Patientsäkerhetsberättelse

2014-03-01 Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2014 Patientsäkerhetsenheten Sylvia Myrsell

Inledning SOS Alarm är en enskild vårdgivare med verksamhet vid 14 SOS-centraler från Luleå i norr till Malmö i söder. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att ge en övergripande beskrivning av SOS Alarms arbete med patientsäkerhet som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Som grund för det systematiska kvalitetsarbetet finns SOS Alarms ledningssystem som utgår från kraven i Socialstyrelsens föreskrifter för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Ledningssystemet ingår som en del i SOS Alarms kvalitetsmanual. SOS Alarm bedriver ett systematiskt förbättringsarbete bl.a. med fokus på att finna orsaker och vidta åtgärder vid identifierade risker och brister. Riskanalyser och händelseanalyser genomförs enligt handboken för patientsäkerhetsarbete Riskanalys och händelseanalys framtagen av Socialstyrelsen i samverkan med Stockholms läns landsting, Landstinget i Östergötland och Sveriges kommuner och landsting. Detta säkerställer ett strukturerat arbete vid utredningar och analyser. Patientsäkerhetsenheten (PSE) vid SOS Alarm arbetar i ett nationellt perspektiv och riskbedömer och genomför händelseanalyser där det har inträffat eller funnits risk för en allvarlig vårdskada. PSE samverkar med SOS vård, SOS Alarms chefläkare, vårdansvariga för respektive region och lokala chefer vid bedömning av händelser som har identifierats som en vårdavvikelse. Ansvarig för det lokala kvalitetsarbetet vid SOS-centralerna är respektive platschef. För hjälp vid bedömning och utredning av avvikelser som berör vård finns vårdansvarig i respektive region, vårdutvecklare och PSE. Sida 2 av 13

Innehållsförteckning Inledning 2 Innehållsförteckning 3 1 Vårdgivaren SOS Alarm 4 1.1 Allmänt 4 1.2 Patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete 5 2 Rutiner och riktlinjer 5 3 Avvikelsehantering och förbättringsarbete 6 4 Uppföljning och egenkontroll 7 5 Patientsäkerhetsarbetet under 2014 8 5.1 Källor till avvikelser 8 5.2 Anmälningar enligt Lex Maria 9 5.3 Ärenden från IVO 10 5.4 Ärenden från Patientnämnden 11 5.5 Förfrågningar från LÖF 11 6 Åtgärder 12 Sida 3 av 13

1 Vårdgivaren SOS Alarm 1.1 Allmänt Vårdgivaren SOS Alarm arbetar med patientsäkerheten i fokus och bedriver ett systematiskt och kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete. Utgångspunkten är att uppfylla kraven på en god vård, vilket innebär att vi strävar efter en patientfokuserad, ändamålsenlig, säker och jämlik vård som ges i rätt tid till den hjälpbehövande. SOS Alarm är en privat vårdgivare och lyder därmed under hälso- och sjukvårdens regelverk. Detta gäller såväl på ledningsnivå som den enskilde medarbetaren i rollen som hälso- och sjukvårdspersonal. I SOS Alarms vårdgivaransvar ingår att bedöma och prioritera vårdärenden samt att dirigera ambulanser. SOS Alarm utgör en viktig första länk i vårdkedjan och bedriver verksamhet vid 14 larmcentraler från Luleå i norr till Malmö i söder. Ett vårdärende resulterar i många fall i en ambulansresa. I de fall bedömningen blir att det inte föreligger ett ambulansbehov blir ärendet patientstyrt. 1 Definitionen för de olika prioriteterna följer den som anges i Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2009:10, om ambulanssjukvård m.m. Prio 1 - Akuta livshotande symtom eller olycksfall. Prio 2 - Akuta men inte livshotande symtom. Prio 3 - Övriga uppdrag med vård- eller övervakningsbehov där rimlig väntetid inte bedöms påverka en patients tillstånd. Enligt SOS Alarms medicinska beslutsstöd (Medicinskt index) innebär prio 1 livshotande eller potentiellt livshotande symtom. Indikationer på andningsstopp och hjärtstopp är fara-för-liv och genererar omedelbart prio 1 och ambulans larmas ut omgående så snart adress är fastställd. Som potentiellt livshotande räknas bl.a. tillstånd med symtom på sviktande vitala parametrar (andning, medvetande och cirkulation). Det finns därutöver tillstånd med bibehållna vitala parametrar som ändå resulterar i att en ambulans larmas ut enligt prio 1. Medicinskt index är ett symtombaserat beslutsstöd och det är alltid den hjälpbehövandes symtom som ska styra prioriteringen. I prioriteringstjänsten ingår, att utifrån en vårdintervju, bedöma behovet av ambulans och bestämma prioritet på ärendet samt ge akutmedicinsk rådgivning i väntan på ambulans. Om bedömningen blir att det inte föreligger ett ambulansbehov kan annat vårdbehov finnas och den hjälpsökande kopplas eller hänvisas då till annan vårdgivare för att få hjälp på bästa sätt. 1 Med patientstyrning avses hänvisning till att stanna hemma, annat tranportsätt, annan vårdgivare eller Giftinformationscentralen Sida 4 av 13

I dirigeringstjänsten ingår att larma ut resurser utifrån bedömd prioritet. Prio 1 och 2 är akuta uppdrag, medan prio 3 tilldelas ambulans med hänsyn till beredskapsläget. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård ska ett landsting som anlitar en larmcentral för larmning av ambulans i avtal reglera centralens rätt att disponera ambulanser. 1.2 Patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Avvikelsehanteringen är en viktig del i SOS Alarms förbättringsarbete och utgår från SOS alarms ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, vilket är ett kapitel i SOS Alarms kvalitetsmanual. Ledningssystemet är uppdaterat i enlighet med SOS Alarms föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, om systematiskt kvalitetsarbete. Patientsäkerhetsenheten (PSE) vid SOS Alarm har funnits sedan den 1 oktober 2010 och arbetar i ett nationellt perspektiv och de huvudsakliga uppdragen är att bedöma patientsäkerhetsrisken vid vårdavvikelser, utreda ärenden genom händelseanalyser och på uppdrag leda eller medverka vid riskanalyser. Enheten är också delaktig i SOS Alarms egenkontroll och uppföljning av vårdverksamheten. PSE har ett nära samarbete med vårdansvariga för respektive region (norr, mitt och syd) och lokala chefer vid SOS-centralerna vid bedömning av händelser som har identifierats som en vårdavvikelse. Enheten samverkar ofta med SOS Alarms chefläkare för dialog om riskbedömning och som medicinskt stöd. Chefläkaren är den som fattar beslut om anmälan enligt Lex Maria, utifrån bedömd patientsäkerhetsrisk och händelseanalys. När en händelse bedöms har inneburit allvarlig vårdskada 2 eller risk för sådan ansvarar PSE för utredningen av ärendet. Återkoppling sker kontinuerligt mellan berörda aktörer, såväl internt som i vissa fall externt. Närmaste chef i linjen är ansvarig för att information och återkoppling sker till berörda medarbetare på respektive SOS-central. Avvikelser som har sin grund i klagomål på bemötande, men där den medicinska hanteringen av ärendet har skötts korrekt, handläggs och utreds i första hand av lokala chefer på berörda SOS-centraler. Resultat och erfarenheter från avvikelsearbetet är en central del i utveckling och förbättring av verksamheten och viktigt i en lärande process. SOS Alarm arbetar för en öppen patientsäkerhetskultur med målsättningen att medarbetarna ska känna sig delaktiga och trygga i förbättringsarbetet. 2 Rutiner och riktlinjer SOS Alarm har fastställda rutiner för avvikelsehantering och patientsäkerhetsarbete. Interna Riktlinjer för patientsäkerhetsarbete i Q-med ses över kontinuerligt och revideras vid behov. Rutinerna innebär att alla identifierade avvikelser ska registreras 2 Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. (Källa: Patientsäkerhetslagen 1 kap. 5 ). Sida 5 av 13

i ett avvikelsehanteringssystem. Detta system har en särskild del (Q-med) där vårdavvikelser innehållande sekretesshandlingar såsom patientjournaler eller andra känsliga uppgifter registreras. Detta garanterar att uppgifter i en patientjournal och andra sekretessuppgifter inte sprids samt att personuppgifter hanteras på ett korrekt och säkert sätt. I Ledningssystem för SOS Alarm ingår ett kapitel som innehåller ledningssystemet för Vårdgivaren SOS alarm. Där finns en övergripande beskrivning av processen vård med de ingående delprocesserna. Syftet med processbeskrivningen är att förtydliga befintliga operativa riktlinjer och rutiner få ett säkerställa ett enhetligt arbetssätt som i sin tur är borgar för en god vård med hög patientsäkerhet. SOS Alarms nuvarande medicinska beslutsstöd, Medicinskt index, uppdateras om behov av detta identifieras. Ett arbete pågår för att förnya SOS Alarms medicinska beslutsstöd. Verksamhetschef vård är ansvarig för att arbetet genomförs enligt fastställd projektplan. 3 Avvikelsehantering och förbättringsarbete Avvikelsehanteringen är en viktig del i ett förbättringsarbete. SOS Alarms system för avvikelser, Marval, gör det möjligt att följa upp såväl antalet registrerade avvikelser som bedömning, hantering och uppföljning av vidtagna åtgärder i respektive ärende. SOS Alarm har enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 3 kap. 5 en skyldighet att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Ansvarig för beslutet att en händelse ska anmälas enligt Lex Maria är SOS Alarms chefläkare och, i dennes frånvaro, chefen för Patientsäkerhetsenheten. Vid en vårdavvikelse görs en initial bedömning av händelsen. Bedömning av patientsäkerhetsrisken görs utifrån allvarlighetsgraden i händelsen och risken för att det kommer att upprepas. Riskbedömningen utgår från matrisen i handboken för patientsäkerhetsarbete, Riskanalys och händelseanalys 3, och graderas enligt följande i Marval Q-med: 0 = ingen patientsäkerhetsrisk 1 = liten patientsäkerhetsrisk 2 = måttlig patientsäkerhetsrisk 3 = stor patientsäkerhetsrisk 4 = mycket stor patientsäkerhetsrisk När en avvikelse som har inneburit en allvarlig vårdskada eller risk för sådan (riskfaktor 3 eller 4) har identifierats görs en händelseanalys enligt handboken för pati- 3 Länk till handboken: (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-120) Sida 6 av 13

entsäkerhetsarbete. Denna händelseanalys är en systematisk genomgång och omfattar faktainsamling, orsaksanalys, åtgärdsförslag och uppföljning. Syftet är att identifiera orsaker och risker och ta fram åtgärdsförslag. Händelseanalyserna genomförs under ledning av Patientsäkerhetsenheten och ligger till grund för beslut om händelsen ska anmälas till IVO enligt Lex Maria. Utifrån identifierade orsaker i en avvikelse vidtas förbättringsåtgärder för att så långt det är möjligt minska eller i bästa fall eliminera risken för att det ska upprepas. 4 Uppföljning och egenkontroll Den första initiala bedömningen i ett vårdärende görs av en SOS-operatör med syftet att snabbt finna händelser som innebär fara för liv. Om det inte föreligger fara för liv klassificeras händelsen som övrig vård och en fördjupad vårdintervju görs utifrån Medicinskt index. Bedömning och prioritering av ärendet ska utgå från kriterierna i beslutsstödet. Egenkontroll genom samtalsavlyssning sker huvudsakligen genom att: En vårdutvecklare lyssnar och bedömer samtal utifrån en fastställd mall med fokus på följsamhet till Medicinskt index. En vårdutvecklare lyssnar tillsammans med en grupp på 4-6 medarbetare på samtal som de har bedömt och prioriterat. Gruppen diskuterar och reflekterar över hur samtalen har bedömts. Närmaste chef lyssnar tillsammans på minst tre samtal med var och en av sina medarbetare med fokus på medarbetarens attityd och bemötande samt hantering av samtalen. Detta inkluderar alla typer av samtal och gäller inte endast vårdsamtal. Under 2014 har drygt 2200 samtal följts upp av SOS Alarms vårdutvecklare. Lokala produktionschefer och gruppchefer vid samtliga SOS-centraler har genomfört uppföljning av samtal enligt fastställda riktlinjer. Då det gäller alla typer av samtal går det inte att ange hur många vårdsamtal som har följts upp. Den uppföljning som göra av vårdutvecklarna följer en fastställd mall med ett antal frågor som intervjun bedöms utifrån. Två exempel på fokusområden som följts upp är medicinsk bedömning och rådgivning vid identifierat ambulansbehov och om andelen korrekta patientstyrningar. Bemötandedelen följs upp av vid chefens avlyssning av samtal. Fokusområden kan variera från år till år och bestäms utifrån identifierade riskområden vid bedömning av ärenden. Ett nyckeltal som följs upp årligen är att Medicinskt index ska följas helt eller delvis till 95 %. Sedan detta nyckeltal började att mätas har målet alltid uppfyllts enligt fastställd nivå. Sida 7 av 13

Utöver ovan beskrivna modell för egenkontroll och uppföljning av samtal har ytterligare ca 6000 samtal avlyssnats och bedömts. Dessa samtal ryms inom de ärenden som är registrerade som avvikelser i Marval Q-med och är avlyssnade och utredda i enlighet med interna riktlinjer. Ett ärende kan innehålla fler än ett samtal, men alla samtal i ärendet avlyssnas och bedöms. Dessa samtal är inte bedömda utifrån en fastställd mall, utan ingår som en viktig del i utredningen av respektive avvikelse och därmed också i det systematiska förbättringsarbetet. Under 2014 har således ca 8200 vårdsamtal avlyssnats och bedömts. Därtill kommer de samtal som respektive chef har följt upp med sina medarbetare. Uppföljning av verksamheten är viktiga delar i förbättringsarbetet och en förutsättning för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete enligt fastställt ledningssystem. SOS Alarm strävar efter att ytterligare förbättra den systematiska egenkontrollen genom utökad samtalsuppföljning och journalgranskning. Det är en viktig del i att följa upp om vidtagna åtgärder har gett förväntat resultat och bidragit till förbättringar. 5 Patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser som via olika källor kommer till SOS Alarms kännedom hanteras alltid enligt fastställd och gällande rutin. Det innebär att ljudfiler och annan dokumentation i ärendet gås igenom och patientsäkerhetsrisken bedöms. För att få en enhetlig bedömning görs riskbedömningen av PSE utifrån fastställda kriterier enligt tidigare beskrivning. Ärenden med patientsäkerhetsrisk 0-2 hanteras och utreds lokalt av respektive chefer på berörda SOS-centraler med stöd av vårdansvariga i respektive region. Vad gäller ärenden med patientsäkerhetsrisk 3-4 leds utredningen av PSE. Under 2014 har 1234 ärenden registrerats i CRM Q-med 4. Ärendena är fördelade på alla SOS-centraler och storstadscentralerna Stockholm (157), Göteborg (144) och Malmö (86) har den största andelen registrerade ärenden till antalet. Sett till antalet registrerade avvikelser i förhållande till antal hanterade ärenden är siffrorna procentuellt jämförbart med de flesta mindre SOS-centraler. Resterande registrerade ärenden är fördelat på övriga SOS-centraler med allt från 10 ärenden för de minsta centralerna till 50 på medelstora centraler. Ett par centraler har få avvikelser registrerade, men förklaringen ligger i att dessa centraler hanterar vårdärenden i mycket liten omfattning. Att en SOS-central har ett relativt stort antal registrerade avvikelser tyder på ett aktivt och systematiskt förbättringsarbete. 5.1 Källor till avvikelser Avvikelser inkommer huvudsakligen via: Medarbetare Patient eller närstående 4 CRM är SOS Alarms avvikelsehanteringssystem med Q-med som den sekretesskyddade delen i systemet. Sida 8 av 13

Inspektionen för vård och omsorg Annan vårdgivare Patientnämnden Media 5.2 Anmälningar enligt Lex Maria Under 2014 har 23 ärenden anmälts enligt Lex Maria då händelsen bedöms ha inneburit allvarlig vårdskada eller stor risk för sådan för patienten. Beslutet att anmäla händelserna har tagits av SOS Alarms chefläkare. Anmälningar har skett utifrån kraven i patientsäkerhetslagen 3 kap. 5. I ett mindre antal av dessa händelser är utredningarna inte helt slutförda och anmälan kommer att lämnas till IVO inom kort. I de flesta av de händelser som anmäls enligt Lex Maria är bedömningen att patientsäkerhetsrisken beror på att ambulansen av någon anledning har blivit fördröjd eller att det inte har larmats ut någon ambulans. Ärendet har av olika orsaker tilldelats en för låg prioritet i förhållande till patientens symtom. Det har i sin tur medfört längre väntetid än önskvärt för patienten innan ambulans är på plats. Ärendet har av olika orsaker blivit patientstyrt dvs. att det bedömdes att det inte förelåg ett ambulansbehov. Med facit i hand borde en ambulans ha tilldelats ärendet. En identifierad risk är när den hjälpsökandes adress blir felpositionerad på kartan. Detta ger i sig en fördröjning som, framför allt vid prio 1-uppdrag, innebär en risk för patienten. Det har av olika orsaker blivit en fördröjning vid dirigeringen av ambulanserna. I dessa fall är ärendet såväl korrekt prioriterat som rätt positionerat i kartan. Detta innebär särskilt stor risk när det händer vid prio 1-uppdrag. Ovanstående identifierade områden har även tidigare beskrivits som riskområden. Åtgärder har vidtagits under 2014 och dessa följs upp i syfte att säkerställa att avsedd effekt har uppnåtts. Det pågår fortlöpande ett systematiskt arbete med att identifiera orsaker till riskområden och brister i verksamheten och att vidta åtgärder utifrån orsaksanalyser. Antalet anmälningar enligt Lex Maria har ökat sedan år 2011, men 2014 har antalet minskat något jämfört med 2013. De ärenden där händelsen inträffade under 2014, men kom till vår kännedom 2015 är inte medräknade då det fortfarande pågår händelseanalys. SOS Alarm bedriver ett systematiskt arbete med avvikelser, vilket är en viktig orsak till att anmälningarna enligt Lex Maria är fler nu än före 2011. En annan orsak är att anmälningarna från patient/närstående har ökat, vilket leder till att vi fångar upp fler händelser som vid utredning visar sig ha inneburit risk för all- Sida 9 av 13

varlig vårdskada. SOS Alarms medarbetare har blivit mer medvetna om patientsäkerhetsarbetet och skriver in fler händelser i vårt system för hantering av avvikelser (CRM). SOS Alarms egenkontroll och uppföljning av ärenden har förbättrats och genomförs på ett strukturerat sätt. Under 2015 kommer samtalsuppföljningen att utgå från en annan struktur och mall som har tagits fram av vårdutvecklare i samverkan med SOS Alarms teknikavdelning. Det ökade antalet anmälningar och avvikelser leder till ett förbättrat patientsäkerhetsarbete och ger bättre förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete Om vi inte finner bristerna och kan utreda orsaker och hitta åtgärder kan vi heller inte systematiskt utveckla verksamhetens kvalitet. SOS Alarm har valt att presentera anmälningar enligt Lex Maria såväl på den interna hemsidan som den extern webbsidan, som en del i att beskriva hur SOS Alarm bedriver patientsäkerhetsarbetet och i ett lärande syfte. http://www.sosalarm.se/sv/samhallstjanster/vardtjanster_ambulans/patientsakerh etsenhet/) 5.3 Ärenden från IVO Under 2014 har 36 anmälningsärenden kommit från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Dessa ärenden har initialt bedömts av Patientsäkerhetsenheten i syfte att bedöma patientsäkerhetsrisken. Patientsäkerhetsenheten har ansvarat för utredningarna i samverkan med vårdchefer och lokala chefer vid berörda SOScentraler. De flesta klagomålen till IVO som gäller SOS Alarm handlar om missnöje med lång väntetid på ambulans eller att det inte kom någon ambulans alls, vilket ofta har sin grund i bedömning och prioritering av ärendet. I vissa fall finns även klagomål på bemötandet i samtalen. Genomförda orsaksanalyser visar att i flera fall har patientens symtom missuppfattats eller tolkats fel. Detta har i flera fall lett till att inte korrekt kapitel i Medicinskt index har använts, vilket i sin tur har inneburit att intervjustöd och råd inte har gett ett optimalt stöd för bästa möjliga bedömning och prioritering. Det är en grannlaga uppgift att genom telefonintervju göra snabba och korrekta bedömningar vid akuta och ibland livshotande tillstånd. SOS Alarm har under 2014 fortsatt arbetet med att se över vad som kan göras för att ge bättre stöd för medarbetarna vid intervju och bedömning. Förändringar i Medicinskt index görs vid identifierade behov. Ett arbete med att utveckla det medicinska beslutstödet startades under 2014 och detta arbete fortsätter under 2015. En anledning till fördröjning har blivit fördröjd har i vissa fall berott på att ärendet har blivit felpositionerat i kartan med den följden att ambulansen har kört till fel adress. Vilka åtgärder som har vidtagits och vilka som är planerade beskrivs under 5.4 Anmälningar enligt Lex Maria. I ett mindre antal fall berodde lång väntan på ambulans på brister i dirigeringen av ambulanserna. Orsakerna till detta var dels den mänskliga faktorn och dels att kart- Sida 10 av 13

stödet inte hade fungerat optimalt vad gäller positioneringen av var tillgängliga bilar befann sig. 5.4 Ärenden från Patientnämnden Patientnämndsärenden omfattar i huvudsak klagomål på bemötande och andra frågeställningar som inte har medicinsk grund. PSE gör alltid en bedömning av patientsäkerhetsrisken initialt för att inte missa eventuell vårdskada eller risk för vårdskada. Ärenden från Patientnämnden hanteras av närmaste chef då det gäller klagomål på bemötande. Patientsäkerhetsenheten och vårdchef hjälper till att utreda ärendet i de fall detta är befogat utifrån en identifierad risk för patienten. Antalet ärenden från Patientnämnden under 2014 var 44. 70 60 65 Lex Maria IVO PaN 62 50 42 44 40 36 31 30 20 16 21 25 23 23 10 10 0 2011 2012 2013 2014 Fördelning av ärenden 5.5 Förfrågningar från LÖF SOS Alarm har fått 16 ärenden från LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) med begäran om att få del journalhandlingar upprättade vid SOS Alarm. Sida 11 av 13

6 Åtgärder SOS Alarm arbetar med ständiga förbättringar genom att fortlöpande se över och uppdatera system och gällande riktlinjer och rutiner. Vårdgivaren SOS Alarms ledningssystem följer Socialstyrelsens föreskifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. http://www.socialstyrelsen.se/ledningssystem. Ledningssystemet ingår som en del i SOS Alarms styrdokument Ledningssystem, som i sin tur följer kvalitetsstandarden ISO 9001. Det har varit fortsatt fokus på att säkerställa att det finns ett bra stöd för medarbetarna då det gäller att bedöma vitala parametrar (andning, medvetande, cirkulation). SOS-skolan har i grundutbildningen gjort förändringar i utbildningstrappan bl.a. med fokus på att ytterligare förstärka medarbetarnas kompetens för att kunna identifiera status på vitala parametrar och göra korrekta bedömningar utifrån detta. Ett arbete med att utveckla det medicinska beslutsstödet har påbörjats under 2014 och kommer att fortsätta under 2015. Det nuvarande beslutsstödet Medicinskt index uppdateras dock fortlöpande utifrån identifierade behov, oaktat det pågående projektarbetet. Med anledning av att felpositioneringar fortfarande är ett identifierat riskområde, har åtgärder vidtagits under året. Projektet Säker positionering har pågått under året och detta har medfört att ett antal åtgärder har vidtagits. Exempel på åtgärder är en e-utbildning som all operativ personal har genomgått samt genomgång och diskussioner på arbetsplatsträffar vid flera tillfällen. Kartstödssystemet har utvecklats genom att det har införts ett nytt system för sökning av adresser. Att samtal till 112 inkommer från en mobiltelefon blir allt vanligare, vilket innebär att det inte går att få fram en exakt position av adressen såsom sker när samtalet kommer från en fast telefon som inte är kopplad till IP-telefoni. Vid genomgång av ärenden som initialt blivit felpositionerade finns inget som tyder på att risken för felpositionering är större om samtalet kommer in via mobiltelefoni eller IP-telefoni än via fast telefoni. SOS-skolan har under året samverkat med SOS Vård och Patientsäkerhetsenheten i syfte att utveckla och förbättra såväl grundutbildning som fortbildning. När det gäller vårddelen i grundutbildningen har vårdutvecklarna varit behjälpliga med sina kunskaper och fungerat som lärare i vissa delar av utbildningen. Befintliga e-kursen i SOS Alarm utbildningsplattform har uppdaterats och nya har tillskapats utifrån identifierade behov. Översyn pågår om möjlighet finns att utöka vårddelen i utbildningen ytterligare. Det har även startats ett kvalitetsprojekt med uppdraget att komma med förslag på förändringar i utbildningen. Syftet är bl.a. att stärka kompetensen hos SOS-operatörerna och effektivisera utbildningen genom att se över innehåll och pedagogik för att få bästa resultat. Samtals- och intervjumetodik för den operativa personalen har stärks genom utbildning samt genomgång och diskussion vid arbetsplatsträffar SOS Alarm är delaktigt i ett flertal nationella forskningsprojekt, bl.a. ÅSA 3 där ett flertal landsting deltar, med syftet att öka kvaliteten i utalarmeringen ur ett medi- Sida 12 av 13

cinskt perspektiv. SOS Alarms har varit delaktiga i introduktionen av SAMS (Saving More lives in Sweden) till flera landsting. Detta är ett projekt som innebär att hjärtstoppsbehandling utanför sjukhus intensifieras. Tjänsten SMS-livräddare har utökats och SOS Alarm har en viktig roll för att denna tjänst ska fungera. Under 2015 kommer en app att lanseras för att ytterligare förstärka tjänsten. En registrering av var hjärtstartare finns tillgängliga medför att snabb information kan delges den som ringer till 112 om ett hjärtstopp. Dessa tre projekt tillsammans kommer med all sannolikhet att ytterligare öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus. Sida 13 av 13