prognos arbetsmarknad jönköpings län

prognos arbetsmarknad jönköpings län 2010

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Omvärldsbild...4 Utvecklingen på arbetsmarknaden...4 Nya platser...4 Varselutvecklingen...6 Sysselsättningsutvecklingen...6 Näringsgrenar och yrken...7 Industrin...7 Privata tjänstesektorn...9 Bygg och anläggningssektorn...11 Offentlig verksamhet...11 Utbudet av arbetskraft...13 Befolkningsutvecklingen...13 Arbetskraften...13 Arbetslöshet och programinsatser...14 Regional utveckling...15 UNDERLAGET FÖR BEDÖMNINGARNA Prognosen bygger på kontakter med företag, kommuner, landstinget och branschföreträdare med flera. Tack för er medverkan! Tack även till Arbetsförmedlingens personal som inhämtat uppgifter och synpunkter från de knappt 600 företag och arbetsgivare som ingår i undersökningen!

Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 3 Vårens prognos skrivs i en tid då arbetsmarknaden är mer turbulent än på över femton år. Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län bygger vanligtvis på uppgifter från ca 550 privata och offentliga arbetsgivare i länet. Enkäten har besvarats under mars och april månad år 2009. Vi har försökt justera uppgifterna efter varsel och övriga fakta som presenterats. Nedan följer en enkel sammanfattning av prognosen. Företag inom industriföretagen är mest pessimistiska inför framtiden men även uppdragsverksamheten i länet ser mörkare på framtiden. Privat tjänstesektor är mest optimistiska inför kommande år. Den kraftiga högkonjunkturen kulminerade under våren 2008 för att under sommaren 2008 avmattas. Konjunkturen vände sedan definitivt under hösten och arbetslösheten började stiga strax efter att sysselsättningen minskat. Under fjärde kvartalet 2008 sysselsattes 1.000 personer färre än under motsvarande period 2007 i Jönköpings län. Nytillskottet till arbetskraften består främst i inflyttningsöverskott och i demografiska förändringar i form av fler yngre som går in på arbetsmarknaden än äldre som lämnar den. Innehållet i prognosen kan kort sammanfattas i följande punkter: Enligt arbetsförmedlingens undersökning bedömer större delen av de tillfrågade företagen att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska eller vara oförändrad om ett år. Mellan september månad 2008 och april i år har 6.900 personer varslats om uppsägning främst inom tillverkningsindustrin. Under samma period året innan varslades 1.000 personer. Bedömningen är att totala antalet varsel under nästa år kommer att fortsätta ligga på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft i Jönköpings län har minskat mycket kraftigt jämfört med efterfrågan föregående år. Platsantalet i april har halverats jämfört med för ett år sedan. Prognosen för år 2009 är att de nyanmälda lediga platserna i Jönköpings län minskar med cirka 25 procent till år 2003 års nivå på ca 15.000 jobb. Tio procent av företagen i undersökningen och en tredjedel av de offentliga arbetsgivarna har upplevt att det varit brist på lämplig arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Sysselsättningen beräknas minska med drygt 8.000 personer till och med slutet av 2010. Den genomsnittliga arbetslösheten för fjärde kvartalet 2010 bedöms öka kraftigt till 10.000 personer eller 5,3 procent av befolkningen 16-64 år. Andelen i program bedöms bli 2,7 procent d.v.s. 6.500 personer. Länet har länge haft ett positivt flyttnetto. De skäl som verkar ha störst betydelse för inflyttarna är den gynnsamma arbetsmarknaden. Därför är det troligt att inte lika många flyttar till länet med en sämre arbetsmarknad. Det råder fortfarande viss brist på sökande i länet till många offentliga yrken med högskoleutbildning. För läkare och tandläkare är situationen fortfarande så allvarlig att yrkena räknas som flaskhalsyrken, det vill säga bristen på arbetskraft skapar svårigheter och stopp i tjänsteproduktionen och förhindrar en ökad sysselsättning vid arbetsstället. Däremot har IT-yrken på högskolenivå övergått i balans i tillgången på sökande, från att ha varit bristyrken.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Omvärldsbild Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunkturnedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten. Utvecklingen på arbetsmarknaden Fortfarande är det lika många (en fjärdedel) av de tillfrågade arbetsgivarna som tror på en ökad respektive minskad efterfrågan under år 2009 på sina varor och tjänster. Nya platser Efterfrågan på arbetskraft i Jönköpings län har minskat jämfört med föregående år. Platsantalet är färre än jämfört med för ett år sedan. Antal nyanmälda platser (6.300), årets första fyra månaderna, ligger över år 2005 siffror (6.000), som historiskt ser var ett bra år. Detta innebär dock en minskning med fler än 3.300 platser jämfört med samma period 2008 och motsvarar en minskning med en tredjedel. Det är ungefär samma tapp av lediga platser som riket, för motsvarande period. Prognosen för år 2009 och 2010 är att de nyanmälda lediga platserna i Jönköpings län fortsätter att minska med cirka 15 procent till strax under år 2006 års nivåer(13.000). Vår bedömning är att minskningen av antalet lediga platser kommer att dämpas betydligt under perioden, samt att en uppgång kan komma först mot slutet av år 2010, detta oavsett om den ekonomiska utvecklingen vänder till det bättre tidigare än så. Arbetsmarknaden karaktäriseras av en betydande eftersläpning jämfört med den ekonomiska utvecklingen eftersom arbetsgivare i allmänhet vill känna att en förbättrad ekonomisk utveckling blir långsiktigt hållbar innan man åter vill åta sig ett arbetsgivaransvar och anställa fler. Antalet lediga platser varierar regelbundet under årets månader. Oavsett konjunkturläge anmäls varje år flest platser under månaderna februari och/eller mars då arbetsgivarna i allmänhet har fattat beslut om i vilken omfattning semestervikarier och feriearbetare skall anställas.

Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 5 Nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen i Jönköpings län 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 apr- 09 Prognosföretagen aviserar fortfarande visst behov av ersättningsrekryte-ringar för pensionsavgångar, men också en fortsatt vikande efterfrågan och minskning av antalet anställda. Tabell 3. Ledig personalkapacitet vid arbetsställena, våren 2009 Källa: Arbetsförmedlingen Bransch 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Byggnadsverksamhet 39% 34% 10% 6% 12% Industri 10% 37% 23% 13% 13% Finans/uppdragsverks 11% 40% 23% 13% 13% Transport / restaurang m.m. 9% 47% 16% 18% 9% Handel 13% 32% 23% 13% 17% Totalt 14% 37% 22% 13% 14% Störst kapacitetsöverskott finns inom handeln där 30 procent av handelsföretagen uppger sig ha mer än 20 procent i outnyttjad produktionskapacitet. Mot bakgrund av den fortsatt dämpade efterfrågan i denna sektor är därmed risken för fortsatta sysselsättningsminskningar under 2009 och 2010 hög.

6 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Jönköpings län Under perioden 1992-2009 inkomna varsel 9 000 8 000 Antal berörda 7 638 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 3 571 898 1 533 1 641 1 187 829 1 400 799 4 048 2 205 2 571 2 040 2 000 1 451 895 4851 3127 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 t.o.m. april Varselutvecklingen Antalet varslade i riket och länet ökade mycket kraftigt under 2008 och från september månad explosionsartat. Inte sedan lågkonjunkturen i början av 90-talet har varslen legat på dessa nivåer. Till och med april månad under 2009 hade 186 varsel inkommit för 3.127 personer i länet. Under samma period 2008 var antalet 22 varsel med 522 anställda varslade. Detta är mer än sex gånger så många varslade jämfört med samma tid förra året, men våren 2008 hade historiskt låga varseltal. Varslen som i största utsträckning drabbat verkstadsindustrin och trävaruoch möbeltillverkningen i länet utlöstes i huvudsak under våren 2009. Sysselsättningsutvecklingen Jönköpings län ligger fortfarande bland de län med högst sysselsättningsnivå men arbetslösheten är nu högre än i landet som helhet, och antalet sysselsatta har planat ut. De omfattande varslen om uppsägning plus uppgifterna från prognosenkäterna pekar på en minskad sysselsättning hos länets arbetsgivare med 8.000 personer eller nära 5 procent kommande två år.

Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 7 Antalet sysselsatta i Jönköpings län sedan 1997 och prognos till 2010 170000 160000 Prognos 150000 140000 130000 120000 110000 100000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Tabell 2. Bedömning om sysselsättningsutvecklingen i olika näringsgrenar. Förändringstal mellan fjärde kvartalet 2008 och 2010. Näringsgren Antal sysselsatta 4 kvartalet 2008 Förändringstal jämfört med 4 kvartalet 2010 Tillverkningsindustri - 5 000 -därav verkstadsindustri (- 3 000) Byggnadsverksamhet - 250 Handel - 600 Kommunikation - 200 Finans och företagstjänster - 600 Restaurang och privata tjänster - 150 Offentlig verksamhet - 1 200 Totalt - 8 000 Näringsgrenar och yrken Industrin I Jönköpings län arbetar i genomsnitt 47.000 personer inom näringsgrenen. Näringsgrenens andel av samtliga sysselsatta i länet har sjunkit med tre procentenheter mellan år 2001 till år 2008. Med tanke på bemanningsföretagens inhyrning till industrin är fortfarande totalantalet sysselsatta inom näringsgrenen relativt oförändrad. Verkstadsindustrins andel av näringsgrenen är 24.000 personer (hälften av hela tillverkningssektorn). Den tidigare tendensen till långsiktigt minskad sysselsättning inom industrin bröts under 2006. God tillväxt, investeringar, ökad export och hög orderbeläggning resulterade i fler anställningar trots rationaliseringar. Sedan 2008 är tendensen åter minskande. Utifrån enkätmaterialet fortsätter minskningen inom övrig tillverkningsindustri i länet med ytterligare ca 5.000 personer kommande året medan verkstadsindustrin minskar antalet sysselsatta med 3.000. Sammantaget

8 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län bedömer vi alltså att antalet sysselsatta inom sektorn under prognosperioden minskar med cirka 3.000 personer. Prognossvaren tyder på en kraftigt minskad utveckling av förväntad efter-frågan inom verkstadsindustrin de kommande åren jämfört med motsvarande svar i prognosenkäten våren 2008. För övrig tillverkningsindustri pekar prognossvaren på motsvarande kraftiga minskning i förväntad efterfrågan. Bristen på kompetent Efterfrågeutvecklingen för tillverkningsindustrin i Jönköpings län arbetskraft är nu inte 50% 45% 40% 35% Minskande Oförändrat Ökande lika stor. De genomförda strukturförändringarna i företagen innebär att många 30% företag fortsatt befinner 25% sig på en nivå där en 20% 15% ytterligare produktionsökning kräver rekry- 10% 5% 0% tering. 47 procent av de svarande industriföretagen Våren 2009 Hösten 2008 Våren 2008 anger att de måste rekrytera om produktionen ökar med 0-10 procent. Motsvarande siffra var dock våren 2008 72 procent. Vi bedömer att intensiteten i rationaliseringar och intresset att flytta ut enklare produktion till andra regioner eller länder har mattats av. Närhet till underleverantörer spelar en allt större roll för att snabbt och flexibelt kunna leverera produkter med kvalitet. Den ekonomiska konjunkturen inom industrin har fortsatt kraftigt försämrats under våren. Bedömningarna om hur länge den nu pågående lågkonjunkturen kommer att bestå är svårförutsägbar. I enkätmaterialet finns en ytterligare svacka i förväntad efterfrågan under hösten 2009 med en viss återhämtning i slutet av prognosperioden. Vi bedömer därför att industrikonjunkturen i vårt län sjunker ytterligare något under hösten för att därefter jämnas ut under tredje kvartalet 2010. Totalt kommer de intervjuade industriföretagen att ersättningsrekrytera för ungefär en tredjedel av kända avgångar kommande tolvmånadersperiod. Inhyrning av arbetskraft genom bemanningsföretag, företagspooler och andra former av samarbete är idag en etablerad väg att nyrekrytera eller lösa kortsiktiga bemanningsbehov. Så mycket som 39 procent av 231 industriföretag svarar att de upplever brist på yrkeskompetent kvalificerad arbetskraft idag. Det är något lägre nivå jämfört med de senaste två prognoserna, men förvånande högt med tanke på de kraftiga personalnedskärningar som gjorts det senaste året. Yrkeskategorier där industriföretagen upplever brist är bl.a. verktygsmaskinoperatörer, maskiningenjörer och -tekniker, maskinmekaniker och -reparatörer, elmontörer och -reparatörer samt företagssäljare. I en allt mer automatiserad och krävande produktion efterfrågas fler kvalificerade medarbetare. Metallvaruindustrin: Enkätsvaren ger en bild av ytterligare kraftigt minskad efterfrågan första halvåret av prognosperioden med en utplaning på sex till tolv månaders sikt. Den sjunkande efterfrågan på världsmarknaden framförallt för fordons- och exportindustrin har fått ett kraftigt genomslag för länets stora andel av underleverantörer. Generellt räknar prognosföretagen med neddragning av anställda även kommande år. Trähustillverkare/sågverk: Branschen som redan tidigare under 2008 på grund av ökade räntekostnader känt av en avmattning drabbas hårt av

Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 9 försämrad efterfrågan med anledning av den hastiga konjunkturförsämringen senaste året. Den låga efterfrågan beräknas vända till en svag ökning som underlättas något genom låga räntor. Större delen av produktionen är avsedd för inhemska marknaden men prognosföretagen räknar ändå med en minskad sysselsättning och neddragningar inom produktion och konstruktion. Möbeltillverkare: Tillverkare av olika typer av möbler och annan heminredning räknar med en vikande efterfrågan kommande prognosperiod så länge lågkonjunkturen består och byggsektorn och småhustillverkningen drar ner sina verksamheter. Tillverkare av övrig inredning mot offentliga miljöer förväntar sig också en sjunkande efterfrågan. Prognosföretagen räknar med en minskning av antalet anställda. Gummi- och plastindustrin: Branschen har rationaliserat i produktionen under senaste året och branschen har minskat personalen med nästan tjugo procent. Förväntad efterfrågan varierar bland prognosföretagen beroende på produktsegment. Underleverantörer till fordonsindustrin förväntar sig störst minskning. Plastföretagen är något mer positiva när det gäller efterfrågan sex till tolv månader framåt. Huvuddelen av prognosföretagen uppger dock att de har minskande eller oförändrad efterfrågan kommande år. Plast- och gummiföretagen räknar med att minska antalet anställda, om än inte i samma utsträckning som tidigare. Tryckeri- och pappersvaruindustrin: Efterfrågan inom pappersindustrin är svag. Det finns många signaler på minskad efterfrågan även kommande år. De flesta prognosföretag uppger ändå en oförändrad efterfrågan. Eftersom merparten av företagen uppger övertalighet och några oförändrat antal anställda, kommer det totala antalet anställda inom branschen att minska under prognosperioden. Privata tjänstesektorn, handel och kommunikation. Den privata tjänstesektorn har växt under många år i länet. Tillverkningsindustrin lägger ut produktionsnära arbetsuppgifter till tjänste- och bemanningsföretag. Handel och därtill hörande transport- och lagerverksamhet har dock ökat tydligast. Sammantaget tror vi dock i rådande konjunktursituation på en minskad sysselsättning för privat tjänstesektor och handel samt kommunikation. Parti- och detaljhandel har haft en positiv utveckling under det senaste året, men räntehöjningar, börsens tillbakagång och den snabba konjunkturförsämringen har medfört Efterfrågeutvecklingen för Handeln i Jönköpings län en minskande 70% efterfrågan i den privata konsumtionen och för- 60% Minskande Oförändrad Ökande 50% sämrad marknadsutveckling främst 40% för företagen inom 30% sällanköpshandeln. 20% 10% Nyetableringen inom handeln i 0% Våren 2009 Hösten 2008 Våren 2008 flera kommuner i länet fortsätter även under kommande prognosperiod och ökar konkurrensen med fler aktörer på marknaden. Inom dagligvaruhandeln bedömer vi att konsumtionsmönstret

10 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län förändras mot enklare och billigare produkter med minskad efterfrågan som följd. Sällanköpshandeln (elektronik, fordon, byggvaror, viss heminredning och kläder) förväntar sig en minskad efterfrågan. Många av anställningarna i denna bransch är av tillfällig karaktär eller deltidsarbete och effekterna för sysselsättningen är vikande. De företag som ingår i prognosunderlaget pekar mot ett minskat antal medarbetare under det kommande året. Företagen anger en viss brist på företagssäljare. Hotell- och restaurangbranschen präglas av en livaktig marknad, ett stort utbud och ett tufft konkurrensläge. Länets roll som mötesplats för mässor och konferenser är stark. Sysselsättningen har minskat med tio procent senaste året. De flesta företag som medverkar i prognosen gör bedömningen om en oförändrad efterfrågan men något färre anställda även kommande år. Branschen signalerar viss brist på kockar med speciella inriktningar. Bemanningsföretagen finns inte med i det aktuella urvalet av enkätföretag i länet, men kommentarerna från industri-, logistik- och även tjänsteföretag visar att inhyrning eller bemanningssamarbete med andra företag har varit vanligt förekommande. Att först prova en person innan anställning är ett alternativ i rekryteringsprocessen. Arbetsförmedlingens kontaktpersoner mot branschen bekräftar också att efterfrågan på utbildad, erfaren och yrkeskompetent arbetskraft fortfarande finns men att efterfrågan sjunkit som en sten. Företagen har mer än halverat antalet anställda, lite beroende på vilken bransch man jobbar mot. Branschen kommer att minska antalet anställda ytterligare. Minskad aktivitet inom övriga näringslivet gör att även transport- och logistikföretagen får mindre att göra. Allt fler lager- och distributionscentraler etablerar sig i länet och Jönköping/Nässjöområdet har blivit ett nav för varudistribution över hela Norden. De intervjuade prognosföretagen räknar med ytterligare minskning av efterfrågan kommande sex månader med en liten återhämtning på om ett år. Även de lokala åkerierna räknar med minskad efterfrågan och minskat antal anställda. Företag som sysslar med persontrafik uppger i det stora hela oförändrad efterfrågan. Prognosföretagen anger brist på bussförare, lastbils- och långtradarförare. Sysselsättningen minskar svagt. Bilhandeln med fordonsverkstäderna har god beläggning och enligt enkäterna råder det brist på erfarna fordonsmekaniker och reparatörer. Nybilsförsäljningen har minskat drastiskt och väntas inte öka det närmaste året. Därmed minskar även sysselsättningen under prognosperioden. Bygg- och anläggningssektorn De bygg- och anläggningsföretag som ingår i intervjuunderlaget sysselsätter 8.000 personer i länet. Byggbranschen befinner sig i en osäker utveckling, framför allt i Jönköpingsområdet. Den höga investeringsnivån omprövas i en försämrad konjunktur och avmattningen i efterfrågan förväntas vara omfattande. Prognosföretagen förväntar sig en, om än osäker, marginellt minskad syssel- kallade ROT avdraget och den låga räntan gör att sysselsättningen ändå inte sättning i branschen kommande år. Vår bedömning är att bygg- och anläggningsverksamheten i länet kommande år inledningsvis minskar från en hög nivå, men att konjunkturen planar ut. Det så kommer att minska med mer än 250 arbetstillfällen. Flerfamiljsbostäder som byggs är framförallt koncentrerade till Jönköpingsområdet. Byggandet i stort har spridit sig till fler kommuner och mindre orter, men

Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 11 med slopandet av räntesubvention för byggande av hyreslägenheter har denna typ av byggnation avstannat och huvuddelen av det som planeras och byggs är bostadsrätter. Med en vikande konjunktur minskar efterfrågan på objekt som kräver stor skuldsättning Efterfrågeutvecklingen för Byggbranschen i Jönköpings och företagens län 70% investeringsvilja viker därför. På 60% Minskande Oförändrat Ökande samma sätt 50% minskade också 40% efterfrågan på småhus, vilket 30% kraftigt påverkade 20% produktion av 10% villabyggnader under året. Nu 0% Våren 2009 Hösten 2008 Våren 2008 indikerar en del av husproducenterna i länet en ökad efterfrågan. Orsaken är sannolikt den låga räntan i kombination av ökad tillgång till entreprenörer och hantverkare. I enkäterna finns dessutom bristsignaler inom byggyrkena, särskilt gäller det driftschefer inom bygg, civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggingenjörer och byggtekniker, byggnadsplåtslagare samt anläggningsmaskinförare. Branschen tar väl vara på eleverna från gymnasieskolans byggprogram, men har svårare att praktikplacera de större kullar som nu utbildas och är klara för arbete. Offentlig verksamhet I genomsnitt sysselsatte den offentliga verksamheten 54.500 personer i länet under kvartal 4 2008*. Efterfrågan på Offentliga tjänster i Jönköpings län Prognosintervjuerna, som 70% svarar mot 70 procent av de 60% Minskande Oförändrat Ökande anställda hos länets offentliga arbetsgivare, visar 50% att dessa tillsammans 40% kommer att minska antalet 30% sysselsatta med 1.200 på två 20% års sikt. Enkäterna indikerar 10% en total övertalighet på 800 0% personer till fjärde kvartalet Våren 2009 Hösten 2008 Våren 2008 2009. 35 procent av de intervjuade arbetsgivarna upplever brist på arbetskraft. Det är likvärdigt med vårprognosen 2008. Enligt prognosunderlaget, som svarar mot 75 procent av de 37.400 anställda hos länets tretton primärkommuner har personalstyrkan under det senaste året minskat med cirka 190 personer. Skolan har minskat med 165 och övrig kommunal verksamhet 130. Vård och omsorg har samtidigt ökat med cirka 80 och barnomsorgen med 25 personer. Under det kommande året planerar kommunerna att minska personalstyrkan med 700 personer. Inbördes blir det minskningar inom alla områden. Det finns en osäkerhet kring utvecklingen av kompletterande utbildningsaktörer. Andelen elever

12 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län som väljer friskolor istället för kommunala skolor ökar och påverkar antalet anställda framförallt inom grund- och gymnasieskolan. Elevkullarna som genomgår gymnasieutbildning är som störst nu och något år till. Fler födda och en stor inflyttning kräver fortsatt utbyggnad av barnomsorgen. Kommunernas rekryteringsbehov det kommande året ligger på cirka 1.350 personer. Det är drygt hälften så många som under den senaste tolvmånadersperioden. De största yrkesgrupperna som behöver rekryteras är undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter skötare och vårdare och förskollärare och fritidspedagoger. Även kommunerna har svårigheter att rekrytera arbetskraft. Sett över samtliga verksamhetsområden i alla kommuner upplever 30 procent brist på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Det är samma andel som för ett år sedan. Jönköpings läns landsting hade ca 10.500 anställda fjärde kvartalet 2008. Antalet tillsvidare- råder ingen övertalighet mot budget inom något av landstingets verksamhets- anställda har ökat marginellt. Enligt prognosen, som svarar mot hälften av de anställda har personalstyrkan ökat med 80 personer senaste året och kommer att vara oförändrad på ett års sikt. Det områden, när prognosen skrivs. Rekryteringarna under kommande tolv månader, som till 60 procent är ersättningsrekryteringar, beräknas bli 150, ungefär hälften så många som under den senaste tolvmånadersperioden. De största yrkesgrupperna som ska rekryteras är undersköterskor/skötare/vårdare, läkare, akutsköterskor, tandläkare och tandsköterskor. Jönköping är det län i landet som vidareutbildar flest sjuksköterskor. Detta bidrar i hög grad till att mildra bristerna inom yrket. De nio statliga arbetsgivare som intervjuats sysselsätter ungefär hälften av de statligt anställda i länet. Under de kommande sex månaderna tror bara en arbetsgivare på ökad verksamhet och en anger minskad efterfrågan inom verksamheten. Kommande sex till tolv månader tror tre arbetsgivare på minskad, en på ökad och övriga fem på oförändrad efterfrågan. Antalet anställda har ökat med 110 personer hos de intervjuade arbetsgivarna under de senaste tolv månaderna. Enligt enkäterna bedöms personalstyrkan vara oförändrad kommande tolv månader. Vår bedömning är att sysselsättningen ligger kvar på samma nivå kommande år. Under kommande tolv månader uppger de intervjuade arbetsgivarna att ca 110 personer kommer att rekryteras, huvudsakligen ersättningsrekryteringar. Flest rekryteringar avser poliser och lagerpersonal. Störst brist anges för bygg- och anläggningsingenjör och förskollärare/fritidspedagoger. * Samtliga sysselsättningstal är hämtade ur SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik (KS). OBS! att 2008 års siffror inte är direkt jämförbar med övriga siffror, då ny beräkningsmetod används för sysselsättning i kommunal sektor.

Utbudet av arbetskraft Befolkningsutvecklingen Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 13 Länet har under 2008, enligt SCB ökat med 1.600 personer, till 335.000 i folkmängd (alla åldrar), det är något mindre ökning än under 2007. Prognosen är att Jönköpings län fortsättningsvis ändå är ett av de län som ökar folkmängden. Befolkningen 16-64 år är 201.300 och har ökat med 1.300 mellan år 2007 och 2008. Prognosen är, liksom folkmängden att ökningen fortsätter om än inte i samma höga takt. Arbetskraften Till arbetskraften räknas alla som är sysselsatta eller arbetslösa. Personer som är i utbildning eller i arbetsmarknadspolitiska program räknas numera in i arbetskraften. I avsnittet som följer redovisar vi arbetskraftsutvecklingen i länet, antal arbetslösa och i program samt utbildningsnivån bland länets befolkning. Liksom sysselsättningen har arbetskraften ökat markant sedan mitten på 90-talet. Arbetskraftens storlek påverkas framför allt av hur många som är i förvärvsarbetande ålder och av hur många som befinner sig i utbildning och arbetsmarknadspolitiska program. En förklaring till varför arbetskraften ökade markant under 90-talet kan vara att fler i åldersgrupperna 16-24 kom i arbetsför ålder, samt att nettoflytten varit positiv. Arbetskraftens förändring: Arbetsförmedlingens bedömning är att ökningen av arbetskraften kommer att avta framöver. Detta trots att bland annat andelen personer i åldrarna 55-64 ökar och den åldersgruppen deltar i arbetskraften i högre grad när nu de heltidsstuderande som också söker jobb räknas in i arbetskraften. Framöver minskar ungdomskullarna framöver inte bara i Jönköpings län utan i hela landet. Tabell 4. Antaganden om sysselsättningen fjärde kvartalet 2008 Period Arbetskraften, förändring Sysselsatta, förändring Arbetslösa, förändring jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4 1096-1000 2096 2009kv4-1567 -6000 4433 2010kv4-1400 -2000 600 Rörlighet: Med en sämre arbetsmarknad minskar alltid flyttandet till arbete. Länets mycket gynnsamma arbetsmarknad har tidigare genererat en kraftig ökning av arbetskraften. Konjunkturnergången vänder ökningen till en minskning under år 2009 med 1.500 personer. Arbetslöshet och programinsatser I slutet av april månad 2009 var 8.088 personer eller 3,8 procent av befolkningen 16-64 år arbetslösa. Under våren 2009 kommer en stor del av de lagda varslen om uppsägning falla ut och efterfrågan på arbetskraft minskar enligt prognosundersökningen. Arbetslösheten beräknas fram till sista kvartalet 2009, på ett år ha ökat med 4.400 personer eller 86 procent till genomsnittligt 9.600 personer eller 4,6 procent av befolkningen 16-64 år. Antalet personer som då deltar i Arbetsförmedlingens programverksamhet beräknas samtidigt uppgå till 3.900 personer eller 1,8 procent av befolkningen 16-64 år.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd och prognos för 2009 och 2010 25000 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd Arbete med stöd 20000 15000 10000 5000 0 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2006 2007 2008 2009 Arbetslösa, i program med aktivitesstöd och i arbete med stöd Skattning av antalet arbetslösa, antalet i program med aktivitetsstöd och antalet i arbete med stöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2007kv1 5218 1603 3353 2007kv2 4022 1199 3240 2007kv3 4214 1049 3150 2007kv4 3727 1442 3071 2008kv1 3999-23% 1422-11% 2930-13% 2008kv2 3182-21% 1511 26% 2850-12% 2008kv3 3904-7% 1495 42% 2713-14% 2008kv4 5167 39% 1949 35% 2534-18% 2009kv1 7656 91% 2626 85% 2411-18% Prognos 2009kv2 8500 167% 3000 99% 2300-19% 2009kv3 9600 146% 3300 69% 2200-13% 2009kv4 9600 86% 3900 48% 2100-13% 2010kv1 10900 42% 4600 75% 2000-17% 2010kv2 11200 32% 5400 80% 2000-13% 2010kv3 11300 18% 5700 73% 1900-14% 2010kv4 10200 6% 6500 67% 1900-10%

Regional utveckling Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 15 Länets tre arbetsmarknadsområden visar upp skillnader i marknadsläge och bedömningar om framtiden. Vi jämför enkätsvaren om efterfrågeutveckling samt kapacitetsutnyttjande. Antal anställda första kvartalet i respektive år och Arbetsmarknadsområde i Jönköpings län 35000 30000 2008 2009 20010 25000 20000 15000 10000 5000 0 Nässjö Värnamo Jönköping Länet Diagrammet visar antalet anställda i enkätföretagen (exklusive offentlig verksamhet) för ett år sedan (blå stapel), vid enkättillfället (röd stapel), och om ett år (grön stapel) fördelat på de olika arbetsmarknadsområdena. De svarande företagen representerar cirka 30 procent av länets arbetskraft. Urvalet av svarande företag skiljer mellan åren. Företagen i Jönköping tror på störst minskning, medan Nässjö redovisar en mycket osäker minskning av antalet sysselsatta kommande år. I arbetsmarknadsområde Jönköping (Jönköping, Vaggeryd, Habo och Mullsjö kommuner) uppger de svarande företagen att efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna i huvudsak varit minskande. Undantaget är handeln där 30 procent haft ökad efterfrågan, samtidigt som 37 procent haft minskad efterfrågan. I hela arbetsmarknadsområdet tror hälften av företagen på kraftig minskning av efterfrågan under kommande sexmånadersperiod. Informations- och kommunikationstjänster är mest optimistiska, 45 procent tror på en ökad efterfrågan och resterande på oförändrad. I industrisektorn tror 25 procent av företagen på en minskning jämfört med tidigare period. På sex månaders sikt tror företagen i samtliga sektorer i huvudsak på minskad eller oförändrad efterfrågan. Samtliga sektorer utom tillverkningsindustrin tror samtidigt på en mindre återhämtning. Inom tillverkningsindustrin och transportbranschen uppger 67 procent respektive 58 procent oförändrad efterfrågan. Inom handel- och privat tjänstesektor samt byggbranschen tror mellan 25 respektive 30 procent på ökad

16 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län efterfrågan. Inom hotell & restaurang är det lika stor andel som tror på en ökad respektive minskad efterfrågan, 36 procent vardera. Företagen i arbetsmarknadsområde Jönköping redovisar inom byggsektorn och tillverkningsindustrin något lägre kapacitetsreserver i form av personal, när det gäller att möta produktionsökningar, än länet i övrigt. Generellt är skilnaden mellan företagen större i vårens prognos. Fler har överkapacitet och fler har svårt att öka produktionen utan att rekrytera. Orsaken är att finanskrisen slår väldigt ojämt jämför med tidigare konjukturnedgångar. I arbetsmarknadsområde Nässjö (Tranås, Aneby, Eksjö, Ydre, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner) har enkätföretagens efterfrågeutveckling under senaste sexmånadersperioden varit jämförbar med länet, förutom inom handels- och transportsektorn där efterfrågan rapporteras mer negativ av företagen. Områdets utveckling för kommande sexmånadersperiod pekar mot en mindre negativ framtid för alla sektorer utom byggnadssektorn och finans/uppdragssektorn som är klart mer positiv jämfört med länet. Endast jord och skogsbruk samt transportnäringen har en klart lägre efterfrågan än länet i övrigt. Andel av företagen som uppger att man inte kan öka produktionen alls, utan att anställa är i byggsektorn 58 procent och betydligt höger än länets andel. Inom övriga branscher är skillnaden marginell jämfört med länet som helhet. I arbetsmarknadsområde Värnamo (Gislaved, Gnosjö, och Värnamo kommuner) redovisar enkätföretagen för senaste sex månader genomgående minskande och lägre efterfrågan än länet, med undantag av byggbranschen som har haft mindre negativ utveckling än länet i övrigt. På sex månaders sikt anger alla branscher, förutom finans/uppdragssektorn, genomgående en minskande efterfrågan. Betydligt mer negativ är handelsoch transportföretagen jämfört med länet som helhet. Hälften av alla byggföretag måste rekrytera för att kunna öka produktionen och ingen har mer än 30 procents överkapacitet. Motsvarande siffror för länet är 39 och 12 procent. I övrigt överensstämmer arbetsmarknadsområdet med länets kapacitetsutnyttjande. Den mycket höga sysselsättningsgraden hos länets arbetskraftsresurs har tidigare utgjort en svårighet för länets företag att rekrytera ny personal och svårigheterna att fylla på med kvalificerad och erfaren yrkesarbetskraft samt arbetskraft med hög social kompetens. Denna svårighet beräknas minska och underlättas av det förändrade arbetsmarknadsläget. Tillgången på familjebostäder och bra pendlingsmöjligheter i delar av länet innebär dock fortsatta svårigheter att täcka bristerna.

Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Juni 2009 Text: Peter Nofors Grafisk form: ETC Ansvarig utgivare: Clas Olsson Kontakt: Håkan Gustafsson, Arbetsförmedlingen, Jönköping Eftertryck tillåten med angivande av källa