Frågor och svar - Flexibel arbetstid inom BV Produktion

Giltig från Versionsnummer Antal sidor 2004-04-01 2 15 Diarienummer Antal bilagor 0 Beslutsfattare Handläggande enhet, Handläggare CPR Malmö Nils-Göran Pärlemar/Anders Almér, 040-6803921 Ersätter Version nr 1 som tidigare legat ute på P-knuten Frågor och svar - Flexibel arbetstid inom BV Produktion

2004-04-01 5 2 (15) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 3 2 Frågor och svar... 3 2.1 Arbetstidsmått... 3 2.2 Beredskap... 3 2.3 FFU... 4 2.4 Grundturlista... 5 2.5 Inarbetad tid... 5 2.6 Inställt arbete... 5 2.7 Ledig tid... 7 2.8 Lönetillägg... 7 2.9 Restid...10 2.9.1 Endagsförrättning...10 2.9.2 Flerdygnsförrättning...10 2.10 Tidsöverskott...12 2.11 Utbildning...12 2.12 Utryckning...13 2.13 Veckovila...14 2.14 Viloperiod...15 Innehållsförteckning

2004-04-01 5 3 (15) 1 Allmänt Detta är ett dokument som har skapats i samarbete mellan Banverket produktion och SEKO. ST-BV och TJ har fått tillfälle att komma med synpunkter. Dokumentet innehåller de vanligaste frågeställningarna i avtalet om flexibel arbetstid inom Banverket Produktion. Dokumentet kommer att ges ut av kompetenscentrat för personal- och villkorsfrågor inom Banverket Produktion i Malmö och kommer att uppdateras kontinuerligt och vara kopplat till de frågor som kommer in till kompetenscentrat och som förtecknas i en ärendeliggare. 2 Frågor och svar 2.1 Arbetstidsmått Fråga När skall överenskommelse göras om uttag av ytterligare arbetstid? (maximalt upp till 150 timmar.) När behovet kan konstateras. Observera dock att överenskommelsen skall göras innan man påbörjar den beviljade mertiden. Alltså i förväg. Är det uppenbart att arbetstiden inte kommer att överstiga 100 timmar för period 1 och 2 skall ingen överenskommelse göras. 2.2 Beredskap Hur räknas tid till arbetstidsbanken vid kontantersatt beredskap? ( 5.2) 8 timmar förs till arbetstidsbanken efter varje fullgjord beredskapsvecka (sju hela dygn) oavsett hur kalendern ser ut vid nästkommande helg. Detta innebär att då helgen efter avslutad beredskapsvecka flankeras av en röd fredag alternativt måndag så skall 8 timmar ändå föras till arbetstidsbanken. Vid beredskap kortare tid än en vecka (sju dygn) gäller följande:

2004-04-01 5 4 (15) Beredskap måndag till fredag. Eftersom veckovilan inte bryts och beredskapen heller inte omfattar sju hela kalenderdygn erhålles ingen extra tid till arbetstidsbanken. Beredskap fredag-måndag. Eftersom veckovilan bryts (veckovila anses inte erhållen vid beredskap) erhålles 8 timmar till arbetstidsbanken avsedda för att erhålla sammanslagen veckovila om 72 timmar. Fråga 2 Hur tidigt måste ny beredskap aviseras av arbetsgivaren och vad händer om man kommer för sent.. I så god tid som möjligt, normalt minst 14 dygn i förväg. Kommer man för sent utgår dubbel beredskapsersättning tills villkoret är uppfyllt. Ex Beredskapen aviseras 12 dygn i förväg. Dubbel beredskapsersättning utgår för de två första dygnen i beredskapsperioden. (Tills villkoret 14 dygn är uppfyllt). Fråga 3 När skall en anställd ha besked om att ersätta en medarbetare som blivit sjuk och därför inte kan fullgöra sin beredskap och vad händer vid för sent besked? Så tidigt som möjligt. Erhålls besked senare än 7 dygn i förväg utgår dubbel beredskapsersättning tills 7-dygnsvillkoret är uppfyllt. Ex. Pelle ersätter Kalle under hans beredskapsvecka 30/1 2004 6/2 2004. Besked lämnas onsdagen den 28/1. Dubbel beredskapsersättning utgår tills villkoret sju dygn är uppfyllt dvs under tiden 30/1 kl 15.30 4/2 kl 07.00. 2.3 FFU Hur ska fackligt uppdrag (FFU) återrapporteras i PAS? Man använder parametern fackligt förtroendemannauppdrag m lön i PAS. Då erhålls fackligt uppdrag med lön och timkompensation.

2004-04-01 5 5 (15) Vid ledighet för facklig verksamhet som inte omfattas av lagen om facklig förtroendeman och förtroendemannaavtalet enligt BVAVA 20.7 (max 10 dagar/år) skall parametern tjänstledig användas i PAS samtidigt som man blanketten Tidrapport med ansökan om tjänstledighet. Blanketten skickas sedan till lönekontoret där ledigheten manuellt rapporteras i Flexis. Behov av ledighet för fackligt uppdrag skall anmälas i förväg på lämpligt sätt. 2.4 Grundturlista Vad är syftet med en grundturlista? Syftet består av två delar Dels skall grundturlistan användas vid frånvaro. Dels gäller grundturlistan när annan planering saknas 2.5 Inarbetad tid En anställd arbetar 7.00-16.30 måndag-torsdag och 07.00-11.00 på fredagen efter överenskommelse om inarbetning av tid. Vad händer om arbetsgivaren kräver mer arbete på fredagen fram till kl 15.30. ( 3.2 och 4) Eftersom arbetsgivaren begär mer arbete på fredagen så är det inte längre fråga om inarbetning av tid. Detta gör att timman mellan kl 15.30 och 16.30 måndag-torsdag ersätts med lönetillägg om 55 kronor/tim enligt 4 i avtalet. På fredagen utgår inga lönetillägg eftersom den sammanslagna arbetstiden mellan kl 06.00-18.00 inte överstiger 8 timmar. Måndag-torsdag måste återrapporteringen 15.30-16.30 ändras från inarbetad tid till arbetad tid i PAS. Skulle tiden redan vara överförd från PAS till FLEXIS måste samtidigt lönekontoret meddelas. 2.6 Inställt arbete

2004-04-01 5 6 (15) Arbete är planerat på lördag och söndag kl 07.00-15.30 bägge dagarna. En fridag har lagts ut nästkommande fredag för sammanslagen veckovila. Besked har lämnats under samma kalendervecka varför 8 timmar för nästkommande fredag uppdaterar arbetstidsbanken. Arbetet ställs in. Vilka konsekvenser får detta om besked lämnas a) Senare under samma vecka b) Under viloperioden före helgarbetet c) Efter att arbetet har påbörjats a) Den planerade arbetstiden uppdaterar arbetstidsbanken Inga lönetillägg utbetalas eftersom inget arbete är utfört Eftersom veckovilan nu erhålls utgår ingen sammanslagen veckovila nästa helg Inget arbete får planeras in nästkommande helg utan överenskommelse med berörd personal. b) Den planerade arbetstiden uppdaterar arbetstidsbanken Lönetillägg utgår som för ett fristående arbetspass, tre timmar Eftersom veckovilan nu erhålls utgår ingen sammanslagen veckovila nästa helg Inget arbete får planeras in nästkommande helg utan överenskommelse med berörd personal. c) Den planerade arbetstiden uppdaterar arbetstidsbanken Lönetillägg utgår för hela den påbörjade arbetsperioden, i detta fall för lördagen. Erhålls inte veckovila utgår sammanslagen veckovila nästa helg, vilken också uppdaterar arbetstidsbanken. Inget arbete får planeras in nästkommande helg utan överenskommelse med berörd personal. Hade man planerat att göra något med t ex familjen på fredagen i a) och b) kan man begära ledig tid denna dag i stället. Fråga 2

2004-04-01 5 7 (15) Vad gäller om arbetsgivaren ändrar arbetstiderna en helg. Förutsättning i detta fall: Planerat arbete en söndag kl 07.00-17.00. Arbetstiderna ändras och besked lämnas om att arbetet i stället skall utföras söndag kl 18.00 måndag kl 04.00. a) Besked lämnas under viloperioden före helgarbetet b) Besked lämnas senast vid arbetstidens slut på fredagen a) Tiden 07.00-17.00 uppdaterar arbetstidsbanken. Parametern Inställt arbete används i PAS. Inga ersättningar b) Ingen tid till arbetstidsbanken. Inga ersättningar Lägg märke till att svaret endast gäller vid ändring av arbetstider under samma helg. Med samma helg menas i detta sammanhang att det nya arbetet påbörjas eller avslutas inom något av kalenderdygnen lördag och/eller söndag. Skulle arbetspasset efter förändringen bli mindre än det tidigare planerade räknas de felande timmarna som inställt arbete. 2.7 Ledig tid Fråga1 I avtalet 3.2 står att vid ledighet en vecka eller längre skall arbetsgivaren meddela berörd personal minst 14 dagar i förväg. Vad betyder en vecka? Med vecka avses 7 kalenderdagar. Såväl måndag söndag som onsdag tisdag är i detta avseende en vecka. 2.8 Lönetillägg

2004-04-01 5 8 (15) När börjar respektive slutar en storhelg? Enligt tabellen i 4 i Avtal om flexibel arbetstid vid Banverket Produktion omfattar storhelg tiden från kl 18.00 dag före storhelg till kl 06.00 dag efter storhelg. Med dag före storhelg respektive dag efter storhelg avses närmaste dag som enligt grundturlistan innehåller arbetstid. Som exempel använder vi julhelgen 2003 som ser ut på följande sätt: tisdag 23/12 Onsdag 24/12 torsdag 25/12 Fredag 26/12 lördag 27/12 Söndag 28/12 Måndag 29/12 18.00-24.00 00-24 00-24 00-24 00-24 00-24 00-06 Här omfattar storhelgen tiden från tisdagen den 23/12 kl 18.00 till måndagen den 29/12 kl 06.00. Fråga 2 Tillgodoräknas fridag/vilotid och fackligt förtroendemannauppdrag med lön (FFU) som arbetstid vid arbete på vardagar mellan kl 06.00-18.00. Ja dessa två parametrar jämställs i detta avseende med arbetstid vilket innebär att kombinationen fridag/vilotid alternativt FFU och arbetad tid som överstiger 8 timmar mellan kl 06.00-18.00 ger rätt till 55 kr/tim. Ovanstående kan exemplifieras enligt följande: En anställd har en utryckning mellan kl 21.00-24.00 och har sedan viloperiod till kl 11.00 nästa dag (11 timmar) Detta uppdaterar arbetstidsbanken 07.00-11.00 med parametern fridag/vilotid. Eftersom det denna dag är planerat arbete mellan kl 07.00-15.30 arbetar den anställde mellan kl. 11.00-15.30. Arbetet blev sedan inte klart kl 15.30 utan den anställde fortsätter att arbeta till kl 18.00. Resultat: Summan av viloperiod till arbetstidsbanken (07.00-11.00)och arbetad tid (11.00-18.00) = 10,5 timmar. Detta innebär att ersättning ges med 2,5 tim á 55 kronor. En anställd har FFU mellan 07.00-15.30. Kl 16.30 kallas han ut på en utryckning som varar till kl 19.30.

2004-04-01 5 9 (15) Fråga 3 Resultat: Summan av FFU och arbete under utryckning = 11 timmar. Detta innebär att ersättning ges med 3 tim á 55 kronor. Observera att tidigare utgick 55-kronan endast efter kl 18.00. Utgår lönetillägg vid utryckning på dag med ledig tid mellan kl 06.00-18.00? Ja under förutsättning att det inte finns någon arbetstid planerad under det kalenderdygn utryckningen sker. Nyheten består i att lönetillägg utgår mellan kl 06.00-18.00 utan att arbetstiden överstiger 8 timmar. Fråga 4 Vem avgör om arbetstiden under beredskap eller utryckning skall gå till arbetstidsbanken eller ersättas kontant? Enligt avtalet räknas tiden vid arbete under utryckning eller beredskap till arbetstidsbanken. Den som så vill (den anställde) kan i stället välja att tiden skall ersättas kontant med 1/165- del av månadslönen per timme. Uppräkningsfaktorn (1.1 vid natt och 1,05 vid helg) används inte om man väljer att ta ut ersättningen kontant.

2004-04-01 5 10 (15) 2.9 Restid 2.9.1 Endagsförrättning Hur räknas restiden vid endagsförrättning? ( 8.1) Restid vid endagsförrättning skall återrapporteras i PAS om den ligger i början och/eller i slutet av arbetsdagen. Om restid vid endagsförrättning avser utbildning m m återrapporteras den verkliga tiden med utbildning m m i stället för arbetad tid. Restid före och efter utbildningen skall återrapporteras som restid Ex. En anställd skall åka på ett arbete som varar mellan kl 10.00-14.00. För att ta sig till arbetet åker han från bostaden kl 06.00 och är åter i bostaden kl 17.00. Tiden 06.00-07.00 och 15.30-17.00 = 2 tim och 30 min återrapporteras som restid. Tiden 07.00-15.30 återrapporteras som arbetad tid. Observera att i normalfall får inte summan av restid och arbetad tid överstiga 11 timmar. Parametern restid vid endagsförrättning används endast för statistik. 2.9.2 Flerdygnsförrättning Hur räknas restiden vid flerdygnsförrättning? ( 8.2) Verkligt arbetad tid skall i PAS återrapporteras som arbetad tid. Restidsersättning (kontant) erhålls för själva resan första dagen och hemresa efter avslutad förrättning sista dagen med undantag för resdag enligt ovan som inte innehåller någon arbetstid. Här skall grundschemats arbetstid (8 timmar) återrapporteras. Anledningen till undantaget är att parterna anser att tidigare intentioner ska gälla att resa vid flerdygnsförättning bör inkräkta så lite som möjligt på fritiden. Vid planering av flerdygnsförrättning skall vi så långt möjligt undvika att lägga ut för korta arbetspass/möten. Parterna skall speciellt se över regler för hur förrättningar skall planeras. Undantaget gäller inte när arbetstiden är utlagd, tex 7 dagars arbete och 7 dagar ledighet. Här har man ju planerat för arbetstidsförläggningen och då skall inte någon extra tid läggas ut för resor. I stället ersätts den som vanligt enligt reglerna för restid vid flerdygnsförrättning. Undantaget är avsett att användas tex när man planerat ett kort möte/arbetspass med lång resväg till och från. Detta undantag är till för att om man har detta förhållande så skulle man ju

2004-04-01 5 11 (15) knappt få någon arbetstid i banken. Här är parterna överens om att man i största möjliga utsträckning skall undvika att planera korta sammankomster. Restid vid flerdygnsförrättning skall aldrig återrapporteras i PAS. Dagliga resor under en flerdygnsförrättning till och från arbetsplats skall betraktas som restid vid endagsförrättning och återrapporteras i PAS som restid. Ex. Arbetstid/restid vid flerdygnsförrättning under 3 dagar med början dag 1 kl. 12.00 och avslutas dag 3 kl. 13.00. dag 1 kl. 12.00-19.00 Rapporteras som arbetad tid dag 2 kl. 08.00-18.00 Rapporteras som arbetad tid dag 3 kl. 08.00-13.00 Rapporteras som arbetad tid Resa till förrättningen görs dag 1 mellan kl. 9.00-12.00 som ersätts via reseräkningen (tiden ska ej rapporteras i PAS). Resa från förrättningen görs dag 3 mellan kl. 13.00-16.00 och ersätts via reseräkningen (tiden ska ej rapporteras i PAS). Det är därför viktigt att man skriver arbetstiderna varje dag på reseräkningen i rutorna: "Förrättningsställe/förrättning from och tom. Vid endagsresa i en flerdygsförrättning, t ex när man ligger på en flerdygnsförrättning och dagligen reser ut till arbetsplatsen skall detta rapporteras på följande sätt: 08.00-10.00 Restid 10.00-16.00 Arbetstid 16.00-18.00 Restid Fråga 2 Hur ersätts transport vid flyttning av husvagn? (BVARA 16b) Transporttillägg utgår för den tid som ersätts med restid. Fråga 3 Hur ersätts resa för att erhålla nattlogi? ( 8.1) Under flerdygnsförrättning ersätts även restid till och från nattlogi eller för att intaga måltid som arbetstid om personallokaler saknas. I de fall BV tillhandahåller uppställningsplats av godtagbar standard för husvagnar men den anställde ändå väljer att bo på campingplats längre bort ersätts aldrig restiden som arbetstid.

2004-04-01 5 12 (15) Fråga 4 Hur räknas restiden när BV har bekostat logi, sovplats eller liggplats under resan? Tiden som arbetstagaren har disponerat detta mellan kl 00.00-06.00 räknas inte med i restiden. 2.10 Tidsöverskott Kan man föra med sig tidsöverskott från en period till nästa? Ja det går bra att, efter överenskommelse, föra med sig tidsöverskott både från period 1 till period 2 och/eller från period 2 till period 1. Syftet med att föra över tidsöverskott från en period till en annan är att man skall ta ut detta som ledighet och att man också skall tala om när ledigheten skall tas ut. 2.11 Utbildning Hur återrapporteras restid och arbetad tid vid utbildning hos Banskolan? ( 8.1 och 8.2) Vid utbildning som pågår hel vecka skall 39 timmar återrapporteras som utbildning m m även om den verkliga tiden är kortare. Vid utbildning kortare än en vecka återrapporteras schematiden för utbildningen som utbildning m m. Exempel på återrapportering i PAS med parametern Utbildning : måndag 08.40-17.10 rast 30 min = 8 tisdag 07.40-17.10 rast 30 min = 9 onsdag 07.40-17.10 rast 30 min = 9 torsdag 07.40-17.10 rast 30 min = 9 fredag 07.40-11.00 utan rast = 4 Summa tid = 39 timmar Kontant ersättning med 65 eller 80 kronor utgår för restid därutöver vid flerdygnsförrättning. via reseräkningen och skall inte återrapporteras i PAS. Vid endagsförrättning skall restiden återrapporteras i PAS

2004-04-01 5 13 (15) 2.12 Utryckning Vilka regler gäller när man har en utryckning som bryter veckovilan? ( 2.18) Veckovilan bryts normalt inte vid arbete under utryckning. Om dock utryckningen har brutit veckovilan (se kommentarerna nedan) går 8 timmar till arbetstidsbanken för sammanslagen veckovila under nästkommande helg. Här får man titta på hur verkligheten ser ut. Har man eller har man inte haft minst 36 timmar sammanhängande ledighet. Man kan ha obegränsat med utryckningar under helgen utan att veckovilan bryts förutsatt att man erhåller minst 36 timmar sammanhängande veckovila. Man kan t ex ha 4 utryckningar på lördagen där den sista slutar senast kl 19.00 och inget arbete från kl 19.00 på lördagen till kl 07.00 på måndagen. Undantaget från 36 timmars sammanhängande ledighet är att man kan ha en enstaka utryckning som pågår maximalt 6 timmar. Fråga 2 Om man har planerad arbetstid en onsdag kl 06.00-14.30 och får en utryckning på tisdag kväll kl 21.00-24.00. Hur räknas viloperioden? ( 2.19) Viloperiod kl 00.00-11.00 = 11 timmar. Tiden mellan kl 06.00-11.00 förs till arbetstidsbanken. Tiden 11.00-14.30 skall fullgöras. Om verksamheten tillåter kan det dock vara lämpligt att begära ledig tid. Fråga 3 Vad händer om man får en utryckning på 3 timmar under en semesterdag? et beror på när utryckningen sker. Sker utryckningen t ex 21.00-24.00 utgår följande: En semesterdag tillbaka, ett utryckningstillägg, arbete under utryckning kl 21.00-24.00 = 3 timmar samt 8 timmar till arbetstidsbanken 07.00-15.30. Sker utryckningen på dagtid mellan 07.00-15.30 erhålles endast tiden 07.00-15.30 till arbetstidsbanken, semesterdagen tillbaka samt ett utryckningstillägg. Lokala semesteravtal kan innehålla andra regler. Här får de lokala parterna vid respektive PD/PM anpassa innehållet i det lokala avtalet till ovan beskrivna regler. Om utryckningen hade pågått över dygnsgränsen t ex 22.00-01.00 och man hade semester bägge dessa dagar hade följande utgått: Två semesterdagar tillbaka, ett utryckningstillägg,

2004-04-01 5 14 (15) arbete under utryckning kl 22.00-01.00 = 3 timmar samt 16 timmar till arbetstidsbanken (07.00-15.30 bägge dagarna) Fråga 4 Vilken viloperiod gäller om jag har en utryckning mellan kl 01.00-04.00 eller 01.00-06.00 eller 01.00-07.00 ( 2.19) 11 timmars vila efter utryckningen. Fråga 5 Vad händer om jag har två utryckningar mellan kl 20.00-22.00 och 22.30-01.00? ( 10) Två utryckningstillägg utgår. Tiden förs samman till 20.00-01.00 = 5 timmar 11 timmars vila efter utryckningen. 2.13 Veckovila Vad händer om arbetsgivaren ger besked på onsdagen att veckovila läggs ut på torsdag och arbete på lördag-söndag? ( 3.2) Denna förändring av veckoarbetstiden kan i princip inte förekomma under samma kalendervecka. Det strider mot parternas gemensamma uppfattningar i protokollet till arbetstidsavtalet. Gör man förändringen med besked under kalenderveckan före så går detta bra. Ingen tid dock till arbetstidsbanken. Fråga 2 Har man veckovila när man är sjuk t ex sjuk en onsdag och arbete lördag och söndag? ( 2.18) Till veckovilan räknas fridag, semesterdag och annan planerad ledighet. Sjukdom är inte planerad ledighet alltså har man inte veckovila när man är sjuk. Fråga 3 I avtalet 2.18 står att veckovilan bryts om det förekommer mer än en utryckning och/eller mer än 6 timmars arbete. Hur ska detta tolkas?

2004-04-01 5 15 (15) ( 2.18) Grundregeln är att man ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet som i huvudsak är förlagt inom kalenderveckan. Har man t ex tre utryckningar på söndagen efter kl 03.30 har man ju haft 36 timmars veckovila mellan kl 15.30 på fredagen till kl 03.30 på söndagen. Man har alltså haft sin veckovila. Ett annat exempel kan vara att man har haft en utryckning på lördagen mellan kl 20.00-23.00. Då har man också haft sin veckovila. (Max en utryckning och max 6 timmars arbete.) 2.14 Viloperiod Vilken viloperiod gäller efter en utryckning dag efter söndag, semesterdag eller dag med ledig tid? Planerad arbetstid denna dag är 07.00-15.30 ( 2.19) Här har vi valt att betrakta den lediga dagen på samma sätt som en måndag-torsdag med arbetstid 07.00-15.30. Detta innebär att vi drar en gräns på natten mot dagen efter till kl 02.30 (11 timmars vila 15.30-02.30). Sker utryckningen före kl 02.30 skall 11 timmars vila erhållas efter utryckningen. Sker utryckningen kl 02.30 eller senare kan arbete fortgå tills vidare. Arbete skall dock avbrytas när den anställde inte orkar mer eller senast efter 11 timmars arbete efter det att utryckningen började. Avser detta i stället arbete under beredskap kan 11 timmars vila bytas ut mot 8 timmars vila efter den extra tjänstgöringen om det rör sig om en enstaka tjänstgöring om maximalt 3 timmar. Ex 1 Utryckning mellan kl 21.00-24.00. Viloperiod skall erhållas mellan kl 24.00-11.00. Tiden mellan 07.00-11.00 förs till arbetstidsbanken. Ex 2 Utryckning mellan kl 03.00-06.00. Arbete kan fortgå tills vidare. Dock inte längre än till att den anställde inte orkar mer eller längst till kl 14.00