Visioner och mål. Marknads- och verksamhetsplan 2012 2014. Ver 1.0 1(13)

Visioner och mål Marknads- och verksamhetsplan 2012 2014 Ver 1.0 1(13)

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. SWOT analys... 3 3. Förbundets vision... 4 4. Mål... 4 4.1 Strategiskt mål... 4 4.2 Delmål... 4 5. Verksamhet - Medlemsnytta... 4 5.1 Medlemsservice... 4 5.1.1 Förbundsjurist... 4 5.1.2 Försäkringar... 4 5.1.3 Förlagsartiklar... 5 5.1.4 Svensk Handel... 5 5.2 Projekt... 5 5.2.1 Byggpall... 5 5.2.2 Statistik... 6 5.2.3 Utbildning... 6 5.2.4 Vilma... 6 5.2.5 Etik och miljö... 8 5.2.6 Reklamationshantering... 8 5.3 Information... 8 5.3.1 Branschtidning... 8 5.3.2 Hemsida... 9 5.3.3 Nyhetsbrev... 9 5.3.4 Uttalanden... 9 5.4 Branschgemenskap... 9 5.4.1 Kedjeledarmöte... 9 5.5 Bygg- & Järnhandlarskolan... 9 5.5.1 Utbildningsprojektet Kompetenskort... 9 5.5.2 Fokus 2012... 9 5.6 Bevakning kontaktarbete - lobbying... 10 5.6.1 Mediakontakter... 10 5.6.2 Remissinstans... 10 5.6.3 Närstående organisationer... 10 5.6.4 Internationella organisationer... 10 5.7 Förmåner... 11 5.7.1 Svensk Byggtjänst... 11 5.7.2 Hotell... 11 5.7.3 Medlemsförsäkring... 11 6. Förbundet... 11 6.1 Kansli... 11 7. Medlemsutveckling... 11 7.1 Prospects... 12 7.2 CRM system... 12 8. Ekonomi... 12 8.1 Avgifter... 13 Ver 1.0 2(13)

1. Sammanfattning Detta är ett levande dokument och kommer därför löpande att uppdateras, förändras och kompletteras. Dokumentet versionhanteras. Syftet med dokumentet är att det skall kunna fungera som en vägledning i SBJFs ambitiösa arbete med att staka ut mål och inriktning för verksamheten. Detta dokument skall fungera som underlag för SBJFs arbete för perioden 2012 2014. Styrelsen 1 februari 2011 2. SWOT analys För alla företag och organisationer är det viktigt att analysera sin roll och position på den s.k. marknaden. Vår marknad har vi specificerat till: bygg-, färg- och järnbranschen. SBJF har inga egentliga konkurrenter. Skall ändå några konkurrenter nämnas blir det några av våra samarbetspartners såsom kedjorna och Svensk Handel. Vissa företag menar att det räcker med sin anslutning till dessa. Förbundet behövs inte. Vår verksamhet beskrivs också ofta i övergripande termer vilket gör att denna typ av föreningsverksamhet ifrågasätts då man kan uppleva den som flummig. Vidare har branschförbundens verksamhet sällan förändrats utan vilar ofta på samma grundprinciper som då man bildades. SBJF vill istället verka proaktivt vilket bl.a. medför en tydligare beskriven verksamhet och ett mer kommersiellt orienterat förbund. SWOT analys står för: S = Strength (styrka) W = Weakness (svaghet) O = Opportunities (möjligheter) T = Threats (hot) Styrka SBJF har 761 medlemmar fördelat på 662 är handelsföretag och 99 leverantörer. När det gäller den traditionella svenska bygg- och järnfackhandeln har förbundet en stor andel anslutna företag. Det måste anses som en styrka att så många företag är anslutna till SBJF. Vårt erbjudande om juridisk hjälp och kompetens är av stort värde. Branschförbundsverksamhet har mångåriga traditioner och förbundet är väl inarbetet. Många företag uppskattar tillhörighet till en lobbying organisation. Svaghet Bristen på tydlighet i kommunikationen med marknaden är en svaghet. Tjänster och produkter måste göras kommersiellt mer tydliga. Förbundet har med nuvarande bemanningssituation ett alltför stort personberoende. Situationen är akut och bör åtgärdas under 2011. Möjligheter Många nya aktörer som Byggmax, Jen & Fix, Hornbach, Swedol, Würth m fl skapar nya tänkbara medlemmar. Ver 1.0 3(13)

Branschblandningen ökar antalet presumtiva medlemmar. Leverantörerna kan erbjudas medlemskap på liknande villkor som handlare. Hot Konsolideringen i vår bransch gör att fler och fler företag blir uppköpta av centralt ägda kedjor. Kedjorna utvecklar tjänster motsvarande förbundets. 3. Förbundets vision Sveriges Bygg- & Järnhandlareförbund skall vara den självklara samlande kraften för företag inom bygg-, järn- och färgbranschen i Sverige. 4. Mål 4.1 Strategiskt mål Att medverka till att våra medlemmar, via förbundets olika verksamheter och informationsinsatser, får verktyg som bidrar till en positiv utveckling av affärsverksamheten samt en breddning av kontaktytorna vilket resulterar i upplevd medlemsnytta. 4.2 Delmål Minst 850 medlemmar före 2014 Vara verksamma i flera branscher före 2014 Skapa en plattform för kompetensutvecklingen i branschen 5. Verksamhet - Medlemsnytta 5.1 Medlemsservice 5.1.1 Förbundsjurist En av förbundets mest centrala funktioner är att vi tillhandahåller en förbundsjurist. Förbundsjuristen är våra medlemmars stöd i allehanda affärsjuridiska frågor. Genom att knyta en jurist till förbundet säkerställer vi också förankring och kunnande i branschen. Förbundsjuristen finns för rådgivning, utbildning och som stöd och resurs vid olika former av förhandlingar. Som medlem kan man avropa förbundsjuristens support till en mycket förmånlig taxa. 5.1.2 Försäkringar Förbundet erbjuder sina medlemmar en affärsförsäkring samt en sjukförsäkring, vilken med fördel kan tecknas även för anställd personal. Affärsförsäkringen utvecklades för det dåvarande Järnhandlareförbundet. Flera av kedjorna saknar egna grupplösningar varför ett närmande mot kedjorna är en möjlighet. Ver 1.0 4(13)

5.1.3 Förlagsartiklar En av förbundets äldre servicefunktioner. De medlemmar som önskar beställa blanketter gör numera detta själva via förbundets hemsida. 5.1.4 Svensk Handel Sedan 2006 har SBJF och Svensk Handel ett samarbetsavtal. Svensk Handel har fokus på arbetsgivarefrågorna medan SBJF fokuserar på de mer tydliga branschfrågorna. 5.2 Projekt SBJF är en liten organisation med små och begränsade resurser. För att nyttja dessa optimalt har man valt att arbeta i en projektorganisation, där förbundet naturligtvis ställer sina resurser till förfogande men där våra olika samarbetspartners är oerhört väsentliga för projektens genomförande. Förbundet söker därför oftast en samarbetspartner (eller flera) innan ett projekt startas. Vissa av projekten bedrivs under flera år (t ex Vilma och Byggpall) medan andra blir av kortare slag (t ex ABM 07). För 2012 har följande projekt prioriterats: Byggpall Vilma Mediadatabas och stafflade nettopriser VilmaBas streckkodsmärkning på trävaror och dess förpackningar Etik och Miljö Reklamationsfrågorna Kompetenskortsprojektet och Utbildningsfrågan 5.2.1 Byggpall Inom bygg- & järnbranschen har det tidigare inte funnits något väl fungerande retursystem för lastpallar. Många har därför valt att skicka godset på B-pall och Engångspall av varierande kvalité. Att bli av med dessa pallar är ofta ett problem för slutanvändaren. Bygg- & järnbranschen har därför tagit fram ett eget rikstäckande retursystem för lastpallar som nu är i drift och som successivt införs hos branschens aktörer. Den stora fördelen med Byggpallen är att den ingår i ett retursystem och att dess pantvärde inte påverkas av regn, snö eller nedsmutsning på samma sätt som t ex den godkända EUR-pallen. Så här fungerar retursystem Byggpall: Materialproducenten köper Byggpallen för 83 kr Materialproducenten och grossisten/detaljisten fakturerar sin kund 83 kr för pallen Slutanvändaren säljer tillbaka pallen för 50 kr oberoende av skick. Ingen anslutning till systemet behövs. Du blir automatiskt ansluten till Retursystem Byggpall när du köper eller säljer Byggpall. Projektet Byggpall startade 2006. Första året levererades 50.000 pall via systemet och 2007 nådda man 200.000 och 2011 nåddes 1.000.000. Målet för 2012 är satt till 1.400.000 pallar. Ver 1.0 5(13)

SBJF har två st. representanter i den referensgrupp som finns för utveckling av projektet. Representanter 2011 är förbundets vd Ulf S. Gustafsson och Kjell Karlsson, inköpschef hos Nordström & Co. Det finns även en kommunikationsgrupp där det ingår flera representanter från olika kedjor. Referensgruppen Sveriges Byggindustrier Sveriges Bygg- och Järnhandlarförbund Byggmaterialindustrierna Kommunikationsgruppen Beijer Byggmaterial AB Bolist Derome Optimera AB Interpares Byggtrygg AB Dahl NCC Skanska JM 5.2.2 Statistik Förbundet tillhandahåller årliga sammanställningar av nyckeltal rörande företag inom vår bransch. Viss typ av information används internt medan annan information används för att sprida information om branschen. 2011 infördes ett nytt försäljningsindex, döpt till Bygg & Järnindex. Här presenteras den totala försäljningen kvartalsvis och uppdelad på fem regioner. I Bygg & Järnindex deltar Bauhaus, Beijer, Byggtrygg, Derome, Karl Hedin, Interpares och Optimera. Vårt index sammanställs av HUI (Handelns Utredningsinstitut) och bygger på insamlat material omfattande ca. 25 miljarder. Målsättningen är att vi ska utveckla Bygg & Järnindex på varugruppsnivå och för redovisning av försäljningen på kundgruppsnivå, före 2014. 5.2.3 Utbildning Utbildning är en självklar uppgift för en branschorganisation. Även om mycket utbildning genomförs företags- och kedjeinternt, så är det en naturlig uppgift för en branschorganisation att samordna de resurser som krävs för utveckling och genomförande av kompetensutvecklande åtgärder. Inom SBJF drivs utbildningsverksamheten under varumärket Bygg- & Järnhandlarskolan Mer information om SBJFs satsning på utbildningsfrågor finns under punkten 5.5 Bygg & Järnhandlarskolan. 5.2.4 Vilma Vilma är namnet på det regelverk som finns för branschen avseende innehåll i den artikel- och prisinformation som leverantörerna distribuerar till sina återförsäljare, ofta via artikeldatabasen Finfo. Vilma innebär en långtgående Ver 1.0 6(13)

kvalitetssäkring av artikelinformationen vilket sparar massor av tid vid all hantering av artikeldata. Inom dagligvaruhandeln har man kommit långt i detta avseende och nu är det hög tid även för bygg- & järnhandeln att öka tempot. Vilma finns idag som en de facto standard men påtryckningar behövs för att snabba på processen där leverantörerna konverterar sin artikelinformation enligt de nya reglerna. För att följa utvecklingen har ett Branschråd bildats. Branschrådet har f.n. 13 medlemmar och som ordförande fungerar SBJF. Branschrådet har en egen hemsida www.branschradet-vilma.se som kontinuerligt uppdateras med ny information och nya versioner av regelverk mm. Under 2010 registrerade förbundet en bifirma med namnet Branschrådet för Artikelstandard i Sverige AB. I det bolaget samlas regelverken och där drivs verksamheten, som alltmer går från projektstadie till drift. Branschrådet hanterar även frågor kring varugrupperingen BK04. Under 2012 skall följande projekt komma i mål: VilmaBas är ett regelverk som ger nya möjligheter vad gäller att på ett strukturerat och enhetligt sätt beskriva produkterna. Första produktområdet som bearbetats är de sågade och hyvlade trävarorna där det numera finns ett s.k. bassortiment. Under 2012 skall vi försöka hantera skivmaterial och isoleringsprodukterna enligt VilmaBas. - Under 2012 kommer vi att prioritera frågan om streckkodsmärkning på trävarorna. I steg1 är det kollimärkningen som står på agendan men därefter skall också de enskilda artiklarna levereras med streckkod. - Nettopriser, skapa möjlighet att distribuera flera nettopriser per artikel, sk staffling. - Mediadatabas, innebär koppling till en specifik artikel av dokument som lämnar mer upplysning om artikeln i fråga. Exempel på information är bilder, säkerhetsdatablad, produktblad, säljande texter, miljödeklarationer, BASTA och monteringsanvisningar.. Branschrådet Vilmas medlemmar november 2011: Beijer Byggmaterial Bolist AB ByggTrygg Dahl Finfo Interpares NCC Optimera Peab Svenskt Trä Sveriges Bygg & Järnhandlareförbund SYSteam Retail Tanico Ver 1.0 7(13)

5.2.5 Etik och miljö I driften av en bygg- och järnhandel handlar det inte enbart om varor, inköp och försäljning. De etiska frågorna har på senare år fått allt större uppmärksamhet precis som miljöfrågorna. SBJF sympatiserar med Svensk Handels koncept Det ansvarsfulla företaget och kommer under 2012 utveckla en plattform från vilken vi kan beskriva och bedriva verksamhet som bidrar till att lyfta upp företagens sociala och miljömässiga ansvar högt på agendan. Följande rubrikområden kommer att prioriteras: Arbetsmiljö Säkra produkter Klimat och miljön Uppförandekod Kommunikation Kompetens 5.2.6 Reklamationshantering Förbundsjuristens största arbetsområde är reklamationsfrågorna. Under åren har därför förbundet satsat på detta område. Dels har vi tagit fram s.k. lathundar för reklamationshantering för konsumentköplagen och för konsumenttjänstlagen vilka har spridits bland många anställda i branschen. Ofta i samband med utbildning genomförd av förbundsjuristen. Även flera leverantörer har deltagit. Under 2012 kommer vi att introducera en tredje lathund. Denna vänder sig till reklamationsansvariga i våra medlemmars butiker. Denna kommer att förmedlas via kursverksamhet och kommer även att innehålla ett arbetsmaterial. Under 2011 har vi tillsammans med representanter för leverantörerna inventerat behov och villkor kring själva hanteringen av reklamationer. Under 2012 hoppas vi kunna nå fram till en branschgemensam och IT-baserad lösning för administration och hantering av reklamationer. Vår vision är att så långt det är möjligt få bort reklamationer men att när de ändå uppstår skall de behandlas professionellt. 5.3 Information Att sprida och vidarebefordra information är en av SBJFs centrala uppgifter. Att kanalisera informationen på ett för alla inblandade effektivt sätt är därför en prioriterad fråga. Att sända ut information på traditionellt sätt via brev, är orationellt och dyrt. Därför distribueras det mesta via hemsidan eller via e-post. Under 2008 fick förbundets hemsida en genomgripande ansiktslyftning och ny funktionallitet tillfördes. Under 2009 utvecklades en ny form av Nyhetsbrev där vi använder hemsidan mer aktivt i informationshänseende. Under 2011 utvecklade vi ett nytt gränssnitt för den Informationsbank vi tillhandahåller på vår hemsdia. Informationsbanken innehåller mer än 200 dokument som ger information som är relaterad till vår bransch. 5.3.1 Branschtidning Förbundets officiella organ är tidningen Järn-Bygg-Färg. Samarbetet innebär bl.a. att SBJF förfogar över två sidor i varje nummer samt att vi skriver ledaren. Medlem i SBJF erhåller ett fri-exemplar av tidningen. Tidningen har en god spridning bland företagen i branschen, däremot är antalet medarbetarprenumerationer inte helt tillfredsställande. Ver 1.0 8(13)

Förbundet vill aktivt medverka och bidra till en ständigt pågående utveckling av tidningen, både kvalitativt och kvantitativt. 5.3.2 Hemsida Förbundets hemsida har adressen www.byggjarnhandlarna.se. Målet är att öka besökarantalet på hemsidan och att göra vår hemsida till en naturlig plattform för branschspecifik information.. 5.3.3 Nyhetsbrev Vårt Nyhetsbrev distribueras en gång per månad och vid behov flera gånger per månad. Under 2011 har all information från SBJF distribuerats på detta elektroniska sätt. Via vårt engagemang i Vilma sprider vi där en Nyhetsbrev där vi når de som är särskilt engagerade i artikeldatafrågorna.. Målsättningen är att i framtiden kunna ha ännu fler målgruppsanpassade utskick. 5.3.4 Uttalanden Förbundet kommer att vara aktivt i mening att framföra branschens synpunkter och önskemål i olika typer av frågor. Det kommer vi att göra via uttalanden och pressmeddelanden. Vårt syfte är att få fokus på vår bransch samtidigt som vi tillvaratar våra medlemmars intressen. 5.4 Branschgemenskap Uttrycket branschgemenskap kan upplevas som flummigt. Att få chansen att träffa kollegor, utbyta tankar, idéer och erfarenhet, ta lärdom av praktikfall, se branschen i ett nytt perspektiv (den är större än min hemmamarknad), mm är dock inte exempel på flummighet. Att dessutom känna tillhörighet och stolthet för det man arbetar för är naturligtvis positivt och något SBJF aktivt vill skapa förutsättningar för. Det kan vara årsmöte, seminarier, mässor m fl aktiviteter där flera från branschen samlas samtidigt. En viktig uppgift för förbundet. 5.4.1 Kedjeledarmöte Varje år arrangerar SBJF ett möte dit samtliga kedjeledare bjuds in att deltaga. Under dagen presenteras vad som hänt sedan senast samt lämnas information om nya planerade aktiviteter. Syftet med mötet är att kunna samla kedjorna kring en gemensam agenda vad gäller SBJFs verksamhet och branschens behov av projekt. 5.5 Bygg- & Järnhandlarskolan All utbildningsverksamhet presenteras och marknadsföras under varumärket Bygg- & Järnhandlarskolan. Kopplingen mellan utbildningsverksamheten och förbundet skall därigenom tydliggöras. 5.5.1 Utbildningsprojektet Kompetenskort Förbundet erhöll fr.o.m. 1/1 2010medel för framtagande av ett s.k. kompetenskort. Kompetenskorten skall vara en hjälp för medlemmarna i sitt arbete med att mer strategiskt planera för sina medarbetares kompetensutveckling. Projektet genomförs i Stockholmsregionen och samlar 7 företag med 23 arbetsplatser och ca 700 medarbetare. Syftet är sedan att sprida verksamheten vidare ut i landet. Ver 1.0 9(13)

5.5.2 Fokus 2012 Under 2012 skall SBJF rikta särskilt fokus på utbildningsfrågorna. Följande aktiviteter är planerade: - Ta initiativ till att en introduktionskurs om trä utvecklas avsvenskt Trä. Gärna som web-kurs - Diskutera utbildningsfrågan med kedjeledarna. - Skapa ett branschråd för utbildningsfrågor - Kontakta och engagera fler utbildningsleverantörer att ingå i Bygg & Järnhandlarskolan. - Sprida information om projektet Kompetenskort i hela branschen 5.6 Bevakning kontaktarbete - lobbying En väsentlig del av förbundets verksamhet är det bevaknings-, kontakt- och lobbyingarbete som SBJF arbetar med. 5.6.1 Mediakontakter Vi vill att det skrivs mer om vår bransch. Vi vill att media uppmärksammar händelser och utvecklingsfrågor. Vi vill att branschen blir mer omskriven är tidigare och att branschen på så sätt också blir mer känd hos allmänheten. SBJF har skapat en särskild site på hemsidan där media erbjuds färsk och vederhäftig information. Vi kommer också att, när så är lämpligt, skriva pressreleaser för att bättre marknadsföra branschen och dess synpunkter. 5.6.2 Remissinstans SBJF fungerar som remissinstans för branschen gentemot framförallt myndigheterna men även för andra organisationer och branscher. 5.6.3 Närstående organisationer Samverkan med till SBJF närstående organisationer är viktig. Bland annat för att kunna samutnyttja resurser och att se till att effekterna blir så optimala som möjligt. Här kan nämnas (utan rangordning): Svensk Handel, Byggmaterialindustrierna, TMF, Svenskt Trä, Träskyddsföreningen, samtliga kedjor och inköpsgrupperingar i branschen m fl. 5.6.4 Internationella organisationer SBJF har medlemskap i två internationella branschorganisationer, UFEMAT (en europeisk bygghandlarorganisation) och IHA (en internationell järnhandlarorganisation). Bägge organisationerna brottas med rekryteringsproblem (särskilt IHA) och den verksamhet som bedrivs bygger framförallt på kollegiala kontakter över landsgränserna. UFEMAT är också vår lobbyorganisation in i EU. Ver 1.0 10(13)

5.7 Förmåner När vi erbjuds, men med stor återhållsamhet, kan SBJF teckna rabattavtal med leverantörer som har tjänster och/eller produkter som kan gagna våra medlemmar och deras verksamhet. Förbundet har idag följande avtal: 5.7.1 Svensk Byggtjänst Ett avtal som ger våra medlemmar 50% rabatt på Byggtjänst både tryckta och digitala byggkatalog. 5.7.2 Hotell SBJF har ett rabattavtal med Scandic Hotel både avseende logi och konferens. 5.7.3 Medlemsförsäkring Medlemmar i Förbundet kan dels teckna företagsförsäkring och dels sjukvårdsdito. 6. Förbundet Sveriges Bygg- & Järnhandlareförbund (SBJF) bildades 1/1 2004 genom en sammanslagning av de dåvarande två branschförbunden, Sveriges Bygg- & Trävaruhandelsförbund (SBT) och Sveriges Järnhandlareförbund (SJF). Förbundet har vi ingången till 2012 761 medlemmar. Förbundskansliet finns i Stockholm. Förbundets syfte är att verka som en branschsamlande faktor och supportera medlemmarna i diverse affärsfrågor. Rent konkret arbetar SBJF med juridisk rådgivning, utbildning, förlagsverksamhet och informationsspridning. Medlemsnyttan är ett ledord i all verksamhet. Huvudparten av verksamheten drivs i servicebolaget, SBJF Service AB. 6.1 Kansli På kansliet finns en anställd vd. Förbundet har som inriktning att driva projekt som på olika sätt utvecklar medlemsföretagen och deras verksamhet. Då typen av projekt kan variera väldigt mycket är det svårt att på kansliet ha en bemanningslösning som kan svara mot alla eventuella behov. Därför har SBJF valt att arbeta som en projektorganisation där man, vid behov, knyter olika kompetenser till sig men då inte i form av fast anställd personal. Ekonomiadministrationen köps av Svensk Handel. I dagsläget har SBJF följande bemanning: VD Ulf S. Gustafsson Förbundsjurist Sten Folkesson Rektor Ingemar Persson (Bygg & Järnhandlarskolan) Projektledare Christer Green (Vilma och ESF-projektet) 7. Medlemsutveckling Förbundet bildades 2004 och medlemsutvecklingen var de första åren efter sammanslagningen, negativ. Samtidigt har anslutning av några nya kedjor skett. Sett till omsättning har förbundets marknadsandel ökat och sedan 2007 har även antalet medlemmar ökat. 2011 bröts dock trenden och antalet medlemmar minskade med 19 st (netto). Ver 1.0 11(13)

Då förbundets vision förutsätter stor anslutningsgrad kommer särskild uppmärksamhet att riktas på rekrytering av nya medlemmar. I november 2010 var antalet anslutna medlemmar 761 st. Av dessa är 99 leverantörer. Av de 662 medlemmar som är handlare ingår majoriteten i en kedja (kapital- eller frivillig). Färre än 100 företag är inte anslutna till någon gruppering. Vår bransch omsätter totalt ca 75 miljarder. Våra medlemmar står för 42miljarder eller 56% av den totala marknaden. 7.1 Prospects Kansliet upprättar en prospectlista med identifierade tänkbara nya medlemmar, både kedjor och fristående företag. Den förteckningen uppdateras kontinuerligt. Här ges några exempel (ej rangordnade): Cheapy Hornbach Happy Homes Colorama Flügger Nordsjö Idé & Design Swedisol Würth Vidare fokuseras på leverantörer och grossister såsom associerade medlemmar. Försöka få fler av de frivilliga kedjorna att centralt ansluta sin delägare till SBJF Aktivitetsplan 2012 Aktivitetsplanen syftar till att omvandla prospects till medlemmar. Prospect Händelse Klar Ansvarig Hornbach Fortsatt bearbetning 31/3 USG Färgkedjorna Samordna nya diskussioner30/6 USG Cheapy Ta fram kontaktperson/-er 1/6 USG Jem & Fix Ta fram kontaktperson/-er 1/6 USG 7.2 CRM system Under 2009 implementerade förbundet ett egenutvecklat CRM-system/kund- och medlemsregister, för att ge kansliet bättre förutsättningar i bearbetnings- och säljprocessen avseende prospects och underhåll av befintliga kunder. Under 2011 har möjligheten att skapa faktureringsunderlagen via CRM-systemet utretts och under 2012 implenteras denna. 8. Ekonomi Förbundets ekonomi och likviditet är stabil. Resurser finns idag även för helt egenfinansierade projekt. SBJF arbetar målmedvetet för att öka intäkterna och förbättra finansieringen av verksamheten för att därigenom skapa nya ekonomiska resurser. Områden som det satsas särskilt på för att öka intäkterna är medlemsrekrytering, anslutning av leverantörer (s.k. associerade medlemmar), samverkan med föreningar och kedjor, höjda avgifter på arrangemang mm. Ver 1.0 12(13)

8.1 Avgifter Förbundet har en avgiftsmodell som bygger på att avgiften står i relation till företagets omsättning. Den lägsta avgiften är 1.500:- och den högsta 14.400:-. Medlemsavgift till Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 200 kronor Serviceavgift till SBJF Service AB beräknad enl följande: < 1 milj 1 500:- Minimiavgift 1-10 milj 1 500:- + 0,035% av omsättning över 1 milj 10-25 milj 4 650:- + 0,015% av omsättning över 10 milj 25-50 milj 6 900:- + 0,010% av omsättning över 25 milj 50-75 milj 9 400:- Maximiavgift 75-100 milj 11 900:- Maximiavgift >100 milj 14 400:- Maximiavgift Företag med filial, syster- eller dotterföretag betalar avgift beräknad på företagens sammanlagda omsättning. Dock tillkommer en filialavgift på 1 900 kr för varje försäljningsenhet. Omsättningen definieras som företagets årliga försäljning av bygg-, järn- och trävaror exklusive moms. Icke branschrelaterad verksamhet/varor såsom t ex uthyrning av lokaler/fastigheter, försäljning av radio/tv, livsmedel mm undantas. För 2012 års avgift ligger omsättningen 2010 till grund för beräkningen. Serviceavgiften för associerade medlemmar är 4 700:-. Eftersom SBJF vad avser serviceverksamheten är momsskyldig utgår moms på serviceavgiften (som är avdragsgill), men inte på medlemsavgiften (ej avdragsgill). Avgiften debiteras i början på året. Fakturan skall betalas senast 20 dagar efter mottagandet. Ver 1.0 13(13)