En tobaksfri förskola. varför och hur?

Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete

Vi skall skriva uppsats

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

En förskola med barnen i centrum

Kvalitetsrapport Så här går det

Presentationsövningar

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Sammanfattning på lättläst svenska

Syftet med en personlig handlingsplan

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

STUDIEHANDLEDNING Spice - Hur farligt är det?

Tobaksfri skoltid vad kan man göra? Maria Nilsson Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Vet du vilka rättigheter du har?

Förskolan är till för ditt barn

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Dialogforum Alby- om förskolan

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Hälso- och sjukvårdslagen

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Investera i förskolan

Skriva B gammalt nationellt prov

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete i förskolan

HÄLSOENKÄT ÅK 7/8. Gör så här:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Kvalitetsredovisning Läsår

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Kvalitetsrapport Så här går det

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Introduktion till Open 2012

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Rapport uppdrag. Advisory board

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Hälsoprojektet på Södermalm

Repetitivt arbete ska minska

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Policydokument för. Malmö Redhawks

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Skolplan för Svedala kommun

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Konsultation med skolan

Tillsammans för en idrott fri från Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Skövde kommun

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

En skola fri från mobbning och kränkningar

Tränarguide del 1. Mattelek.

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Vi vänder på upplägget och låter deltagarna presentera input från föräldramöten etc.

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

P-02/03 säsongen 2016

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

När jag blir gravid ska jag sluta röka!

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016

Riktlinjer för medborgardialog

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Motiverande Samtal MI introduktion

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

10 tips. - till dig som tar emot praktikanter

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Transkript:

En tobaksfri förskola varför och hur?

Här finns information och tips för dig som arbetar på en förskola eller är beslutsfattare med ansvar för förskolor. Vi vänder oss också till föräldrar som har barn i förskolan. Syftet är att visa hur förskolan kan bidra till minskat tobaksbruk och bättre hälsa. Förskolan möter nästan alla barn i åldrarna 1 5 år i Sverige och deras familjer. I förskolan kan barnen utvecklas socialt, intellektuellt och känslomässigt: de får lära sig hur man är en bra kompis och att säga nej till sådant de inte vill vara med om. Och förskolan kan tillsammans med föräldrarna bidra till att barnen blir negativa till tobak och annat som kan skada deras hälsa. Dessa värderingar lägger en grund som skolan och andra sedan kan bygga vidare på. Innehållet i denna broschyr är en sammanfattning av delar av rapporten Tobaksfri förskola en idéskrift, utgiven av Statens folkhälsoinstitut 2011. Den kan laddas ned via www.fhi.se

En tobaksfri förskola varför och hur?

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-745-9 OMSLAGSFOTO: Fredrik Nyman/Johnér FOTO INLAGA: Thinkstock (s 2, 4 och 12), Stephan Berglund/Bildarkivet (s 6 och 8), Bodil Johansson/Bildarkivet (s 10 och 14) GRAFISK PRODUKTION: AB Typoform TRYCK: Åtta45, stockholm, 2010

Innehåll 3 Förskolan når nästan alla barn 5 Förskolan kan skydda barnen från rökning 7 Tobakslagen förbjuder rökning på förskolor 9 Bakgrunden till rökförbudet 11 Det går att komma längre! 13 Egna regler för din förskola 15 Svara på barnens frågor 17 Så här kan vi börja

Varje år börjar omkring 15 000 ungdomar under 18 år att röka i Sverige. 2

Förskolan når nästan alla barn Varje år börjar omkring 15 000 ungdomar under 18 år att röka i Sverige. För att vi ska kunna ändra på det måste så många krafter som möjligt hjälpas åt, och förskolan har en unik och viktig roll i det arbetet. Barnens inställning till tobak påverkar risken att de ska börja röka eller snusa när de blir större, så det är viktigt att tobaksfrihet uppfattas som det naturliga och normala. Om det är många vuxna kring barnen som röker och snusar ökar risken att de också vill testa cigaretter och snus. Därför är det viktigt med en negativ inställning till tobak inom förskolan. Förskolan möter nästan alla barn i åldrarna 1 5 år i Sverige och deras familjer. I förskolan kan barnen utvecklas socialt, intellektuellt och känslomässigt: de får lära sig hur man är en bra kompis och att säga nej till sådant de inte vill vara med om. Och förskolan kan tillsammans med föräldrarna bidra till att barnen blir negativa till tobak och annat som kan skada deras hälsa. Dessa värderingar lägger en grund som skolan och andra sedan kan bygga vidare på. 3

Vuxna är förebilder för barnen. Använder man tobak är man en tobaksbrukande förebild. 4

Förskolan kan skydda barnen från rökning Självklart röker eller snusar inte förskolebarn och de flesta av dem är mycket bestämda om att de inte ska göra det när de blir stora. Lagstiftningen om rökfria miljöer och begränsningen av tobaksreklamen skyddar till viss del barnen från kontakt med tobak och den skadliga passiva rökningen. Men skyddet är långt ifrån heltäckande. Tobaken finns även i de små barnens vardag: en del har föräldrar eller andra nära vuxna som röker eller snusar, och barnen hittar fimpar och begagnade snuspåsar på marken när de är ute och leker. En del barn utsätts för passiv rökning hemma och i bilen, de flesta barn råkar ut för passiv rökning åtminstone någon enstaka gång, exempelvis på uteserveringar. Barns inställning till tobak formas av omgivningen, som t.ex. föräldrar, syskon och andra förebilder, men de påverkas också av skolan, tobaksreklam och samhällsklimatet kring tobaken. Barn bör mötas av samma budskap och förhållningsätt till tobak från alla och budskapet ska löpa som en röd tråd genom barnens uppväxt. Tobaken minskar nämligen i ett samhälle där tobak inte ingår som en naturlig del i umgängesmönstret och där tobaksfritt är normen. För att inte tobaken ska bli något normalt och vardagligt och kanske lockande behövs motkrafter. En sådan motkraft kan förskolan vara. 5

Idag tar få ansvar för att barnen erbjuds den förskolemiljö som de enligt lagen har rätt till. 6

Tobakslagen förbjuder rökning på förskolor Såhär står det i tobakslagens andra paragraf: 2 Rökning är förbjuden 1. i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Rökning är alltså förbjuden i förskolans lokaler, oavsett om barnen är där eller inte. Det gäller alla som är i lokalerna, inte bara den pedagogiska personalen utan också till exempel de som städar och lagar mat. Förskolelokalerna ska också vara rökfria om det är föräldramöte där på kvällen. Anledningen till detta är att tobaksröken är så skadlig och att den är en av de faktorer som leder till störst ohälsa och förtidig död och därför finns det en skyddslagsstiftning. Tobakslagen förbjuder också rökning på gården utanför förskolan, normalt den inhägnade plats där barnen brukar leka. I de delar av förskolans lokaler som bara är till för personalen får man ha ett rökrum, men i praktiken är rökrummen numera borta från svenska förskolor. Kommunen ansvarar för att förskolor lever upp till tobakslagen tyvärr är detta ett lågt prioriterat arbete i många kommuner. 7

Att utsättas för passiv rökning skadar hälsan och vid höga nivåer är det skadligt på samma sätt som om man hade rökt själv. 8

Bakgrunden till rökförbudet Rökning är förbjuden på förskolan för att barnen inte ska får i sig rök. Tobaksröken innehåller tusentals kemiska ämnen i form av gaser och partiklar många av dem är giftiga, orsakar sjukdomar och irriterar. Passiv rökning ökar risken för en rad sjukdomar hos både barn och vuxna och det finns inga ofarliga nivåer. Små barn är ännu känsligare än vuxna för passiv rökning. Framför allt ökar riskerna för luftvägssjukdomar och allergier hos barn som utsätts för tobaksrök. De får fler luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än andra barn. Pipande andning är vanligare hos barn till rökande föräldrar och risken för akuta besvär i de nedre luftvägarna, främst astma, ökar med 50 procent om minst en förälder röker. En studie visar även att barn som utsätts för passiv rökning har större risk att bli allergiska mot pollen, pälsdjur och olika sorters mat. Ett annat skäl till rökförbudet i förskolan och skolan är att minska barnens och ungdomarnas intresse för tobak. När det gäller att påverka barns inställning i hälsofrågor är det lika viktigt vad vi vuxna själva gör som vad vi säger. 9

Det finns ett samband mellan att gå i förskolan och minskad risk att börja röka och att bli rökare senare i livet. 10

Det går att komma längre! Man röker inte längre inomhus på förskolorna och förskolans gård hålls för det mesta rökfri. Det är naturligtvis en stor förbättring jämfört med hur det var för några decennier sedan. Då kunde det ännu hända att förskolepersonal rökte under arbetet tillsammans med barnen. Men för många barn är fortfarande dagen i förskolan långt ifrån tobaksfri. Personal som röker gör det ofta nära förskolan där barnen kan se dem. Barnen är också många gånger medvetna om vad de vuxna ska göra när de går och tar en rökpaus och känner röklukten när de kommer tillbaka. En del förskolor har svårt att få alla föräldrar och tillfälliga besökare att respektera rökförbudet på förskolans gård. Något snusförbud i förskoleverksamhet finns inte i lagen och många förskolor har inga regler för snusande personal. Det förekommer att man har snus under läppen medan man arbetar med barnen. En del av dem som arbetar i förskolan tycker också att det känns mindre naturligt att prata med barnen om tobak än om andra hälsofrågor, som matvanor och hur mycket man rör sig. 11

Att utveckla en policy om tobaksfri förskola kan på många sätt påverka förskolemiljön och hälsan till det bättre för barnen, personalen och föräldrarna. 12

Egna regler för din förskola För att göra förskolemiljön tobaksfri behöver vi gå längre än vad lagen kräver. Många förskolor har regler för personalens rökning, till exempel att man måste gå iväg en bit från förskolan innan man röker och att man ska byta kläder före och efter. En del kommuner och enskilda förskolor har infört rökfri arbetstid vilket innebär att lunchrasten är den enda tid under arbetsdagen då det är tillåtet att röka. Vissa har tagit med även snuset i begränsningen. Sådana här begränsningar gör barnens vardag mer tobaksfri och de kan också förbättra personalens hälsa. Det kan bli lättare för rökarna och snusarna att sluta eller röka och snusa mindre. Men framförallt får barnen en mer hälsofrämjande förskolemiljö och tobaksfria förebilder att se upp till. 13

Tobak är den enda produkt som orsakar ohälsa, sjukdom och död när den används exakt så som det är avsett. 14

Svara på barnens frågor Man kan prata om tobak i det pedagogiska arbetet med barnen. Det handlar förstås inte om att försöka få dem att ta till sig en massa information som de inte frågat efter och som de kanske ännu inte kan förstå. Utgå i stället från barnens verklighet och att svara på deras frågor. Små barn ser och förstår ofta mycket mer än vi vuxna tror. Även om ingen i familjen röker eller snusar, kommer även förskolebarn i kontakt med tobak på många olika sätt i samhället, de har tankar och kunskap om cigaretter och snus. Var lyhörd när de uttrycker sådana tankar, fånga upp dem och prata med barnen om tobak. Vad vet de om fimpar och vad tycker de om alla fimparna på marken? Luktar snus gott? Vilka funderingar har de kring alla tidningsbilder av rökande tjejer? Reflekterar de över alla cigarettpaket och snusdosor nära godiset i butikerna? 15

Tidiga insatser i förskolan kan på många sätt påverka barnens uppväxt och inträde i vuxenlivet till det positiva och är ofta kostnadseffektiva. 16

Så här kan vi börja Man kan arbeta med tobaksfrågan på många olika sätt. På en del förskolor börjar det med att man är intresserad av miljöfrågor och lärande för hållbar utveckling, och tobakens skadliga inverkan på hälsa och miljö gör det naturligt att börja prata mer om tobak. På andra förskolor är ett intresse för hälsofrämjande bland barnen startpunkten. På ytterligare andra är det omsorg om personalens hälsa. Det viktiga är inte hur man börjar utan att man börjar. Initiativet kan komma från förskolepersonal, föräldrar, chefer och politiker. Vill du ha en mer tobaksfri förskola så gäller det att få igång en diskussion. Formulera konkreta förslag till förändringar, diskutera och försök komma fram till en gemensam syn. Hur vill vi ha det på vår förskola? Vilka budskap ger vi barnen? När och var ska de vuxna i förskolan kunna röka? Hur gör vi med snuset? Skriv gärna ned det ni bestämt och följ upp det efter en tid. Blev det som vi hade tänkt? Vad tycker barnen? Hur arbetar skolorna i kommunen kan vi lära av dem och/eller skapa ett gemensamt förhållningsätt? Hur kan vi gå vidare? 17

Värderingar och attityder som finns kring tobak inom förskolan har betydelse för hur barnens syn på tobak utvecklas senare i livet. Tobakslagen förbjuder rökning både inomhus och utomhus vid förskolor. Det är en skyddslag och syftet är att skydda barnen från tobak och den skadliga passiva rökningen. De flesta förskolebarn är mycket bestämda kring att de inte ska röka eller snusa när de blir stora. Barnen behöver dock tydliga förebilder, oavsett om du är förälder, syskon eller arbetar i förskoleverksamhet. Därför är det extra viktigt att alla har ett gemensamt och aktivt förhållningssätt till att tobak inte är socialt acceptabelt. Förskolan kan tillsammans med föräldrar och andra aktörer lägga en grund som går att bygga vidare på när barnen börjar skolan. Med denna broschyr vill vi öka medvetenheten, väcka tankar och starta diskussioner om förskolans viktiga roll i det tobaksförebyggande arbetet. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm fhi@strd.se www.fhi.se ISBN 978-91-7257-745-9