Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi
Gruppindelning Grupp 1: Arabiska (efternamn Sundberg - Z) Arameiska, Assyriologi, Grekiska, Hebreiska (A1 + A2), Hindi, Sanskrit, Jämförande Indoeuropeisk Språkforskning Grupp 2: Kinesiska (halvfart) L-Z, Kurdiska, Persiska, Swahili, Turkiska Grupp 3: Orientalistikprogrammet (alla inriktningar), Arabiska (efternamn A - Stjernqvist) Grupp 4: Kinesiska (helfart) (samtliga), Kinesiska (halvfart) (efternamn A J.)
Världens språk
Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner Arabiska ca 235 miljoner Hindi ca 180 miljoner Ryska ca 180 miljoner Portugisiska ca 170 miljoner (enligt: www.geographic.org)
Övriga språk vid LingFil Iranska språk ca 150-200 miljoner Turkiska språk ca 180 miljoner Swahili ca 150 miljoner Kurdiska ca 31 miljoner Hebreiska ca 15 miljoner Arameiska/syriska ca 450 000 Ej talade språk: latin, klassisk grekiska, sanskrit klassisk hebreiska, akkadiska, sumeriska
grammatik Regler för hur ett språks ord böjs och kombineras till ordgrupper och satser. Grammatik används dels om det system av regler som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet, dels om den gren av språkvetenskapen som studerar de grammatiska reglerna i mänskliga språk, dels också om beskrivningar av enskilda språks grammatiska system. (ne.se)
Grammatik: 1) det system av regler som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet = den inre grammatiken hos modersmålstalare 2) de grammatiska reglerna i mänskliga språk = allmän grammatik 3) beskrivningar av enskilda språks grammatiska system = språkspecifik grammatik
Lingvistik Ords ursprung: lat. lingua > fr. langue, sp. lengua, port. lingua ETYMOLOGI Ljud och ljudkombinationer Hur ord kombineras till meningar SYNTAX (GRAMMATIK) LINGVISTIK FONETIK & FONOLOGI Böjningslära PRAGMATIK MORFOLOGI (GRAMMATIK) Hur språket används i praktiken SEMANTIK Språkliga uttrycks mening och betydelse
Lingvistik - infallsvinklar Allmän =generell, övergripande Språkspecifik = för ett särskilt språk, t.ex. swahili, kurdiska, arabiska, hindi etc.
Lingvistik - infallsvinklar Deskriptiv Preskriptiv = beskrivande = föreskrivande, normativ Hur språket (faktiskt) används, jfr. Rinkebysvenska Regler för hur ett språk bör eller ska användas
Lingvistik - infallsvinklar Diakronisk =språkförändring över tid Svenskans utveckling från fornsvenskan (runstenar) till dagens rikssvenska Synkronisk = språket vid en viss tidpunkt Svenska språket vid Gustav III s hov i 1700-talets Sverige
Lingvistik - infallsvinklar Allmän Språkspecifik Deskriptiv Preskriptiv Diakron Synkron
Periodiska systemet
Fonetik och fonologi H-A-T-T K-A-T-T N-A-T-T R-A-T-T S-A-T-T M-A-T-T W-A-T-T F-A-T-T Fonem minsta betydelseskiljande enheten i språket H-, K-, N- etc. har i sig ingen betydelse H-, K-, N- etc. ändrar betydelsen på orden
Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken
Vokaler av lat. vox, vocis röst - fri väg genom svalg och munöppning aaaa, oooo, iiii Konsonanter av lat. con- med och sonare ljuda, låta - skapas genom en form av förträngning (hel eller delvis) k, t, b j, l, r, v h
Internationella IPA-alfabetet: Konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
Konsonanter: artikulationsställe 1/2 Läpparna: labialer [p, b], [m] Underläpp och tänder: labiodentaler [f, v] Tungspets och tänder: dentaler [t, d] Tungrygg och gommen: velarer [k, g] Svalget: [h] [ʔ]
Konsonanter: artikulationsställe 2/2 Tungspets och tänder retroflexa [ʈ, ɖ] Tungrygg och hårda gommen palatal [, ɟ] Tungrygg och mjuka gommen/tungspenen uvular [q, ɢ] Tungryggens bakre del och svalgväggen faryngal [ћ, ʕ]
Svenska konsonanter: artikulationssätt explosivor: nasaler: vibranter: frikativor: lateraler: approximanter: p, b t, d k, g m n ŋ (ng) r f, v s, z h l ɹ
Internationella IPA-alfabetet: Svenska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
Internationella IPA-alfabetet: Turkiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
Internationella IPA-alfabetet: Arabiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
Konsonanter: tonande - tonlösa Tonlöst Tonande Explosivor: Frikativor: p b Labiala t d Dentala k g Velara f v Labiodentala s z Dentala
Vokalfyrsidingen
Vokalerna: kardinalvokaler i u a ɑ
Vokalerna Främre Central Bakre Hög [i] ʉ sund [u] [e] [o] Mellan ɛ ә pojke ɔ [a] ɑ Låg
Vokalerna: rundade - orundade Orundande vokalljud
Vokalerna: rundade - orundade Rundade vokalljud
Vokaler: rundade - orundade Främre: [i] sil [y] syl
Assimilation: konsonanter < ad-similare till + lika Inom ett ord snabb snabbt : -bt- > -ptskygg skyggt : -gt- > -ktannan anbud : -nb- > -mb- båt väg gäst gård I ordgränsen en båt : -n + b- > -mben väg : -n + v- > -ɱben gäst : -n + g- > -ngjen gård : -n + g- > -ng- labiodental nasal OBS! Skillnad på mjukt och hårt /g/
Assimilation: vokalharmoni Finska Elativ från uttrycks med ändelsen: -sta i ord där stammen har bakre vokal Turusta från Åbo (Turku) -stä i ord där stammen har främre vokal Helsingistä från Helsinki Vokalharmoni förekommer i bl.a. ungerska och turkiska.
Aspiration På svenska uttalas tonlösa konsonanter först i ett ord med aspiration. katt kanna coola till tall punk skatt scanna skola still stall spunk
Aspiration Thailändska: pàa phàa tam tham skog att dela att göra att slå/hamra Aspiration kan vara betydelseskiljande.
Aspiration Sanskrit: ká vem?, vad? kha hål, öppning gātin sångare ghātin mord Kinesiska: kan göra khan läsa pan halv phan domare På sanskrit är aspiration betydelseskiljande på både tonande och tonlösa konsonanter. På kinesiska är aspiration betydelseskiljande enbart på tonlösa konsonanter.
Prosodi Längd: -betydelseskiljande: hālt (halkigt) hălt! (stanna!) Betoning: -betydelseskiljande: ord: massiv (stor) massiv (fjäll) fras: hälsa på (säga hej) hälsa på (besöka)
Satsbetoning - anger fokus i meningen: Imorgon har vi tenta. (neutralt) Imorgon har vi tenta. (Imorgon?!) Imorgon har vi tenta. (Vi?!) Imorgon har vi tenta. (Tenta?!)
Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande
Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Han åker till stan imorgon. (påstående) Åker han till stan imorgon? (fråga)
Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tomten (jultomten) tomten (gården) stegen (trappstegen) stegen (kliven) anden (fågeln) anden (spöket) nubben (supen) nubben (spiken)
Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tòmten (jultomten) tómtèn (gården) stègen (trappstegen) stégèn (kliven) ànden (fågeln) ándèn (spöket) nùbben (supen) núbbèn (spiken)
Toner på kinesiska
Sammanfattning Dag 1 Grammatik -olika sätt att studera grammatik Vokaler och konsonanter - var de bildas och hur - IPA-alfabetet Fonologiska regler - prosodi: längd, betoning och intonation
Gruppindelning Grupp 1: Arabiska (efternamn Sundberg - Z) Arameiska, Assyriologi, Grekiska, Hebreiska (A1 + A2), Hindi, Sanskrit, Jämförande Indoeuropeisk Språkforskning Grupp 2: Kinesiska (halvfart) L-Z, Kurdiska, Persiska, Swahili, Turkiska Grupp 3: Orientalistikprogrammet (alla inriktningar), Arabiska (efternamn A - Stjernqvist) Grupp 4: Kinesiska (helfart) (samtliga), Kinesiska (halvfart) (efternamn A J.)
Slut Dag 1 Nästa föreläsning onsdag 2/9 kl. 8:00-10:00 i Ihresalen Läs sid. 5-32 i kompendiet