Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt den: 2014-07-14 Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Sektionen för vårdhygien i Uppsala län Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Sektionen för vårdhygien i Uppsala län Reviderat den: 2014-07-14 Bakgrund Enterokocker ingår i den normala tarmfloran. De vanligaste arterna är Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium. Enterokocker kan orsaka urinvägsinfektioner, sårinfektioner, sepsis och endokardit. Enterokocker är naturligt resistenta mot ett flertal antibiotika, inklusive cefalosporiner. Vancomycin är ett vanligt behandlingsalternativ och vid resistens mot detta finns risk för svårbehandlade infektioner. Störst är risken för de svårast sjuka; immunosupprimerade patienter inom intensivvård, på transplantations-, hematolog-, onkolog-, dialys-, brännskade- och neonatalvårdavdelningar. Antalet vancomycinresistenta enterokocker (VRE) var tidigare ovanliga i Sverige. Under 2007 skedde en dramatisk ökning av antal fall orsakat av svårhanterad smittspridning på svenska sjukhus. Genom omfattande vårdhygieniska insatser, kontaktspårning och screening har antalet nyupptäckta VRE fall minskat men ligger kvar på en högre nivå än tidigare. En ökad utbredning av VRE innebär på sikt svårbehandlade infektioner med ökad dödlighet, förlängda vårdtider och ökade kostnader. Bärarskap eller infektion med VRE är enligt Smittskyddslagen 2004:168 anmälnings- och smittspårningspliktig. Smittvägar VRE sprids mellan patienter genom direkt/indirekt kontaktsmitta samt fekal-oral smitta främst via förorenade händer, föremål och utrustning. Att dela hygienutrymme kan bidra till smittspridning. God handhygien hos personal och patienter är den viktigaste åtgärden för att stoppa smitta. Enkelrum med eget hygienutrymme underlättar en god hygien och därmed minskar risken för smittspridning. Bakterierna kan överleva i miljön i månader under gynnsamma förhållanden. Rengöring och desinfektion av vårdlokaler och medicinsk utrustning begränsar risken för smitta. Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning ökar om patienten har någon av följande riskfaktorer: Antibiotikabehandling (främst cefalosporiner), diarré, kolo- och ileostomi, svårigheter med personlig hygien. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 1 av 5
Praktisk handläggning Misstänkt eller verifierat VRE får aldrig försena eller hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp Provtagning VRE Patienter som skall läggas in eller genomgå sjukvårdande behandling på mottagning ska screenas för VRE samt MRSA och MRG om de 6 månader tidigare har vårdats utomlands eller på vårdinrättning med VRE utbrott i Sverige. Se lokal riktlinje Screening av resistenta bakterier, kvalitetshandboken eller vårdhygiens hemsida på Navet. Patienten ska i avvaktan på provsvar vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme. Vid fynd av VRE i odling Bärarskap eller infektion med VRE är en anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom enligt gällande Smittskyddslag 2004:168. Vid konstaterad VRE ska alla patienter som vårdats på samma avdelning screenas (smittspåra) för VRE. Detta för att snabbt upptäcka ev smittspridning. Vid fynd av VRE i avdelningsscreening (smittspårning) Alla medpatienter som vårdas på samma avdelning screenas (feces) en gång/vecka och i samband med utskrivning. Denna screening upphör 1 vecka efter att känd VRE patient har skrivits ut. Patient med känd VRE - screening Så länge patient med känd VRE vårdas inneliggande rekommenderas screening (feces) av all medpatienter en gång/vecka och i samband med utskrivning för att snabbt kunna upptäcka ev smittspridning. Denna screening upphör 1 vecka efter att känd VRE patient har skrivits ut. Inneliggande patient med VRE ska regelbundet kontrollodlas enligt smittskyddslagen. Patientens behandlande läkare ombesörjer detta. Tills vidare rekommenderas fecesodling var 3:e månad. Patientinformation, smittspårning och journalmärkning Behandlande läkare är ansvarig för att i journalen notera fynd av VRE, att informera patient muntligt och skriftligt (se smittskyddsblad www.smittupp.nu) och att vid behov informerat anhöriga. I journalen bör även dokumenteras vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa smitta. Behandlande läkare är även ansvarig för att smittskyddsanmälan görs via www.sminet.se och att smittspårning utförs. Kontakta vårdhygien direkt (tel: 018-611 39 02) för samråd om smittspårning. Märkning av journal under ikonen smitta utförs av sektionen för vårdhygien. En standardiserad märkning gör det möjligt att smittspåra via Cosmic. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 2 av 5
Patient med misstänkt eller konstaterad VRE Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas vid direkt kontakt med alla patienter. Vid undersökning, vård och behandling av patient med VRE finns ett utökat krav på basal hygien - en 100% följsamhet är avgörande för att förhindra smittspridning. Händerna ska desinfekteras före och efter kontakt med patienten. Händerna ska alltid desinfekteras när man lämnar vård- eller behandlingsrummet då även miljön kan bidra till smittspridning. Engångsförkläde eller engångsrock ska användas om det finns en risk att arbetskläderna kommer i kontakt med patient, patientens säng eller kroppsvätskor. Patienter med misstänkt VRE (oavsett riskfaktorer) bör vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme. Undantag från vård på enkelrum gäller endast avdelningar med få enkelrum t ex uppvaknings- och intensivvårdsavdelningar. Patienter med VRE, diarréer och/eller utbredda, smetiga sår ska alltid vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme. Undersökningar och behandlingar bör utföras i vårdrummet. Patienter med VRE som saknar riskfaktorer ska i möjligaste mån vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme. De får vistas på avdelningen med desinfekterade händer och rena förband. Om behovet av enkelrum överstiger tillgången, kontakta vårdhygien eller infektionsjouren för råd om prioritering. Kohortvård kan bli aktuellt. Om vårdrummet saknar eget hygienutrymme inklusive dusch, får patienten använda närmaste allmänna hygienutrymme/dusch. När patienten lämnar hygienutrymmet ska noggrann desinfektion av alla kontaktytor utföras. Kohortvård Kohortvård ska övervägas för vård av patienter med VRE som har riskfaktorer för smittspridning, exempelvis diarréer, smetiga sår och svårigheter med personlig hygien. - Kohortvård innebär att patienten vårdas med en och samma personalgrupp. Kohortvård gäller omvårdnadspersonalen under hela dygnet. Andra personalgrupper med specifika funktioner (läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut) ingår inte i kohortvården. Risken för personal att bli koloniserad eller infekterad med VRE är liten om basala hygienrutiner tillämpas. Besökare Besökare ska tillämpa god handhygien och använda handsprit. Besökare behöver inte bära skyddsutrustning vid besök men vid deltagande i omvårdnad gäller samma hygienrutiner som för vårdpersonal (basal hygien). Besökare har ej tillträde till avdelningens kök eller annan lokal för mathantering, förråd, förrådsvagn mm. Detta gäller även anhöriga till barn med VRE. Besökare hänvisas till offentliga toaletter på sjukhusområdet. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 3 av 5
Mat och disk Patientbuffé får ej förekomma! Patienten ska uppmanas och ges möjlighet att tvätta händerna före måltid och efter toalettbesök. Handsprit ska användas. Patient med diarréer, utbredda smetiga sår och svårighet med personlig hygien ska äta på vårdrummet. Övriga patienter kan äta i patientmatsalen om maten serveras av vårdpersonal. Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin. Livsmedel som anhöriga tar med till patienten får ej förvaras i patientkökets kylskåp. Patienter som rehabiliteras i träningskök får endast laga mat till sig själv. Rehabilitering, undersökning och behandling. Mottagande enhet informeras i god tid före undersökning/behandling Innan transport ansvarar vårdpersonalen för att desinfektera tagytor på säng eller rullstol (inklusive renbäddad säng) och tillse att patienten har fått hjälp att: - tömma urinpåse, stomipåse - täcka sår - byta till rena kläder - desinfektera händerna Sjukgymnastik, arbetsterapi och annan rehabilitering utförs i avsedda lokaler. Patienterna ska desinfektera händerna innan utrustning i lokalen används. Patienter med hel hud, utan slangar och diarré kan delta i bassängträning. Duschutrymmet rengörs och desinfekteras efter användning. Patienter med riskfaktorer för smittspridning t ex diarré och sår rehabiliteras under kontrollerade former. Spill och stänk punktdesinfekteras omgående. Operation På operationsavdelningen förvaras patientens renbäddade säng övertäckt och skild från andra sängar. Städning av operationsrum utförs enligt lokala riktlinjer. Rengör mekaniskt så att eventuellt vidhäftande enterokocker lossnar. På uppvakningsavdelningen vårdas patienten på enkelrum eller skild från andra patienter. När patienten lämnar uppvakningsavdelningen desinfekteras samtliga kontaktytor och medicinteknisk utrustning. Överblivet engångsmaterial kastas. Medicinteknisk utrustning och material Enterokocker fäster till alla material som används i sjukvården. Bakterierna kan överleva på föremål och i miljön i månader under gynnsamma förhållanden. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning begränsar risken för smitta. Ta inte in mer material i vård- och undersökningsrum än nödvändigt. Överblivet material kastas. Medicinteknisk utrustning som t ex blodtrycksmanschett, stetoskop ska vara patientbunden. Utrustningen desinfekteras efter användning och alltid när patienten skrivs ut. Innan medicinteknisk utrustning används av annan patient ska det rengöras och desinfekteras. Välj i första hand disk- eller spoldesinfektor om detta är möjligt. I andra hand väljs kemisk desinfektion t.ex. ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Desinfektion utförs med mekanisk bearbetning så att vidhäftade enterokocker lossnar. Använd skyddshandskar. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 4 av 5
Hjälpmedel (t ex gåstol, rullstol, rullator, toastol, specialmadrass, kilkudde) Hjälpmedel ska vara patientbundna, kunna rengöras och desinfekteras vid förorening och vara utan synliga skador (hela). Innan hjälpmedlet används av annan patient ska det rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Hjälpmedel som inte går att desinfektera ska kasseras. Leksaker till barn Uppmuntra anhöriga att ta med egna leksaker till patienten. Leksaker ska vara patientbundna under vårdtiden. Innan leksaker används av annan patient ska de rengöras och desinfekteras. Leksaker som inte går att desinfektera ska kasseras. Rengöring och desinfektion av tagytor minst 1 gång/dag Rengöring och desinfektion av tagytor utförs med basal hygien. Vårdpersonal utför (om inget annat avtalats) mekanisk rengöring och desinfektion av tagytor (t.ex. sängbord, sänggrind, telefon, knappkontroller) i patientens närhet (minst 1 gång/dag). Dessa ytor har efter miljöodlingar bedömts som kritiska för smittspridning. Rengör så att vidhäftade enterokocker lossnar. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider och engångs torkdukar. Daglig städning av hygienutrymmen och golv Genom att hålla bord, horisontella ytor och tvättställ fria från material och utrustning underlättas den dagliga städningen Informera städpersonalen om särskilt smittsam patient. Daglig städning utförs med basal hygien. Vårdpersonal utför punktdesinfektion av kroppsvätskor. Städpersonal utför grundläggande städning enligt avtal (hygienutrymmen minst 2 ggr/dag) Använd rengöringsmedel, engångs moppar och torkdukar Använd rumsbunden städutrustning (moppstativ) Städutrustning desinfekteras efter användning Dörrhandtag, lysknappar, toalettpappershållare och kranar ska mekaniskt bearbetas med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (minst 2 ggr/dag). Dessa ytor har efter miljöodlingar bedömts som kritiska för smittspridning. Rengör så att vidhäftande enterokocker lossnar. Toalettstolens spolknapp och sittring ska mekaniskt bearbetas med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (minst 2 ggr/dag). Om fler patienter delar hygienutrymme ska städning och desinfektion utföras efter varje toalettbesök Städning och rengöring med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få vidhäftade enterokocker att lossna från ytor och föremål. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 5 av 5
Tvätt Rumsbunden tvättsäck i säckhållare förvaras bäst på toaletten. Byt tvättsäck dagligen. Säcken försluts på vårdrummet. Tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor t.ex. diarré, sårsekret hanteras som smittförande. Se dokument Smutstvätt förorenad med biologiskt material eller cytostatika. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Ren tvätt som förvarats i vårdrum eller sluss sändes som smutstvätt när patienten skrivs ut. Avfall Rumsbunden avfallssäck i säckhållare förvaras bäst på toaletten. Byt avfallssäck dagligen. Säcken försluts på vårdrummet och hanteras som hushållsavfall. Avfallet får ej miljösorteras. KAD-påse, stomipåse och blöjor kastas i separat soppåse. Påsen tillsluts utan dröjsmål innan den kastas i avfallssäck. Stickande och skärande avfall kastas i avsedd behållare. Slutstädning Städning och rengöring med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden, för att få vidhäftande enterokocker att lossna från ytor och föremål. Rester av organiskt material (smuts) på ytor och föremål kan inaktivera desinfektionsmedel som används regelmässigt i sjukvården. Slutstädning efter patient med VRE genomförs därför i två steg städa och rengör ytor och föremål desinfektera kontaktytor, golv och föremål som rengjorts Slutstädning utförs med basala hygienrutiner. Byt skyddshandskar upprepade gånger under städmomentet för att inte förorena ytor och föremål som rengjorts och desinfekterats. Daglig städning av golv och hygienutrymmen utförs av städpersonal. Samordna om möjligt så att detta utförs efter hemgång. I lokaler där lavemang utförts kan det vara aktuellt med rengöring och desinfektion av väggar. Vårdpersonal rengör och desinfekterar all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten (om inget annat avtalats). Avsätt tid så att alla ytor och föremål blir desinfekterade. Använd gärna checklista slutstädning (bilaga 1). Till städning och rengöring används rengöringsmedel, engångs moppar och torkdukar. Använd det rumsbundna moppstativet. Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid rekommenderas till desinfektion av mindre ytor och föremål. Virkon rekommenderas till desinfektion av stora ytor för att undvika problem med alkohol ångor. Madrass och kudde med plastklädsel: Torka flödigt med Virkon eller alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Kassera madrass och kudde om de är grovt förorenade. Tvättbar kudde som förorenats skickas till tvätt. Horisontella ytor och tagställen i patientens vårdrum och toalett desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Exempel är sänggrindar, sängbord, telefon, knappkontroller, handtag, kranar, toalettsits. Dessa ytor bedöms som kritiska för smittspridning. Oanvänt engångsmaterial kasseras när patienten skrivs ut. Detta gäller också om det förvarats i förrum eller sluss. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 6 av 5
Oanvända textilier skickas till tvätt. Flergångsmaterial desinfekteras. Städning och rengöring med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få vidhäftade enterokocker att lossna från ytor och föremål. Utskrivning av patient med VRE Utskrivning till hemmet är att föredra av epidemiologiska skäl. Tillämpa tidig utskrivningsplanering. Behandlande läkare är ansvarig för att: - i förväg underrätta och informera om VRE till annan avdelning/klinik /sjukhus/vårdinrättning vid överflyttning av patient. - ambulanspersonal informeras i god tid före transport - hygiensjuksköterska och i förekommande fall ansvarig MAS kontaktas i god tid innan överflyttning till annan vårdform, så att nästa vårdgivare kan få utbildning om handläggning av VRE Referenser Att förebygga vårdrelaterade infektioner/antibiotikaresistenta bakterier i vården. Socialstyrelsen, 2006 Handbok för hälso- och sjukvård/ Multiresistenta bakterier, Vårdhandboken, 2013 Kunskapsunderlag vankomycinresistenta enterokocker VRE. Folkhälsomyndigheten, 2011 Multiresistenta bakterier i svensk hälso-& sjukvård en nationell handlingsplan. RAF, STRAMA och SFVH:s rekommendationer för tidig upptäckt och åtgärd för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier på svenska vårdinrättningar. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 7 av 5
Checklista slutstädning VRE Bilaga 1 Tillämpa basala hygienrutiner, byt skyddshandskar och torkdukar ofta för att inte återsmutsa rengjorda ytor och föremål. Använd torkduk får aldrig doppas i kärl med rengöringslösning. Rengör med mekanisk bearbetning för att vidhäftade enterokocker ska lossna från ytor och föremål. Till en första rengöring används vatten och rengöringsmedel. Till en andra rengöring och desinfektion av mindre ytor, föremål och kontaktytor är det lämpligt att använda alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Till en andra rengöring och desinfektion av större ytor (madrass, golv) är det lämpligt att använda Virkon 1%, då alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel i stora mängder bildar ångor som kan upplevas obehagliga. Virkon måste torka innan vårdrummet kan iordningställas till ny patient. Rengör vårdrum och möbler Kasta allt engångsmaterial inklusive tvål- och handspritförpackningar. Gäller även material i förrum/sluss (inkontinensskydd) Plocka bort sänglinne. Tvätt som är kraftigt förorenad med diarré hanteras som smittförande. Skickas i gul tvättsäck med vattenlöslig innersäck. Innersäck av plast/gelatin försluts på vårdrummet innan den placeras i gul tygsäck. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Rena, oanvända textilier som förvarats på vårdrum eller i sluss skickas till tvätt Rengör väggar (strömbrytare) upp till 1.70 m vid behov, fönsterbräda, dörrar (handtag) Rengör garderob, särskilt tagställen (handtag) Rengör patientens stol, pall och bord Rengör TV och fjärrkontroll Rengör patientnära ytor och vårdbädden Rengör sängbord, säng- och väggpanel, lampa, patienttelefon Rengör sängens samtliga delar (sänggrindar) Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag rengörs och desinfekteras. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar Förorenade kuddar och madrasser som ej går att rengöra kasseras Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 8 av 5
Flergångsartiklar, utrustning, hjälpmedel Rengör och desinfektera flergångsartiklar i disk- eller spoldesinfektor. Är detta inte möjligt, använd kemisk rengöring och desinfektion. All utrustning (infusionspumpar, stetoskop, blodtrycksmanschett, lift, gåbord mm) som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera kasseras Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin Avfall slängs i säck på vårdrummet och behandlas som hushållsavfall. Det får ej sorteras Rengör papperskorgar och säckhållare Rengör och desinfektera toaletten Rengör dörrens in/utsida (handtag) Rengör kranar, tvättställ (ut/invändigt), avställningshylla, larm/strömbrytare Rengör hållare till tvål- och handspritförpackningar Rengör hållare till toalettpapper, handikappstöd, duschhandtag Rengör spolknapp och toalettstol utvändigt Rengör vägg bakom toalettstol Rengör toalettstolens lock, sittring (in/utsida), toalettstolen invändigt, kasta toalettborsten Rengör golv Samtliga golv rengörs och desinfekteras, vårdrummet först och toaletten sist. Använd engångsmopp Kontaktytor, städutrustning, skyddsutrustning och arbetskläder Samtliga kontaktytor, föremål som patient och personal vidrört under vårdtiden desinfekteras efter rengöring. Städutrustningen rengörs och desinfekteras efter användning Kasta skyddshandskar och plastförkläde/engångsrock Tvätta och desinfektera händerna Byt ev arbetskläder Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 9 av 5