METTS
Addison 51 Allergi 43 Andningsstillestånd VP Anemi 48 Ascites 8 Asystoli VP Binjurebarkssvikt, känd 51 Blixtnedslag VP, 35 Brännskada 39-METTS-T 35 Bröstsmärta UNS 5 Bröstsmärta vid andning 4 Buksmärta 6 Cirkulationsstillestånd VP Diabetes UNS 49 Diarré 6 Drunkning 39-METTS-T Dyspne 4 Elolycka 39-METTS-T 35 Epilepsi 9 Exanthem UNS 43 Extremitetsproblem 15 Fallbenägenhet 53 Feber UNS VP Feberkramper 9 Främmande kropp i esofagus Främmande kropp i luftväg Främmande kropp i näsa 46 46 46 Främmande kropp i öra 45 Frätskada 39-METTS-T 35 Fysisk misshandel 42 Förgiftning Alkohol 40 Förgiftning av andra subs 40 Förgiftning Svamp 40 Förmaksflimmer 1 GI-blödning 7 Graviditet 21 Gulsot 8 Halsont 44 Hematemes 7 Hematuri 16 Hemoptys 3 Huvudvärk 19 Hyperglykemi 49 Hyperventilation 4 Hypoglycemi 50 Hypotermi VP Hängning/strypning 30 Högt blodtryck 2 Inhalationsskada 39-METTS-T 35 Illamående o kräkning 6 Immunbrist 51 Infektion UNS 47 Infektion öga 37 Kemolycka Koma Konfusion 39-METTS-T 35 VP VP Krampanfall UNS 9 Köldskada 39-METTS-T Ledvärk 13
Lokal infektion 47 Lågt blodtryck VP, 2 Läkemedelsreaktion UNS 43 Melena 7 Mellanöreinflammation 45 Multipla skador 39-METTS-T Neurologiskt bortfall 12 Näsblödning 3 Näsproblem 46 Onormal hjärtrytm 1 Ospec psykisk ohälsa 52 Ospec sjukdom 53 Penetrerande våld Postoperativ tonsillblödning 39-METTS-T Ryggsmärt 14 Sensibilitetsstörning 10 Sjd i anus o rectum 7 Sjukdom UNS 53 Sjukdomskänsla / trötthet 3 53 Skada axel 33 Skada buk/bäcken 31 Skada huvud 30 Skada nacke o hals 30 Skada på fot 34 Skada på hand/arm 33 Skada på höft o lår 34 Skada på knä o underben 34 Skada thorax/rygg 31 Skada ögon 37 Skrotal smärta 17 Smärta extremitet 15 Smärta vid vattenkastning 16 Smärta/svullnad ljumske 17 Smärtor i bröstrygg 14 Stick och bett av djur 41 Stroke/bortfall UNS 12 Svimning o kollaps 20 Svullnad av nedre extremitet 15 Syncopé 20 Toxiska effekter av djur 41 Tremor 10 Underbensödem 15 Underlivsbesvär hos män Underlivsbesvär hos kvinnor 17 21 Urinproblem 16 Urinretention 16 Vaginal blödning 21 Yrsel o svindel 11 Ödem UNS 15 Ögonproblem 37 Öronproblem 46
1. METTS - Onormal hjärtrytm - Förmaksflimmer - Multipla syncope - Dyspne - Bröstsmärta - Enstaka syncope - Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan innehålla allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa för läkare för att ta ställning till elkonvertering, notera alltid debuttid. - Inga syncope Bedömning av
2. METTS -Högt blodtryck -Lågt blodtryck (som sökorsak) - Akut sensoriska eller motoriska CNS symtom - RLS >/= 2 med SBT >240 och/eller DBT 140mmHg DBT >140 DBT > 120 (upprepade mätningar) Inget av ovanstående Högt blodtryck är vanligt på en akutmottagning, speciellt vid första mätningen. Detta behöver INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologiskt och tecken på att patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken. Om det ej föreligger proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, dvs med både proteinuri, hypertensiv encephalopati och fundus hypertonicus III skall patienten alltid skrivas in på sjukhus. Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmhg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. Grundförutsättning för infusionsbehandling: Systoliskt blodtryck < 80 mm Hg eller avsaknad radialispuls (skallskada: < 110 mm Hg, graviditetsblödning och sepsis < 90 mm Hg) Bedömning av
3. METTS - Hemoptys - Näsblödning - Postoperativ tonsillblödning - Hb <70 och stor pågående blödning - Pågående riklig näsblödning - Stora hemoptyser - Hb <90 - AK-beh eller blödningsbenägenhet - Nyligen svalgkirurgi - Intermittent färsk näsblödning - Icke färsk näsblödning - Enstaka hemoptyser Fakatruta Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning särskilt efterfrågar om patienten behandlas med Waran, LMHW,ASA och Plavix i kombiation eller har andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermeittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun
4. METTS - Dyspné - Hyperventilation - Bröstsmärta vid andning - Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller syncope - Synlig halsvenstas - Ischemitecken på +dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta - I kombination med tachykardi Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter på akutmottagningen. Lång ifrån alla har en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Viktigt är dock att komma ihåg att kroniska lungsjukdomar ofta faller ut i vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig sjukdom. Vid lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. Bedömning av
5. METTS - Bröstsmärta UNS - Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Ishemitecken på + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) - Brsm+dyspné - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt - Riskfaktorer Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken på en akutmottagning. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. Viktigt är duration, dvs när började bröstsmärtan och vad gjorde patienten då. Kommer bröstsmärtan vid ansträngning, kyla eller är den andningskorrelerad? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt är att det felkopplat. Är felkopplat??? : Se nästa sida Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. Tid för symtomdebut, bedömning av Ambulink: Bed.kod 1 =Vårdkedja Hjärta: PCI direkt = Hjä1 Ringt, Pat accepterad. Pat till PCI. HIVA direkt = Hjä2 Ringt, Pat accepterad. Pat till HIA. Ambulanssjukvården Akuten = SkaS Hjä3 Ringt, Pat nekad. Pat till akuten.
- Bröstsmärta UNS forts. Akut PCI KSS : Kontrollera patientdata Anropa HIVA KSS för bedömning (Akut STEMI?) HIVA meddelar aktuell destination (AM, HIVA, PCI) Om akut STEMI - Kardiologibakjour kontaktar ang. ordinationer. Alla dagar Dygnet runt SiL Näl : Kontrollera patientdata Anropa HIVA KSS för bedömning (Akut STEMI?) HIVA meddelar aktuell destination (AM, HIVA, PCI) Om destination AM SiL anropa på nytt dit. Om akut STEMI - Kardiologibakjour kontaktar ang. ordinationer. : Kontrollera patientdata Anropa med snabbtext Vi är nära Näl HIVA KSS för bedömning (Akut STEMI?) HIVA meddelar aktuell destination (AM, HIVA, PCI), faxar till Näl. Om akut STEMI - Kardiologibakjour kontaktar ambulansen ang. ordinationer. Mån kl. 07.00 fre kl 16.00 Övriga : Kontrollera patientdata Anropa alltid HIVA KSS för bedömning (Akut STEMI?) Ta reda på telefonnummer till det aktuella sjukhuset (Se telefonlista längst bak) Ring upp HIVA, be dem kontakta det aktuella sjukhuset för vidare handläggning. SU Alla dagar Dygnet runt
6. METTS -Buksmärta -Illamående -Diarré UNS - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Svår/måttlig buksmärta på allmänpåverkad patient. - Buksmärta hos pat med känt bukaortaaneurysm - Buksmärta+PD-pat eller pyelostomi - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Buksmärta + syncope - Immunosupprimerad patient - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. - >2 kräkningar sista 4 timmarna Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken inom den kirurgiska disciplinen på akutmottagningen. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, känt aortaaneurysm, peritonealdialys och pyelostomikateter. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet med komplikation. Se även ESS 21 Vid flanksmärta bör sk stensmärta misstänkas, ev kan då även ESS 14 användas. Vid infektionstecken - BAS Flanksmärta och misstänkt stensmärta sorteras i denna ESS Bedömning av
7. METTS - Hematemes - Melena - Sjukdom i anus och rektum - GI-blödning - Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod - Hb < 70 - Anamnes på större blödning rectalt eller hematemes - AK-beh eller blödningsbenägenhet - Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar - Hb < 90 - Svart avföring eller blod i avföringen. - Enstaka hematemes/melena. Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått och som inte är urakut, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar pågående behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Vid infektionstecken - BAS
8. METTS - Gulsot (ikterus) - Ascites - Hb < 70 - Icterus+feber >38,5º - Hb < 90 - Psykotiskt beteende Ascites förekommer ff.a. vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid den akuta bedömning av ascitespatienten är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30umol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. Vid infektionstecken - BAS
9. METTS -Kramper UNS -Epilepsi (känd) -Feberkramper - Patient med aktuella upprepade krampanfall - Krampanfall utan tidigare känd epilepsi - AK-beh eller blödningsbenägenhet - Skalltrauma Pat som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AK-behandling/ blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak - Enstaka krampanfall och tidigare känd epilepsi + P-glukos + P-glukos + P-glukos + P-glukos Krampanfallets karaktär och duration Bedömning av
10. METTS -Sensibilitetsstörning -Tremor - Plötsligt påkommen huvudvärk - Samtidig kräkning - Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motorik - DBT >120 mmhg - Skalltrauma inom 48 h - Aktuellt missbruk (abstinens) - DBT >110 mmhg Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12
11. METTS - Yrsel och svindel - Plötsligt påkommen huvudvärk - Kräkning - Anamnes på syncope - AK-beh eller blödningsbenägenhet - Akut debut - Enstaka kräkning utan andra symtom - Tidigare stroke - Skalltrauma Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. Inget av ovanstående Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Bedömning av
12. METTS -Stroke -Neurologiskt bortfall/tia - Patienten uppfyller kriterier för strokelarm - Huvudvärk - Kräkning - Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - DBT >120 mmhg - Patient med intermittenta bortfall - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för storkelarm - DBT >110 mmhg + P-glucos Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. Genomgång av checklista Om trombolysaktuell KSS larma via trombolystel.: 0500478521 + AM 0500-432828 SiL larma AM 0510-28322 skicka för lagring i Megacare Om möjligt rosa venflon i icke paretisk arm Pulsoximetri <95% - syrgas Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. + P-glucos + P-glucos + P-glucos Tid för symtomdebut + Bortfallsymtom Bedömning av
-Stroke -Neurologiskt bortfall/tia forts.
13. METTS -Ledvärk - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. Ställ alltid Frågan om Trauma mot Aktuell led
14. METTS - Ryggsmärta - Smärtor i bröstrygg - Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope - Nytillkommet neurologiskt bortfall - Urinretention - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom - Makroskopisk hematuri - Debut >12 h - Tidigare känd svårbehandlad smärta Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver annat än smärtbehandling och rådgivning, från de som har en uppenbar bakomliggande orsak, som skall utredas och handläggas inom högre priogrupp. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ovan, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken kan ESS 6 användas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. OBS, vid lågt blodtryck, anerysm möjlig orsak. Bedömning av
15. METTS - Smärta i extremitet - Svullnad i extremitet - Underbensödem - Ödem UNS - Extremitetsproblem - Kall extremitet - Ingen kapillär återfyllnad - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Svår smärta plötslig debut - Svullnad och konsistensökning - Tidigare DVT/artäremboli - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Inopererat material/protes Akut smärta i led utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Patienter men förmaksflimmer kan få kardiella embolier som occluderar extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg. Vid frossa och samtidig värk skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Vid misstanke blododla direkt. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. Vid bilateral bensvullnad: Tag Ställ alltid Frågan om Trauma mot Aktuell led
16. METTS - Smärta vid vattenkastning - Urinretention - Hematuri - Urinproblem De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. - Hb < 90 - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Pyelostomi - Riklig makroskopisk hematuri - Buksmärtor Smärtsam urinretention, oftast känd prostataförstorning och lång transporttid KAD efter diskussion med och ordination av läkare
17. METTS - Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) - Skrotal smärta - Smärta/svullnad ljumske Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. - Plötslig debut av skrotal smärta <48 timmar - Trauma mot skrotum och kraftig smärta/ödem -Priapism - Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck - Måttlig till lindrig smärta - Svullen och/eller blödande penis Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion.
19. METTS - Huvudvärk - Attackhuvudvärk - Meningism/nackstelhet - Plötslig yrsel - Kräkning och/eller neurologiskt bortfall - Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Attackhuvudvärk (singular) är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker (plural). Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en refektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Om skalltrauma använd ESS 30. Vid misstanke om stroke/tia använd ESS 12. Attackhuvudvärk (singular) är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar.
20. METTS - Svimning/kollaps - Syncope - Multipla syncope - Enstaka syncope Fråga efter trauma i anamnesen Definition: syncope = plötslig medvetslöshet. svimning = medvetandeförlust med förkänning Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. Aktivitet vid insjuknandet + om förkänning Bedömning av
21. METTS - Underlivsbesvär hos kvinnor - Graviditet - Vaginal blödning - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Hb <70 Denna algoritm/ess skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött foster hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att METTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. - Gravid och buksmärta av intervallkaraktär - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Gravid > V 20 och vaginal blödning - Låg buksmärta av intervall karaktär - Hb < 90 - Vaginal blödning hos icke gravid - Gravid < V20 och vaginal blödning Typfall Symptom Prioritet / Snabbhet Extrauterin graviditet Missfall före vecka 22 Placenta praevia Ablatio placentae Ihållande buksmärtor, ofta ensidiga Vaginal blödning, ofta mindre än mens Vaginal blödning, mer än mens Intervallartade liksidiga buksmärtor Blödning före förlossningen fr o m vecka 22 Ablatio, svår ihållande buksmärta Ibland livshotande Sällan livshotande Livshotande för moder och barn Transportläge Chockläge Chockläge Vänster sidoläge Till Akutmott KSS eller SiL på kontorstid Akutmott KSS eller SiL på kontorstid Förlossningen KSS eller NÄL Navelsträngsframfall Vattenavgång, navelsträngen i eller utanför vagina. Ej nödvändigtvis sammandragningar eller smärta Alltid livshotande för barnet Bäckenhögläge Förlossningen KSS eller NÄL Blödn efter förlossning Kraftig vaginal blödning Livshotande Chockläge Förlossningen KSS eller NÄL
30. METTS - Skada/trauma Huvud - Skada nacke/hals - Hängning/strypning - Hängning/strypningsförsök - Penetrerande skada huvud/hals - Brännskada/kemskada inhalationsskada - Pulserande blödning - Misstänkt penetrerande ögonskada - Misstänkt skelettskada huvud/hals - Blödning från hörselgång - Kraftig och ökande svullnad i regionen - Sväljningssvårigheter - Berusad patient/intoxikerad - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet - Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Djup sårskada som behöver sutureras - Medvetslöshet/amnesi i samband med skada - Misshandel kan lägst bli gul Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Överväg traumalarmsaktiveringsalgoritm ESS 39 Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. - Ytliga skador och inget av ovanstående
31. METTS - Skada Thorax/rygg - Skada buk/bäcken Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak - Penetrerande skada på bål - Instabilt bäcken - Instabil bröstkorg - Ryggskada med neurologisk påverkan - Stark andningskorrelerad thorakal smärta - Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång - Urinstämma och/eller kraftig hematuri - Halsvenstas - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet - Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan lägst bli gul - Misstanke om fraktur Överväg traumalarmsaktiveringsalgoritm ESS 39 Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. - Ytliga skador och inget av ovanstående
33. METTS -Skada Hand/arm -Skada axel - Amputation ovan hand - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, kompartmenttecken - Infektionstecken och smärta vid flexion/extension - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Nedsatt distalstatus - Djup sårskada som behöver sutureras - Misstanke om fraktur/ledluxation - Misshandel kan bli lägst gul prio Med långt rörben menas, humerus medan radius och ulna räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Överväg traumalarmsaktiveringsalgoritm ESS 39 Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Tidsmarginalen för replantation av en amputerad arm är ca 4 timmar, för t ex fingrar (ingen muskulatur) betydligt längre
34. METTS - Skada Höft/lår - Skada knä/underben - Skada fot - Amputation ovan fotled - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svårbehandlad smärta, kompartmenttecken. - Infektionstecken och smärta vid flektion/extension - Kraftigt svullnad och konsistensökning - Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet - Nedsatt distalstatus - Misstanke om fraktur/ledluxation - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan bli lägst gul prio Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak KSS KSS HÖFTFRAKTUR Syrgas på grimma 1-2 l/min VAS/Smärtlindring Torra kläder Ringer.Ac (ca 40 dr/min) anropa HIVA med snabbtext sänt enbart för exportering till Megacare Förvarna AM (0500-443857): Mån-Tors 07.00-15.00 Fre 07.00-13.00 Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Tidsmarginalen för replantation av en amputerad arm är ca 4 timmar, för t ex fingrar (ingen muskulatur) betydligt längre KSS - Fyll i och lämna checlklista Raka spåret för höftpat på KSS (se tider ovan) Ambulink: Ambulanssjukvården Bed.kod 1 =Vårdkedja SkaS Höftfraktur: HöF2 - Pat. Till akuten
35. METTS - Brännskada/frätskada - Inhalationsskada - Kemskada - Elolycka - Blixtnedslag - Brännskada/frätskada > 18% - Brännskada/frätskada ansikte/hals - Inhalationsskador av kem/ het brandrök - Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os - Elolycka högspänning - Svullnad i ansikte/tunga Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. Vuxen 5 år - Brännskada/frätskada < 18% - Symtomgivande rökinhalation - Begränsad bränn/frätskada <9% - Elolycka hushålls-el - Blixtnedslag Elolycka - ta Tag anamnes på CNS symtom. 1% brännskada motsvarar ca en vuxen hand Vid kemolyckor beakta risken för att patienten kan kontaminera såväl ambulans som akuten. Beslut om att sanera patienten eller ej skall ALLTID fattas innan patienten tas in i ambulansen. Om sanering se nästa sida.
35. METTS forts. KEMISKT-TOXISKA SKADOR (frätande/retande ämnen) ÖGON Sveda Smärta Tårflöde LUFTVÄG Irriterade slemhinnor Ökad sekretion Hosta Lufthunger HUD Sveda Frätskada Ögonbedövning: Tetracain (1%) Vuxen 12 år 2 droppar Barn 1- <12 år 2 droppar Spola omgående med mjuk "vattenstråle" under intransport Tips: Använd Ringer-Acetat och infusionsaggregat Skölj näsa/munhåla (vaken patient) Strikt vila bäras! Halvsittande Syrgas på traumamask Pulmicort inhalation (200 µg/dos) Vuxen 12 år 10 inhalationer Barn 1- <12 år 5 inhalationer Vid uttalade luftvägssymtom: Ventoline Vid lungödem CPAP-behandling Spola av med tempererat vatten Vid fettlösligt ämne - tvätta med tvål och vatten Förband Stora frätskador. Infusion ALLMÄNT OM MEDICINSK OMHÄNDERTAGANDE AV KEMSKADAD Bedöm alltid saneringsbehovet i det enskilda fallet Ta för säkerhets skull alltid av patienternas kläder före lastning i ambulans Patienterna kan oftast behålla underkläderna på Lägg avtagna kläder i plastsäck Alla med luftvägssymtom (hosta) ska om möjligt ha syrgas Tveka inte att rekvirera katastrofcontainern. I den finns: - Saneringsutrustning - Syrgaspanel för upptill 10 patienter OBS! Antidotlådor finns i katastrofförråden på KSS och på SiL Cyanokit (vid cyanidförgiftning) finns på resp IVA
37. METTS - Skada på öga - Infektion öga - Ögonproblem Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. Skador kring ögat kan primärbedömmas av annan läkare. - Penetrerande skada - Infekterat öga med feber o värk - Frätskador eller risk för - Skada som måste sutureras* - Plötslig synnedsättning/synförändring Patienter som fått ögonbedövning skall alltid med till vårdinrättning * skador som ska sutureras skall åtgärdas snarast möjligt och bedömas om plastikkirurgisk kompetens behövs Frätskada skall sköljas Frätskada skall sköljas
39. METTS-T/ Traumalarmsaktiveringsalgoritm Algoritmen används genom att ansvarig ssk erhåller rapport från ambulans. Ansvarig ssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst genomförs Reevaluering på akutmott/sjukhus Lokala och isolerade skador som inte hanteras i METTS-T hanteras i ESS 30-35 Bilolycka, avkröning med viss hastighet >70/h med bälte eller utlöst krockkudde >50 km/h utan bälte eller utlöstkrockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon MC/Mopedolycka >30km/h Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg AF >30 eller < 8/minut Puls >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Ryggskada med neurologiskt bortfall Penetrande våld på huvud, hals eller bål Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben Instabilt bäcken Amputation ovan hand eller fot Trauma med rökskada eller brännskada >18% Trauma med drunkning eller nedkylning * SiL Alla dagar 07.30-21.00 Övrig tid sjukvårdsledning kan begära att traumalarm aktiveras via AM, jourpersonal larmas in till sjukhuset. (Om instabil pat som bedöms inte klara transport till annat sjukhus) Larm till akuten: KSS 0500-43 28 28 SiL 0510-283 22 * NäL 0520-47 86 28 Övriga sjukhus se telefonlista längst bak
39. METTS-T/
40. METTS - Förgiftning av andra substanser - Förgiftning alkohol - Förgiftning svamp - Misstanke om allvarlig intoxikation - Intag av substans i suicidsyfte - Intag av känd giftsvamp - Buksmärta - Kräkningar Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste särskild övervakning övervägas. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan. Be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. - Accidentiellt intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans. - Oskadad Fråga efter substans, mängd och tid för intag. Substans, mängd och tid för intag av toxiskt ämne. Bedömning av
41. METTS -Toxiska effekter av djur -Stick och bett av djur - Anafylaktisk reaktion - Bett av djur med potentiellt gift. - Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting - Stick/bett i svalg eller munhåla - Kraftig lokal reaktion av bett Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Vilket djur har attackerat patienten?
42. METTS - Fysisk misshandel - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet - Fysisk misshandlad kan blir lägst GUL Misshandel skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Överväg traumalarmsaktiveringsalgoritm ESS 39 Särskild hänsyn skall tas om patienten är berusad eller påverkad av droger eftersom dessa patienters tillstånd är mycket svårt att bedöma adekvat All sjukvårdspersonal har anmälningsplikt då man får misstanke /vetskap om barn som far illa, kvinnor som misshandlas eller personer som lever i social missär. Anmälan ska ske till ansvarig läkare på mottagande enhet eller socialjouren i berörd kommun.
43. METTS -Allergi -Läkemedelsreaktion UNS -Exantem - Anafylaktisk reaktion - Petekier och infektionstecken - Svullnad i huvud/halsregion - Klåda i svalg - Tidigare anafylaktisk reaktion - Måttlig klåda och urtikaria utan progress - Symtomdebut >120 min Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga - Lokal urtikaria utan progress
44. METTS - Akut laryngofaryngit - Halsont - Misstanke om epiglottit, dvs andningspåverkan och svårighet att svälja Faryngit/laryngit finns ofta hos vuxna medan hos barn förekommer mer epiglottit och pseudokrupp (subglottisk laryngit). Vanligast är virus. Viktigt är att utesluta epiglottit men dessa symtom skall fångas av METTS vitalparametrar (stridor). Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar. - Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst - Skällande hosta Om hemoptys eller blödning: byt algoritm till 3
45. METTS - Mellanöroninflammation - Främmande kropp öra - Öronproblem Frossa är ett symtom och tecken som definieras som en känsla av frysning och samtidiga skakningar. - Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst - Rodnad och svullen proc. mastoideus - Samtidigt nackstel - Purulent flytning ur hörselgången
46. METTS - Främmande kropp i näsa - Främmande kropp i luftväg - Näsproblem - Främmande kropp i esofagus Knappcellsbatteri sväljs ibland av barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring. Viktigt att batteriet snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada. Likaså kan magneter som också ibland svälj av barn skada tarmen. - Främmande kropp som misstänks hamnat längre bak/ner i nedre luftvägarna - Oförmåga att svälja sin saliv, smärta, allmänpåverkan - Nedsvalt knappcellsbatteri - Främmande kropp som sitter kvar i näsan - Sväljningssvårigheter men sväljer saliv
47. METTS - Infektion UNS - Feber - Lokal infektion - Petekier + infektionstecken enligt orange ruta - Infektionstecken och svår smärta - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Immunosupprimerad patient - Patient med feber > 38,5 + anamnes på inopererad främmande material - Kraftig lokal infektion Infektionssymtom som försämras med påverkan av vitalparametrar pga spridning till blodet (sepsis) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung ifrån luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan. Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens överlevnad! Infektionstecken i kombination med svår smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekiala är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga Immunosupprimerad patient (cytostatika- eller kortisonbehandlad eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex katetrar innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion Misstänk allvarlig sepsis om infektionstecken samt något av V-BAS: (V)akenhetsänkning RLS >1 (B)lodtryck <90 mmhg (A)ndningsfrekvens >30/min (S)aturation <90% på luft Vid misstanke om svår bakteriell infektion (alltid vid AF 30 oavsett BT och Saturation) -Syrgas på Traumamask -Paracetamol/Ibuprofen -Ringer-Acetat Symtomdebut
48. METTS -Anemi - Hb < 70 De flesta patienter som söker på akutmottagningen med denna kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Man kan använda det Hb som anges på remissen för sin prioritering enligt METTS. Orange patient görs alltid kontroll på Hb på akutmottagningen i direkt anslutning till triage. - Hb < 90 - Hb > 90
49. METTS - Diabetes - Hyperglukemi - Buksmärta - Kussmalandning - Acetondoft - Anamnes på medvetandepåverkan - P-glukos > 25 Patienter med hyperglukemi (hyperosmolärt tillstånd) eller diabetesketoacidos kan uppvisa varierande symtom och tecken. Ibland misstänker man därför initialt andra bakomliggande diagnoser. Cerebrala, cirkulatoriska, respiratoriska och gastrointestinala symtom är vanliga. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta som ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. - Kräkningar - Diarré - Syncope i anamnesen - P-glukos 15-25 - P-glukos < 15 P-glukos+ P-glukos+ P-glukos+ P-glukos Bedömning av
50. METTS - Hypoglykemi Hypoglukemi är oftast kopplat till känd diabetes mellitus. Symtomen debuterar ofta snabbt och ibland med vegetativa, psykiatriska och/eller andra CNS symtom. Snabb diagnos och snabb åtgärd är viktigt. Om effekten av behandling med glukos uteblir så skall differentialdiagnos övervägas. - P-glukos < 3 - Insulinöverdosering - Misstänkt insulinöverdosering men normalt P-glukos - I kombination med po antidiabetika P-glukos Kontakta alltid läkare för dokumentation Om patienten har tablett antidiabetika skall patienten alltid till sjukhus. P-glukos P-glukos P-glukos
51. METTS -Känd binjurebarkssvikt -Immunbrist (immunosupression) - Kräkning och diarré - Frossa och feber i anamnesen - Ej tagit cortison - Infektionsanamnes men tagit cortison enligt ordination Binjurebarksvikt kan förekomma i primär eller sekundär form. Dessa patienter är särskilt känsliga vid sjukdomstillstånd som feber, gastroenterit, hypovolemi etc. Deras normala försvar i form av aktivering av binjurbark vb. är utslagen eller nedsatt. Patienter med binjurbarkssvikt står ofta på substitution som i samband med sjukdom ofta justeras upp enligt ett schema som patienten sköter själv. Detta kan ibland vara otillräckligt vilket gör att patienten behöver handläggas med hög prioritet eftersom tillståndet snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd p.g.a. cirkulatorisk chock. I samhället finns det alltfler patienter som av olika skäl har immunosupprimerande behandling. Viktigt är att man redan vid ankomst dokumenterar om det föreligger immunosupression eller ej och vid behov vidtar de åtgärder som finns utarbetade på det sjukhus patienten befinner sig på. PVK+ PVK+ Sätt 1000 ml Ringer-Ac med infusionshastighet 120 min på Orange eller högre prio. Kontakta läkare för ev steroidordination. Vid infektionstecken överväg ESS 47 Bedömning av
52.METTS -Ospecifik psykisk ohälsa Viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak när man inte vet vilken ESS som man kan använda. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker till symtom och tecken från CNS. Överväg alltid förgiftning som orsak till psykiska symtom. Finns det trauma eller misshandel i anamnesen. Är patienten missbrukare finns det alltid en ökad risk för strukturella orsaker i CNS till psykiska symtom. Finns det tecken till metabol encephalopati som vid sepsis, leversvikt etc. - Svår ångest - Psykotiskt beteende Överväg alltid annan ESS om det finns misstanke om somatisk orsak till psykiatriska symtom.
53. METTS -Ospecifik sjukdom UNS -Sjukdomskänsla trötthet -Fallbenägenhet -Hälsoundersökning -Intyg misshandel - Akut insättande sjukdom UNS <12 timmar ESS 53 är en ospecifik ESS och det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna kontaktorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatri, misshandel, sociala förhållande, infektion, skador UNS, förgiftningar etc. Ibland står man inför en situation där man initialt har svårt att avgöra sökorsak, symtom och tecken. Tidigare har man på många akutmottagningar använt nedatt AT som ett sökbegrepp. Denna sökorsak finns inte i RETTS och inte heller inom ICD-10 systemet. Den får därför inte användas utan man måste fundera över att göra en skarpare analys av patienten. - Subakut insättande sjukdom UNS <12 timmar - Avvikande beteende Överväg byte till annan ESS F råga efter skalltrauma Vid bortfall använd ESS 12
RÄTT VÅRDNIVÅ Dvs. avbrytande av ambulansuppdrag När en patient ej förs till vårdinrättning skall följande villkor vara uppfyllda: Triagering enligt METTS skall vara gjord och om högre priofärg än grön faller ut skall kontakt med läkare alltid ske. Patienten måste själv vilja stanna hemma, och vara nöjd med detta. Detta gäller i förekommande fall även anhöriga Patienten tar eget ansvar för eventuell vidare vård. Någon instans måste ha ansvaret för uppföljning, t.ex. vårdcentral, kommunsköterska, sjukvårdsrådgivningen. Om någon uppföljning inte har avtalats måste fallet ha diskuterats med läkare. Särskild hänsyn skall tas om patienten ter sig berusad eller påverkad av droger eftersom dessa patienters tillstånd är mycket svårt, för att inte säga omöjligt att bedöma adekvat. Dokumentationen som alltid sker i samband med vård, behandling och undersökning är extra viktig i dessa fall. Ambulink: Bed.kod. = Fast track RVN Rätt Vårdnivå
Avrapport på sjukhus
Öppet tider (sjukhus med speciella tider) SiL Akutmottagningen: Internmedicinpat > 18 år Dygnet runt Kirurg/urologi/ortopedi 07.30-21.00 Öppen retur och nyop inom 48 tim kontakta AM Kvinnosjukvård mottagning: mån-tors 18.00-16.00 fre 08.00-14.00 Akut obstretiska pat t.o.m. v 21 (ej pågående förlossning) Kontakta mott innan på tel 0510-85313 Medicinsk Barnsjukvård (pat < 18 år) mottagning: mån-tors 08.00-17.00 fre 08.00-15.30 Kontakta mott innan på tel 0510-85382 Medvetandepåverkade till AM. Alingsås Akutmottagningen: Internmedicinpat 16 år Kirurgi 08.00-22.00 alla dagar 08.00-22.00 alla dagar VC/Jourcentral Kontakta sjukvårdsrådgivningen för aktuella öppet tider, tel 0771-17 78 88
Telefonnummer Akutmottagning Alingsås Larm 0322-147 3 0 Borås Larm 033-616 12 54 Jönköping Larm 036-18 00 7 4 Karlskoga Larm 0586-349 16 Kungälv Larm 0303-148 09 Ej akut 0303-74 243 3 KSS Larm 0500-43 28 28 Ej akut 0500-44 384 7 Mölndal Larm 031-343 15 07 Triage 031-343 05 59 Näl Larm 0520-47 86 28 Ej akut 0520-911 71 SiL Larm 0510-283 22 Ej akut 0510-859 00 Sahlgrenska Larm 031-41 60 9 0 Triage 031-342 81 03 Uddevalla Larm 0522-153 12 Örebro Larm 019-602 18 58 Östra Larm 031-343 58 67 Kirurg 031-343 44 44 Medicin 031-343 44 74 Stroke KSS 0500-47 85 21 Näl 0520-915 39 Förlossning KSS 0500-43 14 40 Näl 0520-913 00 HIVA KSS 0500-43 15 90 KSS PCI-lab 0500-43 13 61 Övriga Arbetsledare i beredskap 0746-21 13 87 Barnmottagningen SiL 0510-854 45 Helikopterläkare 0762-17 19 10 Psykakuten SiF 0515-876 19 SOS 031-334 19 10 SOS akut 031-703 14 17 Sjukvårdsrådgivningen 0771-17 78 88 Sjuktransport Polis (LKC) 031-333 29 59 Vårdcentral kontakt via sjukvårdsrådgivningen