Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag



Relevanta dokument
Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

Artikel/reportage år 9

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Skrivna texter... Saga, fakta, instruktion, dikt

Upplägg och genomförande - kurs D

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Svenska som andraspråk, år 8

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

SVENSKA 3.17 SVENSKA

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Södervångskolans mål i svenska

Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Skolplan för Svedala kommun

Bild Engelska Idrott

Världshandel och industrialisering

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Nyanlända elever i skolan

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Arbetsplan Jämjö skolområde

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

My Language a g Biography

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Sag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform

Resan som började med ett slut

Centralt innehåll år 1-3

Lokal Pedagogisk Planering

Dagens program Bedömning Kaffe Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet

Svenska som andraspråk

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Under ett par veckor kommer vi att arbeta med arbetsområdet "What time is it?" i ämnet engelska.

Arbetsplan Jämjö skolområde

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

SVENSKA år 5 ******** Övergripande mål i svenska

BFL & IKT (och SUA kommer )

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Kiwiböckerna metod och begrepp

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Syftet med en personlig handlingsplan

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Lokal Pedagogisk planering

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Statens skolverks författningssamling

Långt ifrån Zlatan VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Kursplanen i ämnet moderna språk

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Skriva B gammalt nationellt prov

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

Vi skall skriva uppsats

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Resultat Naturvetenskapsprogrammet, åk 2 våren 2012

Transkript:

Ämne: Svenska åk 6 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 6 Beräknad tidsåtgång: 160 minuter per vecka LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. LGR 11, del 2 Övergripande mål och riktlinjer Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. LGR 11, del 3 Kursplanens syfte Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. Kursplanens centrala innehåll I årskurs 4 6 Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord, böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. texter och sakprosatexter, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte.

Café Beethoven Under arbetsområdet ska eleverna kunna känna igen olika texttyper och den uppbyggnad som utmärker dem förstå syftet med olika texttyper känna igen de språkliga drag som är typiska för de olika texttyperna. Klassen/gruppen arbetar med en text i taget enlig någon av dessa arbetsgångar: Arbeta tillsammans: Klassen/gruppen läser en text tillsammans och samtalar om den Arbeta i grupp eller enskilt: Eleverna arbetar med uppgifter kring textens uppbyggnad och språkliga drag. Ytterligare arbete: Eleverna skriver egna texter på samma tema som i elevboken. eller Steg 1: Läs och analysera texten. Eleverna markerar de olika delarna och arbetar sedan vidare med uppgifter kring textens struktur. Steg 2: Eleverna arbetar med de språkliga drag som utmärker texttypen. Steg 3: Klassen/gruppen skriver en gemensam text enligt modellen för texttypen. Steg 4: Eleverna skriver en egen text. Lärare och elev bedömer tillsammans texten. känna igen olika texttyper och den uppbyggnad som utmärker dem känna igen de språkliga drag som är typiska för de olika texttyperna förstå syftet med de olika texttyperna. Eleven får i slutet av kapitlet visa sina förmågor i ett individuellt test, Visa att du kan. Testet bedöms och lärare och elev formulerar tillsammans nya mål.

Greppa språket att använda adverb och prepositioner för att ange tid, läge och riktning att sätta samman och variera meningar med hjälp av sambandsord och se vilken effekt det får att använda personliga, possessiva, reflexiva och relativa pronomen hur betoningen i vissa uttryck påverkar betydelsen (gå på, gå på) att använda aktiv eller passiv form på ett effektivt sätt att skriva gestaltande, det vill säga att skapa bilder så att människor, platser och händelser känns levande, verkliga och spännande. Arbeta tillsamman: Varje avsnitt inleds med att klassen/gruppen tillsammans undersöker det område som ska behandlas, till exempel adverb och prepositioner, genom att läsa exempel, göra ordlistor och samla exempelmeningar. Arbeta i grupp/enskilt: Eleverna arbetar med olika skrivövningar för att befästa kunskaperna. Arbeta tillsammans: Klassen/gruppen samtalar om hur de kan använda det de lär sig när de ska skriva olika typer av texter. använda adverb och prepositioner för att ange tid, läge och riktning sätta samman och variera meningar med hjälp av sambandsord använda personliga, possessiva, reflexiva och relativa pronomen förstå hur betoningen i vissa uttryck påverkar betydelsen (gå på, gå på) använda aktiv eller passiv form på ett effektivt sätt skriva gestaltande, det vill säga att skapa bilder så att människor, platser och händelser känns levande, verkliga och spännande använda dessa förmågor i det egna skrivandet. Eleven får i slutet av varje avsnitt visa sina förmågor i ett individuellt test, Visa att du kan. Testet bedöms och lärare och elev formulerar tillsammans nya mål. Eleven visar i skrivandet av olika texttyper att de kan använda de olika språkliga drag de lärt sig för att utveckla och variera sitt språk.

Sommarlägret avgöra vilken texttyp som passar bäst för att ett visst syfte ska uppnås använda den struktur som är typisk för den valda texttypen använda de språkliga drag som gör texten läsvärd och effektiv förstå vad som är viktigt i texten för att den ska uppnå sitt syfte. Kapitlet består av en ramberättelse och med hjälp av introduktionstexter ska eleverna komplettera berättelsen med olika typer av texter. Arbeta tillsammans: Före varje elevtext finns en introduktionstext som klassen/ gruppen läser och analyserar tillsammans. Arbeta i grupp eller enskilt: Med utgångspunkt i introduktionsberättelsen och syftet planerar och skriver eleverna en egen text. Arbete i grupp: Eleverna ger varandra respons, ändrar och gör förbättringar. att uppnå syftet att få med nödvändig information att använda den struktur som är typisk för texttypen att använda de språkliga drag som är utmärkande för texttypen. Eleven visar sina förmågor i individuellt skrivna texter som lärare och elev sedan tillsammans bedömer med hjälp av en tabell där de olika förmågorna bedöms. Därefter ställs nya mål upp.

Blanda och ge välja texttyp utifrån syfte använda den struktur och de språkliga drag som är typiska för den valda texttypen variera språket så att texten får flyt och blir intressant. I kapitlet presenteras några olika typer av texter, en gruppövning, ett konstverk, en slumpövning och ett sms som inspiration för elevernas skrivande. De ska efter varje inspirationstext välja en uppgift och med hjälp av stödfrågor omvandla den information de fått till en ny texttyp. Eleverna arbetar helt fritt med kapitlet och väljer själva i vilken ordning de ska göra uppgifterna. eller Arbeta tillsammans: Klassen/gruppen läser och analyserar tillsammans inspirationstexten. Arbeta i grupp eller enskilt: Med utgångspunkt i inspirationstexten väljer eleven uppgift och planerar och skriver en egen text. Arbete i grupp: Eleverna ger varandra respons och författaren ändrar och gör förbättringar. att kunna välja texttyp utifrån syfte att kunna använda den struktur och de språkliga drag som är typiska för den valda texttypen. att kunna variera språket så att texten får flyt och blir mera effektiv. Eleven visar sina förmågor i individuellt skrivna texter som lärare och elev sedan tillsammans bedömer. Läraren markerar hur långt eleven kommit i en utvecklingsmatris för respektive texttyp. Därefter ställs nya mål upp.