1. RETTS Version: 2016

Transkript

1 1. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :57 Onormal hjärtrytm R00 Förmaksflimmer/fladder I48.9 Vid samtidig dyspné använda se också ESS 4 Förberedande åtgärder EKG Röda symptom Orange symptom Bröstsmärta Dyspné/andnöd Multipla medvetandeförluster Gula symptom Enstaka medvetandeförlust Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Oranga prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

2 RETTS faktaruta Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan vara orsakat av allvarliga arytmier som endast fångas intermittent eller vara av helt ofarlig karaktär men där patienten upplever extraslag. Extraslag kan ge symtom men vid undersökningstillfället kan extraslag saknas. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om bakomliggande krampsjukdom, kan behöva en annan och mer skyndsam handläggning. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust p.g.a. arytmier från psykosomatiska orsakade symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust med prodromalsymtom (förkänningar), från medvetandeförluster som kommer plötsligt, utan förvarning och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten har ofta känt av debuten) visa EKG för läkare direkt för att ta ställning till elkonvertering och kompletterande undersökning. Notera alltid debuttid.

3 2. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :25 Högt blodtryck R03.0 Lågt blodtryck R03.1 byt ESS vid akut bortfall, se ESS 12 Röda symptom Akuta bortfallssymtom Medvetandepåverkad med SBT >240 och/eller DBT >/=140mmHg Orange symptom DBT >140 mmhg (upprepade mätningar) Gula symptom DBT > 120mmHg (upprepade mätningar) Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjuvård RETTS processåtgärder Röda prover Oranga prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

4 RETTS faktaruta Patienter som söker vård med högt blodtryck är ofta remisspatienter. Högt eller lågt blodtryckar är ett vanligt undersökningsfynd i akutvårdkedjan. Ett eller några få höga mätvärden behöver dock INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologiskt då patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken och handläggas därefter. Om patienten på uristicka inte har proteinuri så kan det höga blodtrycket sannolikt vara tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, ett tillstånd som är ovanligt, skall patienten handläggas mer skyndsamt och alltid skrivas in på sjukhus. Malign hypertoni går alltid med proteinuri, fundus hypertonicus III och ofta med hypertensiv encephalopati (påverkat sensorium). Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber och med BT >90 mmhg kan patienten handläggas mindre skyndsamt. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna och vid upprepade tillfällen.

5 3. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :30 Blodhosta/Hemoptys R04.2 Näsblödning R04.0 Tonsillblödning, postoperativ R04.1 Förberedande åtgärder Serum hemoglobin g/l Röda symptom Hb <70 g/l Pågående stor okontrollerad blödning Orange symptom Antikoagulationsbehandling eller blödningsbenägenhet Hb <90 g/l Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar Pågående medelstor/multipla näs blödning/ar Stora hemoptyser Gula symptom Intermittent färsk näsblödning Gröna symptom Enstaka hemoptyser Icke färsk näsblödning Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutjukvård

6 RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys kan förekomma också vid koagualtionshämmande medicinering och vanlig benign hosta. Det är extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning kontrollerar om det föreligger AK-beh. eller blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående koagulationshämmande medicinering (se ovan). Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Vitalparametrarna kan ge utslag vid riktigt låga Hb. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotad luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG prioriteras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun

7 4. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :55 Andningsbesvär/dyspné/andnöd R06.0 Bröstsmärta vid andning R07.1 Hyperventilation R06.4 Dyspné i kombination med infektion ESS 47 I kombination med hjärtklappning: se ESS 1 Förberedande åtgärder EKG Röda symptom Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom och/eller medvetandeförlust/er Orange symptom Ischemitecken på EKG+andnöd/dyspné Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller medvetandeförlust. Synlig halsvenstas Gula symptom Bilaterala benödem Endast andningskorrelerad bröstsmärta I kombination med hjärtklappning Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

8 RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63+troponin RETTS faktaruta Dyspne/andnöd är ett av de vanligaste symtomen hos patienter som söker eller kontaktar akutsjukvården. Alla tillstånd har inte en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Vid dyspne spelar därför kombinationen VP och ESS en viktig roll i handläggningen. Viktigt att komma ihåg är att patienter med kroniska lungsjukdomar ofta faller ut på vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig bakomliggande sjukdom. Vid lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. WELLS kriterierna är de som kan användas för att scora patienter med misstänkt lungemboli. Tidigare djup ventrombos och /eller lungemboli är riskfaktorer för lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som mer allvarligare än utan dessa symtom.

9 5. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :54 Bröstsmärta/bröstkorgssmärta R07.4 Förberedande åtgärder EKG Röda symptom Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning på EKG Utbredd thorakal plötsligt smärta med veg. symt om och/eller anamnes på tidigare medvetandeförlust/er Orange symptom Bröstsmärta som kommer i vila och/eller ringa ansträngning Bröstsmärta/bröstkorgssmärta med samtidig andnöd/dyspné Bröstsmärta med medvetandeförlust/er i anamnesen Med ischemitecken på EKG samt pågående bröstsmärta Nyligen/pågående bröstsmärta med vegetativa symtom Gula symptom Icke nytillkommen bröstsmärta med normalt EKG Måttlig/lätt bröstsmärta men med normalt EKG Riskfaktorer Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

10 RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63+troponin RETTS faktaruta Bröstsmärta är den vanligaste orsaken till kontakt med akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Har bröstsmärtan varit associerad med vegetativa symtom? ex.v. blek, kallsvettig, kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. Kontrollera patologiskt EKG.

11 6. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :17 Buksmärta/ Flanksmärta R10.4 Illamående/Kräkning R11.9 Diarré UNS A09 Smärta/svullnad ljumske _ Vid samtidig graviditet se också ESS 21 och ESS 49 Förberedande åtgärder EKG Röda symptom Plötslig debut och pågående smärta hos allmänpåverkad patient Orange symptom Feber >38,5 grader och frossa nu eller före ankomst Icke reponibel, smärtande resistens i ljumsken Immunosupprimerad patient Smärta och medvetandeförlust i anamnesen Svår/måttlig smärta hos allmänpåverkad patient. Smärta hos pat med känt bukaortaaneurysm Smärta hos peritonealdialys, pyelostomi eller gastric bypass, patient. Gula symptom > 2 kräkningar sista 4 h Ihållande buksmärta hos en i övrigt opåverkad patient Makroskopisk hematuri Buksmärta och upprepade tunna diarréer Buksmärta och nyligen utlandsvistelse med eller utan diarréer Gröna symptom Inget av ovanstående Buksmärta och nyligen utlandsvistelse med eller utan diarréer, efter utlandsvistelse Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

12 RETTS processåtgärder Röda prover + troponin Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63. Troponin på röd, graviditetstest vb RETTS faktaruta Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken som brukar kategoriseras som kirurgi inom akutvårdkedjan. Buksmärta skall alla läkare kunna handlägga primärt. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande men mer sällan akut kirurgisk åtgärd. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, buktrauma, känt aortaaneurysm, peritonealdialys (PD-patient) och pyelostomikateter. Glöm inte att akut buksmärta kan vara av kardiell genes eller av metabol genes som vid lakatcidos (sepsis etc), diabetes ketoacidos. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet eller postpartum, komplikation. Fråga efter utlandsvistelse.

13 7. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :03 Blodig kräkning/hematemes K92.0 Blodig avföring/melena K92.1 Gastrointestinal blödning K92 Symtom i anus och rektum K62.9 Förberedande åtgärder Serum hemoglobin g/l Röda symptom Hb <70 g/l Pågående stor blodkräkning eller stor rectal blödning Orange symptom Anamnes på stor blodkräkning eller stor rectal blödning Hb <90 g/l Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar Pågående koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Gula symptom Enstaka blödningar rectalt eller oralt Svart avföring eller blod i avföringen Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedlebart behov av akutsjukvård

14 RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tunntarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått en tid, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med gastrointestinal blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående koagulationshämmande medicinering eller känd blödningsbenägenhet.

15 8. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :05 Gulsot (ikterus) R17 Ascites R18 Vid misstanke om infektion se ESS 47 Förberedande åtgärder Serum hemoglobin g/l Röda symptom Orange symptom Hb <70 g/l Ikterus med feber > 38,5º C Gula symptom Hb < 90 g/l Psykotiskt beteende Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63+ leverstatus

16 RETTS faktaruta Ascites med eller utan ikterus kan förekomma vid levercirros och/eller svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid bedömning av ascitespatienten i akutvårdkedjan är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och anamnes på kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga förekomst av buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid cirka S-bilirubin > 30µmol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas.

17 9. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :09 Kramper UNS R56.8 Epilepsi (känd) G40.9 Röda symptom Orange symptom Anamnes på skalltrauma Antikoagulationsbehandling eller blödningsbenägenhet Patient med aktuella upprepade krampanfall Misstänkt aktuellt krampanfall utan tidigare känd epilepsi Gula symptom Krampanfall och tidigare känd epilepsi Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63. Eventuellt extrarör för läkemedelskoncentration EP medicinering

18 RETTS faktaruta Patient som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Skalltrauma? Missbruk? Båda? Krampanfall hos patient med Antikoagulations behandling eller blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna kan bero på intrakraniell blödning.

19 10. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :12 Sensibilitetsstörning R20 Tremor R25.1 Vid neurologiska bortfall byt ESS, se ESS 12 Vid skalltrauma överväg, se ESS 30 Röda symptom Orange symptom DBT >120 mmhg Plötsligt påkommen huvudvärk Samtidig kräkning Skalltrauma i anamnesen inom 48 h Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motoriksymtom Gula symptom Aktuellt missbruk (abstinens) DBT >110 mmhg Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

20 RETTS faktaruta Fråga efter skalltrauma. Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. yrsel, huvudvärk, illamående, kräkning och/eller motoriska bortfall. Fråga alltid om duration (symtomstart??) Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. Facialispares: Perifer: svårighet att stänga ögat. Central: kan stänga ögat.

21 11. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :13 Yrsel och svindel R42 Överväg att använda ESS 12 Vid skalltrauma överväg ESS 30 Röda symptom Orange symptom Anamnes på medvetandeförlust Kräkningar Plötsligt påkommen huvudvärk Gula symptom Akut debut Enstaka kräkning utan andra symtom Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Skalltrauma i anamnesen Tidigare stroke Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 Ortostatiskt prov: varning fallrisk

22 RETTS faktaruta Fråga efter skalltrauma. Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig yrsel eller variation i kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller koagulationshämmande medicinering. Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt /tillsyn under vårdtiden.

23 12. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :19 Facialispares G51.9 Neurologiskt bortfall/tia G45.9 Stroke I64.9 Överväg att använda ESS 10 Vid skalltrauma överväg ESS 30 Röda symptom Patienten uppfyller kriterier för strokelarm Orange symptom Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet DBT >120 mmhg Huvudvärk Kräkningar/illamående/yrsel Patient med intermittenta borfall inom 7 dygn Skalltrauma i anamnesen Gula symptom Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för strokelarm Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

24 RETTS faktaruta Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för att ta beslut om åtgärd tidigt i processen. Isolerade symtom som plötslig synrubbning kan vara tecken på stroke. Perifer facialispares, har svårt att stänga ögat Central facialispares, kan stänga ögat. Strokelarm aktiveras enligt lokal algoritm/pm vilket innebär att strokelarm kan utlösas oavsett medicinsk prioritet enligt RETTS. Prioriteten enligt RETTS baseras på risk för död eller komplikation i akutvårdkedjan. Strokelarm är kopplat till behandlingsstrategi och åtgärder.

25 13. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :19 Ledvärk M25.5 Vid skada på ben o fot se ESS 34 Vid skada på arm o hand se ESS 33 Röda symptom Orange symptom Debut <24 h och rodnad, +svullen+öm led Feber >38,5 C samt frossa nu eller före ankomst Immunosupprimerad patient Gula symptom Inopererat material/protes i värkande led Omöjligt att flektera/extendera Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

26 RETTS faktaruta ESS 13 används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration. Förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller inopererad protes. Vid septisk artrit är det oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen.

27 14. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :20 Ryggsmärta M54.9 Smärta nacke M54.2 Smärtor i bröstrygg M54.6 Vid neurologiska bortfall överväg ESS 10 eller ESS 12 Vid trauma överväg ESS 31 Vid hematuri överväg ESS 16 Vid buk eller flanksmärta se ESS 6 Vid misstanke om kardiell genes se ESS 5 Röda symptom Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller medvetandeförlust Orange symptom Feber >38,5 grader och frossa nu eller före ankomst Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Nytillkommet neurologiskt bortfall Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom Urinretention (urinstämma) Gula symptom Debut/duration >12 h Makroskopisk hematuri Tidigare känd terapiresistent smärta Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

28 RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan annan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver kompletterande utredning utan rådgivning om smärtbehandling. De som har ett uppenbart akut insjuknande skall utredas och handläggas på annat sätt. Vid upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ESS 14, kan man ofta använda en annan vårdnivå än akutmottagningen. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd.

29 15. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :24 Extremitetsproblem UNS Smärta i extremitet M79.6 Svullnad i extremitet R22.4 Underbensödem R60.0 Ödem UNS R60.9 Vid feber och infektion överväg ESS 47 Röda symptom Orange symptom Feber >38,5 C och frossa nu eller före ankomst Ingen kapillär återfyllnad Nytillkommen kall extremitet Svår smärta och plötslig debut Gula symptom Inopererat material/protes Nydiagnostiserad DVT Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Svullnad och konsistensökning Tidigare DVT/artäremboli Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

30 RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Akut smärta i extremitet utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Hos patienter med känt eller okänt förmaksflimmer kan kardiella embolier occludera extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg (detta måste ske utan fördröjning, extremiteten är hotad!!). Vissa hematologiska sjukdomar ger också ökad risk för tromboembolism, liksom vid graviditet, nyligen förlösta och hormonbehandlade kvinnor. Vid samtidig frossa och svår värk, skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen har uteslutits. Dessa tillstånd är förenade med hög mortalitet (akutsjukvård direkt!!). Vid misstanke blododla direkt. Vid misstanke om DVT (djup ventrombos) använd WELLS kriterierna för klassificering.

31 16. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :14 Hematuri/Blod i urinen R31 Smärta vid vattenkastning R30 Urinretention R33 Urinproblem R39 Vid feber och infektion överväg ESS 47 Vid buksmärta se ESS 6 Förberedande åtgärder Serum hemoglobin g/l vid hematuri Röda symptom Hb <70 g/l Orange symptom Feber >38,5 C och frossa nu eller före ankomst Hb <90 g/l Makroskopisk hematuri med koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Pyelostomi Gula symptom Buksmärtor Makroskopisk hematuri Urinretention med vegetativa symtom Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av ajutsjukvård

32 RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Fråga efter tidigare symtom av liknande karaktär. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt.

33 17. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :39 Skrotal svullnad N50.8 Underlivsbesvär hos män Skrotal smärta För kvinnor, se ESS 21 Röda symptom Orange symptom Plötslig debut och/eller intermittent skrotal smärta <48 timmar Priapism/paraphimosis Trauma, skrotum och kraftig smärta/ödem Gula symptom Måttlig till lindrig smärta Svullnad och/eller blödning i området Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

34 RETTS faktaruta Orsaken till skrotal smärt kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Omedelbar urologkontakt är viktig /obligatorisk vid misstanke om testistorsion.

35 19. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :15 Huvudvärk R51 Neuralgi/servsmärta M79,2 Vid bortfall byt till ESS 12 Vid skalltrauma se ESS 30 Röda symptom Orange symptom Anamnes på misstänkt neurologiskt bortfall Inopererad shunt Koagulaionshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Meningism/nackstelhet Plötslig yrsel Upprepade kräkningar som debuterat samtidigt Åskknallshuvudvärk Gula symptom Enstaka kräkning Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

36 RETTS faktaruta Åskknallshuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Åskknallshuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt. Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en reflektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående medicinering med koagulationshämmande mediciner.

37 20. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :16 Svimning/kollaps R55 Medvetandeförlust R55 Vid yrsel se ESS 11 Vid misstanke om kardiell genes se ESS 5 Röda symptom Orange symptom Multipla medvetandeförluster Pågående vegetativa symtom Gula symptom Enstaka medvetendeförlust Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 Ortostatiskt prov, varning fallrisk.

38 RETTS faktaruta Fråga efter trauma i anamnesen. Definition: medvetandeförlust: svimning eller syncope, dvs där medvetandeförlust uppges av patienten eller anhörig/bystander. Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust med arrytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är utan anmärkning.

39 21. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :16 Underlivsbesvär hos kvinnor N92.6 Graviditet med eller utan komplikation O20.9 Postpartum < 30dagar Z39.0 Vaginal blödning N85 Vid buksmärta se ESS 6 Förberedande åtgärder Serum hemoglobin g/l Röda symptom Gravid med stor pågående blödning Hb < 70 g/l Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient Pågående förlossning Orange symptom Behandling med immunosupprimmerande läkemedel Buksmärta av intervallkaraktär Feber > 38,5 C och frossa nu eller före inkomst Hb < 90 g/l Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Post partum och anamnes på feber Stor vaginal blödning Gula symptom Hb < 100 g/l Lindrig buksmärta Måttlig vaginal blödning Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

40 RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Denna algoritm/ess skiljer sig från Buksmärta ESS 6 i det att den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött barn hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att RETTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. Följ lokala anvisningar kring hänvisning till förlossning eller gyn-mottagning. Blödning definieras: Stor blödning blödning eller koagler genom två stora bindor/timme i mer än två timmar utan tecken på på att avta. Måttlig blödning - kraftigare än en riklig mens

41 30. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :41 Hängning/strypning Y20.9 Skada/trauma Huvud S09.9 Skada nacke/hals S11.9 Förgiftning överväg ESS 40 Penetrerande skada se ESS 39 Ögonskada överväg ESS 37 Öronskada överväg ESS 45 Röda symptom Hängning/strypningsförsök Penetrerande skada huvud/hals Orange symptom Berusad/CNS påverkad patient/intoxikerad Blödning från hörselgång Misstänkt penetrerande ögonskada Misstänkt skelettskada huvud/hals Neurologiskt bortfall Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägehet Kraftig och ökande svullnad i regionen Pulserande blödning Sväljningssvårigheter Gula symptom Djup sårskada som behöver sutureras Medvetslöshet/amnesi i samband med skada Misshandel kan lägst bli gul Gröna symptom Ytliga skador eller inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

42 RETTS processåtgärder Röda prover Överväg traumalarm Överväg traumalarm Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter anitkoagulationsbehandling eller blödningsbenägenhet. Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvudhalsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Motoriskt orolig patient skall vara ett observandum. Vid misstänkt commotio/hjärnskakning se lokala processåtgärder.

43 31. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :18 Skada buk/bäcken S39.9 Skada Thorax/rygg S29.9 Penetrerande våld, se ESS 38 Röda symptom Instabil bröstkorg Instabilt bäcken Penetrerande skada på bål Orange symptom Andningskorrelerad thorakal smärta med vegetativa symtom Halsvenstas Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Misstanke om ryggfraktur Neurologiskt bortfall Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Gula symptom Djup sårskada som behöver sutureras Misshandel kan lägst bli gul Måttlig andningskorrelerad smärta Gröna symptom Inget av ovastående Endast ytliga skador Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

44 RETTS processåtgärder Röda prover Överväg traumalarm Överväg traumalarm Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Denna typ av skada föranleder alltid ett ställningstagande om särskild traumalarmsalgoritm skall användas, se ESS 38

45 33. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :15 Skada axel/nyckelben S43.0 Skada hand/arm S69,9 Vid RÖD prio överväg ESS 38 Röda symptom Amputation ovan handled Minst 2 frakturer på långa rörben Orange symptom Fraktur/luxation med felställning/öppen fraktur proximalt om handled Infektionstecken och smärta vid flexion/extension Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägehet Nedsatt distalstatus Pulserande blödning Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom Gula symptom Djup sårskada som behöver sutureras Fraktur/ledluxation i handled eller distalt därom Misshandel kan bli lägst gul prio Gröna symptom Inget av ovanstående Misstanke om fraktur utan felställning Misstanke om nyckelbensfraktur Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

46 RETTS processåtgärder Röda prover Överväg traumalarm Överväg traumalarm Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Med långa rörben menas i skadesammanhang, humerus medan radius och ulna räknas tillsammans som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i armen svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trångt och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående behandling med koagulationshämmande medicinering. Klar eller misstänkt enstaka fraktur, mer än 1 dag gammal, utan nedsatt distalstatus eller svår smärta kan ges grön prioritet hos väsentligen friska patienter

47 34. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :19 Skada höft/lårben 79,9 Skada knä/underben S89.9 Skada fot S99.9 Vid RÖD prio överväg ESS 38 Röda symptom Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Orange symptom Fraktur/luxation med felställning/öppen fraktur Infektionstecken och smärta vid flextion/extension Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Kraftig svullnad och konsistensökning Misstanke om lårbensfraktur inklusive höftfraktur Nedsatt distalstatus Pulserande blödning Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom Gula symptom Djup sårskada som behöver sutureras Misstanke om ledluxation i fotled eller proximalt om fotled Misstanke om fraktur i fotled eller proximalt om fotled Misshandel kan bli lägst gul prioritet Underbensfraktur sluten och utan svår felställning Gröna symptom Inget av ovanstående Misstanke om fraktur/luxation distalt om fotled Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

48 RETTS processåtgärder Röda prover Överväg traumalarm Överväg traumalarm Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Med långa rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas tillsammans som ett (1) rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i benet svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador.

49 35. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :19 Blixtnedslag T75 Brännskada/frätskada T30 Elolycka T75.4 Inhalationsskada/kolmonoxid T59 Kemskada T65 Lokal köldskada T35.7 Strålskada T66 Vid RÖD prio överväg ESS 38 Röda symptom Brännskada/frätskada > 18% Brännskada/frätskada ansikte/hals, öga med hot om ofri luftväg Cirkumferent fullhudsbrännskada på extremitet med risk för påverkan på cirkulation Elolycka högspänning Inhalationsskador av kemisk innehållande och/eller het brandrök Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os Svullnad i ansikte/tunga Orange symptom Brännskada/frätskada < 18% Symtomgivande rökinhalation Medvetandeförlust i anamnesen Gula symptom Begränsad bränn/frätskada/köldskada <5% Blixtnedslag i patientens omedelbara närhet Lokal köldskada Gröna symptom Elolycka hushållsel Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård

50 RETTS processåtgärder Röda prover Överväg traumalarm Överväg traumalarm Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb i blodet. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. Patienter som utsatts för hushållsel kan behöva uppföljning kring senkomplikation (nervskador etc). Vid strålskada tag kontakt med lokal eller regional expertis. Svår nedkylning hanteras via vitalparameter E och övriga VP. 1% är som patientens handflata

51 37. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :20 Skada på öga S05 Infektion öga H05.9 Ögonproblem Vid dominerande neurologi och strokemisstanke använd, se ESS 12 Vid postoperativt status se ESS 72 Röda symptom Orange symptom Frätskada eller misstänkt frätskada Infekterat öga med feber o värk Penetrerande skada Gula symptom Plötslig synnedsättning/synförändring Skada som måste sutureras Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

52 RETTS faktaruta Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Skador kring ögat kan primärbedömas av annan läkare. Misstanke om, eller känd, frätskada skall sköljas, följ lokala PM

53 38. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :30 Multitrauma Z91.6 Röda symptom Ofri luftväg SpO2<90% med 02 AF >30 eller < 8/minut Puls >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Ryggskada med neurologiskt bortfall Penetrande våld på huvud, hals eller bål. Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben proximalt om armbåge och/eller knä Instabilt bäcken Amputation ovan handled eller fotled Rökskada eller brännskada >18% Drunkning och/eller nedkylning Orange symptom Bilolycka, beräknad hastighet >60km/h vid olyckstillfället Utlöst krockkudde Fordonet voltat och/eller personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall på person i samma fordon MC/moped/cykelolycka >30km/h Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter Annat uppenbart högenegivåld Gula symptom Patienten kan erhålla gul prioritet om man efter undersökning finner att tillståndet kan hanteras med annan ESS Gröna symptom Patienten kan erhålla grön prioritet om inget av ovanstående uppfylls.

54 Blåa symptom Blå prioritet saknas i denna ESS RETTS processåtgärder Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivåbedömningen sker alltid på sjukhus för RÖD och ORANGE proritet. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktivering. Patienten kan erhålla gul prioritet om man efter undersökning av legitimerad vårdpersonal kontstaterar att patienten inte är röd eller orange enligt RETTS. Traumalarmet om det aktiveras kan avblåsas prehospitalt till grön prioritet om patienten har undersökts av legitimerad vårdpersonal befunnits helt skadefri och symtomlös. GUL prioritet rekommenderas att alltid undersökas på sjukhus/sjukvårdsinrättning. Beslutet tas av legitimerad vårdpersonal och dokumenteras. RETTS faktaruta Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från ESS 38 används på enskild patient medan ESS 39 är larmalgoritm och används som en aktiveringsrutin för traumalarmteamet på akutmottagningen. Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. De skador som identifieras kan fylla kriterier i andra enskilda ESS inom gruppen ESS 30 eller däröver Man kan då använda dessa ESS men man skall alltid överväga att använda EESS39 för larmet och ESS 38 för prioriteten av patienten. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå enligt ESS 39 De patienter som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta.

55 39. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :21 Traumalarmsaktiveringsalgoritm använd Multitrauma se ESS 38 Röda symptom Ofri luftväg SpO2<90% med 02 AF >30 eller < 8/minut Puls/hjärtfrekvens >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Ryggskada med neurologiskt bortfall Penetrande våld på huvud, hals eller bål. Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben Instabilt bäcken Amputation ovan handled eller fotled Rökskada eller brännskada >18% Drunkning och/eller nedkylning Orange symptom Bilolycka, beräknad hastighet >60km/h vid olyckstillfället Utlöst krockkudde Fordonet voltat och/eller personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon MC/moped/cykelolycka med beräknat >30km/h vid oyckstillfället Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter Annat uppenbart högenergivåld Gula symptom Gröna symptom

56 Blåa symptom RETTS processåtgärder Ett eller flera uppfyllda kriterier. Rött traumalarm Ett eller flera i orange men inget rött. Orange traumalarm. RETTS faktaruta Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport om vitalparametrar, skador och skademekanismer från ambulans. Larmssk på AKM aktiverar larmnivå. Skador definieras som kända /uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå. Vid andra skador som inte finns med i LARMALGORITMEN använd de specifika skadealgoritmerna i RETTS

57 40. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :22 Förgiftning UNS T50.9 Suicidbedömning, se ESS 99 Röda symptom Orange symptom Buksmärta Intag av substans i suicidsyfte Intag av känd giftsvamp Kräkningar Misstanke om allvarlig intoxikation Gula symptom Intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

58 RETTS faktaruta Vid känt suicidförsök, eller misstanke om suicidförsök måste särskild övervakning övervägas. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVManmälan vid missbruk. Vid svampförgiftning be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. Giftinformationscentralen och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, (loggin: giftinfo, lösenord: intox)

59 41. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :23 Allergisk reaktion av djur bett eller stick T78.4 Stick och bett av djur T63.9 Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Allergisk reaktion av djur se ESS 43 Röda symptom Anafylaktisk reaktion Orange symptom Bett av djur med potentiellt gift. Feber >38.5 C och/eller frossa nu eller före ankomst Stick/bett i svalg eller munhåla Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting Gula symptom Kraftig lokal reaktion av bett Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

60 RETTS faktaruta Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, (loggin: giftinfo, lösenord: intox)

61 42. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :23 Fysisk misshandel T74.9 Sexuellt våld Z04.4 Röda symptom Orange symptom Koagulationshämmande mediciner eller blödningsbenägenhet Gula symptom Fysisk misshandlad kan bli lägst GUL Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter udersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

62 RETTS faktaruta Misshandel och/eller sexuellt våld skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den ESS som gäller för den klassificerande skadans lokalisation. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg.

63 43. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :24 Allergi T78.4 Läkemedelsreaktion UNS T88.7 Exantem R21 Röda symptom Anafylaktisk reaktion Petekier och infektionstecken Orange symptom Klåda i svalg Svullnad i huvud/hals Tidigare anafylaktisk reaktion Gula symptom Måttlig klåda och urtikaria/exantem Gröna symptom Lokal urtikaria/exantem Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

64 RETTS faktaruta Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor (även andra gastrointerstinala symptom kan förekomma). Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, (loggin: giftinfo, lösenord: intox)

65 45. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :23 Främmande kropp öra T16 Öronproblem H93 Röda symptom Orange symptom Feber >38.5 C och frossa nu eller före ankomst Rodnad och svullen processus mastoideus Samtidigt nackstel Gula symptom Varig flytning ur hörselgången Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63 RETTS faktaruta Denna ESS har sin användning i huvudsak inom primär/närsjukvård men förekommer frekvent på vissa akutmottagningar.

66

67 46. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :24 Främmande kropp i näsa T17.1 Främmande kropp i luftväg T17.9 Främmande kropp i esofagus T18.1 Näsproblem/halsont Vid hemoptys eller blödning i halsregionen använd ESS 3 Röda symptom Allvarligt hot om ofri luftväg se VP Epiglottitmisstanke Orange symptom Feber >38.5 C och frossa nu eller före ankomst Främmande kropp som misstänks hamnat Nedsvalt knappcellsbatteri eller magneter Svårigheter att svälja saliv Gula symptom Främmande kropp som sitter kvar i näsan Skällande hosta Sväljningssvårigheter men sväljer saliv Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63

68 RETTS faktaruta Knappcellsbatteri och/eller magneter finns i leksaker och sväljs ibland av i huvudsak barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + polerna vilket kan skada slemhinna och vävnad runt omkring, när magneterna dras mot varandra. att batteriet eller magneterna snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra esofagusskada eller skador i andra delar av gastrointestinalkanalen. Faryngit/laryngit finns mer hos vuxna, medan barn får det som kallas pseudokrupp (subglottisk laryngit) och ibland epiglottit som är ett mer allvarligt tillstånd. Vanligast är virusinfektion. Viktigt är att utesluta epiglottit och stridor som fångas direkt med RETTS VP.

69 47. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): :26 Infektion UNS B99 Feber R50.9 Lokal infektion Vid hemoptys eller blödning i halsregionen se ESS 3 Röda symptom Petekier Orange symptom Feber > 38,5 C och frossa nu eller före ankomst Immunosupprimerad patient Meningism/nackstelhet Patient med feber >38,5 C + anamnes på inopererat material Lokal svår smärta Gula symptom Kraftig lokal infektion (rodnad, värmeökning, smärta) Gröna symptom Inget av ovanstående Blåa symptom Efter undersökning inget omedelbart behov av akutsjukvård RETTS processåtgärder Röda prover Orange prover Gula prover Prover enligt RETTS ESS 63