Fö Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, teknik och design Kandidatuppsats 15 hp Turismvetenskap vårterminen 2008 Hållbar destinationsutveckling En fallstudie av Ürgüp, Turkiet Av: Emmy Sundberg och Nalan Ilhan Handledare: Gustaf Onn
Innehåll Förord... 3 Abstract... 4 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund och problemdiskussion... 7 1.1.1 Nulägesbeskrivning av Kappadokien och Ürgüp... 8 1.2 Frågeställningar... 9 1.3 Syfte & Mål... 9 1.4 Avgränsningar... 9 1.5 Uppsatsdisposition... 9 1.5.1 Destinationsutvecklingsmodell... 10 1.6 Definitioner... 10 2 Metod... 12 2.1 Angreppssätt... 12 2.2 Urval... 12 2.3 Teoretiska föreställningar... 13 2.3.1 Hermeneutiken... 13 2.3.2 Induktiv ansats... 13 2.4 Datainsamlingsmetoder... 14 2.4.1 Primär och sekundär data... 14 2.4.2 Kvalitativa data... 14 2.5 Validitet och reliabilitet... 14 2.6 Tillvägagångssätt... 15 2.7 Metodkritik... 16 3 Teori/Litteraturstudie... 17 3.1 Hållbar turism... 17 3.2 Viktiga frågor gällande den lokala anpassningen av turismutveckling... 19 3.3 Turismens effekter på destination och lokalbefolkning... 21 3.4 Betydelsen av segmentering, positionering & image... 22 3.5 Kritik av de berörda teorierna... 23 4 Empiri/Implementering... 25 4.1 Hållbar turismutveckling... 25 4.2 Kulturturism som fenomen... 28 4.3 Skäl till varför turister idag besöker regionen... 29 4.4 Vinturism... 32 4.5 Intervjuer... 33 4.5.1 Intervju med Mustafa Özen, Turkiska Statens Turistbyrå... 33 4.5.2 Intervju med Salih Semiz, lokalinvånare... 34 4.5.3 Intervju med Ayse Özer, Entreprenör från Ürgüp... 36 5 Analys... 39 6 Resultat... 43 6.1 Slutsatser... 43 6.2 Kunskapsbidrag... 43 Litteraturlista... 46 Referenslitteratur... 46 Tidsskrifter... 47 Elektroniska källor... 47 Muntliga källor... 48 Övriga källor... 48 Källkritik... 49 Appendix... 49 Bilder från Kappadokien och Ürgüp... 50 Intervjufrågor, Mustafa Özen... 54 Intervjufrågor, Salih Semiz... 55 Intervjufrågor, Ayse Özer... 56-2 -
Förord Författarna vill rikta ett tack till samtliga respondenter och övriga informationskällor som legat till grund för vår uppsats, eller på annat sätt bidragit till slutresultatet. Tack till Salih Semiz, Mustafa Özen och Ayse Özer för ett gott samarbete och tack till Anne-Christine Sundberg för korrekturläsning av uppsatsen. Slutligen vill vi tacka våra opponenter samt vår handledare som genom uppsatskursens gång tillfört konstruktiv kritik och hjälpt oss att göra denna uppsats bättre. Arbetet har stundtals varit slitsamt, men intressant och informativt. Vi har lärt oss mycket på vägen och hoppas att vi bidragit till en intressant läsning om hållbar destinationsutveckling. Haninge den 27 maj 2008 Emmy Sundberg Nalan Ilhan - 3 -
Abstract This bachelor thesis concerns a region in central Turkey Cappadocia - and its need of a sustainable tourism development. A town called Ürgüp is located in the centre of this region, which mainly consist of a rich geographic, cultural and historic access. Our focus in this essay will be concerning Ürgüp and the importance of a sustainable tourism development. Our intensions are to examine what Ürgüp has to offer as a tourist locality and how Ürgüp can maximise its visitors through a sustainable development. We also examine how the locality can be developed in a tourist perspective. Finally, are we interested in conducting a discussion about how an increased tourism flow could affect a city like Ürgüp and its inhabitants. Qualitative methods is behind the decisions of our empirical examines. Our selection of interview respondents was done in a systematic way and our data is collected from primary as well as secondary sources - such as interviews, literature, Internet sources and research articles. We have used four different theories which aim to give answers to the questions we are concerning. The empirical collected material consists of three different interview respondents who explains the existing situation and how a sustainable development can have an effect on Ürgüp. The material also handle examines which explains the importance of sustainable development and maintenance of the towns historical and cultural inheritance. The empirical text also examines Ürgüps tourism access and the most effective way to a sustainable development. In the analytic session, we discuss the theoretical models applied on the empirical material. The discussion illuminates our question at issue and how Ürgüp can be developed in a sustainable way. The analytic session helped us to give a legible structure over the assignment and tie it up for a conclusion. The conclusion provides us with an answer to our problems and re-establishes a connection between theories and empirical facts. The answers to our questions leads to an conclusion that Ürgüp has much to offer as a touristy locality but needs further sustainable develop in order to reach a sustainable balance with an acceptable carrying capacity. Activities and the well-protected heritage with opportunities to different accommodations open up for big development possibilities for the town such as increased activities and better accessibility for the tourists. Today, Ürgüp does not amount to their full capacity and a increasing tourism can only be made if they can solve their problems which have resulted in a relatively low amount of visitors. This can be solved with better marketing, development of the already existing accesses, common aims for the whole locality and an increased communication between inhabitants and tourists. The tourism industry affects the locality in both positive and negative ways. The negative factors can be reduced trough a closer co-operation between tourists and inhabitants and trough increased information about the positive affects of tourism in the region. The tourism industry has helped to improved the modernisation and development of the town and at the same time increased the social, economic and geographical situation for the inhabitants. - 4 -
Sammanfattning Denna kandidatuppsats behandlar en region i centrala Turkiet, Kappadokien, och dess behov av en hållbar destinationsutveckling. I området är staden Ürgüp belägen, som främst har ett rikt geografiskt, kulturellt och historiskt kapital. Fokus i denna uppsats kommer främst att ligga på Ürgüp och innebörden av en hållbar turismutveckling av orten. Det vi avser undersöka är vad Ürgüp har att erbjuda som turistisk ort och hur man kan maximera besöksantal på ett hållbart sätt. Dessutom undersöker vi hur man kan utveckla staden ur ett turistiskt perspektiv. Slutligen är vi intresserade av att diskutera hur en ökad turism skulle påverka en stad som Ürgüp och dess invånare. Kvalitativa metoder ligger till grund för våra empiriska undersökningar. Vårt urval av respondenter har skett systematiskt och våra data har insamlats från såväl primära som sekundära källor såsom intervjuer, litteratur, Internet och forskningsartiklar. De fyra teorier som vi har använt oss av i vår teoretiska referensram är tänkta att besvara våra frågeställningar samt hjälpa oss att uppnå vårt syfte. Det empiriskt insamlade materialet består av bland annat tre respondentintervjuer som beskriver dagsläget och hur en hållbar utveckling kan komma att påverka Ürgüp. Materialet behandlar även undersökningar som besvarar vikten av den hållbara utvecklingen och bevarandet av ortens kulturarv. I empirin undersöks även ortens turistiska tillgångar och hur man på bästa sätt kan effektivisera orten genom en hållbar utveckling. I analysen diskuteras de teoretiska modellernas applicerbarhet på empirin. Diskussionen belyser våra frågeställningar och hur staden kan utvecklas på ett hållbart sätt. Analysen hjälpte oss att ge en tydlig bild över arbetet och på så sätt knyta ihop det i resultatet. I resultatet besvaras våra frågeställningar med konkreta exempel och en sammankoppling av empiri och teori leder fram till de svar vi sökt. Ürgüp har mycket att erbjuda som turistisk ort men mycket bör utvecklas för att skapa en hållbar balans. Aktiviteter bland det väl bevarade kulturarvet med möjligheter till annorlunda boende i regionen medför stora utvecklingsmöjligheter för staden. I resultatet besvaras frågeställningen om hur väl orten uppnår sin kapacitet samt hur man kan maximera denna. Undersökningar visar att orten idag inte når upp till sin fulla kapacitet. Detta kan dock åtgärdas genom bland annat förbättrad marknadsföring, en utveckling av ortens redan existerande tillgångar, ett gemensamt mål för hela orten och en ökad samverkan mellan lokalbefolkning och turist. Turismen påverkar samhället och dess invånare på både gott och ont. De negativa faktorerna kan dock minimeras genom en tätare kontakt mellan invånare och turister, samt genom en ökad information till lokalbefolkningen om turismens positiva påverkan på orten. Turismen har påskyndat moderniseringen och utvecklingen av staden samtidigt som den förbättrat livssituationen för lokalinvånarna. - 5 -
1 Inledning Turkiet är, besöksmässigt sett, idag världens fjärde största besöksdestination efter USA, EU och Kina. Samtidigt visar trender på att turismen dit ständigt ökar. 1 Enligt den svenska ambassaden i Ankara besöks landet av uppskattningsvis 400 000 svenska turister varje år. 2 Idag erbjuder Turkiet en mängd resmål, främst till större städer och badorter vid den turkiska kusten. Detta fick oss att undra vad övriga landet har att erbjuda turister. Vi fastnade för ett distrikt i Turkiets centrala delar, en region vid namn Kappadokien som innehar ett av Turkiets världsarv. I centrala Kappadokien, väster om Ankara (cirka fyra timmar med bil), är en mindre stad belägen Ürgüp. Här finns grottor, klippformationer och sedan länge övergivna underjordiska samhällen, vinproduktion och mycket annat som kan tänkas locka historia- och kulturintresserade människor världen över. 3 Hur kommer det sig då att Ürgüp och Kappadokien är relativt okänt för många svenska invånare, trots den anrika historia som staden och regionen bär på? Detta är något vi själva funderat mycket över och vi har valt att i denna kandidatuppsats undersöka regionen, för att i framtiden skapa en hållbar utvecklingsplan för platsen som potentiell turistort. 4 1 http://www.abnamromarkets.se/medialibrary/document/pdf/productdocuments/nl0006041477/nl0006041 477_SV_Brochure.pdf, 2008-05-02 2 http://www.swedenabroad.com/page 24644.aspx, 2008-05-02 3 Salih Semiz, lokalinvånare från Ürgüp 4 http://images.google.com/imgres?imgurl=http://www.elkepevi.com/v2/map_turkey.gif&imgrefurl=http://www. elkepevi.com/v2/aboutus.html&h=202&w=399&sz=8&hl=sv&start=89&um=1&tbnid=jb4pcjyzrq_4im:&tbn h=63&tbnw=124&prev=/images%3fq%3dhotel%2b%25c3%25bcrg%25c3%25bcp%2b%252b%2bmap%2 6start%3D72%26ndsp%3D18%26um%3D1%26hl%3Dsv%26rlz%3D1T4SUNA_svSE237SE240%26sa%3DN - 6 -
1.1 Bakgrund och problemdiskussion Världen blir allt mer globaliserad och den enskilde individen kan enkelt besöka eller utforska delar av världen på egen hand. En ökad fritid i kombination med en ökad levnadsstandard och förbättrade ekonomiska förutsättningar gör det möjligt för gemene man att spendera sin fritid på annan ort än den ordinarie och att resa ses idag snarare som en rättighet än som ett privilegium. 5 I takt med globalisering och väl utvecklade kommunikationer lyfts regioner och specifika platser fram som mer attraktionskraftiga på grund av lättillgängligheten. 6 Människan strävar ständigt efter det unika och exklusiva, vilket leder till att hon ofta söker sig 7 till nya, oupptäckta platser. Samtidigt leder denna nyfikenhet och jakt efter nya upplevelser till ett utbrett slitage på naturen omkring oss. Till skillnad från 50-talets charterturister som till stor del höll sig inom hotellkomplexens och strändernas närhet, söker en allt större del av dagens resenärer sig bort från dessa överexploaterade turistdestinationer för att istället utforska delar av världen som erbjuder något utöver det vanliga. 8 Enligt vissa är detta ett steg i jakten på status och prestige, 9 men allt för få lägger fokus på den erosion och det slitage som följer i en utökad turisms fotspår inte minst med tanke på att turismen idag är en stor industri som är i konstant utveckling. Många åker till Turkiet för att landet erbjuder tre populära lockelser; sol, strand och bad. Landet blev ett populärt resmål under 1980-talet, då regeringen ansåg att turistiska satsningar borde ske. Turkiet utnyttjar inte enbart turismen som en stark inkomstkälla, utan även som ett imageskapande politiskt verktyg för landet. Detta medför att stora satsningar sker inom industrin. 10 Trots ett stort intresse för landet, och ett starkt turistiskt engagemang från staten och verksamma aktörer hamnar många orter i skymundan. Ett av de områdena är den centrala turkiska provinsen Kappadokien. Idag finns såväl logi som transporter i området och trots detta står hotellen i stort sett tomma. 11 Orten erbjuder dock många aktiviteter och alternativ som krävs för att en plats skall vara gynnsamt för turism, inte minst ur ett historiskt och kulturellt perspektiv. Distriktet har en stor kapacitet vad gäller unika och extraordinära sevärdigheter och besöksmål. Bland annat har orten en geografisk fördel tack vare sina grottor och klippformationer, samtidigt som regionen även har potential att utvecklas till ett välbesökt vindistrikt. Vi undersöker huruvida en hållbar destinationsutveckling bör ske i området och hur detta i så fall skulle påverka såväl potentiella turister som lokala aktörer och det berörda samhället i en av landets oslipade diamanter den pittoreska bergsprovinsen Kappadokien med staden Ürgüp. 5 Aronsson L. (2000), The development of sustainable tourism, sid. 3 6 Aronsson L. (2000), The development of sustainable tourism, sid. 4 7 Tosun C. (1998), Roots of unsustainable tourism development at the local level: the case of Urgup in Turkey, Vol. 19, Nr. 6, sid. 2 8 Föreläsningsanteckningar, kurs: Turism och Lokal Påverkan, Södertörns högskola, 2007 9 Boniface P. (1995), Managing quality cultural tourism, sid. 20 10 Tosun C. (1998), Roots of unsustainable tourism development at the local level: the case of Urgup in Turkey, Vol. 19, Nr. 6, sid. 2 11 Semiz S., lokalinvånare från Ürgüp - 7 -
1.1.1 Nulägesbeskrivning av Kappadokien och Ürgüp Vissa delar av Kappadokien är en del av UNESCO: s World Heritage List, 12 då regionen innehar kulturarv i form av grottor, klippformationer, historiska kyrkor och underjordiska städer som är utgrävda i distriktets berg. 13 Kappadokien har även andra tillgångar såsom jordbruk, mattfabriker, vinframställning och handgjorda hantverk. 14 Många charterresenärer besöker orten som en avstickare från deras ursprungliga resa och generellt har orten en stor konsumentmarknad. Dock finns brister vad gäller lättillgänglig information på grund av bristande kommunikation mellan verksamma aktörer och deras förhållningssätt mot turisten. I Ürgüp finns det ett flertal olika aktörer som arbetar för turismen inom regionen såsom hotell, restauranger, informationscentrum och biluthyrning. Turisten kan till exempel få en unik boendeupplevelse då det finns möjligheter att övernatta i speciella grotthotell. Den kultur- och historieintresserade turisten har möjligheter att studera romerska efterlämningar, besöka underjordiska städer, historiska kyrkor, fascinerande utsiktsplatser samt olika vandringsleder. På destinationen finns även så kallade te-parker som är populära samlingspunkter för lokalbefolkningen. Ürgüp är till skillnad från många andra städer i regionen en livlig stad sent inpå kvällarna på grund av te-parkerna, de sena öppettiderna för både restaurang, cafeterior och pubar. 15 Staden är beläget långt ifrån andra turistexploaterade platser i Turkiet, vilket medför att inhemska priser råder i regionen. Kappadokiens turistkapacitet uppgår till 20 000 bäddar per natt, fördelat på hotell, motell och vandrarhem. Av dessa finns ungefär 5000-6000 i Ürgüp med omnejd. År 2007 besökte ungefär en miljon utländska turister och 400 000 inhemska besökare Kappadokien. 16 På grund av risk för ett ökat slitage på områdets kulturarv är vissa områden avstängda för allmänheten under vissa perioder och somliga platser kräver guider och är avgiftsbelagda, dvs. icke gratis för turisterna att besöka. Den fysiska, sociala och ekologiska bärförmågan fungerar väl för tillfället och orten känner sig redo att motta fler turister. 17 En undersökning bör ske angående hur en hållbar utveckling bör ske på orten så att fler turister skall få möjlighet att besöka Kappadokien och Ürgüp. Detta får dock inte medföra negativa sociala, geografiska och ekonomiska konsekvenser. Frågeställningarna som följer ligger till grund för vår undersökning och skall tillsammans med syftet besvaras under arbetets gång. 12 http://whc.unesco.org/en/list/357/video 13 http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=115 14 Semiz S., lokalinvånare från Ürgüp 15 Semiz S., lokalinvånare från Ürgüp 16 Hållbar utveckling i svensk turismnäring Turistdelegationen 1998, sid. 28-29, 2008-05-13 17 Özen M., Turkiska statens turistbyrå - 8 -
1.2 Frågeställningar Vad har Ürgüp att erbjuda som turistisk ort och hur kan man på ett hållbart sätt utveckla staden ur ett turistiskt perspektiv? Hur pass väl når Ürgüp idag sin fulla kapacitet vad gäller logibokningar och besöksantal, och hur kan man öka den på ett hållbart sätt? Hur skulle en ökad turism påverka en stad som Ürgüp och dess invånare? 1.3 Syfte & Mål Kandidatuppsatsen beskriver den turkiska provinsen Kappadokien och staden Ürgüp, samt vetenskapligt bevisar vad Ürgüp har att erbjuda som turistisk ort. Samtidigt vill vi även föra ett resonemang om hur man på ett hållbart sätt kan utveckla staden och öka turismen dit. Slutligen vill vi även diskutera hur en ökad turism skulle påverka Ürgüp och dess lokalbefolkning. 1.4 Avgränsningar Vi har i denna studie valt att avgränsa oss till bergsstaden Ürgüp, som är belägen mitt i Kappadokien-provinsen. Vi kommer främst att fokusera på de i angivna frågorna i problemformuleringen., vilket berör den potential som i nuläget finns på platsen, samt framtida utvecklingsmöjligheter. I denna kandidatuppsats kommer fokus att ligga främst på den hållbara aspekten av destinationsutvecklingen och kulturturism som fenomen kommer att spela en central roll i denna, med tanke på områdets starka historia- och kulturanknytning. 1.5 Uppsatsdisposition Kapitel 1 Kapitel 2 Inledning. I detta kapitel ges en övergripande sammanfattning av arbetet. Här ges även en bakgrundsbeskrivning och i samband med detta förs också en problemdiskussion. I detta kapitel presenteras dessutom uppsatsens frågeställningar, samt det syfte & de mål vi ämnar uppnå. I samband med detta framförs en introduktion av angelägna avgränsningar. Här ges även en klar struktur över hur uppsatsen är uppbyggd, samt diverse definitioner av begrepp som för läsaren kan verka oklara. Metod. En presentation av de metoder som legat till grund för vår datainsamling presenteras ingående och även validitet och reliabilitet diskuteras. Kapitel 3 Teori/Litteraturstudie. I detta kapitel presenteras den teoretiska referensramen. Dessa teorier och modeller berör vårt undersökningsämne och kopplas i rapportens senare del till empirin/implementeringen. Kapitel 4 Empiri/Implementering. Här presenteras de data samt den information som vi under arbetets gång erhållit. - 9 -
Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Kapitel 8 Analys. I rapportens analysdel sker en sammankoppling av rapportens teoretiska del med den empiriska. Även förslag på eventuella lösningar diskuteras. Resultat. I rapportens sista akademiska kapitel presenteras de slutsatser vi kommit fram till under arbetets gång. Källförteckning. Här presenteras de källor som vi använt oss av under arbetets datainsamling. Appendix. Bilagor i form av intervjufrågor och bilder från orten presenteras i rapportens sista del. 1.5.1 Destinationsutvecklingsmodell Hållbar turism Kulturturism Historia/ Religion Geografi Källa: Egen, med inspiration hämtad från Teoretiska begrepp som används i fallstudien, Gejde T, Karlsson S & Loboda P, Söderåsen tur och retur en fallstudie om destinationsutveckling på lokal nivå, Lunds Universitet, Vt 05 Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på undersökningen av huruvida en hållbar destinationsutveckling bör ske i Ürgüp och vad det i sådana fall kan få för följder för såväl stad som lokalbefolkning. Vi ansåg att läsaren bör få en klar struktur över uppsatsens upplägg, vilket lett till upprättandet av ovanstående modell. Denna modell syftar till att förklara uppsatsens disposition och på var fokus kommer att ligga. Huvudfokus ligger, som till synes, på en hållbar utveckling av turismen på destinationen. Denna utveckling får stöd av ortens tre starkaste tillgångar, vilka identifierar varför turister besöker denna ort. Efterforskningar visar på att ortens starkaste tillgångar är förknippade med kultur, historia, religion och geografi. Genom denna modell hoppas vi kunna påvisa hur dessa faktorers samverkan kan leda till utvecklandet av en hållbar turism på orten. 1.6 Definitioner UNESCO The United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization bildades i november 1972 i syfte att bevara jordens kulturarv och natur inför framtiden. 18 UNESCO är en del av FN och är därmed en internationell organisation som kämpar för bevarandet av signifikanta naturexemplar. Det medför en stor prestige att vara med på UNESCO: s lista över fredade 18 http://whc.unesco.org/en/169/, 2008-04-19-10 -
kulturarv, World Heritage List, eftersom det påvisar platsens unika karaktär och skörhet. World Heritage-fonden stödjer destinationen med att bevara och visa upp sitt fenomen. En fördel med att vara listad hos UNESCO är att området blir en naturlig publikattraktion och ökar på så sätt de turistiska aktiviteterna. För orten betyder det att de har en unik möjlighet att skapa och bibehålla en hållbar turismutveckling och inbringa en god ekonomi. 19 Hållbar utveckling handlar om att försäkra sig om att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 1987 förklarade Gro Harlem Brundtland i FN: kommission för miljö- och utveckling (Brundtlandskommissionen) vad begreppet hållbar utveckling innebar. Kommissionen meddelande att hållbar utveckling handlar om tre olika dimensioner som samspelar på ett ömsesidigt och beroende sätt av varandra. Dessa faktorer är social, ekonomisk och ekologisk utveckling, tillsammans med en kulturell utveckling. Dessa faktorer måste finnas med och vara integrerade i varje strategiskt beslut för en framtida hållbarhet. 20 Bärförmåga (Carrying capacity) handlar om det maximala antalet personer som kan utnyttja en plats utan att olika former av oacceptabla effekter uppträder. 21 Bärförmågan kan delas in i mindre subkategorier, som alla bidrar till en destinations totala bärförmåga. Dessa underkategorier delas ofta upp enligt följande; infrastrukturens bärförmåga, ekologisk bärförmåga samt social och kulturell bärförmåga. 22 Destinationsutveckling Enligt turismens utredningsinstitut är destinationsutveckling ett helhetsperspektiv vad gäller utveckling för en ort. En besöksort med en destinationsutvecklingsplan eftersträvar att bibehålla och öka sin attraktivitet inkluderat invånare och företag. Det bör finnas ett bra utbud och en variation av restauranger, logi, besöksattraktioner, evenemang samt rekreationsområden. Orten bör även ha ett komplett shoppingutbud, en väl fungerande trafiksituation, vara lättillgänglig, och ha en genomtänkt stadsarkitektur. Viktigt att poängtera är dock att varje plats bör ha sin egen, unika destinationsutvecklingsplan. 23 Dinks En förkortning som syftar på ett kundsegment som har dubbla inkomster och inte har barn (Double Income, No KidS). 24 Woopies En förkortning som syftar på ett kundsegment som består av välbärgade äldre/medelålders (Well Of Older People). 25 Etik Etik är inget synligt utan handlar om människans värderingar, ordning, ansvar och plikt gentemot sig själv och andra i samhället. De etiska värderingarna hos människan är bland annat påverkade av individens bakgrund, kulturarv och perspektiv. Det etiska systemet har fyra olika nivåer som på något sätt påverkar varandra. De fyra olika nivåerna är; tillämpad etik, metaetik, etik och moral. Med tillämpad etik syftas det till olika kombinationer av etiska och andra principer. Inom etik finns det ett flertal olika teorier och dessa kallas för metaetiken. Betydelsen av etik innebär de fel och rättigheter som involverar ansvar och skyldigheter hos varje individ. Den praktiskt utförda händelsen som stödjer etiken kallas för moral. 26 19 http://whc.unesco.org/en/164/, 2008-04-19 20 http://www.nutek.se/content/1/c4/41/60/hutsomdrivkrafterfrektillvxtslutlig060906.pdf 21 Hållbar utveckling i svensk turismnäring Turistdelegationen 1998, sid. 24, 2008-05-13 22 Hållbar utveckling i svensk turismnäring Turistdelegationen 1998, sid. 24, 2008-05-13 23 http://www.turismensutredningsinstitut.se/destinationsutveckling.php, 2008-05-08 24 http://www.businessdictionary.com/definition/dinks.html 25 http://www.encyclo.co.uk/define/woopies 26 Hanefors M. & Mossberg L. (2007) Turisten i upplevelseindustrin, sid. 260-11 -
2 Metod 2.1 Angreppssätt Vi har i denna kandidatuppsats använt oss av kvalitativa metoder. Valet av metoder är baserat på vårt syfte med valda frågeställningar. Vår uppfattning är att de teoretiska föreställningar som valts medför att läsaren får en uppfattning om vilket synsätt som legat till grund för vårt tillvägagångssätt, vår bearbetning av information och vår slutgiltiga analys av dessa. I denna uppsats har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt synsätt, då vi ständigt strävat efter att presentera den turistiska destinationsutvecklingen med alla påverkande faktorer ur ett helhetsperspektiv. Vi har syftat till att skapa en förståelse för hur platsen ser ut i nuläget och försökt konkretisera verkligheten. Vi har även haft intentioner att lyfta fram en problematisering kring det faktum att området idag inte uppfyller sin maximala kapacitet vad gäller besöksantal och logibokningar, för att senare undersöka hur detta kan åtgärdas. Vi anser att det är viktigt att se diverse påverkningsfaktorer ur ett holistiskt perspektiv, för att därefter kunna komma med lösningar på de berörda problemen som diskuterats i förgående kapitel. Till skillnad från om vi skulle ha använt oss av ett positivistiskt synsätt, så vill vi betona vikten av att varje samhälle har sina särdrag, vilket gör att en och samma regel inte kan gälla i samtliga fall. Under de första planeringsfaserna kring arbetet föll det sig naturligt att en induktiv ansats borde nyttjas då vi utgått från att observera destinationen och den turism som förekommer där idag. Vi har samlat empirisk data om orten för att därefter dra slutsatser om huruvida en hållbar utveckling bör ske. Vi har utgått från en frågeställning som berör orten och dess utbud samt fört diskussioner om hur en ökad turism kan påverka samhället och staden ifråga. Efter att empirin behandlats för att ge svar på det vi undersökt har en analys genomförts där diskussioner och reflekteringar rörande en sammankoppling av empiri och valda teorier ägt rum. I uppsatsens slutsats presenteras slutligen vårt erhållna resultat. I arbetet har mycket kraft lagts på en starkt samlad informationsbasis där kvalitativa metoder legat till grund för denna. Vad gäller vårt empiriska material har våra primära informationskällor bestått av folk vi intervjuat, samtidigt som sekundär data inhämtats från böcker, forskningsartiklar och tidigare publikationer. Såväl primär som sekundär data har sedermera använts för att lyfta fram data som på ett realistiskt sätt skall spegla verkligheten. 2.2 Urval Vårt urval av respondenter har skett systematiskt i ett försök att tillgodose en ansenlig variationsbredd av kompetenta människor inom respektive fält vi ansett att undersökningen varit i behov av. Urvalet har skett utifrån den förförståelse vi haft vid inledningen av vårt projekt. Anledningen till att intervjuer har genomförts med människor med olika bakgrund och olika sysselsättningar är att vi velat tillgodose vår informationsbasis med ett så stort informationsinnehåll som möjligt. Våra intervjuer har varit av karaktären respondentintervjuer, 27 då samtliga av våra tillfrågade respondenter på ett eller annat sätt är involverade och berörda av turism i Ürgüp. 27 Holme I M & Solvang B K (1997), Forskningsmetodik, sid. 104-12 -
2.3 Teoretiska föreställningar 2.3.1 Hermeneutiken Enligt hermeneutiken måste man göra skillnad mellan socialvetenskaper och naturvetenskaper då deras mål och metoder skiljer sig åt. 28 Hermeneutiken har ett relativistiskt perspektiv på det sociala livet och försöker ständigt skapa förståelse för det man undersöker. 29 Denna teoretiska föreställning representerar även ett genomträngande förhållande till verkligheten samt en konkretion och problematisering av denna. 30 Inom hermeneutiken görs försök till att skapa en metodlära för tolkning av meningsfulla fenomen och att beskriva de villkor som gör det möjligt att förstå meningar. 31 De tolkningar som görs omfattar såväl handlingar som uttalanden och symboler som vi stöter på eller som finns runtomkring oss. Dessa tolkningar måste göras för att klargöra betydelsen av ett agerande eller av ett yttrande, oavsett om det är verbalt eller kroppsligen förmedlat, för att på ett enklare och mer korrekt sätt kunna avläsa människors intentioner. Hermeneutiken syftar alltså till att beskriva människors livsvärld samt att ge en förståelse för hela människan. En hermeneutisk teori är dessutom holistisk, vilket innebär att man inte kan isolera människans föreställningar om världen, utan istället måste ge en beskrivning av hela systemet av föreställningar som människan har. 32 Inom hermeneutiken finns tre huvudsakliga synsätt det objektivistiska, det subjektivistiska samt dubbel hermeneutik. Inom det objektivistiska synsättet har forskaren tolkningsföreträde, medan aktörens egna tolkningar av sina handlingar är centrala inom det subjektivistiska synsättet. 33 Inom den dubbla hermeneutiken talar man om att man som forskare måste förhålla sig till en värld som redan är tolkad av de sociala aktörerna själva. 34 Genom det hermeneutiska synsättet skapas en förståelse för varför människor handlar som de gör samt för de beslut de fattar 35, något som även kan vara verksamt i förebyggande syfte. 2.3.2 Induktiv ansats Den induktiva metoden bygger på möjligheten att teorineutralt observera verkligheten, och vid analys finna regelbundenheter som observationerna sedan kan ge stöd för. 36 I en induktiv ansats saknar man en hypotes och samlar istället in empiriska data för att därefter dra generella slutsatser baserat på denna. Utifrån en given frågeställning insamlar man empirisk data för att sedan skapa en hypotes. En analys sker av insamlad data och när detta moment är avklarat avser man att söka ett samband mellan olika egenskaper. Givet att ett starkt samband förekommer kan man utifrån detta bygga en hypotes som senare kan verifieras. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är att slutsatsen inte följer logiskt ur premisserna samt att det måste råda ett bestämt förhållande mellan premisserna och slutsatsen. 37 28 Andersson S (1979) Positivism kontra hermeneutik, sid. 17 29 Andersson S (1979) Positivism kontra hermeneutik, sid. 31 30 Andersson S (1979) Positivism kontra hermeneutik, sid. 46-50 31 Gilje N. (1992), Samhällsvetenskapernas förutsättningar, sid. 177 32 Hartman J. (2004), Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori sid. 188 33 Föreläsning 1 med Erik Ljungar, Sociologi A, Ht -07 34 Gilje N. (1992), Samhällsvetenskapernas förutsättningar, sid. 181 35 Hartman J. (2004), Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori, sid. 192 36 Hartman J. (2004), Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori, sid. 160 37 Hartman J. (2004), Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori, sid. 152-13 -
2.4 Datainsamlingsmetoder 2.4.1 Primär och sekundär data Det finns två sätt att förhålla sig till insamlingen av fakta från en skriven litteratur. Primärkällor behöver användas för att kunna nämna detaljer och kunna påvisa faktorn på ett objektivt sätt. I en läsning av en primär litteratur krävs det att läsaren har ett kritiskt förhållningssätt. Läsaren bör kunna urskilja svagheter respektive styrkor i rapporten samt kunna hitta det värdefulla i litteraturen. 38 Vid en insamling av en sekundär data förklarar litteraturen ett ämne utan att vara en undersökning. Den sekundära insamlade datan kan inte ses som en ersättning för primär data, då detaljer kan falla bort. Dessutom kan med lätthet olika vinklingar av en text skapas. 39 Under sekundärprocessen är det lättare att hantera tankar och förstå litteraturen utifrån ett analytiskt och rationellt tänkande. Den sekundära datainsamlingen medför en större kreativitet vilket gör att litteraturen är mer lätthanterlig. 40 2.4.2 Kvalitativa data I kvalitativa undersökningar sker undersökningar av mycket olika karaktär. Enligt Jan Hartman kan kvalitativa metoder betecknas bland annat som alla undersökningar som klassificeras efter egenskaper. 41 En annan definition som kan användas för att beskriva de kvalitativa undersökningarna är att de karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer. 42 Till skillnad mot de kvantitativa metoderna är man i de kvalitativa undersökningarna inte ute efter att besvara frågor gällande mätbara kvantiteter. Exempel på kvalitativa undersökningar kan vara såväl personliga intervjuer som observationer och fallstudier som studerar servicekvalitet inom en hotellkoncern. 2.5 Validitet och reliabilitet Validitet syftar till att man som forskare mäter det man avser att mäta. Ifall en fråga inte är reliabel saknar den även validitet, samtidigt som en hög reliabilitet inte nödvändigtvis innebär att validiteten är hög. 43 Enligt Svenning är det viktigt att skilja på en undersöknings inre och yttre validitet, vilka används synonymt. Den inre validiteten kallas ofta för logisk validitet medan yttre validitet vanligen omnämns som begreppsvaliditet. Den inre, eller logiska, validiteten behandlar upplägget av projektet, att vi ställer våra frågor till rätt respondenter, vilka mätinstrument vi använder oss av samt vilka indikatorer vi använder oss av då vi vill besvara en fråga. Samtidigt behandlar den yttre validiteten projektet ur ett helhetsperspektiv och generaliseringsmöjligheterna utifrån en specifik studie. 44 38 Hartman J. (2004), Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori, sid. 214 39 Hartman J. (2004), Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori, sid. 214 40 Allwood C M & Erikson M G (1999), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper, sid.145 41 Hartman J. (2004), Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori, sid. 272 42 Hartman J. (2004), Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori, sid. 273 43 Bell J (2000), Introduktion till forskningsmetodik, sid. 90 44 Svenning C. (2003), Metodboken, sid. 64-67 - 14 -
Reliabilitet anger tillförlitligheten hos och användbarheten av ett mätinstrument och av måttenheter. 45 Det är alltså ett mått på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter. 46 Felaktiga stickprov, standardiseringsproblem i intervjusituationen, intervjuareffekter och tolkningsproblem är några av de problem som kan leda till en låg reliabilitet. För att undvika detta bör man till exempel använda sig av flera indikatorer vid sina mätningar och vara tydlig i sina intervjufrågor. Man bör inte använda sig av begrepp som kan misstolkas av respondenterna. 47 2.6 Tillvägagångssätt Våra tre intervjuer har skett vid personliga möten och via e-postutskick. Vi har valt att gemensamt utforma våra frågor för att därefter ställa liknande, men icke identiska frågor, beroende på vem som varit vår respondent. En intervju har skett via e-post då tid för ett personligt möte inte fanns till vårt förfogande. Efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra vad gäller huruvida vi skulle genomföra denna intervju över telefon eller via e-post kom vi fram till att skriftliga svar passade oss bättre i fråga om såväl tid som pengar, då denna respondent är stationerade utomlands, i Turkiet. Vid de två intervjuer som har skett vid personliga möten var vi noga med att spela in respondenternas svar, med deras tillåtelse. Detta gjordes främst för att vi vid ett sammanställande av intervjuerna inte skulle förvränga eller på annat sätt framställa respondenternas svar på ett felaktigt sätt. Sammanställningen av intervjuerna skedde omedelbart efter genomförandet och vi har låtit våra respondenter granska vår sammanställning för att redigeringar vid felaktigheter skulle kunna ske innan ett offentliggörande av rapporten ägt rum. Vi har varit noga med att ge våra respondenter utrymme till egna åsikter och utbroderingar av de svar vi sökt. Vi har med anledning av detta valt att inte använda oss av ledande frågor och uppmuntrat egna initiativ och berättelser från våra respondenter. Tillvägagångssättet för insamling av information har skett på ett flertal sätt. I kandidatuppsatsen använder vi oss av intervjuer med personer som enligt oss har en tillräckligt god kunskap och erfarenhet om fallet för att stärka empirin. Informationen som finns i empirin kommer även från tryckt litteratur i form av relevanta böcker och tidskrifter, forskningsartiklar och elektroniska källor från Internet. Vi har försökt att tyda vårt insamlade material på ett så objektivt vis som möjligt, men är medvetna om att våra egna tolkningar kan ha påverkat fragment av materialet till viss del. 45 Ejvegård R. (1996), Vetenskaplig metod, sid. 67 46 Bell J (2000), Introduktion till forskningsmetodik, sid. 89 47 Svenning C. (2003), Metodboken, sid. 67-69 - 15 -
2.7 Metodkritik Uppsatsen har en god validitet, då vi upplever att vi lyckats ge svar på våra givna frågeställningar samt uppfyllt uppsatsens syfte. Vad gäller den inre validiteten har försök gjorts till att kontinuerligt kontrollera uppsatsens disposition och textens struktur. Vi har medvetet valt ut våra respondenter och baserat detta val på deras erfarenhet inom området. Det finns dock en risk för att vi kan ha gjort en felbedömning vad gäller urvalet av våra respondenter. Detta skulle i så fall medföra en uteslutning från mer kunskapsberättigade respondenter. Vi anser dock att de tre respondenter som intervjuats täcker kunskapsområdet som uppsatsens syftar till att behandla och att vi i slutändan lyckats mäta det vi avsett mäta. Även reliabiliteten i denna uppsats anses vara hög, då vi har använt oss av flera olika respondenter som gett svar på liknande frågeställningar, men ur olika perspektiv. Vi har dessutom gett respondenterna god tid och utrymme att formulera sina egna svar. Medvetna om att en standardisering av intervjufrågor inte är att föredra har våra frågor anpassats med hänsyn till vem vi avsett intervjua. Risken finns dock för att vår egen tolkningar på något sätt förvrängt eller förskönat något av respondenternas svar. För att undvika detta har intervjuerna, som vi nämnt i vårt tillvägagångssätt, spelats in för att sedermera visas upp för våra respondenter i tryckt form. Vi är även medvetna om att våra intervjuer kan vara bristfälliga, med hänsyn till vår vaga förförståelse i intervjuarteknik. Sammanfattningsvis har försök gjorts för att minimera missförstånd mellan oss och våra källor, i ett försök att öka uppsatsens validitet och reliabilitet. - 16 -
3 Teori/Litteraturstudie Vi har i detta kapitel valt att använda oss av fyra modeller & teorier som tillsammans skall ligga till grund för vår teoretiska referensram. Huvudmodellen är Aronssons modell om hållbar turismutveckling som är tänkt att förklara vilka huvudfaktorer som influerar och berör den hållbara turismutvecklingen. Vidare presenteras vikten av segmentering, positionering och imageskapande vid utvecklandet av en turistort, för att sedan följas åt av två modeller av Aronsson respektive Mossberg & Hanefors, vilka berör viktiga frågor gällande den lokala adopteringen av turismutveckling, samt turismens effekter på destination och lokalbefolkning. Valet av teorier har skett med tanke på att huvudfokus skall beröra destinationsutveckling och hållbar turismutveckling framför allt. Samtidigt vill vi beröra betydelsen av segmentering och ytterligare marknadsföringsaspekter som ett steg i utvecklingsplanen. Valet av teorier har baserats på uppsatsens frågeställningar. 3.1 Hållbar turism Då undersökningen syftar till att på ett hållbart sätt kunna utveckla Ürgüp som turistisk destination valde vi att utgå från denna modell. Den valda teorin förklarar hur yttre faktorer som finns på orten påverkar den hållbara utvecklingen. Valet av teorin är tänkt att påvisa hur man på ett hållbart sätt kan utveckla staden ur ett turistiskt perspektiv, vilket är i överensstämmelse med vår första frågeställning. Geografiska, fysiska och ekologiska faktorer Hållbar turismutveckling Ekonomiska faktorer Sociala och kulturella faktorer Källa: Important questions for the local adaption of tourism development, Aronsson L, The development of sustainable tourism Egen översättning - 17 -
Varje destination blir påverkad på olika sätt på grund av de aktiviteter och andra alternativ som präglar orten. Denna teori förklarar hur hållbar turismutveckling är uppbyggd på en specifik ort. Genom att använda sig av denna teori kan man få en bild av hur hållbar turismutveckling kan appliceras på en lokal nivå. Naturligtvis blir appliceringen av teorin påverkad av ortens storlek och dess invånarantal. Antalet besökare, de ekonomiska tillgångarna, socialt och kulturellt kapital, geografiska tillgångar och den naturliga omgivningen är alla faktorer som påverkar den hållbara utvecklingen. Hållbar utveckling handlar i mångt och mycket om att bevara de naturliga, kulturella och andra redan befintliga aspekter inför framtiden. På grund av turismindustrins strikta ekonomiska intressen finns det en risk för att aktörerna endast har kortsiktiga planer. 48 Vid en utvecklad turism på en destination finns det ofta risk för att platsen kan bli överexploaterad. Detta är speciellt viktigt att ha i åtanke då man hanterar utvecklingen av känsliga naturområden, en överexploatering kan leda till slitage, erosion och övriga negativa effekter på orten såsom negativa konsekvenser av ett alltför intensivt interagerande mellan turister och lokalbefolkning. Förutom de ovan nämnda följderna kan ekosystemet, historiska, kulturella och sociala förhållanden få lida negativa konsekvenser till följd av kortsiktiga mål som är oplanerade och utan restriktioner. 49 Turistområden är ofta säsongbaserade, vilket bland annat medför ett ökat socialt och ekonomiskt tryck på samhällets offentliga sektorer och andra myndigheter. Många nya turister medför ett ökat besöksantal på orten. Detta kräver fler restauranger, shopping- och boendealternativ. Detta skapar många nya jobbtillfällen på orten vilket påverkar det ekonomiska kapitalet, även om många av dessa arbetstillfällen endast är säsongsbetonade. Det bästa för samhället vore om turismen kunde expandera på ett hållbart sätt vilket gör att samhället har tid att skapa en ökad kapacitet och förbättrad hantering av turisminflödet. Skillnaden mellan hur en destination kan hantera ett ökat besöksantal är stor mellan urbana och rurala miljöer på grund av variationer vad gäller deras resurser och bärförmåga. Turistindustrin skapar även integration och nya ekonomiska fördelar tillsammans med andra företag på destinationen. 50 Turismens påverkan på de geografiska faktorerna kan ses på förändringar inom destinationens infrastruktur, då turismen i regel skapar fördelar för lokalbefolkningen och den lokala omgivningen genom förbättrade transportmöjligheter. Turismen medför även förändringar i det naturliga landskapet, genom till exempel ökade aktiviteter och genom slitage. Landskapsförändringar kan ske även genom småskalig turism om man inte är aktsam. Många geografiska problem som dyker upp kan lösas med hjälp av god planering. Ytterligare en faktor som har en stor påverkan vid utvecklandet av en hållbar turism är sociala och kulturella faktorer. Lokalbefolkningen kan känna sig obekväm ifall denne upplever att turismen stör hans eller hennes vardag, vilket ofta kan ske på orter som har en påtaglig turism. Ofta ökar även kriminaliteten på de orter där storskalig turism bedrivs. Samtidigt erhåller lokalbefolkningen bland annat ett ökat utbud av diverse produkter och orten ifråga får publicitet. Ett gott rykte leder till att fler industrier och potentiella investerare söker sig till orten, vilket kan medföra ökade möjligheter vad gäller sysselsättning samt en ökad befolkningsmängd i form av kompetent arbetskraft och know-how. 51 48 Aronsson L. (2000) The development of sustainble tourism, sid. 135 49 Aronsson L. (2000) The development of sustainble tourism, sid. 135 50 Aronsson L. (2000) The development of sustainble tourism, sid 136 51 Aronsson L. (2000) The development of sustainble tourism, sid 137-18 -
3.2 Viktiga frågor gällande den lokala anpassningen av turismutveckling Valet av denna modell är baserat på det faktum att den skapar en djupare förståelse för vilka delar som ingår i processen av en turismutveckling på orten. Modellen ses i den teoretiska referensramen som en förklaring till vad utvecklingsprocessen bör ta hänsyn till, så att man på ett hållbart sätt skall kunna maximera antalet besökande turister utan att för den sakens skull överskrida områdets bärförmåga. Hur snabbt bör turism utvecklas? Hur kan turism användas som en lokal utvecklingsfaktor? Hur uppnås ett deltagande i planeringsprocessen? Turismutveckling???? Hur pass vidsträckt bör turism vara? Hur uppnås ett ekonomiskt och fritidsengagemang från residenterna? Hur uppnås tvåvägskommunikation? Var bör turistfaciliteter vara förlagda? Hur kan man ta den naturliga miljön i beräkning? Källa: Important questions for the local adaption of tourism development, Aronsson L, The development of sustainable tourism Egen översättning Skapandet av lokalt anpassade former av turism är viktigt för samtliga inblandade aktörer. Vid planeringen av turism i ett område krävs ett lokalt stöd, vilket fås genom hänsyn i vissa avseenden. Beaktande måste tas till vikten av turismutvecklingens efterfrågan och om lokalbefolkningen på orten känner att de har något att vinna på en utvecklad turism finner man förmodligen en ökad acceptans för denna utveckling. Enligt Butler är turismen såväl en form av utvecklingsagent som en industri och genom ett korrekt kontrollerande och handlande kan turismen utvecklas så att slitaget på de berörda naturliga resurserna blir minimalt och kan fungera på en hållbar basis. 52 Vad gäller anpassandet till lokala villkor måste hänsyn främst tas till graden av lokal politisk kontroll samt till vidden och nivån av planering. Vid främst massturism finns en tendens att den lokala kontrollen minskar och istället övergår till en mer extern kontroll. Viktigt är att istället försöka skapa ett intresse och ett engagemang hos samtliga inbladade lokala aktörer för att på så sätt skapa demokratiska och jämställda villkor så att en konstruktiv utveckling sker. 53 Utvecklingen av den berörda destinationen är sammankopplade med ortens ekonomi hur god den är och hur stort läckaget från den är. I vanliga fall förbättras de ekonomiska förhållandena på orten i takt med ett ökat turisminflöde, samtidigt som ett läckage sker till ekonomier med ett större utbud av varor och tjänster. 54 Detta motiverar ett utnyttjande av lokala aktörer och krafter vilket leder till en allmän nyttighet för den lokala ekonomin, en ökad sysselsättning för lokalbefolkningen, samt fördelaktigheter gällande den lokala 52 Aronsson L. (2000), The development of sustainable tourism, sid. 140 53 Aronsson L. (2000), The development of sustainable tourism, sid. 138 54 Aronsson L. (2000), The development of sustainable tourism, sid. 140-19 -
servicestrukturen. Därmed fås även en ökad acceptans och samtycke från lokalbefolkningen samtidigt som ortens bärkraft ökar. 55 Utvecklandet av en turistort bör ske successivt för att först och främst undvika såväl konflikter mellan olika aktörer och lokalbefolkning, vilket annars kan uppstå. Man bör ge de inblandade tid för anpassning och inflytande samtidigt som man kan integrera turismen på ett socialt och kulturellt sätt i samhället för att minska risken för att framtida problem uppstår. Samtidigt bör turismens expansivitet och utbredning anpassas till ortens storlek för att toleransen skall kvarstå bland de boende på orten, parallellt med att miljökonsekvenser vid en omfattande turism även måste tas hänsyn till. Rurala turistorter är ofta mer sårbara för en expansiv turism, vilket leder till konflikter, trängsel samt en ökad ekonomisk fragilitet i området. Även typen av turism som bedrivs på destinationen påverkar områdets bärförmåga, varför det kan vara av betydelse för regionen med en segmentering gällande vilken kategori av turister man vill rikta sin produkt mot. Ifall utbudet av turistiska aktiviteter kan åtnjutas av även lokalbefolkningen samtidigt som fler arbetsmöjligheter ges till dem ökar toleransen för turism. Genom ekonomisk och fysisk planering kan det sociala nätverket stärkas, till exempel kan det upprättas mötesplatser för lokalbefolkningen och turisterna. Det är även viktigt med en ökad kunskap och kompetens inom industrin samt en välutbildad befolkning och arbetskraft, inte minst vid specialiserad och mer nischad turism. De turistiska faciliteter som finns på orten bör vara lokaliserade så att de inte stör omgivningen, samtidigt som det är önskvärt att de utnyttjar den infrastruktur som finns på orten. Faciliteterna bör inte heller placeras tillsammans med övriga intressen från andra sektorer för att förebygga markkonflikter och liknande. Oundvikligt är att en utbredd och väl fungerande infrastruktur bidrar till en förenklad turistisk expansion. 56 Hur en ort påverkas av turism beror till stor del på mängden turister och regionens känslighet. En storskalig turism sliter mer på regionen sett ur ett tidigt stadium, samtidigt som mer småskalig turism ur ett långsiktigt perspektiv kan slita ännu mer på unika och känsliga platser, då denna typ av alternativ turism ofta söker sig utan för de ramar och geografiska ytor som massturisterna över lag håller sig inom. Som destinationsplanerare bör man försöka inrikta turismen på de regionala platser som inte är lika känsliga som andra för erosion och liknande. Samtidigt krävs ett väl utvecklat system vad gäller sophantering på turistorter, samtidigt som man måste informera turisterna och skapa en förståelse för det slitage deras närvaro medför på platsen. Den viktigaste faktorn vid utvecklandet av en hållbar turism hänger främst samman med utbildning, planering och organisering. Turister bör informeras om turistregionen, samtidigt som lokalbefolkningen måste informeras om de för- och nackdelar som turismen kan föra med sig, för att en ökad tolerans och ett ställningstagande lättare skall kunna tas. 57 55 Aronsson L. (2000), The development of sustainable tourism, sid. 140 56 Aronsson L. (2000), The development of sustainable tourism, sid. 141 57 Aronsson L. (2000), The development of sustainable tourism, sid. 142-20 -