lungsjukdom Kroniskt tobstruktiv lungsjukdom



Relevanta dokument
t Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Astma- och KOL-behandling

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Systemiska effekter vid KOL

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Långtids syrgasbehandling LTOT= Long time oxygen treatment

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Case Case 2 Akutmottagningen. Juni 08 Akutmott Vidare anamnes. Juni 08 Akutmott Vidare anamnes. Juni 08 Akutmott

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Datasammanställning av KOL-studie

Den Borttappade Patienten

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Bästa omhändertagande

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressiv lungsjukdom vars huvudkarakteristikum är kronisk luftvägsobstruktion.

Mätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral

Vetenskapligt Förhållningssätt

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

The inhaled. therapy. Triangle. The important components. Inhaler. Nicola Scichilone; Adv Ther (2015) 32:

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

KRONISKT OBSTRUKTIV (KOL) LUNGSJUKDOM. (Zafar iqbal)

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer

Hälsoeffekter från vedeldning

EMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Spirometri-skola på 20 minuter

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv

Fysisk aktivitet och hjärnan

Your No. 1 Workout. MANUAL pro

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

KOL Inte bara andning. Berne Eriksson Medicinkliniken HSH RDK Kalmar

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Vedeldning exponering och hälsoeffekter

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Evidensbaserad medicin

Infectious Diseases - a global challenge

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ground-level ozone, soot and health

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Christer Jansons föreläsningsbilder från KOLskolan den 6/

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Tremperaturreglerat laminärt luftflöde TLA Airsonett

-ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag Statinbehandling av sköra äldre patienter

Antiarytmiska läkemedel. vid behandling av förmaksflimmer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Yrkesastma. Yrkesastma. Yrkesrelaterad överkänslighet i luftvägarna. Yrkesastma. Yrkesastma. Stefan Willers, HLD, USIL 1

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Läkemedelsverkets nya rekommendationer vid KOL

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Hur påverkar dieselavgaser hälsan - en kunskap i förändring Möjliga konsekvenser för hygieniska gränsvärden. Bengt Järvholm 21 nov 2012

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Falls and dizziness in frail older people

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL

Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up.

Transkript:

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Kroniskt tobstruktiv lungsjukdom Alf Tunsäter Föreläsning T6 2010 www.goldcopd.com www.slmf.se/kol www.mpa.se och sök KOL-rekommendationer Definition av KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs-/lungsjukdom, som oftast är en följd av kronisk tobaksrökning KOL manifesterar sig som sänkt FEV 1 /VC-kvot vid spirometri. Försämringstakten av FEV 1 är ofta långsam KOL är i de allra flesta fall möjlig att förebygga och kan även behandlas med gynnsam effekt Lungfunktionsnedsättningen karakteriseras av att patienten aldrig uppnår normalvärden vare sig spontant eller efter behandling. Extrapulmonella manifestationer är vanliga. Svenska läkemedelsverkets rekommendationer 2009 Chronic obstructive pulmonary disease - pathogenesis Emphysema - centrilobular Bronchiolitis Location of COPD Bronchiolitis Some pathogenetic mechanisms in COPD Bacteria Virus Mucous secretion Emphysema Vasculitis Macrophage Increased expression of inflammatory genes MMP TNF-α Lymphocyte IL-17 Bronchiolitis 4 histone acetylation histone deacetylase Peroxinitrate - - O 2 + NO Antiproteases inos IL-8 GRO-α Neutrophil TNF-α LTB-4 IL-1β IL-8 Proteases Emphysema 1

Other inflammatory cells involved in COPD development Mast cells Br Local inflammatory response COPD - local and systemic inflammation Paricles from e g smoke IL-8 Fibrocytes Balancing parenchyma destruction TGFβ-depedent PA Systemic inflammatory response GMCSF, IL-6 Cytokines Leucocytes och thrombocytes IL1-β, TNF- Endothelial activation IL-6, IL1-β Acute phase proteins Vascular disease Efter Eeden 2006 Risk Factors for COPD Diagnosis of COPD Nutrition Infections Socio-economic status SYMPTOMS cough sputum shortness of breath EXPOSURE TO RISK FACTORS tobacco occupation indoor/outdoor pollution Aging Populations 9 SPIROMETRY Förekomst 400 000-700 000 i Sverige Ovanlig före 40-årsåldern - ökar starkt med stigande ålder. Dödligheten i KOL är betydande - drygt 3000 dödsfall/år. Överlevnaden starkt beroende av ålder och FEV 1 och av komplikationer såsom patologiska blodgaser, ödem och undernäring. Samtidig kardiovaskulär sjukdom försämrar överlevnaden. Förekomsten av KOL i Sverige lika bland kvinnor och män Sjukvårdskonsumtionen till följd av KOL är numera högre bland kvinnor. När bör KOL misstänkas? Exponering för luftrörsskadliga ämnen, främst cigarettrök, Ålder över 45 år samt något av följande Luftvägssymtom som hosta, slemproduktion, andfåddhet eller pip i bröstet Återkommande bronkitepisoder eller långvariga förkylningar Nedsatt prestationsförmåga Lungröntgenbild som inger misstanke om KOL Känd hjärtsjukdom med andfåddhet och nedsatt prestationsförmåga 2

Diagnostik - spirometri Ökat luftflödesmotånd som kvarstår efter inandning av bronkdilaterare FEV 1 /VC Management of Stable COPD Assess and Monitor COPD: Spirometry Spirometry should be performed after the administration of an adequate dose of a shortacting inhaled bronchodilator to minimize variability. A post-bronchodilator FEV 1 /FVC < 0.70 (<0.65 if age >65) confirms the presence of airflow limitation that is not fully reversible. Where possible, values should be compared to age-related normal values to avoid overdiagnosis of COPD in the elderly. 14 KOL-utveckling Aldrig rökt eller 100 icke känslig för rök 75 Rökare med känslighet för rök 50 Slutade vid 45 Invaliditet 25 Död Slutade vid 65 0 25 50 75 Ålder Svårighetsgrad Beror på spirometriresultat - efter fastställt kvotkriterium FEV 1 /VC <0.7(0.65) Stadium 1 FEV 1 >80% förv. Stadium 2 FEV 1 50-80% förv Stadium 3 FEV 1 30-50% förv. Stadium 4 FEV 1 <30% förv. och övrig påverkan hör till stadium 4 Svår kronisk hypoxi låg oxygenhalt i blodet Kronisk hyperkapni hög koldioxidhalt i blodet Cirkulationspåverkan (t ex perifera ödem eller takykardi). Låg kroppsvikt. BMI <21 Fletcher and Peto 1977 Differential Diagnosis: COPD and Asthma Systemic effects of COPD COPD Onset in mid-life Symptoms slowly progressive Long smoking history Dyspnea during exercise Largely irreversible airflow limitation ASTHMA Onset early in life (often childhood) Symptoms vary from day to day Symptoms at night/early morning Allergy, rhinitis, and/or eczema also present Family history of asthma Largely reversible airflow limitation Systemic inflammation Nutritional abnormalities and weight loss Skeletal muscle dysfunction Osteoporosis Cardiovascular effects Neurological effects Infectious disease tuberculosis? Evaluate systemic disease manifestations! 3

What does an exacerbation mean to a patient? Decline in lung function 1,2 Greater anxiety 3 Increased symptoms (I.e. breathlessness) 6 Worsening quality of life 45 4,5 Social withdrawal More exacerbations 6,7 Increased risk of mortality 8 1. Garcia-Aymerich J et al. 2001 Increased risk of hospitalisation 1,2 2. Donaldson D et al. 2002 3. Gore JM et al. 2000 4. Seemungal T et al. 1998 5. Pauwels Pet al. 2001 6. Seemungal T et al. 2000 7. Garcia-Aymerich J et al. 2003 8. Anto JM et al. 2001 * Acute esacerbations of COPD prior to entry to study requiring hospital management Soler-Cataluna et al Thorax 2005 ERS/ATS definition(2004) An event in the natural course of the disease characterised by a change in the patient s baseline dyspnoea, cough and/or sputum beyond day to day variability sufficient to warrant a change in management www.ersnet.org Celli B et al Eur Respir J 2004:23:932-46 ERS/ATS (2004) Severity grading(arbitrary) Level 1: Treated at home Level 2: Requires hospitalisation Level 3: Develops respiratory failure www.ersnet.org Celli B et al Eur Respir J 2004:23:932-46 Symptoms during an exacerbation Shortness of breath Prevention improving immune functionn Cough Chest tightness Night-time awakenings Calverley PM et al Eur Respir J 2005:26:406-13 4

Viral and bacterial causes Bacteria Haemophilus influezae, Moraxella catharalis Streptococci, Pneumococci Virus Rhinovirus, respiratory syncytial virus, influensa A and B Flu vaccianation in COPD 125 patients randomised to vaccine or placebo relative risk [RR], 0.24, [p 0.005]; vaccine effectiveness 76% Wongsurakiat P et al Chest 2004:125:2011-20 Management of Stable COPD Reduce Risk Factors: Key Points Prevention non-pharmacological n treatment Reduction of total personal exposure to tobacco smoke, occupational dusts and chemicals, and indoor and outdoor air pollutants are important goals to prevent the onset and progression of COPD. Smoking cessation is the single most effective and cost effective intervention in most people to reduce the risk of developing COPD and stop its progression (Evidence A). 28 ASK ADVISE ASSESS ASSIST Brief Strategies to Help the Patient Willing to Quit Smoking Systematically identify all tobacco users at every visit. Strongly urge all tobacco users to quit. Determine willingness to make a quit attempt. Aid the patient in quitting. ARRANGE Schedule follow-up contact. Management of Stable COPD Reduce Risk Factors: Smoking Cessation Counseling delivered by physicians significantly increases quit rates over self-initiated strategies. A brief (3-minute) period of counseling to urge a smoker to quit results in smoking cessation rates of 5-10%. Pharmacotherapies for smoking cessation are available and is recommended when counseling is not sufficient to help patients quit smoking. 30 5

Management of Stable COPD Reduce Risk Factors: Indoor/Outdoor Air Pollution Reducing the risk from indoor and outdoor air pollution requires a combination of public policy and protective steps taken by individual patients. Reduction of exposure to smoke from biomass fuel, particularly among women and children, is a crucial goal to reduce the prevalence of COPD worldwide. 31 Therapy at Each Stage of COPD I: Mild II: Moderate III: Severe FEV 1 /FVC < 70% FEV FEV 1 /FVC < 70% 1 /FVC < 70% 30% < FEV 1 < 50% < FEV FEV 1 > 80% 1 < 80% 50% predicted predicted predicted Active reduction of risk factor(s); influenza vaccination Add short-acting bronchodilator (when needed) Pharmacotherapy: Symptomatic IV: Very Severe FEV 1 /FVC < 70% FEV 1 < 30% predicted or FEV 1 < 50% predicted plus chronic respiratory failure Add regular treatment with one or more long-acting bronchodilators (when needed); Add rehabilitation Add inhaled glucocorticosteroids if repeated exacerbations Add long term oxygen if chronic respiratory failure. Consider surgical treatments Profylactic against exacerbations Effect on mortality of oxygen treatment NOTT-trial >18 h/24h >15 h/24h MRC-trial >15 h/24h Long-term oxygen treatment Reduces hospitalisations Given on strict indications pao2 <7.3 24-h/day No oxygen Ann Int Med 1980:93:391-198 Lancet 1981:93:681-685 Rehabilitation Effect of rehabilitation is well established Physiotherapy Muscular training Dietic measures Coping strategies Rehabilitation randomised controlled trial Griffiths TL et al Lancet 2000:355:362-8 6

Bronchodilators - LABA Decreaseing symptoms Prevention pharmacological treatment and effect on exacerbations Formoterol one study 30 % reduction in exacerbation frequency (Rossi A Chest 2002:121:1058-69) Others have not shown an effect Salmeterol TRISTAN shows 20 % recuction in exacerbation rate, 29 % reduction in oral steroid courses (Calverley PM et al Lancet 2003:361:449-56) TORCH Bronchodilators symptomatic and profylactic effects Tiotropium n=497 Placebo n=506 Dusser D et al. Eur Respir J 2006; 27: 547 555 1 year study Decreased the number of exacerbations by 35% and exacerbation days by 37% versus placebo. Reductions in the use of concomitant respiratory medications, antibiotics and oral steroids, and the number of unscheduled physician contacts. Inhaled corticosteroids EUROSCOP - The yearly rate of severe exacerbations (estimated from courses of oral corticosteroids) was reduced in the budesonide group versus placebo group by 37% (0.05 versus 0.07, p=0.002), corresponding to a yearly exacerbation rate ratio of 0.63 (95% CI 0.47 0.85). Löfdahl CG et al Eur Respir J 2007 2007; 29: 1115 1119 Inhaled corticosteroids ISOLDE exacerbations reduced 25 % (Fluticasone vs. Placebo) (Burge PS BMJ 2000:320:1297-303) TRISTAN 20% reduction with fluticasone (Calverley PM et al Lancet 2003:361:449-56) TORCH Combination ICS and LABA TRISTAN fluticasone and salmeterol reduced exacerbation 25 % Budesonide and formoterol reduced 24 % in two studies (Szafranski et al Eur Respir J 2003:21:74-81, Calverley PM et al Eur Respir J 2003:22:912-19) 7

TORCH 6112 patients followed for 3 years randomised to Placebo Fluticasone 500 μg x 2 Salmeterol 50 μg x 2 combination Moderate and severe exacerbations 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Placebo Salmeterol Fluticasone Combination TORCH Calverley PM et al New Engl J Med 2007;356:775-89. 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Oral corticosteroids Placebo Salmeterol Fluticasone Combination TORCH Hospitalisations TORCH n.s n.s n.s Cardio-ischemic events in COPD patients effect of inhaled corticosteroids EUROSCOP - 1175 patients followed for 3 years Without cardiac disease at randomisation 60 new events in 49 patients: 31/582 in placebo and 18/592 in budesonide group (p<0.05) Post-hoc study showing a preventive effect on cardioiscemic events with inhaled corticosteroids in COPD Löfdahl CG et al ERJ 2007:29(6):1115-9 8

Conclusions Knowledge on pathogenetic mechanims is increasing Diagnosis dependent on spirometry Smoking cessation!! Symptomatic and preventive treatment Several interventions can prevent exacerbations in COPD Influensa-vaccination Pneumococcal vaccination (?) LTOT (?) Rehbilitation Pharmacologic treatment Bronchodilators Inhaled corticosteroids Combination treatment 9