Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Östergötland år 2013 Jenni Fock, processledare omvårdnad Martin Magnusson, utvecklingschef D-nr LiÖ 2014-296 www.lio.se
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 9 Uppföljning genom egenkontroll 20 Samverkan för att förebygga vårdskador 22 Riskanalys 23 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 24 Hantering av klagomål och synpunkter 24 Samverkan med patienter och närstående 24 Sammanställning och analys 25 Resultat 25 Övergripande mål och strategier för kommande år 52 2
Sammanfattning Landstingets patientsäkerhetsarbete utgör en integrerad del i landstingets styrning, ledning och utveckling. Det utgår från framtagna strukturer för uppföljning och utvärdering, avvikelsehantering, egenkontroll och analys. De strategiska målen, åtgärderna och handlingsplanerna är sammanfattade i Säker vård varje gång och innefattas i sex områden; vårdrelaterade infektioner, läkemedelshantering, omvårdnad, kommunikation, vårdprocesser och medicinsk teknik. Aktuella och pågående aktiviteter innefattar bland annat ett systematiskt Strama-arbete (med mål att reducera undvikbar antibiotikaförskrivning och minska risken för ökning av resistenta bakterier), följsamhet till basala kläd- och hygienregler, nya läkemedelsmallar i Patientjournalen och införande av läkemedelsberättelser i sluten vård, användande av MEWS (uppföljning av akut sjuka patienter) och mobil intensivvårdsgrupp (MIG-team), systematisk strukturerad journalgranskning i syfte att identifiera skador, vårdskador och riskområden, ökad samverkan med länets kommuner, prevention av fall, undernäring och trycksår, införande av strukturerat verktyg för säkrare kommunikation (SBAR), checklistor vid operation, ökad standardisering av vårddokumentationen, praktisk färdighets- och teamträning och medicinsk simulering samt systematisk kontinuitetshantering och påbörjande av att utbilda i HCRM (Health Crew Resource Management). Landstingets egenkontroll, rörande patientsäkerhet, omfattar bland annat RH check (riskhantering) som kopplar till landstingets riktlinjer för säkerhetsarbete. Även markörbaserad journalgranskning och det systematiska arbetet med avvikelsehantering är viktiga delar i egenkontrollen. Risker och avvikelser identifieras genom avvikelserapportering, enskilda klagomål, händelse- och riskanalyser och hanteras inom respektive enhet eller landstingsövergripande via Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten. Riskanalyser genomförs vid flertalet större förändringar i verksamheten. Patientsäkerhetsdialoger, där verksamhetens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete diskuteras och följs upp, har genomförts sedan flera år och uppföljningen visar på ett alltmer strukturerat arbetssätt på alltfler kliniker/vårdcentraler. Antalet rapporterade avvikelser i avvikelsehanteringssystemet Synergi har minskat något jämfört med föregående år vilket sannolikt beror på ökad användning av Leantavlor där mindre allvarliga avvikelser (strul) hanteras i ökad omfattning. En stor del av dessa avvikelser rör fortfarande preanalytiska avvikelser, vilka dock minskat under året. Majoriteten av skador och vårdskador rör vårdrelaterade infektioner, kirurgisk vård och läkemedelsorsakade skador. En stor del av de pågående aktiviteterna inom patientsäkerhetsområdet är också fokuserade på dessa områden. Antalet Lex Maria anmälningar var 2013, 108 st. Antalet Lex Maria har med viss variation varit tämligen stabilt sedan 2009. Patienter och närstående kan förutom att direkt vända sig till verksamheten, chefläkarna eller Patientnämnden även framföra synpunkter och klagomål direkt i Synergi. Förra året inkom 901 synpunkter och klagomål den vägen och vi ser en viss fortsatt ökning. Anmälningar till Patientnämnden ligger kring 1000 per år (Patientnämnden arbetar på uppdrag av både Landstinget och länets 13 kommuner). Patienter och närstående blir i viss omfattning involverade via enskilda klagomål till verksamheten och/eller till chefläkarna och patient/närstående är till del delaktiga vid händelseanalyser. Landstinget har sedan många år bedrivit ett omfattande arbete med att öka patientsäkerhetsarbeteet och minska antalet undvikbara vårdskador. Ett resultat av analyser och resultatuppföljning är att nya strategier och arbetssätt sannolikt behöver prövas för att kunna nå uppsatta mål. 3
Övergripande mål och strategier Landstinget i Östergötlands (LiÖ) har en nollvision för undvikbara vårdskador, vilket fastställts i landstingsfullmäktiges strategiska plan för 2014-2016. Patientsäkerhetsarbetets syfte är att minska risken för att patienter drabbas av en undvikbar vårdskada. Landstingets patientsäkerhetsstrategi Säker vård- varje gång fokuserar på sex områden; Minskade vårdrelaterade infektioner Säker läkemedelshantering Säker omvårdnad Säker kommunikation Säkra vårdprocesser Säker medicinsk teknik Läs mer om Säker vård- varje gång: http://vardgivarwebb.lio.se/verksamheter/halso--och-vardutvecklingscentrum/utvecklings-- och-patientsakerhetsenheten1/patientsakerhet/for-sjukvarden/saker-vard-varje-gang/ Landstingsdirektörens verksamhetsplan är styrande för landstingets produktionsenheter (PE) och klinikers/vårdcentralers arbete. En viktig strategi är att arbeta med risk- och händelseanalyser och förebyggande arbete. Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner och säkerställa läkemedelshantering har varit prioriterat under året. I Landstingets Målbild 2016 visualiseras landstingets mål och patientsäkerhetsarbetet är en central del i kvalitetsarbetet. Bild: Målbild för LiÖ 4
LiÖ arbetar också utifrån olika nationella satsningar såsom Patientsäkerhetssatsningen och Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Landstingsgemensamma riktlinjer och mål stödjer verksamheterna i patientsäkerhetsarbetet. Läs mer om riktlinjer för patientsäkerhet: http://www2.lio.se/pm-medicinska-o-vardadm/pm-dokument/ledningsstab/riktlinjer-forpatientsakerhet-i-landstinget-i-ostergotland/ Allt säkerhetsarbete ska bedrivas systematiskt och vara integrerat i det dagliga arbetet. Riktlinjer finns även för övriga säkerhetsområden som informations-, person-, funktionssäkerhet inklusive brand- och miljöskydd och kris- och katastrofmedicinsk beredskap. Läs mer om lanstingets säkerhetspolicy: http://www2.lio.se/pm-medicinska-o-vardadm/pm-dokument/ledningsstab/sakerhetspolicyfor-landstinget-i-ostergotland/ Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Landstinget i Östergötlands ledningssystem beskriver ansvarfördelningen för säkerhetsarbetet. Landstingsstyrelsen ansvarar för att system finns i den politiska beslutsprocessen för att beakta behov, kvalitet och säkerhet. Landstingsdirektören har ansvaret att fastställa övergripande riktlinjer (ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet) samt ge uppdrag till respektive ansvariga för arbetet med riskoch säkerhetsfrågor. Det strategiska patientsäkerhetsarbetet är delegerat till utvecklingschefen och chefläkargruppen. Utvecklingschefen ansvarar för att patientsäkerhetarbetet bedrivs systematiskt och följs upp. Chefläkare ansvarar för Lex Maria- anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Chefläkargruppen ansvarar för uppföljning, utvärdering och utveckling av patientsäkerhetoch kvalitetsarbetet. Produktionsenhetscheferna (PE chef) ansvarar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom produktionsenheten. PE chefen ansvarar för att säkerställa att fastställda riktlinjer och aktiviteter förs ut i organisationen och har det operativa ansvaret för implementering och uppföljning inom produktionsenheten. Verksamhetscheferna ansvarar för att diagnostik, behandling och omvårdnad utgår från patientnytta och överensstämmer med bästa tillgängliga kunskap och att vården bedrivs på ett säkert sätt. Varje verksamhetschef ansvarar också för att samverkan med andra vårdaktörer sker på ett säkert sätt och har skyldighet att när en händelse inträffat där en patient kommit till skada eller utsatts för en allvarlig risk rapportera detta till chefläkare. Varje medarbetare ansvarar för att följa fastställda riktlinjer och anvisningar samt rapportera risker och avvikelser. Medarbetaren ansvarar också till att medverka vid framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder samt uppföljning av mål. 5
Smittskyddsenheten i Östergötland har det länsövergripande myndighetsansvaret för länets smittskyddsarbete. Verksamheten regleras av smittskyddslagen. Vårdhygien i Östergötland ansvarar för landstingets övergripande vårdhygieniska arbete. Samordning mellan olika säkerhetsområden sker i Landstingets säkerhetsråd där säkerhetschef är föredragande. Utvecklings-och patientsäkerhetsenheten (UPE) har uppdrag att säkerställa att det finns adekvat kompetens och bedriva utveckling inom patientsäkerhetsområdet. Strama Östergötland ansvarar för att bevaka och analysera det lokala resistensläget och antibiotikaförbrukningen i öppen och sluten vård, utforma lokala rekommendationer för behandling och antibiotikaprofylax samt återkoppla följsamheten till lokala rekommendationer till verksamheten. Strama Östergötland består av en landstingsövergripande styrgrupp, tre sjukhusgrupper och en primärvårdsgrupp. Det finns också två Strama- distriktsläkare som arbetar länsövergripande och Strama-ansvariga läkare på vårdcentraler och kliniker. En landstingsövergripande samordningsgrupp för läkemedelsfrågor samordnar arbetet inom läkemedelsområdet. Struktur för uppföljning och utvärdering Landstingsdirektörens verksamhetsplan täcker de områden i vården som omfattas i SOSFS 2011:9 och Hälso- och sjukvårdslagen och samtliga ledningsnivåer upprättar årligen verksamhetsplaner innefattande patientsäkerhets- och kvalitetsarbete. Uppföljning sker genom krav på obligatorisk resultatredovisning från varje verksamhet. Mätning av patientsäkerhetskultur I Landstingsfullmäktiges strategiska treårsplan finns uttryckt att en god säkerhetskultur bygger på synen att avvikelsen inte beror på enskilda medarbetares brister utan främst beror på att arbetsmetoder, rutiner eller organisationen behöver förbättras. Landstinget mäter regelbundet patientsäkerhetskulturen. Syftet är att kartlägga starka och svaga områden avseende säkerhetskulturen och identifiera förbättringsområden. Varje produktionsenhet har kontaktpersoner som samordnar mätningen och UPE samordnar centralt. Utifrån resultatet ska varje verksamhet utarbeta en handlingsplan med förbättringsområden och följa upp effekterna. Avvikelsehantering Alla allvarliga avvikelser ska analyseras och användas som grund för förbättring. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot patientssäkerheten då flera verksamheter eller vårdgivare är delaktiga i vården. Landstinget har sedan tio år tillbaka ett webbaserat IT-stöd (Synergi) för avvikelsehantering som hanterar samtliga avvikelser från alla enheter. Synergi används för rapportering av avvikelser, förbättringsförslag, arbetsskador och ärendehantering, samt även för arbetet att kategorisera och sammanställa statistik. Varje medarbetare i landstinget ansvarar för att rapportera avvikelser och förbättringsförslag. Varje enhet har en utsedd avvikelsesamordnare och ett 6
handlingsprogram som beskriver hur avvikelsehanteringsprocessen ska genomföras. Verksamhetschefen har övergripande ansvar för att uppföljning utförs. 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa och återföra erfarenheter Avvikelsehanteringsprocessen i handlingsprogram för verksamheter i LiÖ På landstingsnivå ansvarar chefläkare och verksamhetsutvecklare på UPE för att varje månad ur Synergi ta fram och analysera allvarliga avvikelser och vid behov kontakta verksamheten för särskild uppföljning och åtgärd. Respektive säkerhetsområdesansvarig ansvarar för att analysera inrapporterade avvikelser som berör dennes säkerhetsområde i syfte att identifiera systemfel och initiera landstingsövergripande åtgärder. Avvikelser följs även i landstingsdirektörens verksamhetsplan. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning (Markörbaserad journalgranskning, MJG) är ett komplement till avvikelserapportering för att identifiera och mäta skador. Metoden är en kvalitativ uppföljning som identifierar samt graderar deras svårighetsgrad. Varje månad granskas ett antal slumpmässigt utvalda journaler på sjukhusen. Metoden ska även användas på kliniknivå för att identifiera och mäta skador utifrån exempelvis specifika diagnoser eller kritiska vårdprocesser. I verksamheter, på sjukhusen och centralt i landstinget finns granskningsteam. UPE har i uppdrag att utveckla metoden, vara metodstöd åt granskningsteamen på sjukhus och kliniker, utbilda nya granskare och ge stöd i uppföljningen av granskningsresultaten. Resultatet av granskningarna ska vara ett underlag för förbättringsarbete och för att identifiera riskprocesser. Uppföljning sker på respektive klinik och sjukhus samt av chefläkarna. Journalgranskning följs även upp i landstingsdirektörens verksamhetsplan. Landstinget registrerar sina resultat från den sjukhusövergripande granskningen i en nationell databas. För klinikerna har det varit svårt att sammanställa sina resultat under året eftersom en nationell databas inte funnits tillgänglig. En manuell genomgång av hur skador och vårdskador fördelas mellan olika kliniker har påbörjats under 2013. Inom landstinget kommer en gemensam databas för sammanställningar av granskningsresultat på kliniknivå att tas fram under våren 2014. Händelseanalyser Händelseanalyser genomförs vid inträffad allvarlig händelse. Händelseanalyser initieras av verksamhetschefen för den verksamhet där händelsen inträffat eller av chefläkare. Uppdragsgivaren är ansvarig för att beslutade åtgärder genomförs och följs upp. Analysledare finns både i verksamheterna och på UPE som då ansvarar för mera komplexa händelseanalyser. IT-stödet Nitha (Nationellt IT-stöd för händelseanalys) ska användas vid händelseanalys. Målsättningen är att alla slutförda analyser ska publiceras i Nithas kunskapsbank. 7
Patientsäkerhetsronder Under 2012 provades en metod för patientsäkerhetsronder i landstinget, där ledningen för landsting och produktionsenhet möter, intervjuar och samtalar med medarbetare i en verksamhet. Syftet är att öka medvetenheten om patientsäkerhet, kultur och risker inom verksamheterna samt tydliggöra ledningens engagemang. Den första ronden genomfördes med landstingsdirektör och produktionsenhetschef i juni 2012. Utvärderingen av testet ledde till beslut om utökad test under 2013 för att sprida kunskap och information om metoden till varje vårdande produktionsenhet. Observationsstudier och punktprevalensmätningar Sedan flera år tillbaka genomförs observationsstudier av följsamhet till basala kläd- och hygienregler (BKH) där minst 20 medarbetare/månad på varje vårdenhet observeras. Varje vårdenhet har observatörer som genomför observationerna och resultatet registreras i en databas. Resultatet publiceras löpande på landstingets intranät och återkopplas av utsedd person på vårdenheten till resten av medarbetarna. Resultatet följs upp av alla ledningsnivåer. Punktprevalensmätning (PPM) avseende vårdrelaterade infektioner (VRI) genomförs regelbundet, både i egen och i SKL:s regi och resultatet presenteras på intranätet. Resultatet följs av alla ledningsnivåer samt av Vårdhygien, Strama och chefläkarna. VRI är ett fokusområde på landstingsövergripande nivå och varje enhet har i uppdrag att följa sin egen utveckling, analysera resultat och vidta åtgärder utifrån framtagna handlingsplaner. PPM av trycksår sker årligen genom deltagande i den nationella mätningen som genomförs av SKL. Vid PPM av trycksår deltar slutenvårdsenheterna på sjukhusen. Varje slutenvårdsenhet har en kontaktperson som genomför mätningen. UPE samordnar mätningen och utbildar alla kontaktpersoner. Resultatet redovisas med regelbundet och utifrån resultatet ska varje verksamhet skriva en handlingsplan och arbeta med aktiviteter för att förebygga trycksår. Lean Landstinget har uttalat att Lean ska vara en gemensam verksamhetsstrategi. Arbetet utgår från patientens perspektiv och kan bland annat beskrivas med hjälp av ledord; rätt från mig, rätt från början, eliminera slöseri, fokusera på flödeseffektivitet, visualisera resultat, agera direkt vid avvikelse. Effektiva processer bidrar till ökad patientsäkerhet. 8
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Under 2013 har flera aktiviter startats, drivits och utvecklats med syfte att öka patientsäkerheten. Även aktiviteter som pågått sedan tidigare år, har fortsatt. Vissa aktiviteter finns i landstingets satsning Säker vård varje gång, men också i de nationella satsningarna. Utöver olika satsningar genomförs också aktiviteter för att förbättra och behålla befintliga metoder. Minska vårdrelaterade infektioner Arbetet för att förhindra vårdrelaterade infektioner samt motverka utvecklingen och spridningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika hör till de prioriterade områdena i landstinget. Mål i landstingsdirektörens verksamhetsplan under 2013: förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska vara mindre än 10 % antibiotikaförskrivningen skall minskas enligt de nationella målen andel observationer som visar att hygien-och klädregler följs ska vara 92 % respektive 97 %. Mål för Strama Östergötland under 2013: Med vårdrelaterad infektion(vri) menas en infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. att bromsa resistensutvecklingen genom rationell antibiotikaanvändning minskade vårdrelaterade infektioner att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor. Målen ska nås genom att bevaka och analysera det lokala resistensläget och antibiotikaförbrukningen i öppen och sluten vård, utforma lokala rekommendationer för behandling och antibiotikaprofylax samt återkoppla följsamheten till lokala rekommendationer till verksamheten. Vidare skall antal och typ av VRI följas och handlingsplaner för att reducera VRI ska tas fram och genomföras. Utifrån målen pågår flera aktiviteter som styrs utifrån Strama Östergötland: Stramaportal Stramaportalen finns på Landstingets intranät och innehåller klinikspecifik information om förskrivning och val av antibiotika som förskrivs, relevanta diagnoser och aktuellt resistensläge. Stramaportalen används för uppföljning och återkoppling och är ett viktigt verktyg i arbetet. Strukturerad återkoppling av följsamhet till behandlingsrekommendationer Indikationsbaserade rapporter för vissa typer av diagnoser, som till exempel tonsillit, bronkit, pneumoni, otit och UVI för enskilde verksamheten samt den enskilde förskrivaren finns. Via rapporterna kan varje vårdenhet följa sin egen förskrivning av antibiotika. De flesta rapporter berör vanliga infektioner inom primärvården och rapporter för infektioner på sjukhus är under utveckling. 9
Röda och Gröna kortet Två nya behandlingsrekommendationer har tagits fram och implementerats genom utskick till klinikerna, genom informationskampanjer, posters samt särskild utbildning till STRAMA ansvariga läkare. Syftet är att öka kvaliteten vid antibiotikabehandling och styra mot optimala behandlingsval. Bild på Röda och Gröna kortet Stöd och informationsspridning till verksamheterna I slutet av 2012 har en Stramaansvarig läkare (SAL) utsetts för varje vårdenhet och under 2013 har de fått utbildning och ansvaret att i sin tur utbilda sina kollegor. SAL bevakar och analyserar VRI situationen och användningen av antibiotika på sin klinik. SAL fungerar som Stramagruppernas förlängda arm på klinikerna. Strama Primärvård har ordnat workshops varje termin där Strama ansvariga läkare på vårdcentralerna analyserar antibiotikaförskrivningen för de olika indikationerna. Under 2012 besökte Strama distriktsläkare varje vårdcentral en till fyra gånger. Under 2013 har stödet mest skett genom att stötta Strama ansvarig läkare i sitt arbete som i sin tur ska driva frågan på sin vårdcentral. Under 2013 har individuella samtal i form av kvartssamtal, erbjudits samtliga sjukhuskliniker. Under mötet har kliniken tillsammans med Stramakoordinator och Strama infektionsläkarna gått igenom data som finns på Stramaportalen för att tillsammans med Strama ansvarig läkare kartlägga klinikens problem och identifiera förbättringsområden. Under samtalet har även antibiotika och mikrobiologi, vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienreglerna diskuterats. Alla vårdcentraler har i samband med annan läkemedelsinformation fått information om lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården. På sjukhusen har informationsspridning skett vid flera möten där chefläkare, Stramaläkare och läkare från sjukhusen diskuterat öppenvårdsförskrivning av antibiotika. Även temadagar för primärvårdsläkare har anordnats. För att öka uppmärksamheten ytterligare har ett antal artiklar publicerat på intranätet, filmer har spelats på elektroniska anslagstavlor och broschyren Goda råd för infektion har tagits fram. Utbildningar Under 2013 har utbildningar av nya AT-läkare, ST-läkare och sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenter ägt rum. Även skräddarsydda utbildningar har även hållits på vissa sjukhuskliniker. Alla hygienombud i Östergötland har under året erbjudits utbildning i rengöring och hantering av instrument och utrustning i vården. 10
Studenter inom Hälsouniversitetet, omvårdnadsprogram, feriearbetare och entreprenörer inom serviceområdena; städ, vaktmästeri och vårdnära service, har under året fått utbildning i basala hygienrutiner. Projekt CVK Centrala venkateter (CVK) är en förutsättning för specialiserad vård. CVK är samtidigt en riskfaktor för VRI. Användningen av CVK inom både sluten och öppen vård ökar. Landstinget har som mål att minska CVK-relaterade infektion till <1 %. Sedan två år tillbaka drivs ett utvecklingsarbete för att införa ett strukturerat arbetssätt runt indikationer, inläggning och skötsel av CVK. Under 2013 anställdes en sjuksköterska med uppgift att driva arbetet med uppdatering av PM, utveckling av CVK-mall i Patientjournalen, framtagning av utbildningsmaterial, utbildningsfilmer samt genomförande av utbildningar. Projektet har reviderat länsövergripande riktlinjer för skötsel av CVK och implementerat dessa i vården under 2013. För att underlätta dokumentationen av inläggning och borttagande av CVK finns nu en mall i Patientjournalen. Genom mallen skall även frekvens av CVK infektioner och andra kvalitetsdata kunna följas. Landstinget saknar än så länge en strukturerad uppföljning och känner inte till frekvensen kateterrelaterade infektioner eller andra komplikationer till CVK (förutom vad som mäts i PPM-VRI). Även nationella data saknas. Urinkateterprojektet UriKap UriKap är ett projekt med mål att minska vårdrelaterade infektioner på grund av urinvägskateter. Projektet som startades för några år sedan, har fortsatt under 2013 och är ett utvecklingsarbete där det skapats en organisation med en utbildad urinkateteransvarig sjuksköterska (UKAS) på varje avdelning, mottagning och vårdcentral för att öka kunskaperna i att sätta och sköta urinkateter. Utvärdering av projektet sker genom uppföljning av vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Under 2013 har en sjuksköterska anställts för att driva projektet. Utbildningsinsatser har genomförts i samarbete med Clinicum (landstingets enhet för klinisk färdighetsutbildning och medicinsk simulering) och innehåller områdens som indikation, skötsel, dokumentation och förebyggande insatser. Även en mall i dokumentationssystemet Cosmic tagits fram för att underlätta dokumentation och uppföljning. Infektionsverktyget Infektionsverktyget (IV), är ett nationellt projekt som utvecklat ett IT-stöd för enhetlig dokumentation, lagring och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner och antibiotika. Målet är att öka uppföljningsmöjligheten när det gäller VRI, en ökad kontinuitet för antibiotikaordinationer samt minska onödiga antibiotikaordinationer. Landstinget hoppas att IV ska ge möjlighet att kontinuerligt följa alla VRI som identifieras på en enhet vilket ger möjlighet att pröva åtgärder direkt och få direkt återkoppling i det lokala arbetet. Landstinget i Östergötland har under 2013 börjat ett införande och planerat för ett breddinförande. Arbetet med IV har sin grund i SKL:s patientsäkerhetssatsning och under 2014 ska IV vara infört i slutenvården och öppenvårdsmottagningar på sjukhusen. 11
Säker läkemedelshantering I landstingets Målbild 2016 är arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen ett ytterligare fokusområde. För att förbättra läkemedelsanvändningen har därför en gemensam läkemedelsstrategi för landstinget 2014-2016 tagits fram under året. Vision och handlingsplaner för läkemedelsområdet utgår från landstingets olika styrdokument och Målbild 2016. Visionen i läkemedelsstrategin är en kunskapsbaserad, säker, patientcentrerad och effektiv läkemedelsanvändning (se bild nedan). Verksamheterna har efterfrågat ett bättre stöd i arbetet med egenkontroll av läkemedelshanteringen. Mot bakgrund av detta har en ny modell för egenkontroll av läkemedelshanteringen utarbetats under 2013. Modellen ersätter den tidigare egenkontroll RH-check (RH=riskhantering) läkemedel. Införande ska ske under 2014. En förstudie för att belysa behovet av revidering av läkemedelshanteringsinstruktioner har genomförts under 2013. Efter förstudien fattades beslut om projekt för att revidera instruktionerna. Projektet pågår och beräknas vara klart hösten 2014. En modell för att arbeta med indikatorer baserade på individdata har tagits fram som bland annat rör överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Landstinget ser att så kallade ordinationsmallar rörande läkemedel i Patientjournalen (Cosmic) bidrar till att öka patientsäkerheten. Under året har ett fortsatt arbete med landstingsgemensamma ordinationsmallar pågått. Därutöver har ett omfattande utvecklings- och kvalitetsarbete med den kommande läkemedelsmodulen i Cosmic (R.8.1) genomförts. Läkemedelskommittén i Östergötland har initierat en arbetsgrupp som utarbetat en landstingsgemensam modell för användandet och uppföljningen av nya orala antikoagulantia (NOAK). Landstinget har också varit drivande i utarbetandet av regionala riktlinjer för användandet av NOAK. LiÖ har tecknat en överenskommelse vad beträffar NOD (nationell ordinationsdatabas). 12
Projekt Rätt läkemedel Projektet Rätt läkemedel syftar till att införa landstingsgemensamma arbetssätt och strukturer för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelser. Projektet ska också implementera nya riktlinjer som beskriver vem som i olika situationer är ansvarig för patientens läkemedelslista. Projektet syftar till säkrare läkemedelsbehandling och färre läkemedelsrelaterade problem genom ökad tydlighet, bättre informationsöverföring vid byte av vårdkontakt och ökad kunskap hos patienterna om sin läkemedelsbehandling. Projektets mål är en minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Detta mål följer de tre indikatorerna i överenskommelsen om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Mål är också en 10 % förbättrad patientupplevd kvalitet (PUK index) avseende läkemedel i alla nationella patientenkäter och att 75 % av alla utskrivna patienter från slutenvården ska ha läkemedelsberättelse. Mätning av målen görs 2015 och/eller 2016. Under 2013 har planering av projektet och bland annat framtagande av införandemodell genomförts. Vidare har framtagande av mallar och sökord i Patorjournalen och pilottest av mallarna genomförts. Två riktlinjer för länet har tagits fram och pilottest av dessa har skett. I oktober 2013 startade breddinförandet i sjukhusvården med lokal tillämpning av Östergötlands riktlinjer och dokumentationsstruktur för enkel- respektive fördjupad läkemedelsgenomgång samt tillämpning av rutin för att skriva läkemedelsberättelse till alla läkemedelsbehandlade patienter vid utskrivning. Läs mer om läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse: http://www2.lio.se/pm-medicinska-o-vardadm/pmdokument/ledningsstab/lakemedelsgenomgang-enkel--och-fordjupad-samtlakemedelsberattelse-riktlinjer/ Läs mer om ansvar för den samlade läkemedelslistan: http://www2.lio.se/pm-medicinska-o-vardadm/pm-dokument/ledningsstab/ansvar-for-densamlade-lakemedelslistan/ Säker omvårdnad I den nationella satsningen Bättre liv för de sjuka äldre har landstinget tillsammans med länets tretton kommuner arbetat intensivt med att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre bland annat genom deltagande i flera kvalitetsregister och deltagande i Ledningskraft. Arbetet har utgått från en politiskt förankrad handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att upprätthålla och utveckla en god kvalitet av vården och omsorgen för de mest sjuka äldre, skapa möjligheter till samarbete mellan landsting och kommuner samt att prioritera rätt insatser för att uppnå en jämlik och effektiv vård. Vårdprevention I landstingets verksamhetsplan finns mål för en ökad vårdprevention som följs upp genom registrering i kvalitetsregistret Senior alert. Målen är att öka antalet riskbedömningar och vid påvisad risk genomföra förebyggande åtgärder. Hälso-och sjukvårdsnämndens överenskommelser med de vårdande produktionsenheterna har under året haft mål som beskriver att patienter över 70 år ska riskbedömas i Senior alert. För vårdcentralernas del har deltagandet i Senior alert styrts av landstingets regelbok och Mål och mått. 13
Senior alert är ett kvalitetsregister för personer som är 65 år eller äldre. Med hjälp av registret underlättas identifieringen av patienter med risk för att falla, få trycksår, bli undernärda eller få försämrad munhälsa. Registret bidrar till att verksamheterna arbetar med patienten utifrån en vårdpreventiv process som liknar omvårdnadsprocessen. Bild av vårdpreventiva processen Under 2013 har landstingets organisation för Senior alert tydliggjorts. Varje centrum har en regional koordinator med uppgift att följa olika verksamheters utveckling i registret. Under året har koordinatorerna på olika sätt bistått verksamheterna med statistik. Utvecklingsledare i nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre har under året bistått verksamheterna med stöd till arbete med registret och vid förbättringsarbeten, bland annat genom sjukhusövergripande nätverk, olika utbildningsinsatser och statistik. Trycksår Utifrån nationella patientsäkerhetssatsningen har landstinget en handlingsplan för att förhindra trycksår. Handlingsplanen har reviderats i augusti 2013 och innehåller bland annat aktiviteter som att alla landstingets slutenvårdsavdelningar ska delta i den nationella punktprevalensmätningen i trycksår, översyn av madrasser, införande av ett landstinsgemensamt lägesändringsschema och rutiner. Varje slutenvårdsenhet ska arbeta utifrån en egen handlingsplan och genomföra förbättringsarbeten. Palliativ vård Landstinget arbetar utifrån det nationella vårdprogrammet för palliativ vård 2012-2014, där Palliativt kompetenscentrum (PKC) och Regionalt Cancercentrum (RCC) ansvarar för implementering. I Patientjournalen finns mallar som följer det nationella vårdprogrammet och Svenska Palliativregistret. De flesta enheter i landstinget deltar i Svenska palliativregistret. Hälso-och sjukvårdsnämndens överenskommelser med de vårdande produktionsenheterna har under året haft mål som beskriver att alla dödsfall ska registreras i Svenska palliativregistret och att 60 % av alla väntade dödsfall ska ha föregåtts av ett brytpunktssamtal. För vårdcentralernas del har deltagandet i Svenska Palliativregistret styrts av landstingets regelbok och Mål och mått. Under året har Palliativt kompetenscentrum (PKC) fortsatt leda olika nätverk på sjukhus, i kommuner och vårdcentraler med utgångspunkt från vårdprogram och register. PKC samarbetar med länets kommuner genom olika utbildningar och nätverk. Utvecklingsledare i nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre har under året bistått verksamheterna i stöd vid registrering, statistikuttag och förbättringsarbete. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Resultaten i registret används för att mäta, förbättra och följa upp kvaliteten i vården. 14