavla fast i den virtuella världen och förbättra kontakten mellan grannar. Vi döpte sidan till Grannslagstavlan. 12 (25)
Figur 5: Sidan "Senaste" från hi-fi prototypen Användaren skapar ett konto på sidan och kopplas därmed ihop med sin egen förening utifrån den bostadsadress som anges. På sidan finns det möjlighet att be sina grannar om hjälp och erbjuda hjälp genom att lägga ut förfrågningar i form av post-it lappar (se figur 6). Man kan skapa förfrågningar inom kategorierna lån, aktiviteter och tjänster. Ett exempel på en fråga under lån kan vara en granne som frågar om någon har en borrmaskin att låna ut, under aktivitet kan det vara en granne som frågar om det finns någon som vill samåka till stormarknaden, och en förfrågan under tjänster kan vara en granne som undrar om det är någon som kan vakta dennes hund en helg och så vidare. Grannarna kan sedan svara på dessa meddelanden och andra grannar kan se konversationen och skriva flera svar. Figur 6: En förfrågan från hi-fi prototypen 13 (25)
Man bokar även tvättstuga och eventuella lokaler (till exempel bastu, festlokaler m.fl.) genom sidan. I och med att tvättstugebokningen sker genom hemsidan kommer den att besökas regelbundet och därmed tror vi att kontakten grannar emellan kommer att bli starkare. Den klickbara prototypen finns att testa på http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/dh2655/webbsidor/2010/grupp10/prototyp 14 (25)
4 Diskussion Detta projekt har resulterat i ett designförslag på ett verktyg för samverkan mellan grannar inom en bostadsförening, typiskt sett i en eller ett fåtal trappuppgångar. Syftet har varit att genom ett ökat samarbete kunna höja effektiviteten i grannarnas totala resursutnyttjande. I förlängningen bidrar detta till ett mer hållbart samhälle, kanske främst miljömässigt men även socialt och ekonomiskt. För att komma fram till den specifika och konkreta lösningen har användarcentrerade metoder använts. Detta har inneburit kontakt med potentiella användare vid alla faser i projektet, från inledande enkätundersökningar till slutgiltiga utvärderingar. Enkäten gav oss en hel del information och vi fick svar på frågor som vi kunde använda under användartester och designworkshop. Det har däremot varit svårt att få reda på bortfallet, då vi har bett vänner skicka ut enkäten till sina vänner och så vidare. Vi vet inte idag hur många som nåddes av enkäten i slutändan. Detta har gjort det svårt att bedöma validiteten i resultatet eftersom det kan tänkas att en viss kategori personer inom målgruppen stod för bortfallet. Å andra sidan användes enkäten mest som inspiration till olika tjänster som skulle kunna finnas med på vår hemsida, som sedan testades med användare inom målgruppen. På så sätt gör det ingenting om inte samtliga som svarade på enkäten ingick i målgruppen, då resultaten från den snarare utgjorde ett diskussionsunderlag under samtal med den faktiska målgruppen. Det optimala vid användartester vore att alltid utföra dessa med personer ur målgruppen, eftersom det skulle säkerställa att resultatet från sådana tester har verklig relevans. Dock kan det tänkas att vissa generella aspekter av användbarhet faktiskt är möjliga att testa på en större målgrupp. Validiteten i sådana tester är då beroende av en bedömning av testpersonernas likheter med, och skillnader gentemot den avsedda målgruppen. Det är också viktigt att resultatet av användartester verkligen används för att skapa en bättre design i stort, och inte bara för att åtgärda små detaljer. I detta projekt upptäcktes vid olika tillfällen ett flertal mindre problem, och informationen kring dessa problem användes allt som oftast till att ifrågasätta designen i stort istället för att bara kringgå varje enskilt problem. Generellt verkar det svårt att få tag på personer som tillsammans bildar en representativ grupp i relation till den tänkta målgruppen. Eftersom vi i detta projekt skapat en tjänst som riktar in sig på att nå alla boende i varje enskild bostadsförening, skulle det varit bra att ha en fokusgrupp bestående av några grannar från en och samma trappuppgång. De användare som vi talade med var alla personer som bor i lägenheter i Stockholmsområdet, vilket ju ingår i målgruppen, men ingen av dem bodde i samma hus. Detta gör att vi inte riktigt fick tag på den exakta målgruppen. Det hade varit väldigt bra att kunna fokusera på en förening och implementera och utvärdera systemet där. Genom ett sådant mer kvalitativt förfarande hade mer djupgående information säkerligen kommit fram, och olika synsätt kring vardagliga händelser i föreningen hade kanske utkristalliserats. Innan det framtagna systemet kan sättas i bruk är det lämpligt med en mer utförlig utvärdering med en mer komplett fungerande hi-fi prototyp. En svår aspekt är att få systemet skalbart, dvs. att det passar för en varierande mängd användning. Det blir en annan känsla för systemet när det väl används i praktiken, och under ett simulerat test uppkommer sällan alla frågor som det blir i en mer realistisk situation. Vi utvärderade också själva systemet i en ganska overklig kontext. I en verklig situation måste systemet ägas av någon vilket kan påverka användarna. Om det exempelvis blir någon statlig ägare eller fastighetsägaren som äger och kontrollerar systemet så kan nog många ställa sig mer skeptiska till hur privat innehållet på sidan verkligen är. Sekretessfrågan är alltså inte 15 (25)
helt utredd ännu. Ett externt företag som ägare tror vi på som bästa lösning, alternativt att föreningen äger det gemensamt. Detta är ett generellt antagande, och är något som borde undersökas vidare. Eftersom vårt system är tänkt att innehålla tjänster för att boka gemensamma lokaler (t.ex. tvättstuga, festlokaler mm.) så måste alla boende verkligen använda sig av systemet. Detta kan ses som ett problem, eller annars som ett sätt att motivera folk till att registrera sig. Om problem uppstår i relation till detta kan dock sådana delar (med bokning) lätt uteslutas från sidan. Seminarierna som fanns i början av projektet hamnade för oss lite fel i tiden. Vårt projekt hängde inte riktigt med i den tidsplan som fanns för kursen. Det hade gett oss mycket mer om det hade funnits ett uppsamlingstillfälle lite senare, när prototyp och koncept var utkristalliserat, så att vi kunde få kritik och tips från resten av gruppen då. Det första seminariet som handlade om målgrupp låg bra till i tiden, men de andra två var svåra att hinna producera bra material till. En del av förklaringen till detta var att projektets inriktning vad gäller idéer byttes helt och hållet under de första veckorna. Att vi beslutade oss för att slänga tidigare arbete och idéer för att istället börja om helt på nytt måste ses som en styrka, och är något som troligen har lett till ett bättre slutresultat. Under projektets gång har en av gruppmedlemmarna befunnit sig i ett annat land, men kommunikationen har fungerat bra tack vare de moderna kommunikationsverktyg som finns. Det är självklart inte samma sak att kommunicera över Skype som att sitta i samma rum och skissa, men med tanke på omständigheterna har det fungerat väldigt bra. Särskilt efter att en tydlig uppdelning av arbetsuppgifter gjordes. Vi hade problem med att hitta användare att delta i våra undersökningar och utvärderingar då vi redan inom gruppen hade svårt att hitta tider som fungerade för samtliga. Att dessutom försöka få in andra personer som ska kunna mötas på samma tid var en utmaning. Det kan också vara svårt att identifiera vilka behov målgruppen faktiskt har och vad de kan tänka sig att använda. Ibland kan det vara så att en användare tycker att en idé låter bra på papper, men sedan i verkligheten har denne inte alls något behov av systemet och kommer inte att använda det. Det är en utmaning att ta reda på vad som är faktiska behov, vad som är önskningar och vad som kommer att fungera i verkligheten utifrån vad användaren har att säga. Även i ett användarcentrerat designprojekt som detta är det svårt att inte utgå från sig själv och sina egna behov. Att inte blanda ihop sina egna förutsättningar och åsikter med de inom målgruppen är verkligen en utmaning. Om vi skulle välja att gå vidare med projektet skulle vi testa den klickbara prototyp vi har idag med användare, och sedan designa en fullständig hi-fi version. Under mässan i ljusgården fick vi bra respons från såväl studenter som andra besökare, så vi är väldigt nöjda med resultatet. 16 (25)
Referenser Litteratur Sharp, H., Rogers, Y., Preece, J. Interaction Design Beyond human-computer Interaction. Vol. 2, 2007. Arnroth, Thomas. Social kontroll bästa skyddet. Din bostadsrätt, nr 1 mars 2010, s. 11., SBC. Elektroniska källor Kursmål för kursen Kooperativ IT-design http://www.kth.se/student/kurser/kurs/dh2655 Hämtad 2010-05-19 Sundblad, Yngve. projektanvisning för Kooperativ IT-design 2010 http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/dh2655/kid10/schema/projkickoff19feb2010.pdf Hämtad 2010-05-21 Henriksson, Greger. Centre of Sustainable Communication, föreläsning om hållbarhet http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/dh2655/kid10/schema/greger24feb10- Hallbar.pdf Hämtad 2010-05-21 Grannar.se http://www.grannar.se Hämtad 2010-05-10 Samverkan mot brott http://www.samverkanmotbrott.se Hämtad 2010-05-10 17 (25)
Bilaga 1 Frågorna som låg till grund för intervjun var: Känner du dina grannar? o Hur många känner du? Hur träffar du dina grannar? Hur ser din kontakt ut med dina grannar? Hur tar du kontakt med dina grannar? Är återvinning lätt eller svårt för dig? Vad skulle du kunna göra med dina grannar? o Vad skulle du kunna hjälpa dem med? Vad behöver du hjälp med? o Vad anser du att dina grannar skulle kunna hjälpa dig med? Vill du lära känna fler grannar? o Eller lära känna de du redan känner ännu bättre? Har du fått hjälp med nått av någon granne någon gång? o Har du hjälpt någon med något? 18 (25)
Bilaga 2 19 (25)
20 (25)