OKTOBER 2011 KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Kenya: Odling som ger bättre liv
några ord Hallå! Jan Janson, marknadschef vid Domstein Sverige AB som är ny medlem i KRAV. Vad vill ni få ut av det? Vi önskar vara med och påverka utvecklingen av ansvarfull och miljömedveten produktion av mat från havet. Vi får också tillgång till och kan medverka i KRAVs nätverk som givetvis stärker våra kunskaper. Förhoppningsvis kan också våra erfarenheter vara en tillgång för nätverket. Domstol gav rätt att ställa djurskyddskrav i upphandling På vilket sätt är KRAV som organisation viktig för Domstein? KRAV står för långsiktighet och uthållighet, förenat med en specifik kunskap om svensk produktion och konsumtion. Dessa egenskaper har gjort Sverige till ett av de ledande länderna inom hållbar matkonsumtion. Vad betyder KRAV-märkningen för Domstein? KRAV-märket är det starkaste varumärket inom mat och miljö! Det hjälper oss att förmedla trygghet till våra kunder och förbrukare och visar att våra produkter håller hög miljöstandard. KRAV-aktuellt Redaktör: Solweig Wall Ellström solweig.wall.ellstrom@krav.se Tel: 018-17 45 20 Formgivning: José Barrios Lancellotti Ansvarig utgivare: Solweig Wall Ellström Utgiven av KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala Tel: 018-15 89 00 e-post: info@krav.se webb: www.krav.se/krav-aktuellt Repro och tryck: Grafiska Punkten, Växjö Omslagets foto: Sara Wall Förvaltningsrätten i Falun har beslutat att Rättviks kommun får ställa stränga djurskyddskrav i sin livsmedelsupphandling. Kraven, som går längre än EUs minimikrav, gäller till exempel begränsad tid för transporter till slakt, bedövning före slakt, värprede till höns, utevistelse för kor under betessäsongen och att grisars svans inte får kuperas. Servera, som är grossist inom restaurangbranschen, anser att kraven strider mot lagen om offentlig upphandling (LOU), att de stänger ute producenter utanför Sverige och att de inte går att kontrollera. Därför hade de begärt överprövning. Förvaltningsrätten bedömer att en myndighet har stor möjlighet att själv bestämma vad den vill upphandla. Rätten menar att kraven är objektivt Sveriges första ekokocksutbildning 18 studenter utbildas under två terminer på Sveriges första ekokocksutbildning. Det är Folkuniversitetets utbildning och den hålls i Norrköping. Initiativtagare är Carola Magnusson som står för en del av undervisningen. Huvudlärare är Inger Källander. utformade och motiveras med djurskydds- och miljöaspekter, att sådana krav går att ställa enligt EU-fördraget och att kontrollkravet uppfylls genom kommunens uppgift om leverantörsbevis och skriftliga redogörelser. Förvaltningsrätten i Falun har därmed gjort en annan bedömning än förvaltningsrätten i Uppsala. Den senare underkände i april Sigtunas livsmedelsupphandling som innehöll tre av Rättviks djurskyddskrav. I själva verket har de båda kommunerna använt krav formulerade av Miljöstyrningsrådet som är regeringens expertorgan för miljöanpassad upphandling inom offentlig sektor. Ärendet går nu vidare till kammarrätten i Sundsvall efter att Ser - vera begärt och fått prövningstillstånd. Läs mer på www.krav.se/krav-aktuellt Diplom och plåtskyltar för restauranger Nu kan du beställa diplom till din restaurang om den är certifierad enligt de nya reglerna. Diplomet visar ett, två eller tre KRAV-märken. Beställningen gör du via KRAV-shop. En annan nyhet för restaurang är en plåtskylt med KRAV-märket, bredd 20 cm. www.krav.se/krav-shop 2 Oktober 2011
notiser Första ursprungsmärkta KRAV-produkterna i butik Malmö Opera, restaurangen på Vildmarkshotellet, Kolmården och Wasa Allé i Göteborg är exempel på restauranger som certifierats enligt KRAVs nya restaurangregler. De har kunnat välja mellan en, två eller tre KRAV-märken beroende på hur mycket KRAV-godkända råvaror som används. De börjar med ett märke. Malmö Opera KRAV-certifierar personalmatsalen och matserveringen i foajén. Vår ambition är att ha tre märken till hösten 2012, säger arrangemangschefen Björn Lindell. Vildmarkshotellet blev först i Östergötland att KRAV-certifieras enligt de nya restaurangreglerna. Vi hoppas att KRAV-certifieringen tydligt signalerar vårt gastronomiska arbete till våra matgäster, säger hotellchefen Per Keller. Wasa Allé i Göteborg som är med i White Guide ser KRAV-certifieringen som ett naturligt steg. Vi är väldigt stolta över vårt KRAV-märke, säger krögaren Mats Nordström. Vi vill verkligen kunna leva upp till vårt KRAV-märke och när vi känner att det finns tillräckligt med Örtagården Orust Grönt är först att ursprungsmärka sina KRAV-certifierade produkter. Nu finns deras örter, tydligt paketerade i påsar märkta med KRAV och Orust, i butiker i Uddevalla och Göteborg. KRAV-märkningen visar våra kunder hur örterna odlas och med den kompletterande ursprungsmärkningen får de också reda på var örterna odlas, säger Lisbeth Dahlin, Orust Grönt. Orust Grönt har fått KRAV-supporters marknadsföringsstöd för att lyfta fram den lokala anknytningen. Stödpengarna kommer från KRAV-supportrarnas medlemsavgift. (Läs mer om bidraget på sid 8.) Restauranger som satsar på KRAV KRAV-certifierade produkter så kan vi säkert klara två märken. Även Sodexo har valt KRAV- certifiering på sjukhusrestauranger i Stockholms län. Det gäller Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Huddinge och Södertälje sjukhus KRAV-certifiering är en del av Sodexos miljö- och hållbarhetsarbete. KRAV-certifieringen är ett utmärkt sätt att i linje med landstingets miljömål öka andelen ekologiskt i våra restauranger samtidigt som vi tillhandahåller en efterfrågad produkt till våra gäster, säger Jonas Parkvall, distriktschef på Sodexo. Citaten ovan kommer från de pressmeddelanden som KRAV skickade ut i samband med att certifieringarna blev klara. Malmö Opera KRAV-certifierar personalmatsalen och matserveringen i foajén. - Fotograf: Per Anders Jörgensen Rekordökning av ekomjölk Mejerierna tog emot nästan 30 procent mer ekologisk mjölk under första kvartalet i år jämfört med samma period förra året, enligt Ekoweb 13 juli. Därmed kom andelen ekologisk mjölk upp i nästan 11 procent. I en intervju för Ekoweb 22 augusti kommenterar Arla Nordens koncerndirektör, Hans-Åke Hammarström, det överskott som uppstått. Han menar att det också kan ses som en möjlighet att utveckla det ekologiska sortimentet. Han tror även att 20 procent ekologisk mjölk inom en tioårsperiod är en rimlig målsättning. Stark eko-ökning hos ICA Försäljningen av ICA I love eco steg med 27 procent första halvåret 2011 och ICAs totala försäljning av ekologiskt ökade med 7 procent. ICA har haft en stor prissänkning på ICA I love eco under våren. KRAV-bonde ny ordförande för LRF På LRF-stämman i maj valdes KRAV-bonden Helena Jonsson till ordförande. Hon har också varit vice ordförande i KRAVs styrelse. Stor ökning av eko i Örebro Örebro kommun ökade inköpen av ekologiska livsmedel från 17,5 procent första kvartalet 2010 till 32 procent första kvartalet i år. Grattis till de 30 kommuner och landsting som med hög andel ekologiska livsmedelsinköp under 2010 tillsammans nådde 25-procentsmålet. På Operakällaren premierades de med diplom av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Lund hade högst andel, 35 procent ekologiskt, och därefter kom Ockelbo, Rättvik och Södertälje med minst 30 procent. Allt enligt EkoMatCentrums ekomatsliga. KRAV-anslutna Skånefrö vars miljöprojekt BIOAGRO belönats med utmärkelsen Best of the Best av EUs medlemsländer och kommission. Det hela går ut på att fröskal, agnar och frörester omvandlas till biobränsle som blir värmekälla i verksamheten. Oktober 2011 3
Odling som ger ett bättre liv Text : Solweig Wall Ellström Foto: Sara Wall Det är hett när jag går längs jordvägen. Till höger ligger marken nästan naken, så hårt betad att bara några grässtrån och taggiga buskar återstår här och där. Inga djur syns till, bönderna har fört dem långt bort på jakt efter bete. Men till vänster är växtligheten prunkande och mer än manshög, och när vägen svänger avslöjas öppningen till Reuben Parkleas gård. Det är som att kliva in i en lustgård, här finns träd, buskar och grödor av många slag. Det är skönt Reuben Parklea. i skuggan och här får jag uppleva det jag lärt i teorin, att ekologiska metoder är så mycket mer än frånvaron av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det handlar om kunskap, och här i det torra distriktet West Pokot i västra Kenya, på 1 500 meters höjd är det träden som är nyckeln. William Makokha från Vi-skogen har fört mig hit och nu får jag se vad en småjordbrukare kan åstadkomma med hjälp av kunskap och lokala resurser. Jag såg att projektet skulle gynna mina barn och resten av mitt liv så därför gick jag med, säger Reuben Parklea. Från Vi-skogen fick han fröer och rådgivning. Reuben sålde sin boskapshjord, köpte marken och hägnade in den. Han grävde gropar som träden planterades i och till dem leder han vattnet när det regnar. I trädens skugga växer gräs som ger foder till en ko av mjölkras. Här frodas också mango, papaya, bananer, majs, bönor och en mängd andra växter. Här finns alltid något att äta för Reuben, hans fru och de tre barnen. Kosten är allsidig och de börjar få lite inkomst från odlingarna av mango, kaffe och kokbananer. Här finns många finurliga lösningar. Regnvatten som träffar ett plåttak vattnar kaffeplantorna. På natten bor hönorna ovan marken i ett litet skydd med nätgolv och gödseln som ramlar ned samlas upp och sprids i odlingarna. Men det är träden som är nyckeln, de skuggar grödor och mark från den brännande solen så att fukten stannar kvar och deras rötter binder jorden så att den inte flyter bort när regnen väl kommer. De tar upp näring från djupet och så är de bra för klimatet eftersom de binder luftens koldioxid. En del träd ger timmer, andra frukt eller smärtstillande bark. Men mest fascinerad blir jag av trädet Sesbania Sesban. Det är nästan mirakulöst. Framför mig står ett som är flera meter högt och bara ett år gammalt och som dessutom fångar näring ur luften. Djuren kan äta bladen och stammen blir ved, så på den här gården behöver ingen gå miltals för att samla ved. Träden planteras på lagom avstånd så att löven faller över odlingarna under dem. Bladen blir mull som binder vatten och ger näring. Den här gården är en inspirationskälla tänker jag och får medhåll av en av Reubens grannar som dyker upp och själv vill börja odla så här. William från Vi-skogen tar mig på eftermiddagen med till Bungoma, ett distrikt längre västerut. Där träffar jag Gladys Silali och ett tiotal andra småbrukare från en spar- och lånegrupp. Vi sitter på gårdsplanen hemma hos ordföranden Khalakai Eliud som är en av gruppens få män. Närmare bestämt är 70 procent kvinnor och flera som är här idag har ledande funktioner, som Norah Bunjila. Hon är sekreterare och hälsoansvarig och Rabecca Wafula har hand om pengar. Ordföranden förklarar att män inte är vana att vara med i grupper där kvinnor talar och är ledare. Men en förändring är på gång och fler män kommer med. Hindret för utveckling är ofta pengar. Därför är gruppen viktig. Sesbanträdet bryter den hårda vinden så att mina majsplantor inte faller ned. Det har verkligen hjälpt mig med ved och jag har också sålt ved och fått pengar till mina barns skola, säger Gladys. Hon har nära till skratt och får med sig de andra när hon säger att hon ska plantera bananer nästa år och bli väldigt rik. Och visst innebär bananodling ett ekonomiskt lyft. Det går att få 50-60 kronor för en stock. Ordföranden Khalakai berättar att bönderna förr var hungriga hela tiden. Jorden regnade bort och majsskörden var låg. Nu får han bra skörd. Innan var vi så fattiga, säger Norah Bunjila. Men vi har fått mycket kunskap och nu gör vi affärer och utvecklar gården. Var och en bidrar med pengar och gruppen har gått samman med andra i en paraplyorganisation som därmed har mer pengar. Därifrån kan de låna pengar till 10 procents ränta. Räntan tillfaller medlemmarna och det är gruppen som bestämmer om ett lån ska beviljas. Gruppen samordnar också sina verksamheter, till exempel odlingen av bananer, så att medlemmarna kan sälja tillsammans och få ett bättre pris. Drömmen är att köpa en liten lastbil för att nå en bättre marknad längre bort. När jag lämnar gruppen går jag förbi en tegelhög som ska bli nya hus som ska ersätta lerhyddorna de bor i nu. Teglet bränner bönderna själva med hjälp av ved från de planterade träden. De räcker även till detta, kanske tack vare mycket effektiva egentillverkade matlagningsspisar som eldas med sågspån. Läs mer på www.krav.se/kenya. Där fortsätter artikeln med ett besök hos Sofia Dianga som bröt med könsrollsmönstren som sa att kvinnor inte kunde plantera träd. Där hittar du också en proklamation från UNCTAD (FN:s handelsutvecklingsorgan) om att det måste ske en omställning till ekologiska odlingsmetoder i utvecklingsländerna för att minska hunger och svält. 4 Oktober 2011
miljö & hälsa Fjärilar gynnas av ekoodling Redan året efter omställningen till ekologisk odling ökar artrikedomen av såväl växter som dagflygande fjärilar. Det visar en studie från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Lunds universitet. I medeltal fanns det 20 procent fler arter av fjärilar på ekologiska gårdar och antalet individer var 60 procent större. Gårdar som varit ekologiska i 25 år hade i snitt dubbelt så stor mängd fjärilar som de nyss omställda. En studie av nattfjärilar som gjordes i Skåne av forskare vid Lunds universitet visar även den att ekologisk odling är förknippad med större antal individer och fler arter. Kemisk bekämpning gav mer insektsskador Insektsskadorna i vitkålsodlingen kan bli svårare för den som använder kemiska bekämpningsmedel än för den som inte gör det. Det visar en avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet gjord av Freddy Miran som studerat vitkålsodlingar i Nicaragua. Bekämpningen dödar troligtvis kålmalens naturliga fiender, medan malen själv utvecklat motståndskraft. Bekämpningsmedel påverkar hjärnan Barn får lägre IQ och visar sämre tankeförmåga i förskoleåldern om deras mödrar utsatts för bekämpningsmedel med organiska fosforföreningar under graviditeten. Det visar tre amerikanska studier. Fakta Vi-skogen som startade 1983 genom ett initiativ från tidningen Vi, arbetar i Afrika främst runt Victoriasjön för att samplantera träd och grödor, så kallad agroforestry. Vi-skogen stödjer också bönder så att de kan organisera sig och nå en marknad, spara och låna samt hantera klimatförändringarna. Under 2010 planterades nära 5 miljoner träd i området och i Kenya berördes över 46 000 bönder. Glyfosat i luft och vatten Bekämpningsmedlet glyfosat finns både i luften och i vattnet i jordbruksområdet kring Mississippifloden, visar nya undersökningar från USA. I delstaten Mississippi odlas mycket majs, sojabönor och bomull som är genetiskt förändrade, så kalllade GMO-grödor. De har förändrats för att tåla att man bekämpar ogräset med gyfosat som är den verksamma substansen i Roundup. Även i Sverige har forskarna hittat glyfosat vid provtagning från vattendrag i jordbruksområden. Källor: www.krav.se/krav-aktuellt Oktober 2011 5
regler Revision av reglerna för växtodling Nu pågår en översyn av KRAVs växtodlingsregler, kapitel 4. Ett syfte är att gå igenom frågor och förslag som kommit in. Helena Bengtsson på KRAV leder gruppen som arbetar med revisionen. Mycket handlar om förenklingar och förtydliganden, säger Helena. Ett exempel är regelavsnittet för växtnäringsbalanser, där det är otydligt vad som gäller. Det andra syftet med revisionen är att minska utsläppen av växthusgaser. Därför diskuterar gruppen att kvävebalanser skulle kunna göras med viss regelbundenhet samt hur reglerna kring stallgödselhanteringen skulle kunna stärkas. Det nya regelförslaget remissas 15 januari -15 mars och reglerna träder i kraft 1 januari 2013. Läs mer om revisionen och vilka sakkunniga som ingår i arbetsgruppen på www.krav.se/regelremisser. Hör gärna av dig med synpunkter till regler@krav.se! Djurregler remissas KRAV kommer att arbeta fram ett regelförslag i dialog med medlemmar och KRAV-anslutna med fokus på att minska djurhållningens klimatpåverkan. Även reglerna för fårproduktionen kommer att ses över. Förslagen remissas 15 januari till 15 mars 2012 i samband med att växtodlingsreglerna remissas. Prenumerera på nyheter från KRAV-aktuellt På www.krav.se klickar du på symbolen här ovan. Välj sedan Nyheter från KRAV-aktuellt om du vill ha företagsnyheter. Hur ofta du vill ha nyheter bestämmer du själv. Nyheter i KRAVs regler 2012 Intresset för att vara med och påverka KRAVs regler för 2012 har varit stort. Inte minst märktes det av de många svar som kom in på remisserna om djurregler och allmänna regler. Många regler har kunnat förenklas och förtydligas och nya har tillkommit. Här följer några exempel. För alla KRAV-anslutna verksamheter gäller att den som gör en ny- eller återinvestering från och med 2012 ska ta hänsyn till energiförbrukningen och alla förare ska vara utbildade i sparsamt körsätt senast 31 december 2014. Hur en avvikelse upprättas och släcks syns nu också tydligare i avsnitt 2.5 i reglerna, liksom vad som händer när någon får en avvikelse. Energiregler för lantbrukare Många KRAV-lantbrukare arbetar idag systematiskt för att minska användningen av fossila bränslen och använder förnybar el. Nu är det inskrivet i reglerna att alla lantbrukare ska göra så, vilket innebär att KRAV-märket får detta mervärde. Förutom de som har mindre gårdar ska alla lantbrukare kartlägga gårdens energianvändning och ha en plan för energieffektivisering. Storleksgränsen går vid 100 djurenheter eller en årlig energianvändning på mer än 500 000 kwh. Fler revisionsbesök på djurgårdar Nytt för djurgårdar är att de i snitt kommer att få 1,3 revisionsbesök per år istället för ett och att nyanslutna under de två första åren får två besök per år. Den som är djurhållare ska också ha en plan för det förebyggande hälsoarbetet, men den behöver inte vara skriftlig. Reglerna beskriver också hur det efterföljande hälsoarbetet ska se ut. En annan nyhet är att könssorterad sperma blir tillåten om inte EU-förordningen hindrar det. För att bli tydligare har de flesta djurreglerna försetts med en beskrivning av hur lantbrukaren ska visa att regeln uppfylls och vad som ger en större avvikelse. Djurslagsvisa regler För mjölkproduktionen ändras minimigränsen för digivning från tre dygn till ett eftersom de flesta remissvaren förordade det och fördelarna med den nuvarande regeln inte är entydiga. Under betesperioden ska mjölkkorna fortsatt vara ute minst 12,5 timmar per dygn, men det räcker med ett betespass. Den som har kor på djupströbädd inomhus kan låta dem kalva i flocken om djuren bevakas så att kon och kalven kan skiljas från flocken vid behov. Det har också blivit tydligare att kalvning får ske i flocken utomhus. För värphöns gäller att nya byggnader får hysa maximalt 18 000 höns och för den som har 3 000 höns eller fler ska självförsörjningsgraden på foder vara minst 50 procent senast år 2015. Nu syns det tydligt i reglerna att den som har får kan hålla dem inne efter klippning och att grupper av tackor kan hållas inne i samband med lamning. Övrigt www.krav.se/kravsregler Andra delar av reglerna som reviderats är de för vattenbruk som anpassats till EU-förordningen. Reglerna gäller från och med 1 januari 2012, men den som vill får börja tillämpa dem från 1 juli 2011. Observera att denna artikel bara tar upp exempel på förnyelser. De fullständiga regeltexterna hittar du på www.krav.se/kravsregler (välj visa kommande version i rutan till höger). På webbens regelsidor hittar du också de brev som tar upp förändringarna djurslagsvis och som skickats ut till lantbrukare via e-post 6 Oktober 2011
notiser Underlätta internationell handel för premium-eko Nyheter i KRAV regler 2012 För värphöns gäller att nya byggnader får hysa maximalt 18 000 höns och för den som har 3 000 höns eller fler ska självförsörjningsgraden på foder vara minst 50 procent senast år 2015. Att underlätta för ett ömsesidigt erkännande av varandras regelverk, det är målet för LOA (Leading Organic Alliance). Tio organisationer däribland KRAV, Soil Association (UK), spanska CAAE samt tyska Naturland och Bioland deltar i detta nätverk som bildades för drygt ett år sedan. Gemensamt för organisationerna är att deras regelverk har krav som går utöver EUs regler för ekologisk produktion, samtidigt som de ser ett behov av att underlätta för den internationella handeln av premiumeko. Lars Nellmer, vd för KRAV, är optimistisk efter nätverkets möte i maj. Vi jobbar för närvarande med att skaffa oss en gemensam bild av de fördelar som respektive kvalitetssystem har och när vi jämför gör vi det med en metod som underlättar ett ömsesidigt erkännande, säger Lars Nellmer. Han hoppas att processen för ett ömsesidigt erkännande ska kunna avslutas före årets slut. Nätverket arbetar med roterande ordförandeskap utan kontor eller anställda. Stöd för energikartläggning Du kan få upp till 30 000 kronor i stöd från Energimyndigheten för att göra en energikartläggning. Du får ersättning för halva kostnaden och kan sätta upp 600 kronor i timmen för eget arbete. Ansökan ska göras till Energimyndigheten innan du beställer eller påbörjar arbetet. Gör du av med mer än 500 000 kwh/år eller har minst 100 djurenheter är du berättigad till stöd. Enligt KRAVs nya regler ska du som är lantbrukare och uppfyller just de villkoren göra en energikartläggning senast vid utgången av 2014. Du ska då också ta fram nyckeltal och göra en plan för energieffektivisering. Hjälp kan du få från rådgivare. KRAV kommer att lägga ut information på sin hemsida om vart du kan vända dig för att få hjälp med kartläggningen, hur du söker ekonomiskt stöd, beräkningar av djurenheter med mera. Direktadress är www.krav.se/ energiplanering. Vi kommer också att lägga ut information om var det finns kurser i sparsamt körsätt. www.krav.se/energiplanering Storskalig produktion av musselmjöl invigd Sveriges första storskaliga försöksanläggning för produktion av musselmjöl invigdes i början av september på ön Orust i Bohuslän. På kort sikt är förhoppningen att anläggningen ska fungera rent tekniskt. Därefter hoppas Odd Lindahl, projektledare och docent i marin ekologi, att alla som anmält intresse för att testa och använda musselmjöl i fodret också börjar göra det. Musselmjöl är en högkvalitativ proteinkälla Musslorna lever av växtplankton tar upp näringsämnen ur vattnet. Därmed kan musselodlingen bli ett sätt att återföra näring från hav till land. Oktober 2011 7
www.krav.se Postadress: KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: 018-15 89 00 Fax: 018-13 80 40 Webb: www.krav.se E-post: info@krav.se ICA Maxi Östersund fortsätter storsatsa på KRAV! En ekologisk vecka och helsidesannonser i lokaltidningen med fokus på KRAV-märkta produkter, det hade ICA Maxi Östersund i början av sommaren. De genomförde också en ekologisk kundkväll med demostration i butik som drog många kunder. Över 3 000 provsmakningar serverades och det ledde till att 600 varor såldes. Som förberedelse inför kundkvällen gick personalen Ekologisk grundkurs för KRAVs butiks- och utbildningsansvarig, Veronica Karlsson. Vi är väldigt nöjda! säger Andreas Söderström på Maxi ICA Stormarknad Östersund. Sök KRAV-supporters marknadsföringsbidrag! Med hjälp av bidraget på 5 000 kr kan du exempelvis delta på marknader eller annonsera. Bidraget riktar sig främst till små och nya producenter och ska gå till en konkret marknadsföringsåtgärd. Läs om Orust Grönt på sid 3. Sista ansökningsdag är 31 oktober 2011. Ansökan skickar du till anna.ellstrom@krav.se Sommarkampanjen gick bra Ta tillbaka smaken var det budskap som KRAV gick ut med under försommaren på banners och i annonser. Kampanjen har fått bra genomslag, jag är jättenöjd, säger Katarina Wolf, chef för marknadskommunikation på KRAV. Vi har fått många positiva reaktioner och bannerkampanjen har gått över förväntan, framför allt på de matsiter där vi annonserat. Där har många klickat på annonsen. Över 800 personer gjorde också kampanjens test om den KRAV-märkta kon samt lämnade sina bästa smakminnen. Vinnaren fick en hotellweekend på Scandic. Kampanj för KRAV-torsk i Mölnlycke, Härryda En dag i maj serverades krokfångad KRAV-märkt torskrygg i alla förskolor och skolor i Härryda kommun utanför Göteborg. På borden låg underlägg som berättade om fisken och fångstmetoderna. Under två dagar i samma vecka höll Domstein butiksdemonstration med KRAV-märkt torsk i Mölnlyckes COOP Konsumbutik och ambassadörer från Konsumentföreningen Väst var på plats och berättade om miljöfördelarna med denna krokfångade torsk. För barnen fanns också en teckningstävling om miljöanpassat fiske. Härryda kommuns skolor har nu alltid KRAV-märkt kolja i sin fisksoppa. Mitt kök-mässan 10-13 november Ta tillbaka smaken! Kom och smaka och njut av KRAV-märkt mat i KRAVs monter på Mitt Kök-mässan i Stockholm den 10-13 november 2011. Tillsammans med 12 KRAVcertifierade företag bjuder vi på provsmakning av hela dagens mat: frukost, lunch, fika och middag. Vi finns i monter: B15:31. Till mässan kommer vi också att ta fram en broschyr, med härliga recept och fakta om KRAV. Broschyren är också tänkt att kunna användas i butik. Vi finns i monter: B15:31. Unga Ekokockar Under 2012 kommer KRAV att stötta tävlingen Unga Ekokockar. Läs om hur det går i årets final den 17 september i KRAV-aktuellt på webben www.krav.se/krav-aktuellt. Festivalsommar På festivalerna Peace & Love, Hultsfred, Emmaboda och Yeah kunde besökarna i Milkbars tält köpa goda ekologiska milkshakes, få information om KRAV, vinna kassar med KRAV-märke och sitta och umgås till musik. Det kom jättemycket folk och var helt fantastiskt, säger Medhane Asefaw, en av grundarna till Milkbar. KRAV och Arla sponsrade. Smaka på Stockholm Den 4 september var KRAVs ambassadör Hedvig Tengdahl på plats och berättade om KRAV på Konsumentföreningen Stockholms familjedag på Skansen.