Riskvärdering - Kartläggning av metodik och erfarenheter Yvonne Andersson-Sköld, Jenny Norrman, Karin Kockum Statens geotekniska institut (SGI) Syfte Kartläggning av tillämpade metoder, internationella rekommendationer och erfarenheter av tillvägagångssätt för riskvärdering vid efterbehandling av förorenad mark. Metodik - Litteraturgenomgång av riskvärderingsverktyg avseende förorenad mark men även andra områden Litteraturstudien - Enkätundersökning - Intervjuer - Workshop 1
Generellt ingår följande moment vid systematiskt arbete med risker: Varför beslutsstödsverktyg? Risk-/farlighetsidentifiering Riskbedömning Åtgärdsförslag Åtgärdsutredning Åtgärd Uppföljning Riskvärdering Kan underlätta beslutsfattande Följdriktiga och transparanta beslut (en spårbar beslutsprocess) Kommunikationsunderlag Olika faktorer och scenarier beaktas. Iterativ process. Vad som beaktas samt hur beror på risk, problemkomplexitet o s v Riskvärdering enligt kvalitetsmanualen (2003) Värdering av konsekvenserna av att ett oönskat förhållande föreligger eller inträffar och en värdering av de åtgärder som kan vidtas för att undanröja eller förhindra detta. Underlaget består av undersökningar, övriga utredningar, riskbedömningen, åtgärdsutredningen och de övergripande åtgärdsmålen. Faktorer som bör bedömas är tekniska möjligheter, riskbedömning/ miljökonsekvenser på plats, övriga miljökonsekvenser, kostnader, intressekonflikter, människors oro och välbefinnande. 2
Fyra olika metoder för värdering av hälso- och miljöaspekter Miljö- och hälsoriskbedömningar Kostnadsnyttoanalyser Livscykelanalyser Multikriterieanalys Miljö- och hälsoriskbedömningar Utgångspunkten är acceptabla risknivåer Generella riktvärden Platsspecifika riktvärden Utökad modellering av transport Explicit riskbedömning Kostnadsnyttoanalyser Samhällsekonomisk analys Kostnad - nytta (deterministiskt) Kostnad - nytta - risk (probabilistiskt) Mäter nytta m h a miljöekonomiska metoder (direkta, indirekta). Livscykelanalyser Utgångspunkten är att betrakta ett efterbehandlingsprojekt från vaggan till graven Avgränsningar (tid och rum) Utvärdering av data (kvantitativ/kvalitativ) Klassificering i kategorier Tolkning av resultat 3
Multikriterieanalyser Utgångspunkten är att flera målkriterium som mäts på olika sätt kan användas i en sammanvägning, t ex: kostnader, riskreducering, tid för genomförande, acceptans hos allmänheten, Utvärderas i matris med alternativen och målkriterierna (deterministiska/probabilistiska) Ev. viktning av målkriterier enl. besluts-fattarens preferenser och översättning till en poängskala Användare av beslutsstödsverktyg? Naturvårdsverket (tillsynsmyndigheten) är idag den som gör den slutliga värderingen för statligt finansierade projekt. (Sverige) Idag är det mest konsulter och tekniska experter som använder beslutsstödsverktyg, enligt NATO/CCMS (2001). (Europa) Intervjuer, diskussion och enkätsvar Resultat De verktyg som används idag är i huvudsak baserade på hälsoriskbedömningar, oftast med utgångspunkt från myndigheters föreskrifter. Vid val av åtgärd görs oftast även en ekonomisk bedömning baserad på direkta kostnader. Ibland görs en kostnad - nytta analys. 4
Statligt finansierade projekt baserar enligt intervjusvar på kvalitetsmanualen (2003) 12 10 Faktorer som enligt kvalitetsmanualen (2003) bör bedömas: Antal svar 8 6 4 2 0 Hur tycker du arbetsmetodiken enlig NV:s kvalitetsmanual fungerat? Bra Ganska bra Dåligt tekniska möjligheter riskbedömning/ miljökonsekvenser på plats övriga miljökonsekvenser kostnader intressekonflikter människors oro och välbefinnande 20 15 10 5 0 Behövs mer instruktioner allm. kostn. tekn. riskbed. övr. miljök. intr. Konfl. ~oro, välbef. Ja Nej Beslutstödsverktyg, även i form av checklistor, kan vara värdefulla. Val av verktygsstruktur och komplexitet beror på ambitionsnivå inom ett projekt. Ibland räcker enkla checklistor, medan i andra fall en kombination av användandet av etablerade verktyg för ERA, CBA, LCA och etisk riskvärdering kan behöva användas för att på rätt sätt få fram de faktorer som bör ingå för att göra en adekvat miljö-, hälso-, kostnads- och social bedömning. Beslutstödsverktyg kan vara kvantitativa och även 5
En väl fungerande kommunikation är avgörande för ett saneringsprojekt. Riskvärderingsprocessen är en viktig del av denna kommunikation, där: det är viktigt att alla involverade parter är med i processen tidigt. Information till tredje man är A och O. riskvärderingen bör ske iterativt och vara med redan från starten av ett projekt. hela processen bör dokumenteras för att öka transparensen och överförbarheten. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Samarbete mellan olika aktörer 1 Bra Ganska bra Dåligt Beslutsstödsverktyg kan vara användbara för att underlätta beslutsfattandet, eftersom de utgör ett strukturerat underlag underlättar dokumentationen av beslutsunderlaget kan fungera som ett viktigt stöd för kommunikationen mellan berörda parter bidrar till att få rätt frågor beaktade 6